Fru ålderspresident! Jag vill börja med att beklaga Yasmine Erikssons och Sverigedemokraternas förlust. Jag var själv med på resan där Lars Wistedt avled, och jag kommer att säga några ord om Lars i mitt kommande anförande.

Nationell säkerhets-strategi

Jag har två funderingar som jag skulle vilja ha svar på av Sverigedemokraterna. I betänkandet invänder Sverigedemokraterna, vilket vi även hörde i Yasmine Erikssons anförande, mot att klimatförändringen skulle vara ett existentiellt hot mot mänskligheten. Man invänder till och med mot att regeringen skriver "på längre sikt" - alltså inte bara mot att det skulle vara ett direkt hot här och nu, vilket vi ändå faktiskt kan se att det är bara genom att titta på till exempel händelserna i Spanien där flodvågor vällt in över städer.

Jag funderar på vad det är som Sverigedemokraterna inte ser på längre sikt. Det är ju så att om vi inte gör någonting åt klimatförändringen som pågår här och nu kommer den att vara ett existentiellt hot mot mänskligheten. Våra skördar kommer att förstöras, tillgången på mat försvinner och djur och natur kommer att dö. Det kommer att leda till ett existentiellt hot mot mänskligheten.

Vi har precis haft COP-toppmöte i Azerbajdzjan och ser nu att vi inte är på väg att nå 1,5-gradersmålet utan snarare 2-gradersmålet. Det kommer att försvåra förutsättningarna för mänskligt liv jättemycket. Men om klimatförändringen i stället leder till fyra, fem eller sex graders uppvärmning pratar vi om ett existentiellt hot mot mänskligheten. Jag tror att det är viktigt att vi klarar av att uttala det.

Jag är väldigt stolt över att sju partier i Sveriges riksdag klarar av att uttala att klimatförändringen är ett existentiellt hot. Men jag måste säga att jag är lite förvånad över att ett parti inte ens klarar av att prata om den som ett existentiellt hot på lång sikt.

Fru ålderspresident! Jag vill ta upp en annan fråga som också berör den nationella säkerhetsstrategin. "På global nivå präglas utvecklingen av att auktoritära stater försöker omformulera internationella normer och underminera eller omforma den regelbaserade världsordningen, baserad på FN-stadgan", står det i den.

Vi har precis fått ett besked från Internationella brottmålsdomstolen utifrån Romstadgan, som är en del av den internationella rättsordningen. I det var det tydligt att man vill arrestera och åtala Israels premiärminister för brott mot mänskligheten. Man vill upprätthålla internationell rätt och internationell världsordning. Men av någon anledning gör Sverigedemokraterna ett annat ställningstagande. Man gör det ihop med auktoritära stater runt om i världen som gör samma typer av uttalanden - till exempel Orbán i Ungern. Man säger att i det här fallet ska internationell rätt inte upprätthållas. Sverigedemokraterna tycker att en annan rättsordning ska gälla. Netanyahu ska kunna genomföra sitt folkmord och gå fri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru ålderspresident! De här två typerna av ställningstaganden från Sverigedemokraterna visar på varför vi behöver en nationell säkerhetsstrategi som slår fast att Sverige borde vara ett land som står upp för internationell rätt och internationell rättsordning. Sverige måste stå upp för att klimatförändringen är ett existentiellt hot, för den hotar Sveriges säkerhet och befolkning. Om vi får likadana översvämningar i Sverige som i Spanien och om vi får en rättsordning där de som begår grova brott mot internationell rätt kommer undan behöver vi nationell säkerhet och att vi fokuserar på det i en nationell säkerhetsstrategi.

Fru ålderspresident! Sverige befinner sig i en tid av växande utmaningar. Det säkerhetspolitiska landskapet präglas av osäkerhet, och hoten vi står inför blir alltmer komplexa.

Det är i detta sammanhang vi ska se den nationella säkerhetsstrategin - inte som en lösning i sig, utan som en kompass som ska ge långsiktig vägledning åt regeringens arbete med att värna vår nationella säkerhet.

Strategin är avsedd att utgöra en grund för regeringens styrning av myndigheter och för prioriteringar som påverkar vårt samhälle. Den lyfter fram hur vi ska möta de mest akuta och långsiktiga hoten, från militära aggressioner och cyberattacker till klimatkriser och hybridkrigföring. Kort sagt: Den är en plan för att skydda det Sverige som vi alla älskar.

Fru ålderspresident! Säkerheten är ingenting som vi kan ta för givet. Den kräver kontinuerlig planering, uppföljning och en tydlig långsiktig vision. Det är därför denna strategi är så viktig. Den ger oss en karta för att navigera i en värld där hotbilden förändras snabbt. Det handlar om att rusta oss inte bara för dagens kriser utan också för morgondagens osäkerheter.

