Herr talman! Den ukrainska motoffensiven har inletts. När Sverige tog över som EU:s ordförandeland i januari deklarerade vi att ingenting är viktigare än att stötta Ukraina.

Ukraina utkämpar ett krig för sin egen rätt att förbli en självständig stat. Men de slåss också för vår frihet. Det här är en kamp mellan civilisation och barbari.

Under vårt ordförandeskap har vi samlat EU:s 27 länder bakom det tionde sanktionspaketet mot Ryssland, och vi förhandlar om det elfte. Vi har enats om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina. Sverige har tagit initiativ till att frysta ryska tillgångar ska finansiera Ukrainas återuppbyggnad, och vi har förhandlat fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott.

Ukraina har vårt och det samlade Europas starka stöd - moraliskt, ekonomiskt, politiskt och militärt.

Herr talman! Sverige lyckades med det många nog trodde var omöjligt. Den historiska uppgörelsen om migrationen blev klar i torsdags. Länge var frågan helt blockerad på grund av djup splittring mellan Europas olika länder. Men med en gemensam yttre gräns behövs en stram, gemensam migrationspolitik, annars faller den inre gränsfriheten, och annars fortsätter samvetslösa människosmugglare att utsätta migranter för livsfara på Medelhavet.

Sveriges andra stora uppgift var att göra Europa grönare med målet att ro i land ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, EU:s Fit for 55. Under våren har Sverige slutfört förhandlingarna om laddinfrastruktur i hela EU, förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar från 2035 och mer hållbara bränslen inom sjöfarten och flyget. Nu återstår bara en enda akt till det ursprungliga Fit for 55. Jag hoppas, men kan inte lova, att vi når det målet under det svenska ordförandeskapet.

År 2050 ska EU bli världens första klimatneutrala kontinent. Men alla har nog inte insett hur viktig och dramatisk EU:s nya klimatpolitik faktiskt är. EU sätter nu ett tak för nästan alla koldioxidutsläpp inom unionen. Alla medlemsländer får bindande klimatmål som måste följas. Det här ritar om spelplanen. När EU avgör hur mycket som får släppas ut får marknaden själv anpassa sig. Och Sverige vet att näringslivet har en unik förmåga till anpassning om spelreglerna är långsiktiga.

Vi har också gjort Europa lite friare. Vi tar själva lätt friheten för given, men utvecklingen i världen visar att vi måste slå vakt om rättsstatens principer. Därför har vi hållit trycket uppe i det som kallas artikel 7-processerna, och snart avslutas Sveriges ordförandeskap med ett europeiskt rättsstatssymposium för att bättre skydda demokrati och rättssäkerhet.

Ett friare Europa handlar också om den inre marknaden, och Sverige har för första gången på ett decennium satt EU:s konkurrenskraft på dagordningen. I en högteknologisk värld där den ekonomiska tyngdpunkten snabbt flyttar österut är det en ödesfråga.

Låt mig rikta ett mycket varmt tack till alla skickliga svenska tjänstemän som har jobbat dag och natt i sex månader, inte minst Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Tack till alla statsråd, med EU-minister Jessika Roswall i spetsen, som har enat EU:s länder runt förhandlingsbordet. Tack till alla er här i riksdagen som har stöttat detta tredje svenska framgångsrika ordförandeskap. Tack till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för tätt och gott samarbete.

Herr talman! Det finns två hjältar i berättelsen om den gröna omställningen som borde uppmärksammas ännu mer. Den ena är just EU. Den andra är näringslivet.

Det svenska näringslivet har blivit den nya miljörörelsen. Elektrifieringen pågår för fullt liksom produktionen av hållbara bränslen till det som ännu inte kan elektrifieras. Resan mot fossilfritt stål och mycket, mycket mer har påbörjats.

På fredag bjuder regeringen in till det nationella klimatmötet för att samla ihop de bästa erfarenheterna inför höstens klimathandlingsplan. Politikens uppgift är att underlätta den gröna omställningen, och lyssnar man på vad branscherna behöver mest får man två svar: snabbare tillståndsprocesser och mycket, mycket stora mängder fossilfri el. Precis det tänker min regering åstadkomma.

Nyligen gav regeringen klartecken till två vindkraftsparker till havs utanför Varberg och Falkenberg. Vi fattar också alla de beslut som krävs för att nu bygga ny kärnkraft i Sverige. I måndags presenterade vi också vägen till enklare och snabbare tillståndsprövningar. Det kan inte ta dubbelt så lång tid att bygga elnät i Sverige som i Finland.

I går bad vi alla partier som vill fördubbla den svenska elproduktionen till 2045 att bidra. Målet är klart, men vi lyssnar gärna på fler konkreta förslag som leder till mer av all fossilfri el. Klimatpolitiken behöver mer verkstad och mindre prat. Det här borde inte ens vara partipolitik. Det här borde vara ett nationell svenskt intresse för ekonomin, för klimatet och numera också för säkerheten.

