Muharrem Demirok (C) svarade Magdalena Andersson i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.
Magdalena AnderssonS· i en replikJag tycker inte heller att lönegolvet är ett perfekt system. Socialdemokraternas inställning är att vi ska välkomna människor att komma hit och ta arbete på områden där det råder brist på arbetskraft, så att vi kan ha…Herr talman! Barnen drabbas hårt av inflationen - men också av SD-regeringens ekonomiska prioriteringar, där höginkomsttagare prioriteras framför barnfamiljerna.
Ulf Kristerssons budskap till barnfamiljerna är att bara bita ihop. Johan Pehrson twittrar om att det är för fett att vara arbetslös. Ebba Busch har slutat vifta med falukorven. Andra högerdebattörer säger att barnen till dem med de tuffaste ekonomiska förutsättningarna ska leva på gröt och ris.
Så lät det inte före valet. Då lovade högerpartierna allt åt alla: högkostnadsskydd för el den 1 november, sänkning av bensin- och dieselpriserna med 10 kronor, pausat amorteringskrav, stopp för höjda skatter och rivstart mot gängkriminaliteten. Nu bryts löfte efter löfte.
Herr talman! Den ekonomiska krisen slår också hårt mot skolan. Sverigedemokraternas högerregering utsätter just nu våra skolor för en svältkur. I budgeten valde man att minska anslagen till skolan med 2 miljarder i fasta priser. Man är inte ens i närheten av att kompensera för kostnadschocken. Vi socialdemokrater gjorde en annan prioritering i vårt budgetalternativ. Vi visar att det går att prioritera annat.
Nu kräver vi att regeringen återkommer med besked till kommunerna och regionerna före midsommar. De ska veta vilka resurser de får 2024 så att inga lärare nu sägs upp i onödan. Vi kräver också att man tydligt redovisar hur våra skattepengar används i friskolorna, så att de stannar där de ska vara, nämligen hos eleverna. Barnens bästa måste gå före höginkomsttagarnas skattesänkningar och riskkapitalisternas vinstjakt.
(Applåder)
Herr talman! Jag tror inte att jag är ensam i Sverige om att vara lite förvirrad gällande Socialdemokraternas syn på kärnkraft som källa till energiproduktion i Sverige. Vi hör nämligen vissa saker i ord och ser andra saker i handling.
I ord hör vi ibland att kärnkraften ska läggas ned, och ibland hör vi att man kan tänka sig att ha den kvar. Jag tycker att det är lite oklart. När det gäller handling vet vi att det var Socialdemokraterna som införde den så kallade effektskatten, som riktade in sig just på kärnkraften just i syfte att göra den olönsam. Vi vet också att Socialdemokraternas riksdagsgrupp röstade för en förtida nedläggning av fullt fungerande reaktorer - Ringhals 1 och 2 - så sent som förra mandatperioden. Vi vet att elprisområde 3 och 4, det vill säga mellersta och södra Sverige, hade haft nästan hälften så stora elräkningar om Socialdemokraterna inte hade gjort som de gjorde.
Min fråga är därför ganska enkel, herr talman: Tycker Socialdemokraterna att kärnkraften har en framtid i Sverige, eller tycker de inte det?
(Applåder)
Herr talman! Självklart är svaret ja. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen under lång tid framöver. Det är bra om vi kan använda de kärnkraftverk vi redan har fullt ut, alltså höja effekten i dem, och det är naturligtvis bra om det finns möjlighet att förlänga deras livstid.
Därutöver behöver vi dock se till att bygga ut alla kraftslag om vi ska ha låga elpriser. Här är jag väldigt bekymrad över att Oscar Sjöstedt vill montera ned fullt fungerande elproduktion i Sverige genom att montera ned de vindkraftverk som ger oss billig el här och nu. Man är också mycket negativ till det som kan lösa energikrisen här och nu, nämligen att snabbt och kraftfullt bygga ut vindkraften.