Fru ålderspresident! Vi vet att den nationella säkerheten inte börjar och slutar med regeringen. Den börjar i det lokala, i kommunerna, hos civilsamhällets organisationer och i familjerna. Vi kristdemokrater ser det tydligt: Ett starkt civilt samhälle är grunden för ett starkt nationellt försvar. Det är särskilt viktigt att stödet till lokalsamhällets insatser prioriteras, så att vi står redo vid kriser oavsett om det handlar om naturkatastrofer, energibrist eller informationskrigföring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru ålderspresident! Säkerhet handlar i grunden om trygghet för varje enskild medborgare, för våra samhällsstrukturer och för våra värderingar. Vi måste stå upp för demokratiska principer och vara en förebild internationellt. Sveriges trovärdighet bygger på att vi inte bara har en stark försvarsförmåga utan också ett moraliskt ledarskap.

Den nationella säkerhetsstrategin visar på behovet av samarbete med EU, med FN och med våra nordiska grannar. Global säkerhet är sammanflätad, och vårt bidrag måste vara aktivt och tydligt.

Fru ålderspresident! Den nationella säkerhetsstrategin är ett betydelsefullt verktyg för Sveriges säkerhet. Den ger långsiktig inriktning åt regeringens arbete och signalerar att vi ser de utmaningar vi står inför och att vi är redo att agera. Men strategin måste också omsättas i praktiska åtgärder, budgetprioriteringar och samordning på alla nivåer.

I frågor som rör nationell säkerhet finns tillfällen då säkerhetsintresset måste väga tyngre än allt annat. Det handlar inte om att prioritera bort viktiga samhällsmål, som exempelvis utbyggnaden av förnybar energi, utan om att vi måste erkänna att utan säkerhet kan inget annat blomstra.

När Försvarsmakten gör tydliga bedömningar kring risker för vår försvarsförmåga har vi som beslutsfattare en skyldighet att lyssna. Det är bättre att agera försiktigt än att hoppas att riskerna inte blir verklighet. Att chansa är inget alternativ när det gäller vårt lands trygghet.

Säkerheten är inget vi kan hantera ensamma; det är något som vi bygger tillsammans. Det börjar med att vi ser helheten, fokuserar på framtiden och sätter tryggheten för våra medborgare i första rummet.

Fru ålderspresident! Ledamöter! Vi befinner oss redan i krig - ett kallt krig. Det pågår just nu ett andra kallt krig, som utkämpas mellan å ena sidan demokratier och å andra sidan autokratier.

Man skulle kunna drista sig till att jämföra våra fiender med delar av en kropp. Det skulle vara lite svårt, fru ålderspresident, för man vill ju inte jämföra Ryssland med ett hjärta eller Kina med en lever eftersom det är saker vi behöver. Men visst producerar de mycket galla, de länder som samarbetar mot oss - Kina, Ryssland och Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Kanske skulle det bästa vara att jämföra dem med Frankensteins monster. Varenda del av den entitet som utkämpar det kalla kriget mot vår demokrati - och som består av länder som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea - är nämligen ruttna och sprider sjukdom, men de sitter ihop. De är ett och samma. Man kan inte vara emot Vladimir Putin utan att vara emot Xi Jinping, och det går inte att vara emot diktaturen i Iran utan att också vara emot diktaturen i Nordkorea eller någon kombination av dessa. Det är samma Frankensteins monster som utkämpar ett kallt krig mot oss i den demokratiska världen vare sig vi vill det eller inte och vare sig vi vill inse det eller inte.

De har inte en gemensam ideologi, fru ålderspresident; det finns kommunister, fascister och islamister bland dem. Men de har det gemensamt att de hatar den regelbaserade världsordningen och vill att vi ska ha en värld där den starkaste bestämmer. De vill ha en värld där vi inte fattar beslut baserat på de demokratiska, liberala principer vi använt oss av under ett antal år och använder oss av i dag. De vill i stället ha en värld där just Xi Jinping, Vladimir Putin och deras gelikar får bestämma.

Fru ålderspresident! Det är av det skälet, det vill säga eftersom vi står inför det här samlade hotet, som vi behöver ha ett strategiskt och samlat svar. Det är därför vi behöver bemöta hotet rakryggat och med just den typ av strategi som regeringen har tagit fram. Sverige är nämligen värt att försvara, fru ålderspresident.

Sverige är värt att försvara när Kina och Ryssland klipper kablar på Östersjöns botten. Sverige är värt att försvara när Iran lejer mördare i Sverige. Sverige är värt att försvara när Kina utför hackerattacker mot svenska och europeiska politiker eller gör "investeringar" med egentligen det enda syftet att utöva politisk kontroll över Sverige och andra. Då är Sverige värt att försvara.