Frågan är nu om vi kan enas om det. I nästa vecka röstar riksdagen om det nya målet för svensk energipolitik: Vi vill byta ut 100 procent förnybart mot 100 procent fossilfritt. Hur man röstar då kommer att bli viktigt.

Den gröna omställningen brådskar. Låt nu inte gamla låsningar stå i vägen för alla nya möjligheter. Låt oss samlas och få någonting gjort!

(Applåder)

Herr talman! Åtta år av socialdemokratiskt styre lämnar en hel del i övrigt att önska - för att uttrycka sig milt. Givet de förutsättningar som gällde när nuvarande regeringsunderlaget tog över har vi när mandatperiodens första riksmöte börjar närma sig sitt slut uträttat en hel del redan. Desto mer kvarstår givetvis att göra.

Paradigmskiftet inom kriminalpolitiken har påbörjats och kommer att fortsätta. Tidöavtalet ger en tydlig vink om vart vi är på väg och vart vi ska. Vanliga hederliga människor ska kunna vistas i fred och frihet på gator och torg medan bovar och banditer ska sitta inlåsta.

Vi kommer att dubbla straffsatserna för gängkriminella och livsstilskriminella. Mängdrabatten ska avskaffas, det vill säga döms man för tre olika brott ska man inte undkomma straff för de två "relativt" sett mindre allvarliga brotten. Är man 18 år är man i lagens mening myndig; man får exempelvis rösta i riksdagsval, och det tycker jag att man ska göra. Är man myndig får man också ta konsekvenserna om man väljer att begå ett brott, det vill säga sitta i fängelse. Inom inte alltför lång tid, herr talman, kommer dessa förslag och mycket mer därtill att läggas på riksdagens bord.

Herr talman! Samtliga rättsvårdande instanser har stärkts ekonomiskt. Det gäller inte minst Kriminalvården, som kommer att hysa betydligt fler "hyresgäster" än i dag och dessutom under en betydligt längre tid än förut. 16 helt nya, stora anstalter är behovet för att möta Tidöavtalets brottsbekämpande politik. I de budgetpropositioner som Tidöpartierna har lagt på riksdagens bord, och kommer att lägga på riksdagens bord, nota bene, möjliggörs detta. Dessa byggs inte på en dag, herr talman, men det gjordes inte Rom heller. Ge oss en mandatperiod, och utvärdera oss utifrån den!

Paradigmskiftet inom migrationspolitiken har även det påbörjats och kommer att fortsätta. Det ska erkännas att det här är bitvis komplex lagstiftningsmateria, och det tar lite tid.

Men av alla de initiativ som vi arbetar med för att på riktigt driva igenom EU:s absolut mest restriktiva invandringspolitik finns exempelvis kvalificering in i välfärden, det vill säga man inte ska flytta till Sverige och redan från dag ett förvänta sig fullständig tillgång till den svenska välfärden, till bidrag och till transfereringssystem. Man gör sin plikt innan man kräver sin rätt. Här i Sverige jobbar vi; vi betalar skatt, och vi försörjer oss själva.

Herr talman! I sammanhanget behöver det också poängteras att den villfarelse som har rått i svensk politik under decennier, det vill säga att det skulle gå alldeles utmärkt att kombinera en fullständigt ansvarslös invandringspolitik med en omfattande välfärd för alla, den villfarelsen måste ni göra upp med - förr hellre än senare. Vi i Sverigedemokraterna fattade det här för över 30 år sedan. Nu har verkligheten kommit i kapp ytterligare några partier, vilket gläder mig. Nu väntar vi bara på att verkligheten ska komma i kapp även Socialdemokraterna.

Herr talman! Ytterligare en reform där partierna i regeringsunderlaget nu är överens gäller den så kallade reduktionsplikten, detta ganska extrema experiment där Sverige gick sin egen väg. Vi blandade in en massa saker i vår diesel och i vår bensin, vilket ledde till att Sverige fick högst bränslepriser i hela världen.

Om resten av Europa hade kopierat Sverige hade systemet kollapsat, för det hade helt enkelt inte funnits tillräckligt med biodrivmedel om alla hade gjort som vi har gjort. Det betyder att systemet inte är skalbart. Det hade kollapsat.

Samt en liten detalj: Det här påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Inte alls. Sätter man sig och kör sin bil, givet att den bilen har en förbränningsmotor i sig, från punkt A till punkt B spelar det alltså ingen som helst roll om reduktionsplikten är 0 procent eller om den är 100 procent. Man släpper ut lika mycket koldioxid ändå. Hör och häpna!

