Joar Forssell

Herr talman! De som lyssnar kan höra hur lätt Socialdemokraterna tar på sådant som socialdemokrater gör i andra länder och hur lätt de tar på hotet från Kina. Den megaambassad som Kina tänker bygga i Storbritannien, med stöd av Labourregeringen, har beskrivits som en spionhubb för hela Europa. Det är inte bara en ambassad, utan det är en ambassad som kommer att utgöra navet för kinesisk spionverksamhet - och förtryck mot europeiska kineser, för den delen - i hela Europa.

Under veckan som gick demonstrerade tusentals britter på Londons gator. Det var uigurer, tibetaner, personer i exil från Hongkong och personer från Taiwan. De demonstrerade därför att detta är ett enormt hot, men Socialdemokraterna i Sverige ruskar bara av sig det.

Socialdemokraterna kan heller inte svara på frågan om Scholz. Det är ju uppenbart att bristen på vapen och sättet som Ukraina fått använda dem på har varit ett hot mot Ukraina och landets rätt att vinna kriget.

Herr talman! Tack till ledamoten Johansson!

Socialdemokraterna har inte direkt en stark historia av att stå upp för den regelbaserade världsordningen, tvärtom. Man kan fundera på Palmes kärlek till Castro eller hur Morgan Johanssons företrädare klädde på sig slöja och kröp för terrormullorna i Iran. Men där vi står i dag, där den regelbaserade världsordningen framför allt utmanas av ondskans axelmakter Kina, Ryssland och Iran tillsammans, undrar man lite vad socialdemokraterna i världen håller på med och vad Socialdemokraterna i Sverige gör för att korrigera andra socialdemokrater. Jag har därför tre frågor till Morgan Johansson.

Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att stoppa den brittiska Labourregeringens planer på en megaambassad från Kina, som har beskrivits som att den ska bli en spionbas för Kinas verksamhet i hela Europa?

Jag undrar också: Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att se till att den socialdemokratiskt ledda regeringen i Sydafrika slutar smöra för Kina? Den har till exempel sagt att den står bakom Kinas anspråk på Taiwan oavsett vilka medel Kina vill ta till.

Till sist undrar jag: Vad gör Socialdemokraterna - och vad har Socialdemokraterna gjort - för att driva på socialdemokraterna i Tyskland, med Scholz i ledningen, som har vägrat skicka Ukraina de vapen som Ukraina har behövt? Man har också vägrat låta Ukraina använda de vapen de har fått på det sätt de behöver för att kunna vinna kriget.

Socialdemokraterna i Sverige har en läxa att göra, och de skulle behöva ta lite mer ansvar för att driva på socialdemokrater i andra delar av världen. Kina, Ryssland och Iran är det största hotet mot demokratin i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

Fru talman! Ja, det är klart att det alltid är bättre om det finns en privat finansiering. Vi delar såklart regeringens uppfattning att det är hållbart att investera i försvar och försvarsindustri. Det kan väl inte finnas något mer hållbart. Det går inte att ha några klimatåtgärder eller någon politik på något annat område heller om man inte först ser till att vi inte blir invaderade, alltså att vi kan behålla vår demokrati. Det är en grundförutsättning.

Men sedan måste man titta på pengar som finns och pengar som inte finns. Det är klart bättre att använda pengar som finns i de här fonderna än att använda pengar som inte finns, det vill säga ta nya lån.

Jag har en fråga om de ryska tillgångarna. En diskussion som finns gäller om man ska öka sanktionernas längd från 6 till 36 månader, till exempel. Kan regeringen kommentera det?

Min andra fråga rör de privatpersoner som har förlorat egendom i kriget i Ukraina. Svenska biståndspengar har använts bland annat för att upprätta register över dem. Vi menar att man skulle kunna använda frysta tillgångar också till att kompensera privatpersoner, inte bara staten. Hur ser regeringen på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Fru talman! Tack till statsrådet för de goda svaren så här långt!

Jag har också en fråga om detta med den gemensamma belåningen, som oroar mig och många med mig otroligt mycket. Höjda skatter ligger alltid nedströms från höjd belåning för en stat. De pengarna ska ju in någonstans. Milton Friedman sa väl någon gång att man inte kan mäta tyngden av en stat i dess skatteintäkter, utan man ska titta på dess utgifter - den tyngden hamnar alltid i något led på oss skattebetalare.

En skuldsättning skapar aldrig den stabila gemensamma konkurrenskraft som vi vill åt. Därför är skuldsättning alltid något som man borde undvika. Jag vet att regeringen delar den uppfattningen. Samtidigt är det viktigt med ett ökat stöd till Ukraina - trots att vi precis har gett det största stödet någonsin behöver det öka - och ökade investeringar i vår försvarsförmåga och i försvarsindustrin.

Då finns det ett antal andra saker som man kan titta på. De frysta ryska tillgångarna har varit uppe i diskussionen tidigare när det gäller Ukraina. Man skulle också kunna tänka sig att man omreglerar coronafonden, där långt ifrån alla pengar har använts. Man skulle kunna tänka sig att man omreglerar sammanhållningsfonden. Att investera i infrastruktur som försvarsmakten i olika länder använder ligger ju inte så långt från det syfte som fonden har i dag. Därifrån skulle man kunna gå ännu längre och använda pengarna till annat. Draghi lyfter behovet av den gemensamma kapitalmarknaden och de resurser som en sådan skulle frigöra i Europa.

Vilka andra alternativ har varit uppe i de här diskussionerna? Vad har regeringen ställt sig bakom, och vad kan man tänka sig av de alternativ som finns på bordet för att vi ska slippa gemensam belåning?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Det har tidigare i debatten här i dag framförts att det skulle vara någon form av nytt säkerhetspolitiskt läge. Visst är det säkerhetspolitiska läget väldigt illa, och visst är det så att vi befinner oss i ett kallt krig mellan å ena sidan världens diktaturer - Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea - och å andra sidan världens demokratier. Och visst är det så, herr talman, att detta kalla krig har tagit sig allt fler varma uttryck, till exempel den fullskaliga invasionen av Ukraina. Men, herr talman, det är inte på något sätt ett nytt läge när det gäller hotet från Ryssland. Hotet från Ryssland har varit i princip konstant sedan Ryssland grundades faktiskt. Det som är skillnaden nu är att fler partier i Sveriges riksdag har förstått hur allvarligt detta hot är. Liberalerna har varit förespråkare av ett Natomedlemskap sedan i mitten av 1990-talet. Jag kan vara stolt över det. Jag skulle lika gärna kunna skämmas över att vi inte var det ännu tidigare, även om det fanns liberaler som var det ännu tidigare.