Fru ålderspresident! När Ryssland kartlägger och förbereder för krig - krig mot oss i det här rummet, mot oss i Sverige som röstar och mot oss som vill leva i en demokrati - är Sverige värt att försvara.

Då, fru ålderspresident, räcker det inte att bygga högre brandväggar mot hackerattacker, skaffa lite bättre luftvärn eller göra uttalanden om hur viktigt det är med en regelbaserad världsordning. Det räcker inte, utan ibland måste vi också ha ett strategiskt, samlat grepp för hur vi kan försvara oss.

Fru ålderspresident! Jag tror att vi behöver prata om hur vi kan slå tillbaka. Det betyder inte att vi ska angripa något annat land på ett sätt som innebär att det kalla kriget blir varmt, utan det betyder att vi måste upprätta en situation där andra länder vet att om man skadar oss kommer det att bli kostnader.

Vi behöver till exempel hacka tillbaka när vi blir hackade. Vi behöver se till att tillgångar som exempelvis Ryssland har köpt upp via bulvaner i Sverige exproprieras, så som våra grannländer gör. Vi behöver förbjuda viss handel som innebär ett hot mot vår säkerhet.

Fru ålderspresident! Ett led i detta är att Ukraina måste få precis alla resurser, precis alla medel och precis alla vapen som de behöver för att pressa tillbaka Ryssland. Ukraina måste vinna kriget, och Ryssland måste förlora kriget. Återigen: Detta handlar inte om en viss plätt mark, en viss stad eller en centimeter jord som man kan få tillbaka eller förhandla om, utan detta handlar om idéer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Det handlar om att de länder som i dag utgör ondskans axelmakter vill förkasta de liberala, demokratiska idéer som vi i denna kammare tror på. Då måste Ryssland förlora, för att deras revanschism, inte bara soldater, ska tryckas tillbaka, för att deras idéer om ett Storryssland, inte bara soldater, ska pressas tillbaka och för att deras auktoritära system, inte bara soldater, ska pressas tillbaka.

Därför är det viktigt att vi i Sverige, när vi pratar med våra vänner i världen, fortsätter att framhålla att alla de restriktioner som har lagts på hur Ukraina får använda vapen måste lyftas och tas bort.

Fru ålderspresident! Ryssland, Kina och Iran måste pressas tillbaka ekonomiskt, kulturellt och militärt. På alla nivåer utgör de ett hot mot vårt sätt att leva och vårt sätt att bygga vårt samhälle. Nu finns det kanske någon, kanske i den så kallade fredsrörelsen, som skulle säga att detta är eskalation, men då vill jag, om de lyssnar på detta, passa på att säga att det är precis tvärtom.

Det som eskalerar är när vi inte slår tillbaka och när vi inte agerar på ett avskräckande sätt. Då eskalerar det. Precis som Chamberlains agerande gjorde att det eskalerade till ett andra världskrig bidrog vi till den eskalation som i dag har lett till den fullskaliga invasionen av Ukraina när vi inte agerade tillräckligt kraftfullt när Ryssland angrep Georgien eller när Ryssland angrep Krim.

Vi agerade inte tillräckligt kraftfullt då, fru ålderspresident, och det var därför Ryssland fortsatte. Det är när vi inte drar hårda linjer i sanden och håller dessa som det eskalerar. Det är när vi inte ger Ukraina de vapen som behövs och när vi inte har tydliga, hårda svar på säkerhetspolitiska utmaningar som det eskalerar.

Detsamma gäller såklart Kina. Det är när Kina utför stölder mot våra företag och vi inte agerar tillbaka för att stoppa detta ordentligt eller när Kina utför hackerattacker mot politiker i Sverige, Europa och den demokratiska världen och vi inte agerar tillbaka som det eskalerar.

Vi behöver, utöver den säkerhet vi tänker på här hemma i vårt land, också vara beredda att bidra till säkerheten i andra länder, till exempel genom avskräckning, så att Kina inte i framtiden gör som Ryssland gjorde mot Ukraina och, i Kinas fall, attackerar Taiwan.

Vi befinner oss i ett kallt krig. Detta kalla krig tar sig varma uttryck i olika delar av världen, men det som är gemensamt är att om politiker i den demokratiska världen beter sig som Chamberlain gjorde mot Hitler kommer vår tids axelmakter och vår tids "Vladolf Putler" och andra att eskalera.

Det är bara när vi handfast och rakryggat står upp för vår demokrati och vårt försvar som vi kan deeskalera.

Fru talman! Även jag var med på resan med Natodelegationen. I likhet med min kollega Håkan Svenneling, som berörde Lars Wistedts oerhört tragiska frånfälle, vill jag bekräfta bilden av en person som visade engagemang och glädje. Lars Wistedt var en god del av delegationen. Det är oerhört sorgligt. Vi alla kände och känner deltagande med anhöriga och nära. Jag kan informera om att hela Natoförsamlingen hedrade Lars Wistedts minne innan vi avslutade vårt arbete.