Herr talman! Vi i Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten. Vi har höjt milersättningen. Vi är överens om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Och från min och Sverigedemokraternas sida kommer vi inför höstens budgetförhandlingar att prioritera ytterligare skattesänkningar vad gäller just drivmedel.

(Applåder)

Herr talman! Här finns 349 ledamöter från landets alla hörn, män och kvinnor, äldre och yngre, nyvalda och erfarna. Den här kammaren rymmer 349 olika livsresor - livsresor som började på vitt skilda platser och som sett helt olika ut men som lett oss alla hit till att få bära det finaste förtroendeuppdrag man kan ha.

Vad är det som har tagit oss hit? Vilka förutsättningar, möjligheter och val i livet har gjort att vi är här i dag? Hur kan vi göra mer för att andra också ska lyckas med sin livsresa? Det är frågor som borde vara med oss i kammaren varje dag - inte för att alla människor vill bli riksdagsledamöter, långt därifrån, men för att alla människor strävar efter att få göra just sin bästa livsresa och ge nära och kära möjligheter att göra detsamma.

Det är vår plikt att ge människor den chansen. Då behöver vi göra mer av rätt saker och ibland också se bortom vår egen partibok och i stället se till vad som gör vårt land starkare och öppnar dörrar för fler.

Då krävs det att vi har ett land som håller ihop - att du kan leva, bo och driva företag överallt i Sverige, att ambulansen kommer när du ringer, att tåget går när det ska, att bredbandet funkar och att du har råd att tanka bilen eller traktorn som får din vardag att fungera.

Då krävs det politisk kraft som tar landsbygdens villkor på allvar - även mellan valrörelserna. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Då krävs det att vi formar en skola som ger våra barn bästa tänkbara start i livet oavsett var man bor, där man lär sig det man ska, där man är glad och trygg både när man går till skolan och när man går hem. Då krävs det att skolan får mer pengar, att behöriga lärare får vara kvar och att vi inför nolltolerans mot kortsiktighet, girighet och kunskapsbrister. Då krävs det politisk kraft som tar såväl skolans problem som skolans framtid på största allvar. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Vi måste se till att det som bromsar och försvårar livsresor stoppas. Gängen skjuter och spränger helt hänsynslöst på öppen gata och lurar in barn och ungdomar i sitt nät. Det handlar också om mäns och pojkars våld mot tjejer och kvinnor, heder, hot, hat och kränkningar, vardagsbrott och bedrägerier. Otryggheten är ett gift i vårt samhälle och måste brytas. Då krävs politisk kraft som orkar göra både och, som orkar satsa på hårdare tag och fler poliser och lägga lika stora resurser på förebyggande arbete inom socialtjänsten, fältassistenter och fler vägar ut ur kriminalitet. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

Otrygghet och oro kommer också från andra håll. Klimatförändringarna påverkar just nu på liv och död. De får fält och sjöar att torka ut och skogar att brinna. De får alltför många att tvivla på framtiden. Klimatet är en ödesfråga för oss som människor och för vår gemensamma planet. Samtidigt är det en fråga där vi själva fortfarande har möjlighet att förändra till det bättre. Klimatfrågan kräver mod. Den kräver öppenhet mot omvärlden, och den kräver kraft här och nu. Centerpartiet kommer alltid att vara den kraften.

För oss är det självklart att Sverige ska vara världens bästa land för livsresor. Vi ska vara ett land som håller ihop, ett land där våra barn får den bästa tänkbara starten i en bra och trygg skola, ett land som blir tryggare här och nu men också för framtida generationer och ett land som tar klimatfrågan på största allvar.

Sverige ska vara ett land där öppenhet, tolerans och anständighet är självklara ledord och ett land där varje människa får en chans att nå just sina drömmars slutstation. Centerpartiets gröna, liberala, optimistiska kraft kommer att kämpa för precis det här - varje dag, varje vecka, varje år. Jag vet att förändring är möjlig, och den tanken kommer Centerpartiet aldrig att sluta tro på.

(Applåder)

Herr talman! Det har varit en mörk helg i vårt Sverige. Fyra människor har dött i skjutningar. Tyvärr ser vi inga tecken på att utvecklingen är på väg att vändas. Tvärtom pekar mycket på att situationen är allvarligare än någonsin.

Vi har ett väldigt stort ansvar gentemot offren och deras anhöriga att svara med samhällets samlade kraft på våldet. Det handlar om polisiära metoder och skärpta straff - där verkar vi ha en stor samsyn - men också om förebyggande metoder. Det vi vet från andra länder och från goda exempel i Sverige är att det finns metoder som fungerar. De förhindrar att nya unga pojkar rekryteras in i gängen när andra försvinner. Lyckas vi inte med det har vi inte kommit någonstans.