Herr talman! Det har visat sig att det sämsta man kan göra om man bryr sig om det säkerhetspolitiska läget - om man bryr sig om Sveriges säkerhet - är att inte visa styrka mot Ryssland. Det har visat sig att de personer, de partier och de politiker som har drivit någon form av Chamberlainlinje, där man har velat vika ned sig gång på gång, har lett till eskalering snarare än deeskalering. Att visa styrka, att markera tydligt, att ta tydlig ställning mot Ryssland och att visa de militära musklerna är det som leder till deeskalering.

Herr talman! Den fullskaliga invasionen av Ukraina är en konsekvens av att vi i den demokratiska delen av världen inte agerade starkt mot Ryssland när Ryssland gick in i Georgien och inte agerade starkt militärt mot Ryssland när Ryssland ockuperade Krim. Det är en konsekvens av att vi har vikt ned oss.

Herr talman! Det som verkligen utgör ett nytt läge nu är att den demokratiska världen har slutit upp bakom Ukraina. Och vi har som mål att Ukraina ska vinna och att Ryssland ska förlora. En del i detta är såklart Natos avskräckning. I och med Natomedlemskapet har vi ett gemensamt försvar.

Det har i dag pratats om solidaritet med till exempel Lettland. Det är naturligt. Det är det som detta ärende rör, att vi ska ha en styrka i Lettland. Men vi ska komma ihåg att Lettlands gränser också är Sveriges gränser och att Sveriges gränser också är Lettlands gränser. I och med Natomedlemskapet har vi gemensamma gränser som vi försvarar. Den som är solidarisk mot Lettland är också solidarisk mot Sverige. Vi är egentligen solidariska mot oss själva. Man skulle kunna säga att de vanliga befintliga svenska baser som vi har i Sverige också är Natobaser, precis som den närvaro som vi kommer att ha i Lettland, eftersom det är samma sak. Vi försvarar samma gränser. Vi är en del av samma förening och samma gemenskap. Det handlar om avskräckning, om att se till att vi inte viker ned oss, att vi är beslutsamma, att vi har okrökta ryggar och att vi visar Ryssland gemensam oböjlig styrka. Det är nämligen bara genom detta som vi kan avskräcka. Det är bara genom att vara tuffare som vi kan deeskalera. Det är aldrig deeskalerande att backa bakåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! När det gäller denna fråga har det här talats om att fred vore det viktigaste målet. Och det är klart att Nato handlar om att undvika krig. Men vi ska komma ihåg att fred inte alltid är det viktigaste, vilket Lettland och våra andra baltiska grannar är goda exempel på, utan det är friheten som är det viktigaste.

Vi kan lägga oss ned platt på marken, lägga ned våra vapen och säga till Ryssland: Kom hit och ockupera oss och gör oss till en del av ett Storryssland.

Då kan vi ha fred, men vi förlorar vår frihet. Och det är det som detta handlar om, alltså att skydda vår frihet. Våra baltiska grannar påminner oss ständigt om detta när vi träffar företrädare därifrån för samtal. De har levt under sovjetisk och rysk ockupation. De vet vad detta handlar om. Men de reste sig, för det handlar om frihet.

Det är därför det här är så otroligt viktigt, det är därför Nato behöver bli ännu starkare och det är därför Ukraina måste vinna och Ryssland måste förlora. Det handlar om frihet, och friheten måste försvaras. Den är värd att försvara.

Herr talman! Jag vill passa på att liksom många talare före mig rikta ett varmt tack till alla dem som kommer att delta i den här insatsen och alla deras anhöriga som gör detta möjligt. Jag vill också tacka för en god debatt så här långt. Till sist är det i dessa tider inte mindre än att man vill säga: Chrismukkah mubarak!

(Applåder)

Fru talman! I den här debatten, kanske till skillnad från den med Moderaterna tidigare här i kammaren, låter det som om Miljöpartiet har lyssnat på debatten. Det är ju glädjande, för i Miljöpartiets reservation står det att man vill ha en internationell konvention som förbjuder autonoma vapen. I den här debatten säger Miljöpartiet att man vill reglera autonoma vapen och hur de används.

Det är klart att alla i den här salen tycker att vi ska ha regler och regleringar för hur vi bedriver krig, oavsett vilka vapen vi använder. Vi är helt öppna för att ha regleringar när det gäller autonoma vapen, precis som vi har regleringar när det gäller andra vapensystem. Men vi befinner oss nu i ett läge där ett kallt krig allt oftare tar sig varma uttryck, där Kina är allt aggressivare mot Taiwan, där Iran har använt sina proxygrupper för att bedriva krig mot Israel och andra och där Ryssland har angripit och försöker genomföra en fullskalig invasion av Ukraina. Jag tror inte att vi i det här läget kommer att få de här diktatorerna att sätta sig ned och gå med på någon form av förbud mot autonoma vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Skulle vi göra det, fru talman, tror jag att vi kommer att vara chanslösa den dagen kriget rör sig vidare från de områden där det i dag är krig och rör sig närmare Sverige. Då har vi ingenting att sätta emot om vi har bakbundit oss själva. Det är därför vi måste ha den här förmågan, även vi. Sedan ska vi följa lagar och regler och ha lagar och regler för hur man får bedriva krig. Det är helt grundläggande.

Fru talman! Jag undrar: Tror Miljöpartiet att Xi Jinping och Vladimir Putin kommer att avstå från att utveckla och använda autonoma vapen om Miljöpartiet skulle få igenom sin politik? Och vill Miljöpartiet fortfarande förbjuda de här vapensystemen helt, eller har man ändrat position till att bara vilja reglera hur krig förs?

Fru talman! Det finns mycket som jag och ledamoten Risberg är överens om. Båda tror att en ökad demokratisering i världen är det som i grunden bygger en stabil och långsiktig fred. Under föregående mandatperiod tog Liberalerna, tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet, strid för att öka demokratibiståndet. Vi har under denna mandatperiod, tillsammans med Kristdemokraterna, tagit strid för att behålla det, vilket vi har lyckats med.

