Fru talman! Tyvärr har statsministern i dag åtaganden som han inte kan skjuta på. Jag ersätter därför honom på denna återrapportering.

Europeiska rådet träffades förra måndagen för ett informellt möte utan beslut. Huvudfrågan handlade om europeisk försvarspolitik, men även den transatlantiska relationen till USA och Rysslands krig mot Ukraina berördes under mötet. Natos generalsekreterare Mark Rutte och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer deltog över lunch respektive middag.

På förmiddagen före mötet bjöd statsministern in sina nordiska, baltiska, polska och irländska kollegor. De diskuterade naturligtvis bland annat Danmark och Grönland. Det rådde samsyn om vikten av dansk territoriell suveränitet och att det är Danmark och Grönland som bestämmer över Danmark och Grönland. Det var också de budskap som hela toppmötet senare ställde sig bakom.

Själva mötet var allvarstyngt. Det finns stor enighet om behovet av att göra mer på försvarsområdet och att det måste gå fort. Samtidigt finns det en stark känsla av att mer borde ha gjorts tidigare. Inte minst den ryska olagliga annekteringen av Krimhalvön borde ha varit en väckarklocka vad gäller europeisk säkerhet.

Det finns stora ekonomier i EU som i många år har satsat för lite på sitt försvar och som nu står inför en rejäl uppförsbacke. I snitt satsar EU:s medlemsstater nu 1,9 procent av bnp på försvarsutgifter, och även om EU som helhet inte har några åtaganden gentemot Nato är det ändå värt att notera att det fortfarande ligger under Natos gamla mål om 2 procent. Samtidigt finns det medlemsstater som med råge överstiger målet. Det är bra, men det betyder också att andra ligger långt under 2 procent.

Natos generalsekreterare Mark Ruttes budskap var tydligt: EU:s medlemsstater måste snabbt öka sina försvarsanslag. Han har, som ni säkert har noterat tidigare, pratat om över 3 procent. Det är någonting som man lär återkomma till på Natotoppmötet i Haag i sommar.

Det här är naturligtvis inte en fråga för EU, och det är inte heller EU:s uppgift att säkra finansiering för enskilda länders försvarsanslag - detta är en nationell uppgift. Det är dock uppenbart att det för europeiska Natoländer handlar om mycket stora resurser. Notera att en ökning med 1 procent av EU:s bnp motsvarar 170 miljarder euro. För Sverige, som om några år ligger på 2,6 procent, blir uppgiften utmanande men fullt möjlig. Många andra länder kommer att stå inför ett mycket stort finansieringsbehov. Inga beslut är fattade, men det är uppenbart att hela Europa kommer att räta sig i riktning mot ett betydligt starkare försvar.

Uppdelningen mellan vad EU och Nato ansvarar för är både komplicerad och viktig. 23 av 27 EU-länder är medlemmar i Nato. Bara Österrike, Irland, Malta och Cypern står utanför. 94 procent av EU:s medborgare bor i Natoländer. Samtidigt är varken Norge eller Storbritannien medlemmar i EU men helt självklara i Nato. Organisationerna ska komplettera varandra, inte komplicera varandra.

Genom Nato försvarar vi Sverige och våra allierade, och genom EU kan vi stärka samarbetet för det här. Till exempel är frågor som rör försvarsindustrin mycket viktiga. När förutsättningarna för europeisk försvarsindustri förbättras stärks vår försvarsförmåga. Förslag på hur det kan ske handlar om saker som gemensam upphandling, ökad produktionskapacitet, tydliga och långsiktiga spelregler, standardisering och öppenhet för samarbete även med partner utanför EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Kopplingen mellan ett starkt försvar och EU-medlemsstaternas konkurrenskraft ska inte underskattas. Tvärtom är robusta europeiska ekonomier basen för vår samlade försvarsförmåga och avgörande för vår globala ställning. Konkurrenskraft återkommer till Europeiska rådets dagordning redan i mars, och statsministern ser då fram emot att åter lyfta det här perspektivet.