Fru talman! Vi ska nu behandla skrivelsen om den nationella säkerhetsstrategin som regeringen har lagt på riksdagens bord. Det är vällovligt att regeringen låter riksdagen behandla skrivelsen. Det har inte tidigare regeringar gjort. Men tidigare regeringar har å andra sidan bjudit in till samtal innan de själva har fattat sitt beslut.

Fru talman! Vi kanske kan se fram emot en god kombination av de båda modellerna i kommande behandlingar. Det vore värdefullt att få både en mer förankrad nationell säkerhetsstrategi och en debatt här i riksdagen om resultatet. När jag lyssnar på den här debatten kan jag inte låta bli att tänka att vi nog hade behövt samla ihop oss. Det är väldigt många olika saker som lyfts upp. Jag tror att man skulle tjäna på att ha en fördjupad diskussion i en beredning av den nationella säkerhetsstrategin. Men där är vi inte nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru talman! Det här är inte den sista debatt vi kommer att hålla. Det ser vi som något av en utmaning i det här läget. Den här debatten handlar om den nationella säkerhetsstrategin, men om någon vecka kommer vi att prata om säkerhetsstrategi och säkerhetspolitisk inriktning i samband med totalförsvarspropositionen, innan vi fattar beslut om den propositionen.

Om man läser den propositionen samtidigt med skrivelsen om den nationella säkerhetsstrategin ser man att texterna formulerats med hjälp av två olika pennor eller tangentbord - någon kanske också ägnat sig åt att använda AI. Det talar också för att vi skulle behöva ha en bättre ordning när det gäller de här frågorna, för att skapa tydlighet. Det finns verkligen utrymme för förbättring. Vi vill se att den möjligheten tas till vara.

Till att börja med vill vi se en årlig rapport med uppföljning av målen, som inte är så himla tydliga. De är rätt övergripande. Men om man ska följa upp med årliga rapporter, vilket man säger i den här strategin, är det viktigt att dessa inte stannar i Regeringskansliet utan också blir föremål för riksdagen att kunna granska, speciellt inledningsvis för att få en utveckling av strategin.

Vi vill också se att man i det arbetet tar med det nordiska perspektivet. Vi skulle vilja se en nordisk samlad, gemensam säkerhetsstrategi. I Norden jobbar vi ju mycket tillsammans. Det den ene gör påverkar den andre. Det finns mycket spännande att läsa. Jag tycker att den finska säkerhetsstrategin har mycket att lära oss, men det finns även andra.

Säkerhetsstrategin beskriver alltså det aktuella säkerhetsläget, prioriteringar och principer för det fortsatta arbetet samt mål för regeringens arbete inom tre fokusområden. När det gäller ett säkert Sverige och det aktuella säkerhetsläget sades det tidigare vara ett kallt krig, men andra talar nu om att det är ett varmt krig vi befinner oss i, på grund av Rysslands angrepp på Ukraina.

Vi har från vår sida varnat för att vi nu riskerar ett nytt München och att detta inte är historia utan aktuellt här och nu, om vi inte klarar att stå tydligt och steppa upp vårt stöd till Ukraina. Vi hoppas att statsministern, när han nu möter sina kollegor från Norden, Baltikum och Polen på Harpsund, försöker ta initiativ för att nå längre på det här området. I det osäkerhetsläge som råder är det viktigt att vi tar täten för att bygga en säker väg framåt och därmed påverka andra. Det är en av de delar som är högst aktuella just nu och som kommer att påverka Sverige under tiden fram till 2030.

När det gäller det trygga, öppna och sammanhållna Sverige kan man säga att det handlar om mer än brottslighet och terrorism. Även om vi förstår att regeringen har ett Tidöprogram tror jag att det vore bra för regeringen att inte fastna i att behålla det perspektivet utan i stället se bortom det och se att det också finns annat att göra om man vill nå ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige.

Apropå tillit och förtroende för förvaltning är det inte bara brottslingar som riskerar att urholka detta. Tilltron överlag bland människor är en av våra viktigaste resurser, enligt många forskare.

När det gäller motståndskraft och konkurrenskraft finns klimatanpassningen med, men bara i form av katastrofreducering. Det är en katastrofreducering i ett läge där det finns en minst sagt överhängande risk att vi inte klarar tvågradersmålet till 2030. 2 ½ grad varmare och uppåt skulle innebära någonting helt annat än vad vi kan se nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Regeringen har en målbild för 2030. Det finns dock en annan målbild som man uppenbarligen inte engagerar sig lika mycket för men som påverkar hur mycket katastrofarbete man måste utföra, nämligen klimatmålen för 2030. Arbetet med dem lyser med sin frånvaro, men att förebygga katastrof är ju bättre än att hantera en katastrof när den väl har uppkommit.