Vi tror att diplomati är en väg framåt - kanske den viktigaste. Vi tror också på internationell rätt och den regelbaserade världsordningen - eller, om man så vill, den liberala och demokratiska världsordningen, som är synonymt med detta. Det är klart att liberaler står bakom den liberala världsordningen - det kan inte komma som en överraskning för ledamoten eller någon annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Men jag har en fråga om de autonoma vapnen, för av ledamotens anförande kunde man få bilden att Miljöpartiet tror att om vi bara sätter oss ned och diskuterar med Vladimir Putin och Xi Jinping och några andra av världens diktatorer kommer vi att kunna komma fram till en lösning där de inte utvecklar de här vapnen och där de inte skapar sig den här förmågan som de såklart tänker sig kunna använda mot oss.

Jag undrar helt enkelt om Miljöpartiet tror att vi skulle kunna nå framgång med att hindra Vladimir Putin, Xi Jinping och andra diktatorer från att skaffa sig de här vapnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! I dag är det förbjudet för terrorister att spränga bomber och att skjuta människor på öppen gata. Det är förbjudet i Sverige, i andra länder och i internationell lag. Men det verkar inte vara så att de terrorister som Miljöpartiet är rädda för följer lagen. Det ligger så att säga i verksamhetens natur.

Samma sak verkar gälla för Kina och Ryssland. Kina har koncentrationsläger och hotar sina grannländer stup i kvarten. Ryssland bedriver invasionskrig mot grannar. De följer ju inte lagen.

Sedan betyder inte detta att vi inte ska ha lagar. Vi ska ha lagar och regler för hur krig förs, och Liberalerna är de första att förespråka att man ska följa krigets lagar och den internationella humanitära rätten i alla de konflikter som pågår i världen. Där är vi inte oense.

Men svaret på min fråga om huruvida Miljöpartiet vill att vi ska möta de autonoma drönarsvärmarna med dialog var ju ja. Miljöpartiet vill det. Miljöpartiet ser att det finns ett hot i och med att Kina, Ryssland och andra i framtiden kommer att ha dessa vapen, och de vill möta det med dialog. Vi ska träffas och prata om det.

Jag är helt för att träffas och prata om det, men jag är inte så naiv att jag tror att jag tror att vi genom samtal och dialog kan få Ryssland, Kina, Nordkorea, Iran och andra att avstå från denna möjlighet att hota oss och skada oss - till att hota vår fred och vår frihet. Därför kan vi inte göra som Miljöpartiet föreslår.

Fru talman! Jag tror att när det kommer till kritan, när Miljöpartiet någon gång i framtiden återigen får påverka svensk politik i en maktposition, kommer man att, som Miljöpartiet själva uttrycker det, anpassa sin politik och inte driva igenom detta, på samma sätt som man inte har drivit igenom att Sverige ska lämna Nato eller nedrusta. Jag hoppas att det blir så.

Fru talman! Tack till Miljöpartiet för ett bra och informativt anförande!

Det finns många saker som Liberalerna och Miljöpartiet är överens om. Vi är överens om att vi vill ha fred, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vi är överens om att klimathotet är ett otroligt allvarligt säkerhetshot. Miljöpartiet grundades ju av en folkpartist, Per Gahrton, så jag får väl också ta på mig en del av skulden för de saker som jag inte gillar i anförandet från Miljöpartiet.

Tidigare stod det i Miljöpartiets program att man vill möta fienden med dialog. Miljöpartiet var också tidigare emot att Sverige skulle gå med i Nato. Miljöpartiet kommer också, förutom ur Folkpartiet, ur fredsrörelsen i Sverige, vilket man brukar slå sig för bröstet över. Och, fru talman, fredsrörelsen måste känna sig väldigt besviken över att Miljöpartiet har strukit det där om att möta fienden med dialog och i stället vill upprusta försvaret. Fredsrörelsen är säkert också besviken över att Miljöpartiet nu inte vill gå ur Nato - även om jag är glad för dessa två delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Men jag undrar hur det är när det gäller de autonoma vapnen. Det är klart att jag håller med om att vi ska reglera hur vi bedriver krig mot varandra, när vi tvingas göra det. Vi ska undvika det, men när vi tvingas göra det behöver vi ha internationell rätt som reglerar hur vi gör det. Men ingen kan väl, fru talman, vara så naiv att man tror att Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran inte, om de kan, kommer att använda dessa fruktansvärda vapen mot oss?

Fru talman! Är Miljöpartiet så naiva att de tror att bara vi vill skriva på ett avtal och ha dialog med varandra, som det tidigare stod i deras program, kommer Ryssland och Kina inte att använda de här drönarsvärmarna mot oss? Jag undrar, fru talman, om Miljöpartiet vill möta de autonoma drönarsvärmarna med dialog. Eller vad har de för svar när Kina eller Ryssland angriper?

Fru talman! Jag och ledamoten Svenneling sitter tillsammans i Natos parlamentariska församling. Tro det eller ej sitter också Håkan där, trots att han drar fanan mot Nato så fort han kan.

I den församlingen sitter jag i utskottet som heter Science and Technology, där vi diskuterar den här typen av frågor, så jag är väl bekant med frågan.

Jag vill hävda att det är otroligt viktigt att vi följer internationell rätt. Det har vi också varit tydliga med vad gäller alla de konflikter som vi talar om nu. Oavsett om det gäller Ukraina, Israel eller något annat land i världen måste man följa internationell rätt och krigets lagar. Om man inte gör det ska övertrampen dömas i domstol och beivras. Det är glasklart från Liberalernas och de allra flesta politikers sida i Sverige i alla led i de här debatterna. Något annat påstående är faktiskt bara trams, fru talman, om jag får uttrycka mig lite tydligt. Men det betyder inte att vi kan vara naiva. Om vår fiende använder sig av till exempel autonoma system, drönarsvärmar eller vad det skulle kunna vara, behöver vi också kunna ha en sådan förmåga, för annars kan vi inte försvara oss. Vi kan inte stå med påkar och stenar när fienden kommer med musköter och kanoner. Då förlorar vi. Då förlorar vi vår frihet, vår tro på den internationella rätten och våra medborgares liv. Det är det som är verkligheten. Ibland måste man förstå hur verkligheten ser ut och inte bara leva i sin idealistiska värld.

Jag tror att vi behöver ha tuffa regleringar i internationell rätt av vad man får göra i krig och hur man får använda system. Det måste finnas möjlighet till utkrävande av mänskligt ansvar. Men vi kan inte reglera bort den här möjligheten när fienden har den.

