Magdalena Andersson (S) svarade Statsministern Ulf Kristersson i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.
Statsministern Ulf KristerssonM· i sitt anförandeJag får sänka talarstolen. Johan har längre ben, men jag springer snabbare. (Applåder) Herr talman! I lördags sköts fyra personer mitt på dagen i Farsta, utanför Stockholm. En 15-årig pojke och en 43-årig man dog av sina…Jag får sänka talarstolen. Johan har längre ben, men jag springer snabbare.
(Applåder)
Herr talman! I lördags sköts fyra personer mitt på dagen i Farsta, utanför Stockholm. En 15-årig pojke och en 43-årig man dog av sina skador. Vi vet ännu inte om de ens var måltavlor. Mitt budskap är detta: Vi får inte trubbas av. Vi måste göra ännu mer, uthålligt och beslutsamt. Därför lägger den nya regeringen om kriminalpolitiken. Det kommer att ta tid. Det kommer att vara svårt, men det kommer att gå. Sverige har löst svåra problem förut.
Det gäller även ekonomiska problem. Just nu är läget tufft, men det finns tre viktiga lärdomar.
Den första är att det ska vara ordning och reda i ekonomin, inga experiment. När den ekonomiska politiken måste vara stram behövs det en regering som orkar vara stram. Nu ska vi bekämpa inflationen, sakta men säkert.
Den andra lärdomen handlar om att prioritera. I svåra tider måste man kunna göra det allra viktigaste och vänta med annat. För mig är ingenting viktigare än att återupprätta tryggheten i Sverige, att värna välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen - och att stötta människor genom svåra tider.
Den tredje lärdomen gäller strukturreformer. Det är ett byråkratiskt namn för långsiktiga men nödvändiga förbättringar, så att företag får bättre villkor så att de kan skapa fler jobb och så att unga och arbetslösa utbildar sig, flyttar och tar de 200 000 jobb som är lediga. Det måste alltid löna sig att jobba. Regeringen gör en stor bidragsreform med bidragstak, successiv kvalificering in i välfärden och krav på heltidsinsats för dem som ändå behöver bidrag. Det är vår tids arbetslinje.
Nu ser jag fram emot en spänstig debatt, herr talman.
(Applåder)
Herr talman! Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortgår. Förra året lämnade jag, i min roll som statsminister, in Sveriges Natoansökan. Och efter den överenskommelse som Sverige, Turkiet och Finland slöt förra året vid toppmötet i Madrid nådde Sverige status som inbjuden till Nato. 28 länder hade ratificerat vår ansökan när jag lämnade över statsministerrollen till dig.
Under denna process har jag alltid eftersträvat ett nära samarbete över partigränserna.
Nu har det turkiska valet genomförts, och Sverige har levererat på den överenskommelse som slöts. Nu närmar sig också toppmötet i Vilnius. Engagemanget från andra Natoländer har varit stort, och allt pekar på att processen nu kan slutföras. Nu när inga praktiska hinder återstår är min fråga till dig, Ulf Kristersson: Hur ser du på den avgörande roll som USA och andra Natoländer spelar i denna process just nu?
Herr talman! Jag uppskattar frågan. Vi två har diskuterat denna fråga många gånger på tu man hand och tillsammans med andra. Jag tycker att beskrivningen är alldeles korrekt.
Andra länder förväntar sig nu att Turkiet också fattar sitt ratificeringsbeslut. Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. I detta nu, bokstavligt talat medan vi talar här, sitter Oscar Stenström tillsammans med andra chefstjänstemän i Ankara i ytterligare ett möte i det som kallas för Permanent Joint Mechanism, som alltså är det samarbetsformat som finns för att följa upp den överenskommelse som slöts i Madrid. Det är otroligt viktigt, inte minst nu efter ett turkiskt val när det delvis är en ny besättning, bemanning, på den turkiska sidan. Dessbättre är det samma bemanning på den svenska sidan, från den förra regeringen till den nuvarande regeringen.
Allt detta är goda förutsättningar, men alla vet - vi vet det båda två - att det ytterst är Turkiet som fattar turkiska beslut. Det vet också alla de andra Natoländerna, men de understryker vikten av snabbt beslutsfattande.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag uppskattar det samarbete som vi har haft i denna fråga. Det gäller både fram till och med att jag lämnade in ansökan och därefter. Jag kommer naturligtvis att fortsätta att sätta Sverige och svenska folkets bästa i främsta rummet.
Jag har också fortsatt att arbeta för den svenska Natoansökan bland annat genom kontinuerliga kontakter med alla dem som jag har byggt upp relationer med under mina åtta år som finansminister och statsminister.
Det internationella samarbetet med USA och andra länder är centralt här. Deras engagemang är nu helt avgörande, som jag ser det, för att vi inom kort ska bli Natomedlemmar. Jag skulle gärna vilja höra lite mer om hur stor betydelse du anser att det stöd har som USA och andra länder nu ger för att vi ska komma i mål i denna process. Hur tacksamma ska vi vara för det?
Herr talman! Låt mig först kvittera. Jag uppskattar också genuint vårt samarbete i denna fråga, från den 16 maj förra året, om jag minns rätt, när vi hade en gemensam presskonferens. Vi lovade varandra och svenska folket att samarbetet i denna för nationen så viktiga fråga fortsätter hur det än går i valet. Inte minst i en tid när det händer att vi uppfattas ha olika åsikter i andra frågor är det bra att det finns frågor där vi också kan samarbeta. Jag uppskattar det genuint. Sex av åtta partier står nu bakom den svenska Natoansökan.
Så till USA. Vi hade ju Blinken i Luleå häromveckan. Det var mycket bra samtal och extremt tydliga budskap. Även alla andra kontakter med amerikaner, inte minst i Vita huset, har varit av samma slag. De är mycket tydliga både publikt och gentemot oss. De är tydliga i sina kontakter också med Turkiet.
Sedan är det klart att de ytterst vet, liksom vi vet, att Turkiet fattar turkiska beslut. Men vi kunde inte ha ett starkare stöd än vi har just nu från USA och andra tunga Natoländer, tycker jag.
(Applåder)