Herr talman! Det är hög tid att se att vi är inne i flera parallella kriser. Har man inte sett det förrän nu är det hög tid att öppna ögonen, för det ser också ut att vara mörka år som ligger framför oss. Vi är mitt i en pågående och oerhört allvarlig klimatkris.

Varningar kommer så gott som dagligen om att haven är rekordvarma. Isavsmältningen har aldrig varit större. Varje månad är nu bland de varmaste som någonsin har uppmätts.

Redan nu, tidigt i juni, kommer rapporter från hela Sverige om extrem torka - till och med värre än 2018, som då beskrevs som ett extremt år. Bönder planerar redan nu för nödslakt av sina djur, och skogsbränder härjar i Sydeuropa, i Kanada och här i Sverige.

I en kris måste man göra två saker. Man måste ta bort det som orsakar krisen, och man måste minska krisens effekter. Men det vi ser nu är en regering som gör tvärtom. Man lyckas inte ens med att nå de klimatmål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom eller EU:s klimatkrav, trots statsministerns ord om EU:s klimatarbete. Man undrar ju vad som skulle krävas för att regeringen och Sverigedemokraterna faktiskt ska börja ta klimatfrågan på det allvar som den förtjänar.

Vi har nu den första regeringen på två årtionden som aktivt ökar utsläppen kraftigt, mitt i en akut kris. Vi har en valrörelse bakom oss där sju av åtta partier drev på för ökade utsläpp, inte minskade.

Klimatkrisen är tyvärr inte heller den enda uppgift som vår regering hanterar under all kritik. För Miljöpartiet är det självklart att klimat, miljö och rättvisa hänger väldigt tätt samman. Vi måste arbeta med flera parallella kriser samtidigt, och det är också det som är innehållet, själva kärnan, i Agenda 2030, som är det globala ramverket med de globala hållbarhetsmål som Sverige och världens länder ställer sig bakom. De antogs 2015 i bred samsyn.

När de antogs sa generalsekreterare Ban Ki Moon från FN att vår generation kan vara den första som gör slut på fattigdomen och den sista som har möjligheten att faktiskt göra någonting åt klimatförändringen innan det är för sent.

Agenda 2030 är den karta och den kompassriktning som Sverige och andra länder har lovat att navigera efter. Nu när vi har kommit halvvägs till 2030 kan man fråga sig hur det går. FN:s nuvarande generalsekreterare konstaterade att det är ett spektakulärt misslyckande på global nivå. Men även i Sverige kan man se att det finns mycket som behöver göras.

Efter åtta månader vid makten har Ulf Kristerssons regering inte gjort mycket för att stärka arbetet när det gäller att nå målen. På punkt efter punkt har man valt att gå åt motsatt håll.

Låt mig ta några exempel: Mål 1 lyder Ingen fattigdom och mål 2 Ingen hunger. I en tid med snabbt stigande matpriser kommer nu varningar från bland annat Stadsmissionen och Röda korset om att helt nya grupper behöver stöd för att ens få mat för dagen. Regeringen väljer i det läget att öka klyftorna och inte öka stödet till de mest utsatta. Miljöpartiet gör tvärtom. Vi föreslår slopad matmoms, gratis skolfrukost, höjt barnbidrag med flera åtgärder för att hjälpa familjerna genom krisen.

När det gäller mål 4, om god utbildning, leder regeringens politik till att vi får nedskärningar i skolan, och marknadstänkandet styr snarare än barnens bästa. Miljöpartiet skjuter i stället till de pengar som SKR säger behövs för att upprätthålla nivån på välfärden, bland annat i skolan.

Vi har mål 12 om hållbar konsumtion. Där gör regeringen det dyrare att reparera och få våra prylar att hålla. Vi har mål 13 om klimat och mål 15 om biologisk mångfald, där regeringens politik nu leder till både ökade utsläpp och att skövlingen av värdefull natur i vårt land ökar.

När det gäller mål 17, Globalt partnerskap, skär regeringen ned på biståndet.

Min fråga till regeringsrepresentanterna här i dag är: Står regeringen egentligen bakom de globala hållbarhetsmålen, som Sverige för bara åtta år sedan utlovade att vi skulle nå? Nu är det sju år kvar.

Kommer regeringen att vara beredd att göra det som krävs för att nå målen, eller är det som Elisabeth Svantesson sa om klimatmålen: Når vi dem inte, så når vi dem inte?

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Annika Hirvonen, Rasmus Ling, Jan Riise och Jacob Risberg (alla MP).

Jag får sänka talarstolen. Johan har längre ben, men jag springer snabbare.

(Applåder)

Herr talman! I lördags sköts fyra personer mitt på dagen i Farsta, utanför Stockholm. En 15-årig pojke och en 43-årig man dog av sina skador. Vi vet ännu inte om de ens var måltavlor. Mitt budskap är detta: Vi får inte trubbas av. Vi måste göra ännu mer, uthålligt och beslutsamt. Därför lägger den nya regeringen om kriminalpolitiken. Det kommer att ta tid. Det kommer att vara svårt, men det kommer att gå. Sverige har löst svåra problem förut.