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Jag vet vilket radioprogram Håkan Svenneling talar om. Jag vet också vilket brev Håkan Svenneling talar om. Det var nämligen jag som skrev brevet tillsammans med Jakob, och jag skrev utkastet. Vi skickade det till våra medlemmar med oss båda som undertecknare. Jag och vår partisekreterare tog också fram den skriftliga kommentaren, så jag är väl medveten om vad som har sagts i olika vändor.

Det finns inget aktuellt ärende. Det är inte aktuellt med vapenexport till Israel. Precis som Håkan Svenneling var inne på i sitt anförande är den svenska vapenexportlagstiftningen ganska komplex. Det finns prylar som både jag och Håkan Svenneling förmodligen anser är någon form av vapen men som inte klassas som det. Det är en lista som uppdateras, och det är lite som med narkotika. Om man ändrar någonting är det inte längre narkotika utan ett nytt preparat, och om man ändrar någonting i ett vapen är det inte längre ett vapen utan något annat.

Det är olika typer av krigsmateriel. Det kan också handla om skydd och andra saker som inte används för att skada andra. I debatten talar vi om vapen. Men det kan egentligen vara vad som helst, saker som inte är vapen i allmän mening och åt det andra hållet saker som inte klassas som vapen men som vi andra tycker är vapen.

Det korta svaret är att det inte är aktuellt med vapenexport. När det gäller importen anser vi att det rimliga är att vi tar avstamp i vilken förmåga Sverige och svenska soldater behöver ha och maximerar skyddet för svenska soldaters liv och för Sverige.

Fru talman! Det var intressant att lyssna på debatterna här innan som handlade en del om att vara framsynt och lite före sin tid. Det har Liberalerna varit många gånger. Jag vill bara påminna kammaren om Natomedlemskapet, som vi är många som har landat i nu. Det gäller tyvärr inte alla än, men många.

En hel del tar nog också EU-medlemskapet för givet. Det råkar vara en överlappning i hög grad av partier som ogillar EU och partier som har ogillat Nato, antingen nu eller tills alldeles nyligen.

Liberalerna var för ett Natomedlemskap redan under 90-talet, långt före de flesta andra. Sedan följde ungdomsförbund efter ungdomsförbund på den borgerliga sidan efter och därefter parti efter parti på den borgerliga sidan. Nu är vi i en situation där de flesta är för ett Natomedlemskap. Men det blir märkligt om man påstår att Liberalerna har varit naiva inför de säkerhetspolitiska problem som vi står inför och att någon annan än Liberalerna har varit förutseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det handlar om att avskräcka från krig. Det är det vi har Nato till. Men det handlar också om att bygga fred. Det är det vi har EU till. Man behöver vara för båda de två för att på allvar stå för en säkerhetspolitiskt hållbar linje.

Fru talman! Det har uttryckts här i dag att vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det är svårt att säga emot och att påstå något annat. Men det är en grav underdrift, fru talman. Sverige befinner sig mitt i ett andra kallt krig. Detta kalla krig tar sig varma uttryck, till exempel i Ukraina.

På den ena sidan har vi den här gången, i det här kalla kriget, länder som Sverige, USA, Sydkorea, Australien och andra europeiska länder - helt enkelt den demokratiska världen. På den andra sidan finns världens samlade diktaturer, de allra värsta faktiskt, med Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea i spetsen - de som är dagens ondskans axelmakter.

Här i Sverige är Ryssland såklart det tydligaste hotet här och nu. Men vi ska inte glömma att den här samlingen av ondskans axelmakter i hög grad leds och kommer att ledas av Kina, som är världens farligaste diktatur - även om det är svårt att rangordna dem när de är så illa allihop.

Fru talman! När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina tänkte nog de andra att de skulle passa på. Kina började trappa upp aggressionerna mot Taiwan, och Iran aktiverade sina proxyterrorister i Hamas och Hizbollah mot Israel. De tänkte att de skulle passa på att slå till mot världens demokratier när vi var upptagna med att hjälpa Ukraina.

Det visade sig inte vara sant. Tvärtom har vi i den demokratiska världen ökat vår närvaro i vattnet mellan Taiwan och Kina; där tror jag att även Sverige behöver ingå i framtiden. Vi har också sett till att stötta Ukraina. Det är klart att Ukraina måste vinna, men Ryssland måste också förlora kriget. Israel har också med betydande kraft slagit ut de terrororganisationer, terroristerna, som har hotat landet.

Det här har lett till att Ryssland och Iran har blivit försvagade. Det har lett till att Kinas anspråk på Taiwan har försvagats. Det har sannolikt också lett till att regimen och diktaturen i Syrien har fallit nu i dagarna. Strategin att försöka splittra oss i den demokratiska världen har misslyckats.

Det är otroligt viktigt att vi håller ihop. När den demokratiska världen är samlad är vi nämligen starkare än ondskans axelmakter.

Fru talman! Det är inte ovanligt att riksdagspolitiker i Sverige citerar Bamse, att när man är stark ska man vara snäll. Det har vi hört till leda i den här salen. Men det finns en annan strof i introlåten till Bamse som jag tycker är mer passande i det här sammanhanget: Kommer det en stöddig typ och ger en liten svag ett nyp då laddar Bamse upp igen med dunderhonungen.

Fru talman! Det är precis det som Natos kärnvapenavskräckning och Natos försvarssamarbete handlar om. Det finns länder, till exempel Sverige och Finland, som är ganska svaga ensamma. Det är klart att vi har ett starkt försvar och en bra försvarsindustri, men om vi är ensamma är vi inte starka. Vi måste samarbeta med andra.

Då måste vi kanske också ha dunderhonung ibland, därför att det finns vargar och andra därute som vill oss illa. Det är precis därför vi behöver ha den möjligheten i vår arsenal. Det är därför det är viktigt att Nato har just kärnvapenavskräckning och kärnvapenparaplyet som en del av avskräckningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Därför blir det också märkligt när Vänsterpartiet och Miljöpartiet bedriver någon form av korståg mot nya typer av vapen. Det finns till exempel en reservation mot autonoma vapen.

Om man följer den logiken skulle det vara så att om vi hade varit utan helt vapen och Ryssland hade haft käppar och stenar hade Vänsterpartiet varit emot att vi skaffade oss klingor och pilbågar. Om Ryssland hade haft klingor och pilbågar hade de varit emot att vi skaffade oss musköter och kanoner. Om Ryssland hade haft musköter och kanoner hade de varit emot att vi skaffade oss automatvapen och spränggranater. Det är bara det att om vi aldrig gör det kommer Ryssland över gränsen och angriper oss. Vi behöver den där dunderhonungen.