Det finns de som också tycker att EU kan göra mer på andra säkerhetsrelaterade områden: stärkt yttre gräns, större gemensamma insatser mot cyber- eller hybridangrepp, kontinuerligt arbete mot desinformation och valpåverkan. Det är bra och viktiga frågor, och det är möjligt att EU kommer att ta större ansvar inom dessa områden framöver. Men det är tydligt att det inte finns en enad bild av vilka områden som ska vara mest prioriterade för EU att syssla med.

Fru talman! Trots att vi alltså inte är överens om vilka områden som är mest prioriterade vill flera EU-länder ändå ta upp finansieringsfrågan utan att först fastställa vad pengarna faktiskt ska användas till. Det är en bakvänd ordning som inte leder till goda resultat. Uppgiften först, sedan resurserna och därefter, sist, finansieringen.

Det är dock viktigt att påpeka att finansiering inte var frågan som tog mest utrymme under det här mötet. Det finns många som är skeptiska till att prioritera och göra mindre av något gammalt när man vill göra mer av något nytt. Skulle resurser saknas menar en del att ny, gemensam skuldsättning är lösningen. Andra menar att EU:s gemensamma regler för enskilda länders ekonomier måste ses över.

Från svenskt håll börjar vi aldrig i den änden, och det står regeringen fast vid. I stället behöver vi mobilisera mer privat finansiering. Ett steg på vägen är att föra en ny diskussion om det som kallas ESG-kriterier, det vill säga olika hållbarhetsregler. Att demokratiers investeringar i just försvarsindustrin skulle beskrivas som ohållbara är ärligt talat rent provocerande. Den trenden kunde man möjligen unna sig när många trodde att den eviga freden hade lagt sig över Europa men inte nu längre.

Många tog upp frågan om den europeiska investeringsbanken, EIB, och behovet av att se över dess utlåningspolicy för att tillåta finansiering i företag som tillverkar vapen och ammunition. Vi kommer att fortsätta driva den här frågan, och vi upplever att det finns ett stort stöd i EU-kretsen. Det är tvärtom ett starkt försvar för fred, frihet och demokrati som är hållbart; att stå försvarslös mot Ryssland är ohållbart.

En del länder som nu kraftigt höjer sina försvarsanslag vill ha en diskussion om reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. De anser att regelverket straffar dem för deras försvarssatsningar. Här har kommissionen signalerat att de är beredda att titta på den här frågan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att starka och stabila ekonomier och statsfinanser är avgörande. Det är en förutsättning för att upprätthålla ett starkt samhälle som kan stå emot ett fullskaligt väpnat angrepp. Vi måste alltså kunna stärka vår försvarsförmåga samtidigt som vi vidhåller grundläggande och sunda ekonomiska principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Sverige tillhör nu tillsammans med Tyskland och Nederländerna en minskande grupp medlemsstater som stadigt står fast vid att lånade pengar varken blir fler eller billigare. Vår bild är att det tyska valet om två veckor inte kommer att påverka Berlins inställning i frågan, men det kommer att bli svåra diskussioner framöver.

Nästa steg är att kommissionen ska ta med sig de här diskussionerna och slutföra den vitbok som ska presenteras inom kort. Europeiska rådet lär återkomma till frågan i både juni och december.

Fru talman! Även den transatlantiska relationen diskuterades på mötet. Det fanns en tydlig samsyn kring vikten av att EU fortsätter att engagera sig och samarbeta med den nya administrationen. USA är och förblir en viktig samarbetspartner inte minst på områden som handel, säkerhet och stödet till Ukraina.

Samtidigt behöver vi ha ett nyktert förhållningssätt. Vi behöver ha beredskap att agera i det fall tullar skulle införas mot EU, och vi behöver fortsätta att vara tydliga gentemot våra amerikanska partner med att ett handelskrig mellan EU och USA inte gynnar någon av oss.