Det gäller även ekonomiska problem. Just nu är läget tufft, men det finns tre viktiga lärdomar.

Den första är att det ska vara ordning och reda i ekonomin, inga experiment. När den ekonomiska politiken måste vara stram behövs det en regering som orkar vara stram. Nu ska vi bekämpa inflationen, sakta men säkert.

Den andra lärdomen handlar om att prioritera. I svåra tider måste man kunna göra det allra viktigaste och vänta med annat. För mig är ingenting viktigare än att återupprätta tryggheten i Sverige, att värna välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen - och att stötta människor genom svåra tider.

Den tredje lärdomen gäller strukturreformer. Det är ett byråkratiskt namn för långsiktiga men nödvändiga förbättringar, så att företag får bättre villkor så att de kan skapa fler jobb och så att unga och arbetslösa utbildar sig, flyttar och tar de 200 000 jobb som är lediga. Det måste alltid löna sig att jobba. Regeringen gör en stor bidragsreform med bidragstak, successiv kvalificering in i välfärden och krav på heltidsinsats för dem som ändå behöver bidrag. Det är vår tids arbetslinje.

Nu ser jag fram emot en spänstig debatt, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar frågan. Vi två har diskuterat denna fråga många gånger på tu man hand och tillsammans med andra. Jag tycker att beskrivningen är alldeles korrekt.

Andra länder förväntar sig nu att Turkiet också fattar sitt ratificeringsbeslut. Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. I detta nu, bokstavligt talat medan vi talar här, sitter Oscar Stenström tillsammans med andra chefstjänstemän i Ankara i ytterligare ett möte i det som kallas för Permanent Joint Mechanism, som alltså är det samarbetsformat som finns för att följa upp den överenskommelse som slöts i Madrid. Det är otroligt viktigt, inte minst nu efter ett turkiskt val när det delvis är en ny besättning, bemanning, på den turkiska sidan. Dessbättre är det samma bemanning på den svenska sidan, från den förra regeringen till den nuvarande regeringen.

Allt detta är goda förutsättningar, men alla vet - vi vet det båda två - att det ytterst är Turkiet som fattar turkiska beslut. Det vet också alla de andra Natoländerna, men de understryker vikten av snabbt beslutsfattande.

Herr talman! Låt mig först kvittera. Jag uppskattar också genuint vårt samarbete i denna fråga, från den 16 maj förra året, om jag minns rätt, när vi hade en gemensam presskonferens. Vi lovade varandra och svenska folket att samarbetet i denna för nationen så viktiga fråga fortsätter hur det än går i valet. Inte minst i en tid när det händer att vi uppfattas ha olika åsikter i andra frågor är det bra att det finns frågor där vi också kan samarbeta. Jag uppskattar det genuint. Sex av åtta partier står nu bakom den svenska Natoansökan.

Så till USA. Vi hade ju Blinken i Luleå häromveckan. Det var mycket bra samtal och extremt tydliga budskap. Även alla andra kontakter med amerikaner, inte minst i Vita huset, har varit av samma slag. De är mycket tydliga både publikt och gentemot oss. De är tydliga i sina kontakter också med Turkiet.

Sedan är det klart att de ytterst vet, liksom vi vet, att Turkiet fattar turkiska beslut. Men vi kunde inte ha ett starkare stöd än vi har just nu från USA och andra tunga Natoländer, tycker jag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet att Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar är lite besatta av idén att lägga ned alla landets friskolor. Det är en legitim politisk ståndpunkt. Då kan man säga som det är: Vi vill ha offentliga monopol. Föräldrarna ska inte bestämma själva. Vi ska inte ha friskolor. Vi ska använda barn som integrationsverktyg och skicka dem dit där vi vill ha dem.

Så kan man tycka. Det finns ingen majoritet för den ståndpunkten, men det finns det sällan för Vänsterpartiets uppfattningar.

(Applåder)

Sedan är det den allmänna kollektiva skuldbeläggningen. Jag tycker inte att man ska diskvalificera människor som har varit lärare i en kommunal skola eller som har varit rektorer i en friskola från jobb med skolpolitik. Vi har formella viktiga regler för jäv och intressekonflikter. De ska alltid respekteras och upprätthållas.

Skuldbelägg inte alla de människor som i många år har gjort allt de kan för att förbättra svensk skola!

(Applåder)

Herr talman! Låt mig påminna om två saker. Det ena är det som jag hoppas att vi går i mål med under detta halvår med svenskt ordförandeskap, alltså EU:s stora klimatpaket. Det innebär historiska och nya förutsättningar för alla EU:s länder. Ingenting kunde vara viktigare. Det påverkar också svensk klimatpolitik. Och vi återkommer med detta i klimathandlingsplanen. Det är otroligt viktigt.