Det är klart att fred ofta kan upprätthållas och faktiskt byggas med hjälp av internationell rätt och internationella regler. Det är därför EU-medlemskapet är viktigt, och det är därför det är så viktigt att vi följer internationella regler. Det vore bra om Vänsterpartiet fullt ut tog ställning för ett starkt EU.

Det är också så att när man har en varg som granne kan man inte alltid skapa fred bara med konferenser och regleringar, utan ibland måste man också ha någonting annat. Och fred kan faktiskt ibland bara tvingas fram med överlägsen teknologi och eldkraft. Det är så verkligheten ser ut, och om man inte är naiv inser man det. Det är därför som det är så viktigt med både Natomedlemskapet och att Sverige fortsatt har en stark försvarsindustri och en stark förmåga.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

Fru talman! Goda internationella relationer är helt avgörande för möjligheten att säkra mänskliga rättigheter och få till stånd fred i världen.

Vi befinner oss i dag i ett kallt krig mellan å ena sidan auktoritära länder och å andra sidan demokratiska länder. Detta kalla krig tar sig också varma uttryck, och Ukraina är ett sådant exempel. Rysslands fullskaliga invasion är ett hot inte bara mot Ukraina utan mot hela den demokratiska världen. Vi måste se till att Ukraina vinner och, vilket är lika viktigt, att Ryssland tydligt förlorar kriget.

Fru talman! Kriget mot oss i den demokratiska världen bedrivs inte bara med soldater och stridsvagnar, utan det pågår också ett ekonomiskt krig. Det är ett krig som kanske framför allt bedrivs av Kina, som med strategiska investeringar eller genom att göra länder handelsberoende utövar politisk påtryckning på andra. Detta är också en form av krigföring, bara med ekonomiska muskler. På samma sätt har Ryssland använt gasen för att utpressa.

Det pågår ett krig mot våra internationella institutioner. I grunden kräver vår liberala, demokratiska världsordning att vi är regelbaserade - att de demokratiska institutionerna och de juridiska internationella institutionerna upprätthålls. Också där bedriver Kina, Ryssland, Iran och andra en form av krig.

Fru talman! Kina, som det är väldigt viktigt att framhålla hotet från, bedriver folkmord på uigurerna i Xinjiang. Man hotar Taiwan på ett sätt som liknar hur Ryssland tidigare, innan den fullskaliga invasionen, hotade Ukraina. Man försätter också oss och andra länder i beroendeställning genom så kallade investeringar. Allt detta gör man eftersom man är med i det kalla krig som utkämpas mot oss här och nu.

Vi kommer att behöva satsa mer på att ha hårdare lagstiftning mot strategiska investeringar från de här länderna - liksom, tror jag, mot investeringar som svenska företag gör i de länderna. Det skapar nämligen också en beroendeställning. Betänkandet handlar delvis om Inspektionen för strategiska produkter, som kommer att behöva få ett utökat ansvar för detta.

Det är också glädjande, fru talman, att vi kommer att ha enklare regler för vapenförsäljning till allierade demokratier.

Fru talman! Jag tänker också vara kortfattad för att vinna tid. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Ledamöter! Vi befinner oss redan i krig - ett kallt krig. Det pågår just nu ett andra kallt krig, som utkämpas mellan å ena sidan demokratier och å andra sidan autokratier.

Man skulle kunna drista sig till att jämföra våra fiender med delar av en kropp. Det skulle vara lite svårt, fru ålderspresident, för man vill ju inte jämföra Ryssland med ett hjärta eller Kina med en lever eftersom det är saker vi behöver. Men visst producerar de mycket galla, de länder som samarbetar mot oss - Kina, Ryssland och Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Kanske skulle det bästa vara att jämföra dem med Frankensteins monster. Varenda del av den entitet som utkämpar det kalla kriget mot vår demokrati - och som består av länder som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea - är nämligen ruttna och sprider sjukdom, men de sitter ihop. De är ett och samma. Man kan inte vara emot Vladimir Putin utan att vara emot Xi Jinping, och det går inte att vara emot diktaturen i Iran utan att också vara emot diktaturen i Nordkorea eller någon kombination av dessa. Det är samma Frankensteins monster som utkämpar ett kallt krig mot oss i den demokratiska världen vare sig vi vill det eller inte och vare sig vi vill inse det eller inte.

De har inte en gemensam ideologi, fru ålderspresident; det finns kommunister, fascister och islamister bland dem. Men de har det gemensamt att de hatar den regelbaserade världsordningen och vill att vi ska ha en värld där den starkaste bestämmer. De vill ha en värld där vi inte fattar beslut baserat på de demokratiska, liberala principer vi använt oss av under ett antal år och använder oss av i dag. De vill i stället ha en värld där just Xi Jinping, Vladimir Putin och deras gelikar får bestämma.

Fru ålderspresident! Det är av det skälet, det vill säga eftersom vi står inför det här samlade hotet, som vi behöver ha ett strategiskt och samlat svar. Det är därför vi behöver bemöta hotet rakryggat och med just den typ av strategi som regeringen har tagit fram. Sverige är nämligen värt att försvara, fru ålderspresident.

Sverige är värt att försvara när Kina och Ryssland klipper kablar på Östersjöns botten. Sverige är värt att försvara när Iran lejer mördare i Sverige. Sverige är värt att försvara när Kina utför hackerattacker mot svenska och europeiska politiker eller gör "investeringar" med egentligen det enda syftet att utöva politisk kontroll över Sverige och andra. Då är Sverige värt att försvara.

Fru ålderspresident! När Ryssland kartlägger och förbereder för krig - krig mot oss i det här rummet, mot oss i Sverige som röstar och mot oss som vill leva i en demokrati - är Sverige värt att försvara.

Då, fru ålderspresident, räcker det inte att bygga högre brandväggar mot hackerattacker, skaffa lite bättre luftvärn eller göra uttalanden om hur viktigt det är med en regelbaserad världsordning. Det räcker inte, utan ibland måste vi också ha ett strategiskt, samlat grepp för hur vi kan försvara oss.

