Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) svarade Per Bolund i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.
Per BolundMP· i en replikDen satsningen, som vi såklart stöder, var en av få ljusglimtar i regeringens budget. Vi gjorde också en förstärkning av bostadsbidraget när vi satt i regeringsställning. Men vi tycker inte att det är nog. Jag är…Herr talman! Hör ni hur tyst det är? Det är tyst när pandemins tackapplåder till vårdpersonalen tystnat. När de slutat är det inte så många partier som lyfter vården i denna kammare, men det gör KD. Vården kan lita på KD, och nu genomför vi de reformer som behövs för att Sverige ska kunna lita på vården igen.
Under lång tid med socialdemokratiska sjukvårdsministrar byggdes det upp en rejäl vårdskuld som gjorde att Sverige var väldigt sårbart när pandemin slog till. När vi hade ansvaret för vårdfrågorna senast halverades vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret gick man in med nästan kirurgisk precision och tog bort kömiljard och annat. Vårdköerna skenade. I höstas när vi tog över hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behöver.
Svensk sjukvård är bra. Men styrningen och grundorganisationen är alldeles för dålig. Den är från 1860-talet - en tid då vi höll på med åderlåtning och koppning. Väldigt mycket har hänt med vården sedan dess, men inte med grundorganisationen.
Nu tar vi de första stegen mot det som kan bli århundradets vårdreform, för att öka den nationella styrningen så att var i landet du bor, ditt postnummer, inte ska avgöra vilken vård du får. Men vi väntar inte på utredningen, utan redan nu avsätter vi 2 miljarder extra för fler vårdplatser runt om på landets sjukhus. Vi förbättrar arbetsmiljön för vårdpersonalen och ger dem tryggare anställningar. Och vi gör en historisk satsning på kvinnors hälsa, det som den så kallade feministiska regeringen aldrig mäktade med - skärpt tillsyn av mödravården och nationell förlossningsplan.
Vi går från ord till handling för vården.
(Applåder)
Herr talman! Ebba Busch talade om barnen i sitt anförande. Många barnfamiljer kämpar nu under den ekonomiska krisen. Läget har försämrats sedan valet och riskerar att ytterligare försämras nu när vi går mot sommarlov.
Nyligen presenterade Sverigedemokraternas regering ett förslag om bidragstak. Alla som kan jobba ska jobba, Ebba Busch. Hela Socialdemokraternas politiska projekt bygger på detta; det är fundamentalt i vårt samhälle. Jag diskuterar gärna hur olika bidragssystem utformas. Vi vet dock samtidigt att med mycket små ekonomiska medel, som ett par nya fotbollsskor, lockas unga barn in i kriminalitet.
Frågan är hur Ebba Busch tänker säkerställa att bidragstaket inte ökar barnfattigdomen ytterligare och därigenom underlättar för rekryteringen till de kriminella gängen.
Svara gärna ja på frågan, Ebba Busch: Kan du lova att ert bidragstak inte ökar barnfattigdomen?
(Applåder)
Herr talman! Jag har själv varit ett av de barn som har vuxit upp i en familj där välfärdssystemen inte alltid räckte till. Både barn och vuxna fick hjälpas åt för att få ekonomin att gå ihop. Trygghetsnäten fungerade ibland, men ibland nollades de. Det gällde både med en blå regering och en röd regering.
Många barn har haft det betydligt värre än jag själv, och jag är glad att Magdalena Andersson lyfter upp den här frågan.
Det viktigaste vi kan göra för att bryta barnfattigdom är att se till att mammor och pappor har ett jobb att gå till. Därför är det så viktigt att vi genomför reformen om bidragstak som ska se till att det alltid lönar sig att arbeta framför att gå på bidrag.
Vi kombinerar det med ett kraftigt förstärkt och förlängt bostadsbidrag för de allra mest utsatta, vilket når inte minst och framför allt barnfamiljer, och med ett fritidskort så att det alltid ska finnas täckning för de där fotbollsskorna, även om mamma och pappa inte har ett jobb.
Herr talman! Förstår jag dig rätt, Ebba Busch, att ni ska införa ett bidragstak och sedan kompensera det med ett nytt bidrag för att på så sätt inte öka barnfattigdomen?
Enligt de ministrar som presenterat det här har själva poängen varit att man inte skulle kunna stapla bidrag ovanpå varandra. Det kan man för övrigt inte göra när man har underhållsstöd, så det var en konstig argumentation.