Det andra är att även den förra regeringen fick kritik av Klimatpolitiska rådet 2019, 2020 och 2021 för att man inte nådde vägtransportmålet till 2030. Först när man införde en drakonisk reduktionsplikt - som innebär 34 kronor per liter diesel och att det blir 900 kronor dyrare att tanka en vanlig Volvo V70 när den är genomförd - kunde man nå precis detta mål. Det är en ohållbar politik.

Det hade varit ärligare om Centern sa att man vill behålla reduktionsplikten och att det ska kosta 34 kronor litern att tanka, och detta i ett sammanhang där vi dammsuger världsmarknaden på biobränsle som borde användas där elektrifiering inte är möjlig. Så ser vår väg framåt ut.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig vara noga i en sådan fråga som är rätt allvarlig. Föräldrar bär ansvaret för sina barn tills motsatsen bevisas. Det är ingen liten fråga. Jag har själv jobbat med precis detta. När ska staten gripa in och ta över ansvaret? När ska vi lita på att föräldrar, trots en del brister - ekonomiska eller andra - ytterst är fullt kapabla men att vi hjälper till? Det är ett av många skäl till att vi nu inför systematiska föräldrastödsprogram för att uppmärksamma att det finns föräldrar som i grund och botten är kapabla men att de behöver hjälp, råd och stöd.

Det är sådant som vi gjorde i Sverige under 1900-talets första hälft - lita på föräldrarna men hjälpa dem så att de kan fullgöra sin viktiga uppgift. Det är inga små saker. Då griper man in ganska handfast och hjälper föräldrar med mycket handfasta saker. Det kan vara pengar, det kan vara mycket goda råd och det kan vara krav. Man äter alltså frukost före skolan, och man prioriterar rätt saker. Man kan också få pengar för precis detta.

Jag litar på föräldrar. Men ytterst är alla barn allas barn.

(Applåder)

Herr talman! Självklart har vi det, men vi arbetar i första hand genom det kraftfulla verktyg som EU har för att nå dessa mål. Det är där Sverige gör störst nytta.

Jag delar i grund och botten Per Bolunds beskrivning och oro. Men jag vill understryka en mycket viktig orsak till detta, nämligen integrationsproblem. Trångboddhet är i mycket hög grad ett integrationsproblem. Läsokunnighet är i mycket hög grad ett integrationsproblem. Fattigdom är i mycket hög grad ett integrationsproblem. På område efter område har Sverige inte förberett sig för konsekvenserna av stor invandring och dålig integration. Det är mycket hög tid att vi gör det nu.

Det gäller även språket. Ingenting grundlägger barns förutsättningar i skola och arbetsliv så som språket gör - och ingenting ödelägger barns skolgång så mycket som att inte kunna språket. Vi kan inte ha funktionella analfabeter i svensk skola. Detta är ett integrationsproblem, och vi tar det på mycket stort allvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att jag är ensam i Sverige om att vara lite förvirrad gällande Socialdemokraternas syn på kärnkraft som källa till energiproduktion i Sverige. Vi hör nämligen vissa saker i ord och ser andra saker i handling.

I ord hör vi ibland att kärnkraften ska läggas ned, och ibland hör vi att man kan tänka sig att ha den kvar. Jag tycker att det är lite oklart. När det gäller handling vet vi att det var Socialdemokraterna som införde den så kallade effektskatten, som riktade in sig just på kärnkraften just i syfte att göra den olönsam. Vi vet också att Socialdemokraternas riksdagsgrupp röstade för en förtida nedläggning av fullt fungerande reaktorer - Ringhals 1 och 2 - så sent som förra mandatperioden. Vi vet att elprisområde 3 och 4, det vill säga mellersta och södra Sverige, hade haft nästan hälften så stora elräkningar om Socialdemokraterna inte hade gjort som de gjorde.

Min fråga är därför ganska enkel, herr talman: Tycker Socialdemokraterna att kärnkraften har en framtid i Sverige, eller tycker de inte det?

(Applåder)

Herr talman! Att vindkraften är både miljöskadlig, oplanerbar och väderberoende står jag såklart fast vid.

Ord och handling går inte riktigt ihop här. I nästa vecka kommer vi att hantera betänkandet om vårbudgeten, och där har Socialdemokraterna en massa reservationer där man ifrågasätter begreppet fossilfritt. Jag undrar varför. Man vill ta bort begreppet fossilfritt och i stället använda begreppet förnybart. Man riktar alltså in sig direkt på kärnkraften. Vi är också inne på det som skedde under förra mandatperioden, alltså att man röstade för en förtida nedläggning av reaktorerna i Ringhals - Ringhals 1 och Ringhals 2. Det trissade upp elpriserna något enormt, primärt i södra Sverige men även i mellersta Sverige, det vill säga elprisområdena 3 och 4.