Jag vill också säga några ord om relationen med Storbritannien, som diskuterades i samband med att Keir Starmer deltog i en del av mötet. Det är mycket välkommet att en brittisk premiärminister för första gången sedan brexit deltog i ett möte i Europeiska rådet. Bollen ligger fortsatt på britternas planhalva, och de måste själva fundera över hur nära de vill komma EU, men från svenskt håll får det konstateras att säkerhet och försvar är områden där samarbetet med Storbritannien fungerar bra. Vi kommer inte att stänga dörren för ytterligare samarbetsområden. I tider som dessa måste vi hålla våra partner och allierade nära.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om Ukraina, som ju inte var huvudfokus på det här mötet men som präglade samtalen ändå. Stödet till Ukraina är mycket starkt, och inom EU måste vi nu fortsätta arbeta för att Ukraina ska vara i bästa möjliga position inför framtida fredsförhandlingar. Regeringen har nyligen presenterat det största militära stödpaketet hittills med just det syftet. Samtidigt måste pressen på Ryssland fortsätta öka.

Med detta avslutar jag återrapporten från mötet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Även jag vill börja med att konstatera att jag tror att allas våra tankar på många sätt är någon annanstans. Statsministern och andra har också givit uttryck för att det nu är tid att ta hand om varandra, om Sverige och om alla dem som drabbats direkt och indirekt av det fruktansvärda dådet i Örebro. Jag förstår att ledamoten som hemmahörande i Örebro har det extra nära inpå. Jag vill verkligen understryka hur viktigt det är att vi alla nu samlas och tar hand om varandra. Icke desto mindre ska vi återkomma till frågan om toppmötet.

På ledamotens fråga kan jag svara - precis som statsministern sa innan mötet och som jag tog upp i mitt anförande - att ett fåtal länder håller emot väldigt kraftfullt gentemot dem som menar att det finns gratispengar att tillgå genom att man drar på sig stora lån. Sveriges fokus i diskussionen var att betona behovet av att mobilisera privat kapital genom att se över utlåningsreglerna för EIB, Europeiska investeringsbanken, och ha en dialog om de hållbarhetskriterier som i dag på ett väldigt märkligt sätt gör att investeringar i försvarsmateriel inte anses hållbart. Jag tycker att den dialogen och diskussionen är viktig att hålla i och upplever också att det finns brett stöd bland länderna för att säkerställa att vi kan mobilisera mer privat kapital.

Flera har varit inne på att det inte kommer att bli en enkel diskussion, men just därför tror jag att det är väldigt viktigt att länder som Sverige, Tyskland och Nederländerna är tydliga med att det inte finns några gratisluncher att hämta här. Ärligt talat handlar det även om nationella prioriteringar. Sverige har ju förmått göra rekordstora satsningar på både det militära och det civila försvaret men ändå kunnat bibehålla andra viktiga funktioner i vårt välfärdssamhälle. Det går alltså att hitta den kombinationen, och det måste också andra länder förmås att göra.

Fru talman! Jag tror att försvars- och säkerhetspolitik kommer att diskuteras väldigt mycket i vår. Det kommer att handla om både hur EU:s gemensamma försvarspolitik ska se ut och hur den ska finansieras.

Finansieringen var inte huvudfokus för det här mötet. Sveriges och den svenska regeringens poäng är att man måste diskutera vad EU vill göra innan man börjar diskutera vem som ska finansiera det, och hur.

Regeringens position är glasklar. Vi tror att nationella regeringar måste kunna göra kloka prioriteringar. Det finns utrymme för att göra saker gemensamt, till exempel upphandling och standardisering, men att ta gemensamma lån är inte den väg regeringen ser framför sig. Det är vi tydliga med, och det kommer vi att fortsätta vara.

Det kommer som sagt en vitbok från kommissionen och toppmöten under våren där vi återkommer till denna diskussion. Jag tycker att det är väldigt viktigt att påminna medlemsstaterna om att man har ett eget ansvar att säkerställa genom sin budget att man kan bygga upp sin försvarsförmåga.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan! Det är en högst relevant fråga, för det är också hit som den svenska regeringen försöker föra diskussionen. Vi vill titta på hur man kan säkerställa mer investeringar i vår försvarsförmåga från den privata sidan.