Jag ger Ebba Busch, som nu är minister och sitter i regeringen och som är ansvarig för detta, ytterligare en chans att svara på frågan om vi ska få fler fattiga barn i Sverige eller inte. Vi socialdemokrater har föreslagit höjda barnbidrag, höjt underhållsstöd och sommarlovsaktiviteter med lunch, för att bara nämna några saker. Kanske kan vi få ett lite tydligare svar från Ebba Busch: Kan du lova att ert bidragstak inte ökar barnfattigdomen, också om det tar tid för föräldrarna att komma i arbete? Annars finns en risk att vi får tusentals fler fattiga barn i Sverige.
Herr talman! Svaret är ja. Om vi ska bryta barnfattigdomen i vårt land behöver det löna sig för mammor och pappor att gå till ett arbete. Fler av de barn som i dag växer upp i hem som precis har planterat om sina rötter i Sverige och som saknar förankring i det svenska majoritetssamhället ska få en chans. Det får man genom att se sin mamma ha ett arbete att gå till och att det hjälper familjen att gå runt.
Om man av någon anledning under en period står utanför arbetsmarknaden behöver dock stöden räcka till. Vi ska på kort sikt kombinera vårt förslag med upp till 2 100 kronor för ensamstående mammor som inte får ihop ekonomin utan behöver bostadsbidrag.
Jag är förvånad över att Socialdemokraterna säger nej till fritidskort, något som är avgörande för att barn ska kunna fortsätta med sina fritidsaktiviteter även när föräldrarna har blivit av med sina jobb.
Nu inför vi också gåvoskatteavdraget på nytt så att de ideella föreningarna kan göra sitt.
(Applåder)
Herr talman! Sverige har varit ordförandeland i EU under detta halvår. För oss vänsterpartister är det viktigt att en svensk regering står upp för Sveriges intressen, även i ett EU-sammanhang, och inte låter sig köras över av andra intressen. Även vi måste fajtas för att det ska bli bra för våra medborgare.
Ebba Busch har nu suttit i förhandlingar om att förändra den dysfunktionella EU-marknaden för el. Vi har ju väldigt mycket billig elproduktion i Sverige och exporterar mycket, men vi betalar ett väldigt högt pris för detta ändå, för att priset inte sätts i Sverige utan på kontinenten.
I Tidöavtalet har Ebba Busch själv fört in att man ska pausa exporterande elkablar mellan Sverige och Tyskland då prisdifferensen mellan prisområdena måste minska betydligt. Bedömer Ebba Busch utifrån detta att det är ett problem att det förs in dyra priser från Tyskland?
Herr talman! Man behöver ställa sig en fråga. Den största delen av den el vi exporterar går till Finland. Ska vi sluta med det?
Just nu har vi för mycket elnät och för lite elproduktion sedan kärnkraft lagts ned. Utan de kablar vi har i vårt land skulle överföringskapaciteten minska ännu mer från norra till södra Sverige. Vi importerar reserver och vi exporterar el för att hålla vårt elsystem stabilt.
Vänstern behöver lära sig hur man kör ett elsystem. Det är helt uppenbart, herr talman, att de fortfarande inte begriper detta. Vem vågar investera i ny elproduktion i Sverige om Nooshis förslag om klippta kablar till kontinenten genomförs?
Vi kan diskutera prissättning. Det görs nu inom ramen för EU-diskussioner. De är dock inte i hamn än. Vi behöver ha mer elproduktion. Det är grunden.
Herr talman! Nu blev jag mycket förvånad. Det är ju Ebba Busch som har pausat utbyggnaden av kablarna. Det är inte jag som föreslagit det. Det är något som Ebba Busch mycket aktivt gör. Hon bygger inte ut elkablar, eftersom hon anser att det förs in dyra priser från kontinenten. Om det sista är vi överens.
Vad vi i Vänsterpartiet undrar är varför Sverige inte prissätter här. Varför ändrar vi inte dessa algoritmer? Sverige kan exportera och importera precis som vanligt; det finns ingen diskussion om det. Men priset måste sättas i vårt land, i likhet med vad som görs i Spanien, Portugal och andra länder. Vi i Sverige har ju gett upp så mycket mark för att bygga elproduktion här. Då kan vi inte bara exportera den och betala ett väldigt högt pris.