Ord och handling hänger alltså inte ihop här. Det är det som bekymrar mig, herr talman. Det kan också påverka investeringsviljan i och investeringsklimatet för kärnkraften.

(Applåder)

Herr talman! Kom igen nu, Socialdemokraterna! Ni byggde kärnkraften - jag ger er det! Men det var också ni som avvecklade kärnkraften på grund av politiska incitament - kanske inte med aktiva beslut, men med aktiva incitament.

Vi får, återigen, inte svar på frågan. Kommer ni att rösta för detta nästa vecka eller inte?

Det stämmer inte att vi inte har bjudit in till samtal. Nu har vi, till i höst, bjudit in både branschen och politiken att komma med goda förslag på hur vi ska nå 100 procent fossilfritt.

När Magdalena Andersson talar om nya mål för 2030 är det ungefär som att säga att man är för världsfred utan att säga hur det ska gå till. Jag pratar gärna om tuffare mål, men det är ju vägen dit - vägen från ord till handling - som är det viktiga.

Det är därför vi har levererat mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år. Nu vill vi göra samma sak för kärnkraften. Det är viktigt för att svenska mammor och pappor ska ha ett jobb att gå till. Det är viktigt för klimatomställningen. Det är viktigt för att pressa ned priserna. Kommer ni att säga ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad att det råder allt bredare enighet om att det behövs tidigare och tydligare insatser för att se till att inte minst unga killar kommer ur de riskmiljöer där de befinner sig och de facto får någon att hålla i handen så att de går till skolan.

Inom svensk välfärd jobbar 1,2 miljoner människor, och de gör oftast ett fantastiskt jobb. Men de behöver bli fler. Vi arbetar med att ta fram en budget för nästa år, och vi hör att kommuner och regioner har det svårt liksom organisationer, företag och människor i denna kristid. Men vi kan inte kompensera för allt; det är omöjligt. Vi satsade mer pengar innevarande år för att kommuner och regioner skulle klara sig bättre, och vi kommer att göra det nästa år också. Men de måste också prioritera.

Låt mig understryka att kommunerna tidigare hade ett överskott på 52 miljarder som sosseregeringen tyckte skulle användas, men nu är tonen en annan.

Herr talman! Vi ska inte skönmåla situationen på något sätt. Det ekonomiska läget i Sverige är allvarligt, inte minst med tanke på inflationen. Vi ska inte underdriva, men vi ska inte heller överdriva.

I detta sammanhang vill jag dock att vi lyfter blicken lite och riktar den i sydostlig riktning. Mellan kammaren och Ukraina är det inte mycket mer än 100 mil. I förra veckan fick vi ta del av ännu ett ryskt krigsbrott i och med sprängningen av dammen i Nova Kachovka. Det är kanske det värsta krigsbrottet sedan andra världskriget, med extrema humanitära, ekologiska och inte minst ekonomiska konsekvenser. Utöver detta är det givetvis ett flagrant brott mot Genèvekonventionen. Ryssland är en terroriststat.

Men vi fick också ta del av hur ukrainska soldater och befäl varit på utbildning i Sverige för att lära sig operera världens bästa stridsfordon, CV 90. Nu är de operativa med svenskutbildad ukrainsk besättning på slagfältet i Ukraina, redo att leverera stora mängder "bonk". Detta tycker jag att vi ska vara stolta över.

Herr talman! För Sveriges del gäller att säkra Sveriges medlemskap i Nato men framför allt att fortsätta rusta vår krigsmakt, för oavsett om vi är allierade eller inte börjar försvaret av Sverige i Sverige. Vi behöver rusta upp för att kunna freda vår mark och värna det svenska rikets territoriella integritet.

(Applåder)

Herr talman! Det har ju hänt en del med inflationen, som Nooshi Dadgostar förhoppningsvis också har lagt märke till. Den innebär givetvis fördyringar för hushållen och företagen men också för den offentliga verksamheten, för kommunsektorn, så klart.

Vi har skjutit till 12 miljarder kronor till kommunsektorn. Det är inga småpengar. Just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar i höstens budget, herr talman. Där är vi inte än, men i de prognoser som ligger just nu pekar mycket på att vi kommer att behöva skjuta till mer pengar till kommunsektorn.

Sedan ska man inte glömma att det finns det som på kommunalspråk kallas RUR - resultatutvecklingsreserven. Där ligger det mycket pengar som många kommuner och regioner kan disponera med anledning av det ekonomiska läget.

Vi har gjort mycket för välfärden, och vi är beredda att göra mer. Sedan måste även kommuner och regioner prioritera tufft på utgiftssidan, så är det.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och för beskedet att Centerpartiet delar vissa eller kanske stora delar av regeringsunderlagets brottsbekämpande politik.