Fru ålderspresident! Jag tror att vi behöver prata om hur vi kan slå tillbaka. Det betyder inte att vi ska angripa något annat land på ett sätt som innebär att det kalla kriget blir varmt, utan det betyder att vi måste upprätta en situation där andra länder vet att om man skadar oss kommer det att bli kostnader.

Vi behöver till exempel hacka tillbaka när vi blir hackade. Vi behöver se till att tillgångar som exempelvis Ryssland har köpt upp via bulvaner i Sverige exproprieras, så som våra grannländer gör. Vi behöver förbjuda viss handel som innebär ett hot mot vår säkerhet.

Fru ålderspresident! Ett led i detta är att Ukraina måste få precis alla resurser, precis alla medel och precis alla vapen som de behöver för att pressa tillbaka Ryssland. Ukraina måste vinna kriget, och Ryssland måste förlora kriget. Återigen: Detta handlar inte om en viss plätt mark, en viss stad eller en centimeter jord som man kan få tillbaka eller förhandla om, utan detta handlar om idéer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Det handlar om att de länder som i dag utgör ondskans axelmakter vill förkasta de liberala, demokratiska idéer som vi i denna kammare tror på. Då måste Ryssland förlora, för att deras revanschism, inte bara soldater, ska tryckas tillbaka, för att deras idéer om ett Storryssland, inte bara soldater, ska pressas tillbaka och för att deras auktoritära system, inte bara soldater, ska pressas tillbaka.

Därför är det viktigt att vi i Sverige, när vi pratar med våra vänner i världen, fortsätter att framhålla att alla de restriktioner som har lagts på hur Ukraina får använda vapen måste lyftas och tas bort.

Fru ålderspresident! Ryssland, Kina och Iran måste pressas tillbaka ekonomiskt, kulturellt och militärt. På alla nivåer utgör de ett hot mot vårt sätt att leva och vårt sätt att bygga vårt samhälle. Nu finns det kanske någon, kanske i den så kallade fredsrörelsen, som skulle säga att detta är eskalation, men då vill jag, om de lyssnar på detta, passa på att säga att det är precis tvärtom.

Det som eskalerar är när vi inte slår tillbaka och när vi inte agerar på ett avskräckande sätt. Då eskalerar det. Precis som Chamberlains agerande gjorde att det eskalerade till ett andra världskrig bidrog vi till den eskalation som i dag har lett till den fullskaliga invasionen av Ukraina när vi inte agerade tillräckligt kraftfullt när Ryssland angrep Georgien eller när Ryssland angrep Krim.

Vi agerade inte tillräckligt kraftfullt då, fru ålderspresident, och det var därför Ryssland fortsatte. Det är när vi inte drar hårda linjer i sanden och håller dessa som det eskalerar. Det är när vi inte ger Ukraina de vapen som behövs och när vi inte har tydliga, hårda svar på säkerhetspolitiska utmaningar som det eskalerar.

Detsamma gäller såklart Kina. Det är när Kina utför stölder mot våra företag och vi inte agerar tillbaka för att stoppa detta ordentligt eller när Kina utför hackerattacker mot politiker i Sverige, Europa och den demokratiska världen och vi inte agerar tillbaka som det eskalerar.

Vi behöver, utöver den säkerhet vi tänker på här hemma i vårt land, också vara beredda att bidra till säkerheten i andra länder, till exempel genom avskräckning, så att Kina inte i framtiden gör som Ryssland gjorde mot Ukraina och, i Kinas fall, attackerar Taiwan.

Vi befinner oss i ett kallt krig. Detta kalla krig tar sig varma uttryck i olika delar av världen, men det som är gemensamt är att om politiker i den demokratiska världen beter sig som Chamberlain gjorde mot Hitler kommer vår tids axelmakter och vår tids "Vladolf Putler" och andra att eskalera.

Det är bara när vi handfast och rakryggat står upp för vår demokrati och vårt försvar som vi kan deeskalera.

Fru talman! Jag tackar för en god debatt.

Vår biståndsminister Benjamin Dousa har vid upprepade tillfällen sedan tillträdet sagt att om man prioriterar allt prioriterar man ingenting. Det ligger någonting i det, och det är precis det som det här handlar om i grunden. Vi behöver prioritera för att vara effektiva och ha ett bistånd som på riktigt verkar för att nå de biståndspolitiska målen och inte bara prioriterar allt så att det inte blir någonting av det.

Från Liberalernas sida värnar vi som bekant att vi ska ha 1 procent av bni till bistånd, det så kallade enprocentsmålet. Under den förra regeringen lyckades vi delvis med detta, inte helt, med hjälp av bland annat Centerpartiet. Under den här regeringen har vi återigen tagit strid för biståndet, nu tillsammans med Kristdemokraterna, och värnat de bitar i biståndet som vi tycker är allra viktigast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Om man är med och tar ansvar, fru talman, om man är med och sätter sig i regering, om man tar ansvar och tar strid på riktigt och inte bara vevar i talarstolen här, då kan man också lyckas få igenom sin politik. Det är därför till exempel biståndet till mänskliga rättigheter och demokrati är så prioriterat.

Om centerpartisterna skulle komma över och komma hem igen till den högra sidan av politiken och våga vara med och ta ansvar i stället för att sitta på avbytarbänken kanske de skulle kunna få ännu mer stöd för en ännu mer generös biståndslinje. Vad vet jag? De är välkomna.

Fru talman! Den här debatten handlar om effektiviteten i biståndet. Det har debatterats mycket om vad som är svenska intressen och inte. Det är någonting som låter läskigare än det är, för precis som sagts här tidigare kan ett effektivt bistånd som värnar svenska intressen till exempel handla om att prioritera utbildning. Det är bra för Sverige om människor i andra delar av världen får utbildning så att de kan delta på arbetsmarknaden men också komma hit och göra viktiga arbeten som behöver göras så att vi får växande ekonomier och kan öka vårt välstånd tillsammans. När människor får frihet och får utbildning och kunskap växer också friheten för andra.

Detsamma gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Det är klart att det ligger i Sveriges intresse att fler länder är demokratiska och respekterar mänskliga rättigheter. Hela utrikespolitiken just nu, fru talman, präglas ju av att den nya tidens ondskans axelmakter Iran, Ryssland, Kina och Nordkorea motsätter sig demokrati och försöker ta strid mot demokrati oavsett om det är i Mellanöstern, här i Europa eller kanske i framtiden i Taiwan. Då är det viktigt att fler människor i världen får leva i demokratier. Att biståndet används för detta är både effektivt och att prioritera svenska intressen.