(Applåder)
Herr talman! Att vindkraften är både miljöskadlig, oplanerbar och väderberoende står jag såklart fast vid.
Ord och handling går inte riktigt ihop här. I nästa vecka kommer vi att hantera betänkandet om vårbudgeten, och där har Socialdemokraterna en massa reservationer där man ifrågasätter begreppet fossilfritt. Jag undrar varför. Man vill ta bort begreppet fossilfritt och i stället använda begreppet förnybart. Man riktar alltså in sig direkt på kärnkraften. Vi är också inne på det som skedde under förra mandatperioden, alltså att man röstade för en förtida nedläggning av reaktorerna i Ringhals - Ringhals 1 och Ringhals 2. Det trissade upp elpriserna något enormt, primärt i södra Sverige men även i mellersta Sverige, det vill säga elprisområdena 3 och 4.
Ord och handling hänger alltså inte ihop här. Det är det som bekymrar mig, herr talman. Det kan också påverka investeringsviljan i och investeringsklimatet för kärnkraften.
(Applåder)
Herr talman! Låt oss föra till protokollet att det var vi socialdemokrater som byggde kärnkraften i Sverige. Sedan energiöverenskommelsen 2016 har vi också varit tydliga med att det är fullt tillåtet att bygga ny kärnkraft i Sverige.
Däremot har vi röstat nej till helt orealistiska förslag som har lagts fram i Sveriges riksdag. Jag vill också få fört till protokollet att det senaste beslutet att stänga kärnkraftsreaktorer togs på helt kommersiella grunder. Det är vad de som fattade beslutet själva har sagt. Om Oscar Sjöstedt vill vara sjyst och ärlig mot dem kanske det är dumt av honom att stå i riksdagens kammare och hävda någonting annat.
Sanningen är att vi måste bygga ut vindkraften om vi ska klara att ha låga elpriser de närmaste åren, när elbehovet ökar i takt med elektrifieringen. Oscar Sjöstedt vill i stället montera ned vindkraften.
(Applåder)
Herr talman! Efter många års oenighet kunde vi enas om Nato. Låt oss pröva en fråga till!
Häromveckan fattade regeringen beslut om tillstånd för ny havsbaserad vindkraft. I januari startade vi processen för att göra det möjligt att bygga fler kärnkraftverk på fler platser i Sverige. Nästa vecka kommer riksdagen - denna kammare - att ta ställning till vårt förslag om ett helt nytt mål för elproduktionen till 2040, nämligen att den då ska vara 100 procent fossilfri.
Ska vi klara av den omställningen krävs det mer av all fossilfri energi, och nu är det många som väntar på Socialdemokraternas besked om de på allvar förstår kärnkraftens roll för att nå vägen till noll - i handling och inte bara i ord. Min fråga är därför, Magdalena Andersson: Kommer ni nästa vecka att rösta för det nya energipolitiska målet, eller kommer ni att rösta emot?
(Applåder)
Herr talman! Vi socialdemokrater ser ett behov av att bygga ut elproduktionen betydligt snabbare än så. Därför har vi förslag om ett helt annat mål för att se till att snabbt bygga den elproduktion vi behöver.
Just nu är Sverige Europas största elexportör, och förra året hade vi de lägsta elpriserna i hela EU. Det vi ser framöver är dock att det svenska elbehovet kommer att öka i takt med elektrifieringen och att det kommer att ske snabbt. För att få alla de investeringar som nu planeras i Sverige måste vi därför bygga ut den svenska elproduktionen betydligt snabbare än så. Då handlar det om att snabbt kunna bygga vindkraften både på land och till havs. Därför har vi ett annat mål.
Det hindrar dock inte att vi socialdemokrater inte bara byggde kärnkraften i Sverige utan också sedan 2016 har sagt ja till nya kärnkraftverk.
(Applåder)
Herr talman! Först byggde Socialdemokraterna ut kärnkraften. Sedan lade Socialdemokraterna ned kärnkraften.