Jag tycker inte heller att man ska nonchalera de förebyggande åtgärderna, men jag delar inte bilden av att de inte finns. De finns absolut där. Det finns stora satsningar på förebyggande åtgärder i exempelvis budgetpropositionen, som Muharrem Demirok nämner. Den bilden delar jag alltså absolut inte.

Sedan kan man diskutera det som Muharrem Demirok kallar repressiva åtgärder. Jag vet inte om jag vill skriva under på det. Det är möjligt att det är repressivt att sätta folk i fängelse när de begår brott, men vilken av de här åtgärderna ska väga tyngst? Jag tror att vi behöver få lite ordning och reda först och främst. Jag tror att den linje som Tidöpartierna har lagt fast är tydlig och ger en tydlig vink, och jag tror att den är rätt och riktig.

Herr talman! De förhandlingar vi hade kring budgetpropositionen förra året ledde till satsningar på 12 miljarder kronor på det som Muharrem Demirok beskriver som välfärdens kärna, vilket är en bra beskrivning. 12 miljarder kronor - det är absolut inga småpengar.

Så här är det: Hushållen behöver prioritera tuffare på utgiftssidan nu och vrida och vända på varenda krona. Företagen prioriterar tuffare på utgiftssidan. Den offentliga sektorn behöver också prioritera tuffare på utgiftssidan. Det ser dock väldigt olika ut i olika kommuner, så det är svårt att tala om kommunsektorn som om det vore en enhet. Men det ska i sammanhanget inte glömmas bort att vi har skjutit till mycket pengar till kommunsektorn, och som läget är nu tror jag att vi behöver skjuta till mer. Men vi ska inte glömma bort att det finns gott om exempel i kommunernas verksamhet på prioriteringar som jag inte hade skrivit under på om jag satt i kommunfullmäktige i den kommunen. Prioritera ordentligt på utgiftssidan! Det gäller alla.

(Applåder)

Herr talman! Ja, i antal men förmodligen inte i vikt eller volym.

Det kanske låter lite smått nihilistiskt, men nej - det spelar ingen roll vad Sverige gör, om andra länder fortsätter att göra som de gör. Det är helt sant.

Sverige kan däremot göra annat i stället för en massa meningslösa saker. Reduktionsplikten var jag inne på i mitt anförande, herr talman. Den är som sagt komplett meningslös, det vill säga den påverkar inte utsläppen av koldioxid över huvud taget. Du kan ha 0 procent eller 100 procent reduktionsplikt - det påverkar inte utsläppen över huvud taget. I stället för att syssla med sådana saker kanske vi ska ta fasta på sådant vi är duktiga på. Vi har väldigt många duktiga ingenjörer, vi är innovativa och vi kan exportera teknologi och hitta lösningar där vi ligger i framkant så att andra länder kan ta efter. Där kan vi spela någon roll. I praktiken skriver jag alltså under på påståendet.

(Applåder)

Herr talman! Var börjar resan mot ett bra liv? Jag tror att svaret på den frågan för väldigt många av oss skulle vara: i skolan. En bra och trygg skola, där man lär sig det man ska och får vara en del av en gemenskap, hitta vänner och utmanas är grunden för ett bra liv.

Tyvärr har svensk skola i dag blivit något annat. Vi ser hur små skolor på landsbygden slås ut av ett orättvist skolpengssystem. Vi ser hur behöriga lärare sägs upp och skolor läggs ned. Vi ser hur oseriösa aktörer äter sig in i skolans värld, där snabba cash är viktigare än kunskap och kontinuitet. Vi ser hur universitet och högskolor larmar om allvarliga effekter av betygsinflation. Så kan vi inte ha det. Svensk skola förtjänar bättre.

För Centerpartiet är det helt uppenbart att skolan behöver mer pengar nu. Kommunerna måste få mer pengar nu, för att rädda både skolor och behöriga lärare. Den ekonomiska krisen får aldrig tillåtas bli en skolkris. Och vi måste våga säga som det är: Vi har för många oseriösa krafter i skolans värld.

För några år sedan var vi två liberala partier som hade stått upp för allt detta. Men nu är verkligheten en annan. Jan Björklunds tidigare engagemang för skolan, för ordning och reda, är som bortblåst. Nu ser vi i stället ett liberalt parti som sitter längst bak i klassrummet och tittar ned i golvet för att slippa få frågan när man inte har gjort sin hemläxa.

Det här håller inte. Det måste till besked här och nu. När får kommunerna mer pengar? När läggs skarpa förslag fram om att förändra skolpengen så att små, ansvarstagande skolor på landsbygden kan överleva? Skolans framtid är också Sveriges framtid. När kommer besked om mer pengar till skolan?

(Applåder)