Det är helt uppenbart att det behöver göras investeringar och att europeiska länder behöver öka sina försvarssatsningar. Därmed landar vi i två väldigt konkreta delar. Först och främst bör Europeiska investeringsbanken kunna låna ut betydligt mer kapital till vapen, ammunition och försvarsmateriel, men man hindras i dag av sin egen utlåningspolicy. Det är oerhört viktigt att länder är aktiva i detta. Sverige har tillsammans med ett stort antal andra medlemsländer tillskrivit EIB att banken måste se över sina utlåningsregler.

I detta finns också hållbarhetskriterierna, ESG-kriterierna, som på ett olyckligt sätt gör att investeringar i vår egen säkerhet och försvarsförmåga i dag betraktas som ohållbart. Detta synsätt är ohållbart, och det här är något vi måste ändra på.

Jag uppfattar att det finns ett ganska brett stöd för att gå den vägen. Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna investera i vår försvarsförmåga, men det är också viktigt gentemot andra länder som i första hand skriker efter skattebetalarnas pengar för att göra investeringar i försvarsförmågan. Därför måste vi säkerställa att vi också kan mobilisera det privata kapitalet. Jag har en god förhoppning om att vi kan komma framåt i den här frågan.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Att man diskuterade Nato i relation till EU är egentligen inte konstigt. Nato är den försvarsallians som de absolut flesta EU-medlemsländerna ingår i. Jag tror att många är måna om att försöka hitta en bra balans häremellan så att det på intet sätt ska handla om att EU ska ersätta Nato, utan EU ska komplettera Nato.

Som jag redan varit inne på rörde sig diskussionen mycket om hur detta ska gå till. Vad ska EU satsa på när det gäller gemensam försvarspolitik? Precis som ledamoten säger kommer vi från ett läge där EU har ägnat sig relativt lite åt detta jämfört med andra områden. I grund och botten är det bra att EU tar ett större grepp om försvarsområdet, men diskussioner pågår fortfarande om vad det exakt innebär.

Diskussionen rör sig om gemensam upphandling, standardisering och saker som på olika sätt kan säkerställa att vi kan göra de investeringar som krävs men kanske till ett bättre pris. Kanske kan vi få mer för pengarna när vi gör likartade och mer standardiserade upphandlingar. Detta är dock en pågående diskussion. Sveriges poäng är att vi inte ska börja med att diskutera pengar innan vi vet vad vi vill göra.

Precis som ledamoten säger finns i detta hela fonden av alla andra säkerhetsrelaterade utmaningar som vi står inför. Det handlar om skyddet för den yttre gränsen, så att vi kan vara säkra på vilka som rör sig inom vår union. Exempelvis ser vi hur Ryssland och Belarus instrumentaliserar migranter. Hela poängen med Niinistörapporten är ju faktiskt att ta ett grepp om det bredare försvaret, inklusive civilförsvaret och vad hela samhället kan göra.

Jag är helt övertygad om att diskussionen framöver inte bara kommer att röra sig om det militära, och det gjorde den inte enbart nu heller även om det självklart var huvudfokus för just detta möte. Generellt kommer vi att behöva ta ett väldigt stort grepp om säkerhetsfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Diskussionerna vid förra veckans toppmöte handlade inte om huruvida vi ska ha en EU-armé utan snarare om vad vi kan göra i fråga om standardisering, gemensam upphandling och hur vi på olika sätt kan stärka vår försvarsindustriella bas. Det var där fokus låg för diskussionerna.

Nato är vår huvudsakliga militära allians. Därutöver har vi som enskilda medlemsländer ansvar för att bygga upp vårt eget försvar. Vad EU-samarbetet handlar om är att hitta ytterligare möjligheter till samarbeten, inte minst kring standardisering och upphandling.