Varför står regeringen inte upp för Sveriges elkunder i EU och kämpar för att vi ska kunna sätta priset i Sverige och inte smittas av det som Ebba Busch själv skriver om i Tidöavtalet?
Herr talman! Jag känner att vi kanske pratar förbi varandra.
Det stämmer att vi har pausat utbyggnaden av Hansa Powerbridge till Tyskland för att vi behöver öka vår egen elproduktion kraftigt och för att inte bli lika påverkade av andra. Men att ha en annan modell för prissättningen i EU eller bara för Sverige hjälper inte om vi inte har tillräckligt med effekt.
Anledningen till att vi exporterar så mycket är att vi producerar väldigt mycket el när det blåser och när solen skiner. Men det finns inget sätt att lagra eller spara den elen för att den ska finnas när och där den behövs.
Jag är öppen för att diskutera hur prissättningen går till. Vi gör det inom ramen för EU-samarbetet, även om det inte är i hamn än. Det Vänsterpartiet säger om Portugal och Spanien stämmer inte. Det har Svenska kraftnät bestämt slagit fast.
Vi i Sverige behöver öka vår egen produktion så att det får effekt på effekten och inte bara på elproduktionen när det blåser. Då kan vi få ned priset.
Herr talman! Just nu fylls Sveriges gator av vita mössor på glada studenter. För några dagar sedan gick jag förbi ett studentflak där det stod "Fullt ös arbetslös". Man skulle nästan kunna tro att de har läst regeringens budgetproposition, för i år har regeringen gjort det dyrare att anställa just dessa unga. Det blir en dubbel smäll mot de studenter som nu ska ta nästa steg på sin livsresa: ett ansträngt ekonomiskt läge i kombination med regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för unga.
Det första jobbet är vad som ger en ung människa erfarenhet, en första rad på cv:t och inte minst självförtroende och framtidstro. Därför är regeringens avsaknad av jobbagenda väldigt oroande.
Vad vill Ebba Busch säga till de studenter som på grund av regeringens politik nu får det svårare att få ett första jobb?
Herr talman! Det är verkligen svåra tider, och det är det många studenter som är medvetna om. Det är också många föräldrar som undrar: Kommer min nybakade student, mitt barn som nu tar klivet in i vuxenvärlden, att ha en plats på den svenska arbetsmarknaden?
Det är tuffa tider nu, men vi behöver se till att utbildningsrusta Sverige rätt för de gröna jobben på andra sidan den ekonomiska vintern. Det ser väldigt ljust ut för Sverige på lite längre sikt. Vi behöver se till att de som tar studenten nu skaffar sig en yrkesutbildning, en universitetsexamen eller en annan högskoleutbildning, så att de har den kompetens som behövs för de enormt många arbetstillfällen som kommer med den gröna omställningen. Det gör vi nu genom bidragstak, genom att peka på var vi har bristyrken, genom omställningsstöd mitt i livet och genom utbyggnad där arbetstillfällena finns.
Herr talman! Det är tydligt att Centerpartiet är det enda parti i den här kammaren som prioriterar jobben, företagen och de ungas livschanser. Det är helt uppenbart efter det svar jag precis har fått. Det räcker inte att bara säga att det kommer att komma lite längre fram. Det vi just nu ser är att företag pausar sina nyanställningar därför att kostnaderna för att nyanställa just unga kommer att vara oerhört höga. Det vi ser just nu är att unga springer ut ur skolan och sjunger "den ljusnande framtid är vår" men att den framtiden kommer att dröja oerhört mycket längre med regeringens brist på jobbpolitik.
Jag frågar därför Ebba Busch igen: Varför är det just de ungas livschanser som ni här och nu vill spara in på?
Herr talman! Vi gör inte det. Vi river hinder, förenklar och underlättar för Sveriges jobbskapare, oavsett om det är enmansföretag, små företag, medelstora företag eller de stora tunga industriföretagen, som kan vara nystartade eller ha funnits i Sverige i hundra år. Det handlar om sådana saker som regelförenklingar för tillstånd till tunga investeringar. Detta presenterade vi så sent som den här veckan. Målkonflikten mellan MP och S gjorde att allt sådant gick i stå under de gångna två mandatperioderna. Detta gäller bland annat gruvnäringen i Sverige och byggbranschens möjligheter att bygga fler bostäder. Men det handlar också om saker som vi vet betyder mycket för Sveriges mindre företag, såsom Verksamt.se samt införandet av ett förenklingsråd och ett implementeringsråd som ska förhindra gold-plating av EU-regler. Allt detta gör vi för att bana väg för jobbskaparna. Det är så studenterna kan få jobb.