Det har framgått av den tidigare debatten att vissa upplever klimathotet som någonting existentiellt och mycket utmanande att ens benämna. Så är det, och det vi inte gör nu kommer att drabba morgondagen och nästa strategi hårt. Därför är det viktigt att vi agerar här och nu även när det gäller klimatfrågorna.

Jag tänkte som ett vänligt medskick till Sverigedemokraterna säga att ett av de områden vi ofta har berört när vi har pratat om totalförsvar och försvarets utveckling - eller avveckling, som det var ett tag - är att vi var naiva. Vi var naiva, men var inte naiva ni också, sverigedemokrater, när det nu gäller klimatet!

På samma sätt som vi nu har behov av att kraftigt stärka våra militära insatser - vi står ju för 3 procent när det gäller anslag till Försvarsmakten - måste vi också se att vi behöver agera när det gäller klimatet.

Jag skulle i mitt anförande även ha berört försörjningsberedskap och hela landet-perspektivet. Livsmedelsförsörjningen måste också finnas med. Om vi ska ha tillit och klara att se till att hela Sverige kan leva även i en kris och ett krig måste vi vara bättre när det gäller självförsörjningsgraden, så att vi klarar våra morötter. Morötter är bra i många sammanhang, men de räcker inte för vår självförsörjning.

Jag vill därför yrka bifall till reservation 10 under punkt 5.

Fru talman! Låt mig först framföra regeringens kondoleanser med anledning av Lars Wistedts hastiga frånfälle. Jag vill också tacka Håkan Svenneling för att han så väl fångade Lars fina arbete i både kammare och utskott. Det har varit en ynnest att få jobba med Lars, som var en mycket samarbetsorienterad politiker och riksdagsledamot.

Fru talman! Vi lever i allvarstider. Ukraina kämpar för sin överlevnad, och fler länder, som Moldavien, är satta under starkt tryck från Ryssland. Vidare är vi och våra allierade utsatta för ständiga påverkansförsök från Ryssland som bland annat syftar till att vi ska sluta stötta Ukraina.

I detta allvarliga säkerhetsläge är det omöjligt att vara alltför tydlig. Värnandet av Sveriges nationella säkerhet är regeringens enskilt viktigaste uppgift. Detta helt centrala ställningstagande genomsyrar den nationella säkerhetsstrategin, som är en sammanfattning av hur regeringen ser på denna uppgift. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030. Det är också regeringens förhoppning att den ska ge vägledning åt alla dem i Sverige som är djupt involverade i att stärka vår beredskap. Jag tänker på myndigheter, kommuner och regioner men också på aktörer utanför den offentliga sfären som är en del av vårt starka civilsamhälle. Det svenska samhället är som bekant så mycket större än bara staten och dess institutioner.

I allvarstid är inget viktigare än glasklara prioriteringar. Den nationella säkerhetsstrategin tar sitt avstamp i en tydlig definition av Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen - de intressen vi är beredda att göra de största uppoffringarna för. Det handlar om att värna vår säkerhet, vårt demokratiska styrelseskick, vår frihet, vår självständighet, vår suveränitet och vår handlingsfrihet. Det handlar om att värna vår befolknings liv och hälsa, försvara Sverige och våra allierade mot väpnat angrepp och upprätthålla vår territoriella integritet. Det handlar också om att upprätthålla försörjningsberedskap och samhällets funktionalitet. Slutligen handlar det om att upprätthålla det som gör Sverige till Sverige, nämligen grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Fru talman! Det råder inget tvivel om att Ryssland är det allvarligaste hotet mot Sveriges nationella säkerhet och att vi måste förbereda oss för att det kommer att fortsätta att vara så under överskådlig tid. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Men hoten mot Sveriges nationella säkerhet är många och komplexa och hänger samman på sätt som ofta är svåra att överblicka.

Den nationella säkerhetsstrategin lyfter fram den systemhotande organiserade brottsligheten och vikten av att skydda samhällets centrala institutioner. Den lyfter också fram att inre och yttre hot mer än någonsin tidigare hänger ihop. Andra allvarliga hot är bland annat klimatförändringar och pandemier, som brukar kallas icke aktörsdrivna hot och kräver andra typer av åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Den nationella säkerhetsstrategin genomsyras också av två insikter som tidigare inte har betonats på samma sätt kopplat till den nationella säkerheten.

För det första är innovationskraft och förmågan att ligga i framkant på ett antal teknikområden där utvecklingen går i rasande takt helt central ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Här finns det skäl att inspireras av våra ukrainska vänner, som visat att just innovationskraft och förmågan att snabbt omsätta teknisk utveckling till militär förmåga är av avgörande betydelse när man möter en kvantitativt överlägsen motståndare som Ryssland.