På åtta år fattade ni i den förra regeringen ett beslut om havsvindkraft. På åtta månader har vi fattat två beslut. Det är högre hastighet, helt enkelt.
I dag är målet för den svenska energiproduktionen 100 procent förnybart. Det betyder uttryckligen "utan kärnkraft". Denna kammare kommer att ta ställning till ett mål om 100 procent fossilfritt som uttryckligen inkluderar kärnkraft. Ganska många vill veta: Har vi en tydlig - men liten - majoritet för detta, eller har vi en massiv majoritet för detta, precis som i andra långsiktiga frågor som Natofrågan?
(Applåder)
Herr talman! Vill Ulf Kristersson ha långsiktiga och tydliga spelregler, precis som i Natofrågan, rekommenderar jag honom att arbeta på motsvarande sätt som jag gjorde och bjuda in till samtal så att vi kan komma överens. Men det vägrar Ulf Kristersson att göra, trots att det är detta som ett enigt näringsliv efterfrågar eftersom man vill ha långsiktiga spelregler.
Tvärtom har ju Moderaterna efter att vi slöt energiöverenskommelsen ensidigt hoppat av den. I stället för att komma tillbaka och säga att de tror att det behöver göras några ändringar höll de en presskonferens där de hoppade av. Det handlade om politiskt spel snarare än om att säkra Sveriges långsiktiga energiförsörjning, och det verkar vara samma visa nu. Det är dåligt för Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Arbetskraftsinvandringen är en grundbult i att få Sverige att fungera. Det handlar om människor som har flyttat till vårt land för att bidra till välfärden och till näringslivet i turistnäringen, vården och de gröna näringarna. De söker sig till många branscher men ofta till bristyrken där det behövs väldigt specifik kompetens.
Socialdemokraterna har länge drivit på för att minska arbetskraftsinvandringen, bland annat genom att lägga grunden för det förslag som regeringen nu lägger fram om lönegolv motsvarande medianlönen. Jag tycker att detta är en lite märklig logik. Det är som att insatserna bara värderas om människor har en viss lön, men även undersköterskor och djurskötare får Sverige att rulla.
Min fråga är: Hur ser Socialdemokraterna att vi ska lösa bristen på arbetskraft inom äldreomsorgen och de gröna näringarna?
Herr talman! Jag tycker inte heller att lönegolvet är ett perfekt system. Socialdemokraternas inställning är att vi ska välkomna människor att komma hit och ta arbete på områden där det råder brist på arbetskraft, så att vi kan ha den vård och den industritillväxt som vi behöver i vårt land.
Däremot ser vi i Socialdemokraterna inte poängen med att människor ska komma hit från andra kontinenter för att jobba när det redan finns människor i Sverige som är arbetslösa och som skulle kunna ta dessa jobb. Det ser vi inte poängen med, eftersom det riskerar att permanenta arbetslösheten i Sverige.
Därför föredrar vi en modell med arbetsmarknadsprövning, men vi tycker ändå att lönegolvet är bättre än ingenting. Det går också ganska snabbt att genomföra.
(Applåder)
Herr talman! Lönegolv är inte lösningen - om vi kan vara överens om detta har vi kommit en bra bit på vägen. Det har ju gjorts en utredning i vilken det påpekas just att lönegolv inte är en lösning. Men inte heller systemet med arbetsmarknadsprövning, som innebär att en myndighet och inte arbetsgivaren ska bestämma vem som har rätt att komma hit, är rätt väg att gå.
Det går att göra förändringar utan att riva upp hela systemet för arbetskraftsinvandringen och förlora viktiga medarbetare inom sjukvården och de gröna näringarna. Dessutom bidrar arbetskraftsinvandringen med 45 miljarder till Sveriges bnp.
Jag återkommer till frågan: Hur ska vi klara bristen på arbetskraft inom äldreomsorgen och inom de gröna näringarna?