Det civila försvaret var som sagt inte huvudfokus för mötet, men det ingår i den breda bilden av saker som vi behöver göra. Kommissionen har aviserat att den ska titta på frågan om lättnader i de enskilda ländernas budgetramverk, men vi vet inte vad ett sådant förslag kommer att innebära i slutändan. Sveriges synpunkt här är att man måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar och ha ordning och reda i sin budget.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Det är en jättebred diskussion när vi pratar om försvars- och säkerhetspolitik. Huvudfokus var såklart det som jag har varit inne mycket på: Vad kan vi de facto göra med vår försvarsindustriella bas, och vad kan vi göra med gemensam upphandling och standardisering? Som en fond till allt detta finns andra aspekter, som civilförsvar, migration och bistånd; allt hänger samman. Men det var inte huvudfokus för det här mötet, utan det var de försvarsindustriella aspekterna man tittade mest på. Det är klart att det även i andra sammanhang är många som diskuterar vad EU kan göra för att fylla vissa hål som har dykt upp med anledning av att exempelvis USA träder tillbaka på en del områden, men det var inte huvudfokus för det här mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Däremot var den transatlantiska relationen i stort rätt genomsyrande. Det är helt uppenbart att USA och EU har ett ömsesidigt beroende av varandra, och det är också detta som är Sveriges poäng - att vidmakthålla de goda relationerna utan att vara naiva, apropå ledamotens sista fråga. Där tycker jag att kommissionen har varit väldigt tydlig även om man inte har gått in på några detaljer. Vi står redo att vidta motåtgärder om USA inför tullar, i klartext. Jag uppfattade också många av ledarnas kommentarer efter mötet som att tongångarna hade skärpts ytterligare efter samtalen under det informella toppmötet.

Där någonstans befinner vi oss alltså. Det finns inte några exakta förslag på bordet, men kommissionen och EU står samlade - det är en viktig poäng - och redo att agera om så skulle krävas.

Också när det gäller klimataspekten upplever jag att det finns en väldigt bred samsyn kring att USA:s frånträde från Parisavtalet snarare innebär att EU måste visa större ledarskap, inte mindre.

Fru talman! När det för det första gäller helhetsbilden håller jag verkligen med. Just därför är Niinistörapporten väldigt välkommen. Det är helt avgörande att vi tar ett brett grepp, precis som Sverige nu också har gjort med rekordstora satsningar på det civila försvaret. Vi ser Finlands tidigare satsningar som ett gott exempel. Den diskussionen lär fortsätta.

När det gäller de frysta ryska tillgångarna driver Sverige verkligen på. Polen är ett annat land som gör det, och det finns även andra länder som går i bräschen för att vi helt enkelt ska använda en större bulk av de frysta ryska tillgångarna. Här finns olika uppfattningar, helt klart. Det finns länder som väldigt tydligt markerar att man tycker att detta är juridiskt komplicerat och strider mot folkrättsliga bestämmelser och en del annat, vilket såklart är komplex materia. Vi har sagt att kommissionen behöver ge oss en fullödig analys av de juridiska förutsättningarna för att göra detta, som i grund och botten är det rätta att göra - att se till att Ryssland får betala för den skada man har åsamkat Ukraina. Vi är inte framme vid en enighet i den frågan, men vi driver på med full kraft.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan och kommentaren! Till att börja med håller jag verkligen med om att säkerhet har väldigt många olika dimensioner. Det handlar inte bara om försvarsindustri utan om många olika delar. Jag välkomnar till exempel att det polska ordförandeskapet i EU prioriterar säkerhetsfrågan inom alla områden, vilket på ett ganska bra sätt visar hur detta handlar om alltifrån miljö och livsmedel till civilförsvar och vårt vanliga försvar. Det är många olika delar - jag håller verkligen med om det.