För det andra är konkurrenskraften viktig, och den hänger nära ihop med innovationsförmågan. Det krävs omfattande resurser för att klara av de stora satsningar som säkerhetsläget kräver, och dessa resurser kan bara produceras av ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv.

Fru talman! En strategi som inte säger vad som ska göras och vad som är viktigast är inte mycket värd. Men lika viktigt är att säga något om hur det ska göras, inte minst när vi befinner oss i ett läge som radikalt skiljer sig från det vi under decennier har vant oss vid.

Statsministern konstaterade vid lanseringen av den nationella säkerhetsstrategin i somras att det inte längre är resurser som i första hand är bristvaran utan tid. Inte minst handlar det om att uppbyggnaden av totalförsvaret måste påskyndas i ljuset av det allvarliga säkerhetsläget.

Detta kräver att vi agerar annorlunda än tidigare. Därför anger regeringen ett antal vägledande principer för arbetet med nationell säkerhet. Principen om skyndsamhet och pragmatism handlar bland annat om att undanröja de orimliga hinder som gör att det tar för lång tid innan vi får utväxling av satsningar på försvaret. Det handlar om att korta processer och ta bort onödiga regler. Det bygger också på insikten att tid är en kostnad i ett allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge om den hotar militär förmågeuppbyggnad. Principen om handlingskraft och förmåga att ta beslut under osäkerhet handlar just om att fatta snabba beslut när det krävs även om alla fakta inte är kända. Passivitet är särskilt farligt i allvarstid.

Om det är något Ukrainas kamp har visat är det att ett samhälles robusthet och dess anpassningsförmåga är vitala för att klara de ansträngningar ett krig innebär. Ukraina visar oss också vikten av att hela samhället involveras. Samordningen behöver stärkas. Beslutsfattande i stuprör gynnar inte någon när det handlar om Sveriges säkerhet.

Fru talman! Avslutningsvis: I strategin konstaterar regeringen att en av Sveriges styrkor är att vi genom åren har visat att vi som land kan samla oss för att vidta nödvändiga åtgärder när situationen så kräver. Jag hade själv förmånen att uppleva detta den 16 mars 2022 när åtta partier under ledning av den förra regeringen ställde sig bakom att Sverige ska lägga 2 procent av bnp på försvaret. Det är en styrka för Sverige när vi kan göra så. Jag har också tagit del av det breda samförstånd som präglat mycket av Försvarsberedningens arbete.

Jag vet att vi har olika syn på vissa frågor i den strategi som är föremål för dagens debatt. Jag har respekt för det, för så ska det vara i en demokrati. Men det är en oerhörd styrka för Sverige att det råder en så bred samsyn om både de hot som ytterst riktar sig mot vår rätt att själva välja hur vi vill leva och vad vi måste göra för att bemöta dessa hot. I en orolig tid och i en osäker omvärld är det en styrka att vi som folk kan samla oss och göra det som är bäst för vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Fru talman! Först måste jag rikta tillbaka detta mot Morgan Johansson. Vi står här i dag för att denna regering valde att göra en skrivelse till riksdagen om detta. Därmed har vi också möjlighet att föra den här debatten i riksdagen. Detta valde inte den regering som Morgan Johansson satt i.

Sedan har jag dubbelkollat med den nationella säkerhetsrådgivaren, och ledamöterna i Försvarsberedningen bjöds in till samtal om den nationella säkerhetsstrategin i maj i år. Det är naturligt att det är ledamöterna i Försvarsberedningen som bjuds in till diskussioner om den nationella säkerhetsstrategin, för lejonparten av den hotbildsbedömning som finns i den nationella säkerhetsstrategin kommer från rapporten Allvarstid, inklusive begreppet "vitala nationella säkerhetsintressen". Försvarsberedningens arbete har alltså varit centralt också för vägledningen av den nationella säkerhetsstrategin.

I slutändan är det regeringens nationella säkerhetsstrategi. Jag vill också redovisa det arbete som regeringen gör med den. Jag har respekt för att det finns olika uppfattningar, framför allt i bredare säkerhetsfrågor, såsom när det gäller infrastruktur, sjukvård och klimat. Då tycker jag att det är naturligt att det kommer till uttryck i en sådan här debatt. Men centrala frågor, som detta med de vitala nationella säkerhetsintressena, kommer från Försvarsberedningen och har tagits fram i bred politisk samsyn där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Återigen: Vi valde att göra en skrivelse om den nationella säkerhetsstrategin, och den regering som Morgan Johansson satt i valde att inte göra det. Vi bjöd också in till samtal i maj i år om den nationella säkerhetsstrategin.