De biståndspolitiska målen är vi ju överens om, och om vi är överens om målen borde vi också kunna vara överens om att vi ska försöka nå dem så effektivt som möjligt. Men det är det som är problemet - enligt Riksrevisionens rapport som vi debatterar här i dag vet vi inte om vårt bistånd är effektivt. Så kan vi såklart inte ha det. Vi måste ju se till att de pengar vi har - oavsett om det är 0,7 procent av bni eller 1,0 eller 1,5 procent av bni - används på ett effektivt sätt.

Långsiktigt är det ju bara kapitalism med marknadsekonomi och handel som kan lyfta människor ur fattigdom, stabilt bygga tillväxt och välstånd och stabilt se till att kakan växer och friheten ökar för fler. Men det kan behövas insatser på vägen där vi som har mycket välstånd hjälper dem som inte har mycket välstånd.

Det är samma sak här: När vi pratar om effektivitet i bistånd där behöver vi se till att vi är effektiva här. Det är ju ingen som tjänar på att vi har för mycket byråkrati och för höga skatter här eller att vi på andra sätt är ineffektiva - tvärtom. Om vår kaka minskar, då minskar också vår förmåga att hjälpa andra i världen. Effektivitet här, växande ekonomi här och minskad byråkrati här skapar större förmåga att ge bistånd där.

Det är precis detta den här debatten handlar om. Vi behöver ha effektivitet, våga prioritera och stå upp för de delar som är viktiga för Sverige. Där ingår demokrati och mänskliga rättigheter. Där ingår jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa. Där ingår utbildning och flera andra saker som jag tror att vi i den här salen kan vara överens om.

Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Låt oss hoppas, fru talman, att fler kan vara överens om att vi tillsammans ska ta ansvar genom att försöka driva igenom vår politik och ta ansvar genom att effektivisera byråkratin här så att vi kan hjälpa mer där.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! Jag vill börja med att vända mig mot den märkliga och magstarka jämförelsen mellan Israels ambassadör och Rysslands ambassadör. Ryssland har angripit Ukraina. Ukraina försvarar sig. Hamas, Hizbollah och andra Iranstödda proxyer har angripit Israel. Israel försvarar sig. Det är väldigt magstarkt att göra en sådan jämförelse. Jag tycker att vi gemensamt i den här salen borde vända oss emot det.

Fru talman! Jag kan konstatera att jag håller med Samuel Gonzalez Westling om mycket. Det förvånar mig faktiskt. Ibland låter det inte så på debatten. Men både Vänsterpartiet och Liberalerna tycker att det krävs en tvåstatslösning. För att det ska vara två stater tycker både Vänsterpartiet och Liberalerna att det behövs en palestinsk stat - det säger sig självt - och även en israelisk stat. Det är därför både Vänsterpartiet och Liberalerna är sionister.

Fru talman! Ledamoten Möller bad min kollega ledamoten Åberg att öppna en historiebok för att se att den här konflikten inte började den 7 oktober. Det här kriget började den 7 oktober. Konflikten är längre än så. Man kan titta på den gamla filmen Prinsen av Egypten om man vill få en flertusenårig historieexposé över hur judar har förföljts i den här delen och andra delar av världen. Bara i det här området har pogromerna mot och förföljelsen av judar pågått i många hundra år. Ända sedan Israel grundades har man blivit angripen av grannländer och av terrorister i sexdagarskriget, jom kippur-kriget, den första intifadan och den andra intifadan. Nu står människor och demonstrerar i Sverige och andra länder och ropar efter en tredje intifada. Sedan kommer det säkert att ropas efter en fjärde intifada om vi inte får till en hållbar fred. Det är därför Morgan Johansson kanske måste ta Möller i örat och se till att även han ansluter sig till sionism och en tvåstatslösning.

Fru talman! Jag vill tacka för en viktig interpellationsdebatt hittills och ett mycket bra svar från utrikesministern.

Jag kan börja med att konstatera att vi i Sveriges riksdag egentligen är ense över alla partigränser om många saker. Till exempel är vi alla ense om att man ska följa folkrätten. Det finns ingen politisk konflikt kring det i svensk politik. Vi sörjer alla när det blir civila dödsoffer i krig. Oavsett var det sker och oavsett vem som dör sörjer vi alla över partigränserna. Vi säger alla att vi är emot när man attackerar FN-styrkor, oavsett var i världen det sker.

Vi är alla - det kanske kan förvåna en och annan som lyssnar - sionister. Även Vänsterpartiet är sionister eftersom man ansluter sig till idén om en tvåstatslösning. Den förutsätter ju att det finns två stater. Grunden i sionismen är att judar ska ha ett eget land där Israel ligger som tillflyktsort. Det är en viktig komponent i detta. I den meningen är alltså också Vänsterpartiet sionister.

Vi är alla emot islamofobi. Det har vi också gemensamt. Man kan ifrågasätta om alla partier tar sitt arbete mot antisemitismen i sina egna partier på tillräckligt stort allvar. Vi har sett flera exempel på antisemitism i till exempel Vänsterpartiet. Men vi är i alla fall alla emot islamofobi.

Något som vi tydligen inte är helt överens om är Israels rätt att försvara sig. I sitt anförande alldeles nyss ifrågasatte ledamoten Möller Israels rätt att försvara sig genom att bekämpa militära mål i Libanon. Det är klart att man när man blir beskjuten från en terrororganisation i Libanon, i det här fallet Hizbollah, har rätt att försvara sig genom att slå på de målen. Det skulle vara bra om ledamoten Möller förtydligade att också Socialdemokraterna anser att Israel har rätt att försvara sig genom att slå på militära mål i Libanon, fru talman.

Det är konstigt att vara för en tvåstatslösning utan att samtidigt tycka att två stater ska kunna existera. För att en stat ska kunna existera måste den kunna försvara sig.

Det är också märkligt att, som Möller gjorde, jämföra Israels försvarskrig med Hizbollahs attacker. Det ena, Hizbollah, är en terrororganisation som angriper civila. Det andra är en demokratisk stat som försvarar sina civila genom att angripa militära mål.

Fru talman! Jag tror att vi är många i Sverige som har firat hur Israel har slagit ut Hizbollahs ledarskap. Jag tror att många i Sverige i går firade hur Israel slog ut en av Hamas högsta ledare och hjärnan bakom den fruktansvärda terrorattacken den 7 oktober, Sinwar.