Herr talman! Jag tror att det var få som missade Ebba Buschs prat i valrörelsen om att det är dyrt att vara svensk. Det symboliserades av ett väldigt ivrigt viftande med en falukorv. Men jag tror att det är ganska få av dem som lyssnar på den här debatten som upplever att det har blivit billigare att vara svensk sedan Ebba Busch tillsammans med Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog över makten. Särskilt gäller det de barnfamiljer i Sverige som redan hade det tuffast. I stället har regeringen valt att lägga miljarder på elstöd till miljonärer och miljardärer och på skattesänkningar för dem som har det bäst ställt i Sverige.
Jag har pratat om Agenda 2030 här i dag. Det är bara sju år kvar tills de målen ska vara uppfyllda. Mål nummer 10 handlar om minskad ojämlikhet. Det stod Kristdemokraterna bakom när man röstade om det i riksdagen. Vad ska Ebba Busch göra för att vi ska närma oss målet att öka jämlikheten i Sverige?
Herr talman! Grunden är näringslivspolitiken. Vi banar väg för fler företag i Sverige. Det är därför vi gör en särskild satsning på kvinnors företagande. Bara ungefär en tredjedel av alla företag startas och drivs av kvinnor. Vi tror att det skulle kunna bli mycket mer.
Jag talade tidigare om regelförenklingarna, som ska möjliggöra för fler att anställa och låta företagen växa. Det är så fler kan få ett arbete att gå till. Vi förändrar bidragsreglerna, vilket ska göra att det alltid lönar sig att arbeta jämfört med att gå på bidrag. Men om man under en tid står utanför arbetsmarknaden för att man är sjuk, utbränd eller något annat ska man kunna leva på det; det ska vara ett stöd för att kunna komma tillbaka. Återigen: Jag tycker att det är talande att den största satsning vi gjorde i vårändringsbudgeten gick till förhöjt och förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta barnfamiljerna.
Herr talman! Den satsningen, som vi såklart stöder, var en av få ljusglimtar i regeringens budget. Vi gjorde också en förstärkning av bostadsbidraget när vi satt i regeringsställning. Men vi tycker inte att det är nog. Jag är bekymrad. Vi möts av andra åtgärder som tvärtom gör det svårare för de barnfamiljer som har det allra tuffast, till exempel det bidragstak som Magdalena Andersson tog upp i ett tidigare replikskifte. Det är där vi blir bekymrade från Miljöpartiets sida.
När det är som tuffast för många människor behövs också den mest aktiva politiken. Vi har föreslagit slopad moms på basvaror för att det ska bli billigare att gå och handla för dem som har det tuffast. Vi har föreslagit att alla skolor ska erbjuda frukost till de barn som behöver det allra mest, så att de inte börjar dagen på tom mage. Vi vill också till exempel höja barnbidrag och underhållsstöd. Det är åtgärder som verkligen skulle göra skillnad här och nu för de barnfamiljer som lyssnade på Ebba Busch när hon i valrörelsen sa att det var dyrt att vara svensk och som trodde att falukorven skulle bli billigare. Nu har ju falukorven tvärtom blivit dyrare, som det mesta av maten i Sverige.
Herr talman! Det är alldeles för dyrt att vara svensk, och det drabbar väldigt många barnfamiljer. Jag kommer att fortsätta att hålla mina löften och leverera på det, även om det inte går i en handvändning. Falukorven kommer till exempel att bli billigare om vi ser till att komma åt de grunder som i dag driver upp priset på maten.
Då är det märkligt att Miljöpartiet säger nej till ytterligare stor och tung kraftproduktion i form av kärnkraft. Mer kärnkraft skulle kunna pressa ned elpriset och därigenom matkostnaderna. Det är även märkligt att Miljöpartiet säger nej till att sänka reduktionsplikten. En sänkning av reduktionsplikten sänker priset på att producera och transportera maten men också kostnaden för att till exempel hämta och lämna ungarna.
Det är också märkligt att man återigen säger nej till gåvoskatteavdraget. Inte ens när 140 frivilligorganisationer vädjade till Miljöpartiet och Socialdemokraterna ändrade man sig i den frågan. Men nu levererar vi, för det är de som hjälper de allra mest utsatta i denna tid, och regeringen står bakom dem.
(Applåder)