Fru talman! Jag sa aldrig att vi har förhandlat om den nationella säkerhetsstrategin, Morgan Johansson. Jag måste korrigera Morgan Johansson när det gäller att regeringen inte ska ha bjudit in till information om den nationella säkerhetsstrategin. Det gjordes nämligen i maj. Det har jag nu fått verifierat. Jag vet också det genom att ha pratat med den förre ordföranden i Försvarsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Det var alltså inte en förhandling utan en information om den nationella säkerhetsstrategin. Som jag förstår det ägde det mötet rum. Jag har också kollat hur det var 2017. Jag vet att den föregående regeringen då var färdig med sin nationella säkerhetsstrategi och att man ville bjuda in oss som då var i opposition, men vi tyckte att det var bättre att få en skrivelse och att ha den debatten helt öppet i riksdagen.

Regeringen tar naturligtvis intryck av den här debatten. Jag tycker att det är bra att vi i dag diskuterar många frågor som är kopplade till klimat och säkerhet, för det har vi inte gjort i tillbörlig omfattning. Jag tycker alltså att denna debatt är viktig.

Men ytterst är detta regeringens nationella säkerhetsstrategi, och vi har inte förespeglat något annat än att detta är regeringens främsta ansvar. Då är det också naturligt att det är regeringen som utformar den nationella säkerhetsstrategin, naturligtvis i dialog med riksdagen. Vi tar intryck av den debatt vi har. Mycket av förarbetet gjordes faktiskt i den rapport som Försvarsberedningen kom ut med i juni 2023 och som heter Allvarstid. Många av formuleringarna går igen från Allvarstid och Försvarsberedningen. Jag tycker ändå att det är en rimlig ansats till en förankring.

Återigen: Jag har respekt för att vi kan uttrycka oss olika och också för att vi tycker olika när det gäller infrastruktur, sociala frågor och klimatfrågor.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru talman! Jag tänker att en nationell säkerhetsstrategi just är utformad för att ge vägledning också för tuffa och svåra beslut.

Om Försvarsmakten säger att det skulle innebära oacceptabla säkerhetsrisker att bygga ut havsbaserad vindkraft i Östersjön för att det till exempel skulle påverka radarspaningsförmågan när det gäller att identifiera inkommande ballistiska missiler eller kryssningsmissiler och om Försvarets radioanstalt säger att det kraftfullt skulle kunna försvaga vår förmåga till signalspaning och leda till oacceptabla risker, då måste vi också ta intryck av det i de svåra bedömningar och avvägningar som vi helt enkelt måste göra.

Vid sidan av detta kan den havsbaserade vindkraften påverka möjligheten för oss att identifiera hotrisker i undervattensmiljön och också påverka Försvarsmaktens möjlighet till övning.

Vi är öppna för havsbaserad vindkraft men inte i Östersjöområdet. Det har att göra med att Kaliningrad är ett av världens mest militariserade områden. Vi strävar också efter att få bättre processer. Inte minst gör Försvarsmakten det, och därför har vi också tillsatt en utredning som kommer att presenteras i december om hur vi kan få förutsägbara processer.

Vi har öppnat för havsbaserad vindkraft till exempel på västkusten och norr om Åland. Men det är mycket svårare att ha havsbaserad vindkraft i Östersjöområdet. Det skulle, återigen, leda till vad Försvarsmakten säger är oacceptabla risker för Sveriges säkerhet, och om Sveriges säkerhet är det viktigaste kriteriet - vilket den nationella säkerhetsstrategin säger - måste vi ta intryck av vad Försvarsmakten säger.

Fru talman! Argumentet att det går i Danmark, Storbritannien, Polen, Estland och Finland har jag hört många gånger. Jag vill uppmana Håkan Svenneling att titta på en karta. Var bygger man den havsbaserade vindkraften? Vetter den mot Kaliningrad? Vetter den mot Ryssland eller inte? Titta på Finland - de bygger havsbaserad vindkraft, men de bygger inte i Finska viken, för där spelar det roll hur radarpulser går och vilka möjligheter man har till signalspaning.

Allt detta, Håkan Svenneling, avgörs av det militärgeografiska läget och i vilken riktning man sätter upp den havsbaserade vindkraften. Vi har tydligt markerat att givet det läge som Kaliningrad har är det svårt att ha en samexistens i Östersjöområdet. Det går bättre på västkusten, och det går bättre norr om Ålandsförträngningen. Det är också viktigt att ta med sig detta perspektiv i ljuset av att vi har ett speciellt ansvar inom Nato för Östersjöområdet, där vi har unika militära förmågor. Därför tar vi intryck när Försvarsmakten säger att havsbaserad vindkraft i Östersjöområdet skulle leda till oacceptabla risker.