Herr talman! Jag delar helt Muharrem Demiroks uppfattning att det självklart är viktigt att vi kan se till att alla de jobb som behöver utföras och som vi inte har rätt kompetens för i Sverige ändå ska kunna utföras med hjälp av arbetskraftsinvandring. Detta är en ambition som jag fullt ut delar med Muharrem Demirok.
Därför ser jag arbetsmarknadsprövning som det rätta verktyget framöver. Då kan man få hit människor som kan arbeta i hemtjänsten - om de kan tala svenska, naturligtvis, för det är ju en förutsättning - eller jobba i den nya gröna industrin eller i andra delar av näringslivet och det offentliga där man behöver denna arbetskraft.
En arbetsmarknadsprövning skulle vara ett sätt att lösa problemet samtidigt som vi slipper de risker vi i dag ser för att människor utnyttjas med det väldigt slappa system som vi har.
(Applåder)
Herr talman! Jag är trött på tjafset. Jag är trött på samtalen. Vi har samtalat, samtalat, samtalat och tjafsat om svensk kärnkraft i 43 år - egentligen sedan folkomröstningen 1980.
Det som svenskt näringsliv efterfrågar - och det som det svenska folket förtjänar - är ett politiskt ledarskap från höger till vänster som går från ord till handling. Alla goda krafter behövs i detta läge.
Den politik som Socialdemokraterna har drivit när det gäller kärnkraften har signalerat "Vi tolererar er".
Det vi gör nu är att säga att vi kommer att bygga svenskt välstånd, svenska arbetstillfällen och svensk grön omställning på en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Det är skillnad.
Min fråga till dig, Magdalena Andersson, är: Kommer ni att rösta för målet om 100 procent fossilfritt och aktivt bana väg för ny kärnkraft i Sverige?
Herr talman! Som Ebba Busch vet har vi socialdemokrater lagt fram en annan målstruktur med andra förslag till mål. För att Sverige ska klara den elektrifiering som nu sker och alla de nya investeringar som görs i landet behöver elproduktionen i Sverige byggas ut väldigt snabbt. Det är därför vi har lagt fram en annan målstruktur med andra årtal.
Här handlar det om att snabbt skapa goda förutsättningar för att vi ska få mer havsbaserad och landbaserad vindkraft. Jag beklagar verkligen att regeringen ändrade direktiven till den utredning som tittade på hur vi skulle få fler kommuner att säga ja till vindkraft. Man ändrade direktiven på ett sådant sätt att utredaren själv säger att hennes förslag är meningslöst.
Detta är dåligt, för landbaserad vindkraft är det som snabbt kan ge oss i Sverige mer billig el.
(Applåder)
Herr talman! Kom igen nu, Socialdemokraterna! Ni byggde kärnkraften - jag ger er det! Men det var också ni som avvecklade kärnkraften på grund av politiska incitament - kanske inte med aktiva beslut, men med aktiva incitament.
Vi får, återigen, inte svar på frågan. Kommer ni att rösta för detta nästa vecka eller inte?
Det stämmer inte att vi inte har bjudit in till samtal. Nu har vi, till i höst, bjudit in både branschen och politiken att komma med goda förslag på hur vi ska nå 100 procent fossilfritt.
När Magdalena Andersson talar om nya mål för 2030 är det ungefär som att säga att man är för världsfred utan att säga hur det ska gå till. Jag pratar gärna om tuffare mål, men det är ju vägen dit - vägen från ord till handling - som är det viktiga.
Det är därför vi har levererat mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år. Nu vill vi göra samma sak för kärnkraften. Det är viktigt för att svenska mammor och pappor ska ha ett jobb att gå till. Det är viktigt för klimatomställningen. Det är viktigt för att pressa ned priserna. Kommer ni att säga ja eller nej?