Den transatlantiska relationen är som sagt genomsyrande i mycket av det som EU diskuterar för tillfället. En viktig sak att poängtera är att vi, som alla vet, inte har full rådighet över de vägval USA gör, för att uttrycka sig milt. Däremot har vi full rådighet över vad vi själva gör, apropå till exempel Parisavtalet, som nämndes tidigare. Det är olyckligt om vi ser ett minskat klimatengagemang från viktiga, stora länder som USA, men det betyder inte att EU ska göra mindre; EU bör tvärtom bör visa större ledarskap. Detta återkommer på område efter område där vi har full rådighet över vad vi själva gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Det är viktigt att öka våra egna investeringar i vår försvarsförmåga. Flera amerikanska administrationer har påpekat för oss i Europa att vi borde ta ett större ansvar. När det gäller den delen gör vi vad vi kan. Vi har en ökad diskussion om konkurrenskraften, som också är intimt förknippad med vår förmåga att sedan göra de investeringar som krävs både för vår egen försvarsförmåga, för stödet till Ukraina och allt vad det kan vara.

Vi har också en fortsatt dialog med den amerikanska administrationen. Detta är viktigt inte minst kopplat till stödet till Ukraina, där vi verkligen vill att USA har ett fortsatt engagemang och ger ett fortsatt stöd. Det handlar alltså om att å ena sidan agera där vi har rådighet själva, å andra sidan fortsätta en god och viktig dialog med Trumpadministrationen.

Fru talman! Självklart är det så. Just nu förs en massa samtal, och det hålls dialoger mellan olika delar av EU som organisation och mellan medlemsländerna och den nya amerikanska administrationen. Detta tror jag är oerhört viktigt, för det är också mycket som är uppe i luften just nu, och vi vet inte exakt vart det tar vägen från den amerikanska sidan. Då är det jätteviktigt - även om man kanske inte alltid för den dialogen från kammarens talarstol - att vi från EU:s och medlemsländernas sida är väldigt nära och tydliga, och vi ska gärna också stå så enade som möjligt. Det är också ett viktigt budskap från toppmötet, att det är viktigt att hålla ihop EU i den här situationen.

Inte minst på handelssidan, när det gäller tullar, är vi väldigt tydliga från olika håll om att det finns ett ömsesidigt beroende här. Det är inte en gynnsam position för USA om man skulle börja införa tullar mot övriga världen eller mot EU, utan vi har allt att tjäna på att jobba tillsammans. Det finns såklart också andra områden där det är viktigt att betona att vi behöver USA:s fortsatta närvaro, deltagande och engagemang.

Fru talman! Tack, ledamoten Ottoson, för frågan och kommentaren!

Ja, det är en dyster värld på många sätt. Vi i Europa står inför större utmaningar än vi har gjort på väldigt länge, alltifrån säkerhetsfrågor och krig på vår kontinent till konkurrenskraft och klimatfrågan. Vi har väldigt många stora utmaningar framför oss.

Jag tror att det viktigt att vi har nått ett slags sjukdomsinsikt på många av dessa områden från Europeiska unionens sida. Vi har problem som vi måste hantera. Ta inte minst konkurrenskraftsfrågan, som vi nu äntligen pratar om. Nu gäller det att gå från ord till handling, även på det säkerhetspolitiska området, där vi nu har ägnat ganska mycket tid åt att diskutera att Europa måste göra mer. Många länder har också gjort mer, men nu måste vi öka tempot och uppbyggnaden ytterligare.

Då kommer vi in på frågan om Europeiska investeringsbanken. Sveriges position är att det är väldigt viktigt att mobilisera det privata kapitalet. Jag uppfattar faktiskt att det finns ett väldigt stort stöd bland EU:s medlemsländer för att gå vidare i den här frågan.

Efter det brev som Sverige och flera andra länder skrev till banken är det nu viktigt att gå vidare med konkret handling för att säkerställa att man också gör en översyn av sin utlåningspolicy. I det tidevarv vi befinner oss i kan det inte vara så att investeringar i vår egen säkerhet ses som något ohållbart. Det är definitivt inte ohållbart för skattebetalarna att investera i det. Det är en investering i vår egen försvarsförmåga när vi gör det nationellt, och det borde heller inte anses ohållbart när privat kapital bidrar till att stärka vår försvarsförmåga.