När det kommer till hotet säger regeringen att klimatet på sikt är ett existentiellt hot. Det främsta hotet utgörs dock av Ryssland. Det är också det dimensionerande hotet för Försvarsmakten och försvarets utformning, vilket har att göra med att Ryssland återkommande har påvisat att man har en låg tröskel för militär våldsanvändning. Man tar stora politiska och militära risker, och man visar på en fruktansvärd brutalitet i Ukraina.

Därför måste vi också dimensionera vår försvarspolitik mot det främsta hotet mot vår säkerhet, och det är Ryssland. Vi talar också rätt så utförligt om den begränsningspolitik som vi vill utforma mot Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru talman! Jag tackar för Kerstin Lundgrens och Centerpartiets djupa engagemang för Ukraina! Det är omistligt och bra. Jag är stolt över att komma från ett land där jag får mer kritik för att jag gör för lite för Ukraina än för att jag gör för mycket. Det är en styrka för Sverige att det finns en så bred samsyn kring de här frågorna.

Några saker: Till skillnad från många andra länder har vi från 2022, 2023 och 2024 kontinuerligt ökat vårt militära stöd till Ukraina. Kerstin Lundgren vet att vi har en ekonomisk ram för 2024, 2025 och 2026 på sammanlagt 75 miljarder. Vi uttrycker det så att detta är ett golv, inte ett tak, och att vi är villiga att göra mer.

Jag vill sätta saken lite grann i perspektiv, kopplat till den ekonomiska ramen. Tyskland har en ram på 4 miljarder euro, Storbritannien har en ram på 2 ½ miljarder pund, medan den franska ramen är på 3 miljarder euro.

Sverige ligger mycket högt i förhållande till de allra flesta andra länder. Enligt Kiel Institute ligger Sverige på sjätte plats i världen. Men vi är villiga att göra mer än vad vi har gjort tidigare. Några uttryck för det är naturligtvis att statsministern har samlat den nordisk-baltiska kretsen på Harpsund i dag tillsammans med Polen, som tänker likadant som vi i dessa frågor. Jag hade den ukrainska försvarsministern på besök torsdag och fredag i förra veckan.

Vi signalerar tydligt att vi är öppna för att göra mer än vad vi har gjort hittills. Vi öppnar också för produktion av till exempel långräckviddiga patrullrobotar och även robotar som Ukraina ska producera i Ukraina. Produktionen ska skalas upp där.

Vi sätter inga folkrättsliga begränsningar på de plattformar och system som vi donerar till Ukraina. Nu har vi inte donerat långräckviddiga missilsystem eftersom vi inte besitter sådana än, men vi stöder den ukrainska produktionen.

Flera åtgärder har vidtagits den senaste tiden. Jag hade också ett möte med NB8-kretsen i förra veckan för att diskutera hur vi kan steppa upp stödet till Ukraina.

Fru talman! Ramar spelar roll. Pengar spelar roll. Det gäller framför allt i ett läge där Ukraina kraftfullt har byggt upp sin egen förmåga till försvarsindustriell produktion i klass med vad Ryssland har gjort i proportion till sin egen storlek. Att vi kan investera kapital i den ukrainska försvarsindustriella förmågan är avgörande. Sverige har en väsentligt större ram än de allra flesta andra länder, men vi kan och är villiga att göra mer än vad vi har gjort hittills.

Det viktigaste målet med det svenska stödet är att det ska göra skillnad på marken. Just nu finns ekonomiskt kapital så att vi kan stärka Ukrainas egna nationella försvarsindustriella produktion. Vi ser också till att det för alla de plattformar och system som vi skickar dit finns logistik samt tillgång till och underhåll av reservdelar. De ska göra skillnad på marken.

Det finns ett stort intentionsdjup kopplat till det svenska stödet som jag är stolt över. Det är inte regeringen som ska kreddas för det, utan Försvarsmakten och Försvarets materielverk är oerhört hängivna i arbetet med att stödja Ukraina.

Sedan stämmer det tyvärr inte riktigt som Kerstin Lundgren säger att vi skulle kunna skicka Jas om vi vill. Det funkar inte så, Kerstin Lundgren. Det handlar om exportlicenser och beslut som måste fattas med andra länder inom ramen för Air Force Coalition.

Det är klart att vi kan skicka Gripenplan till Ukraina, men om de inte har vapen kommer planen inte att göra speciellt stor nytta. Tyvärr. Här behöver vi samarbeta med andra länder. Vi har blivit uppmanade att avvakta med Gripen och i stället bidra med vår luftburna sensor ASC 890. Den kan stridsleda F-16.

Vi utesluter på inget sätt möjligheten att skicka Gripen senare. Till det sista stödpaketet har vi avsatt 2,1 miljarder så att det ska bli möjligt att göra detta längre fram.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 november.)