(Applåder)
Herr talman! Vi kommer att säga ja till de förslag vi har lagt fram och som snabbt skulle kunna skapa mer el i Sverige. Hur ska det gå till? Vi har två konkreta förslag. Stoppa de försämringar för den havsbaserade vindkraften som var något av det första ni beslutade, och tillsätt en utredning som kan komma med verkningsfulla förslag för att få fler kommuner att säga ja till landbaserad vindkraft. Kom igen, Ebba Busch, en förslagslåda på Näringsdepartementet är inte det näringslivet efterfrågar för att få långsiktiga villkor för kärnkraftsutbyggnad i Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Sverige har en trygghetskris som gör att människor känner skräck och oro, och friheten pressas tillbaka. Magdalena Andersson vet att här är skolan och första linjens socialtjänst centrala. Det är även centralt att kommunerna tar ett stort ansvar. Jag noterade att Magdalena Andersson nattvandrade i Farsta i går. Jag har varit där många gånger och ska dit i eftermiddag och träffa socialtjänsten.
Vad kan vi göra mer? Det talas hela tiden om att öka resurserna. Den tidigare S-ministern Morgan Johansson sa så här: Jag kan konstatera att kommunerna fick 52 miljarder i överskott, och då kan jag tycka att en del av de pengarna borde ha satsats på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Morgan Johansson för ett år sedan. Använd de 52 miljarderna i överskott!
Vad tyckte Magdalena Andersson var fel med det uttalandet?
Herr talman! Jag vet inte om Johan Pehrson föreslår att kommunalråd runt om i landet ska bryta mot lagen. Det finns nämligen lagar om hur kommuner får använda överskott och underskott mellan åren. Sanningen är att kommunpolitiker runt om i landet funderar på hur de ska klara ekonomin. Ska de skära i skola eller i socialtjänst? Det är den verklighet som inte bara socialdemokratiska utan även liberala kommunalråd över hela landet sitter med.
Socialdemokraterna har kommit med ett konkret förslag på detta område: Ge kommunerna besked redan nu om att det kommer pengar i höständringsbudgeten så att de i sommar kan anställa fältassistenter och andra trygga vuxna som kan punktmarkera varenda kille i riskzonen.
Kommer ni att säga ja till vårt förslag? Det vore en lättnad för alla kommuner i vårt land.
(Applåder)
Herr talman! Jag är glad att det råder allt bredare enighet om att det behövs tidigare och tydligare insatser för att se till att inte minst unga killar kommer ur de riskmiljöer där de befinner sig och de facto får någon att hålla i handen så att de går till skolan.
Inom svensk välfärd jobbar 1,2 miljoner människor, och de gör oftast ett fantastiskt jobb. Men de behöver bli fler. Vi arbetar med att ta fram en budget för nästa år, och vi hör att kommuner och regioner har det svårt liksom organisationer, företag och människor i denna kristid. Men vi kan inte kompensera för allt; det är omöjligt. Vi satsade mer pengar innevarande år för att kommuner och regioner skulle klara sig bättre, och vi kommer att göra det nästa år också. Men de måste också prioritera.
Låt mig understryka att kommunerna tidigare hade ett överskott på 52 miljarder som sosseregeringen tyckte skulle användas, men nu är tonen en annan.
Herr talman! Ja, för nu är läget ett annat. Kommunerna går med underskott i år för att ni inte har prioriterat skola och socialtjänst i er budget.
Det är helt rätt att man i ett sådant här ekonomiskt läge inte kan kompensera alla för allt. Man måste prioritera. Men ni gav dubbelt så mycket i skattesänkning till höginkomsttagare som vad ni hjälpte kommunerna med för att de skulle klara kostnadskrisen. Det var er prioritering i årets budget. Nästa år blir det ännu värre. Då ska du, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson få en skattesänkning på 50 000 kronor när regeringen gör en specifik, riktad skattesänkning till personer med miljoninkomster.
Ja, det handlar om att prioritera, och det är tydligt att ni prioriterar höginkomsttagarna före barn som behöver stöd av socialtjänsten i skolan.
(Applåder)