Fru talman! Om vi ska ha en tvåstatslösning behöver såväl Hamas som Hizbollah och alla andra Iranproxyer elimineras. Det går inte att ha en tvåstatslösning, en hållbar fred, om de terrororganisationerna får fortsätta existera.

En annan sak som behövs är att FN har förtroendet att spela en medlande roll. Jag och andra i den här kammaren har länge påpekat att FN har varit relativt mycket hårdare mot Israel än mot många andra länder i världen. Det är också ett återkommande problem att FN:s generalsekreterare Guterres uttryckt sig på ett obalanserat, orimligt och oproportionerligt sätt när det kommer till Israel. Det är även ett problem att det ett stenkast från FN:s fredsbevarande styrkor har funnits infrastruktur som tillhör Hizbollah.

De här sakerna undergräver förtroendet för FN och den viktiga roll som de skulle kunna spela. Jag vill därför fråga utrikesministern vad vi ska göra för att återupprätta förtroendet för FN, trots alla deras grova felsteg.

Fru talman! Jag är lite i chock. Det är ju så att det inte är jag eller Jacob som föregriper frågan, utan det är Miljöpartiets kongress. Det är Miljöpartiets medlemmar som har beslutat om ett erkännande av Taiwan.

I Liberalerna funkar det i alla fall så att vårt landsmöte - det är det vi kallar kongressen - bestämmer vad vi ska tycka. Sedan tycker vi så och driver de frågorna. Jag tror att det funkar ungefär så i Miljöpartiet också: Har medlemmarna bestämt att man ska erkänna Taiwan ska man göra det, och då förväntar jag mig nog att Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson vill göra det. Och erkänner man ett land som dessutom är en av världens mest välfungerande demokratier blir det självklart märkligt om man inte vill kunna förse det med vapen.

Sedan kom ett resonemang som handlade om militarisering och så vidare, fru talman. Det är ett resonemang som väldigt kraftigt ekar av den debatt som fanns i Europa innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Då var det många som sa att vi inte får låta Ukraina närma sig Nato därför att det provocerar Ryssland. Man sa att vi inte ska ge Ukraina för mycket vapen därför att det provocerar Ryssland, bidrar till militarisering och så vidare. Därför gjorde man inte det: Man lät inte Ukraina gå med i Nato, och man försåg inte Ukraina med de vapen landet behövde. Det var då Ryssland attackerade.

Det är så här, fru talman, att det är eskalerande att inte ge den som är hotad medel att skydda sig. Det är eskalerande. Det är eskalerande att inte låta demokratier skydda sig när diktaturen stampar i marken utanför och bankar på dörren, så att säga. När Xi Jinpings diktatur i Kina hotar Taiwan är det eskalerande att inte höja trösklarna för ett anfall, så det är klart att det är deeskalerande - och i någon mening på sikt demilitariserande - att förse Taiwan med vapen, precis som det hade varit det att förse Ukraina med de vapen landet hade behövt.

Fru talman! Står Jacob Risberg alltså inte bakom Miljöpartiets kongress och medlemmarnas beslut om att erkänna Taiwan - och borde man inte exportera vapen?

Fru talman! Tack till ledamoten Risberg! Jag har en fråga som berör vapenexporten till Taiwan, som jag lyfte i mitt anförande.

Ledamoten pratade om hur Miljöpartiet vill förbjuda export till icke-demokratier och diktaturer. Taiwan är dock en av världens mest fungerande demokratier, och Miljöpartiet fattade på sin kongress 2021 - tror jag att det var - beslut om att man vill erkänna Taiwan som en självständig stat. Det är ett ganska radikalt beslut. Liberalerna har fattat ett liknande beslut som säger att Taiwans folk har rätt att bestämma sin egen framtid, vilket inkluderar ett erkännande om det skulle vara så att Taiwans folk vill det. Miljöpartiet går dock snäppet längre och vill erkänna Taiwan innan Taiwan självt har begärt det, så att säga.

Man vill alltså erkänna Taiwan. Samtidigt kan vi konstatera att Kina förser Ryssland med vapen som används mot Ukraina och att Kina ständigt hotar Taiwan genom att träna bombanfall, ha sina krigsskepp runt ön och så vidare. Man simulerar olika former av anfall. Jag undrar därför om Miljöpartiet ändå inte måste vilja tillåta vapenexport till Taiwan. Det blir nämligen märkligt att vilja erkänna ett land och konstatera att det är en av världens mest välfungerande demokratier och samtidigt inte vilja att landet ska kunna skydda sig från en av världens värsta diktaturer - kanske till och med världens värsta - nämligen Kina.

Vill Miljöpartiet alltså, i linje med sitt kongressbeslut om ett erkännande, även exportera vapen till demokratin Taiwan?

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Fru talman! Det handlar inte bara om de partier som sitter i regeringen utan också om de partier som satt i den förra regeringen. Man ska notera att Liberalerna har haft denna ståndpunkt längre än vad den här regeringen har styrt.

Jag hoppas att vi kommer att få med oss både Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet på detta, för det är djupt oseriöst att hävda att man står upp för demokrati i världen om man inte samtidigt kan exportera vapen till en av världens främsta demokratier, i det här fallet Taiwan.

Framför allt Socialdemokraterna har under lång tid ägnat sig åt hyckleri. Man har pratat om demokrati i världen, men man har samtidigt odlat en nära relation med världens värsta diktatur Kina. Där har svensk ekonomi exponerats alldeles för mycket för infiltration från kinesiska så kallade privata företag. Vi vet att sådana inte finns eftersom alla dessa företag är underställda kommunistpartiet.

Samtidigt har man vägrat att utveckla de relationer som Sverige ska ha med Taiwan på ett bra sätt. Vi borde ha diplomatiska förbindelser, vi borde ha ett House of Sweden, vi borde exportera vapen och vi borde ha många fler utbyten av olika slag när det gäller både turism, affärer och politik. Detta har utsatt Sverige för stor risk, fru talman, eftersom Kina är den diktatur i världen som leder det kalla krig som pågår mot oss demokratier.

Det är klart att jag beklagar att vi har haft så många regeringar som letts av Socialdemokraterna, som är kända för sin feghet på detta område. Jag hoppas att vi, i den fråga som ledamoten lyfter upp, kan driva på för att få Socialdemokraterna att byta fot och för en gångs skull stå upp för demokrati i världen.