Jag har goda förhoppningar om att vi kan nå fram i den här delen, och jag har fått ännu större förhoppningar efter förra veckans möte.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Just på det här mötet var inte stödet till Ukraina i huvudfokus, men stödet till Ukraina finns alltid med i diskussionerna. Det är, som vi brukar säga från Sveriges sida, vår främsta utrikespolitiska prioritering. Vi vet att vi delar den prioriteringen med flera andra länder, som verkligen sätter stödet till Ukraina allra högst. Det finns en bred samsyn kring det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Det är också en poäng med att vi från svensk sida just nu presenterar vårt absolut största militära stödpaket sedan kriget inleddes. Det gör vi också för att visa andra länder att det är nu som det är läge att öka sitt stöd, inte om ett år. Det rör sig nämligen väldigt snabbt nu, och vi vet inte vad som händer om en månad. Det är nu som länder behöver kliva fram.

Alldeles strax är det dessutom årsdagen av krigets utbrott. Det är många länder som kliver fram, men som vi brukar säga: Det finns utrymme för fler, inte minst större länder, att öka sitt stöd både till Ukraina och till investeringar i sin egen försvarsförmåga.

Sedan är det precis som ledamoten säger. Frågan om Ryssland och Ukraina ska även den ses i ljuset av nordkoreansk inblandning samt krafter i Iran och på andra håll i världen. Det är någonting som vi i EU är noga med att betona när vi för dialog med våra amerikanska motparter: att allt detta hänger samman. Det finns många regimer som samarbetar med Ryssland och som ibland till och med deltar i kriget själva, apropå Nordkorea.

Frågan om regler är oerhört viktig och återkommer nu på flera områden. Den var såklart i allra högsta grad levande kopplat till både EIB:s utlåningsregler och hållbarhetskriterier. Jag tror att vi kommer att återkomma till den diskussionen.

Fru talman! Det är precis som ledamoten säger. Vi kan diskutera vad vi ska göra gemensamt i EU generellt kring vår försvarsförmåga och säkerhetspolitiska förmåga. Det finns alltså gemensamma EU-angelägenheter och kanske i någon mån specifika när det gäller Östersjön, till exempel. Där måste vi länder runt Östersjön verkligen ta ett särskilt ansvar och gör det också. Vi är noga med att ha en tajt och nära dialog med alla länder runt Östersjön oavsett om vi träffas i ett Natoformat eller i andra sammanhang. Där är verkligen fokus nu på att ha en ökad närvaro i Östersjön, så att vi på olika sätt kan upptäcka och förhindra eventuella sabotage. Även om vi vet att det sker olyckor i Östersjön är det såklart viktigt att se det som sker mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och att inte utesluta någonting. Det finns alltså flera delar där vi måste jobba på vår säkerhet och försvarsförmåga.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan!

Finansieringsfrågan var inte i huvudfokus på det här mötet, även om väldigt många onekligen försökte få in den. Från svensk sida försökte vi snarare uppehålla oss vid att först identifiera vad vi vill göra med finansieringen. Det handlar alltså om att börja med vad vi vill. Sedan kan man börja diskutera finansieringen. Detta var liksom inte i fokus på mötet. Men det är klart att länder driver på för allt från gemensam upplåning till andra åtgärder. Där är vi väldigt tydliga med att vi motsätter oss detta och inte ser det som vägen framåt.

Vi lyfte snarare behovet av att mobilisera privat kapital. Det handlar om många av de delar som ledamoten själv tar upp kring den gemensamma kapitalmarknadsunionen och Europeiska investeringsbankens utlåningsregler. Jag tror att det är viktigt att varje gång någon ropar på offentliga medel också diskutera hur vi får fram det privata kapitalet.

Där någonstans låg den svenska linjen i den här diskussionen.

Jag tror att detta är viktigt att säga: Vi ska vara ödmjuka inför att vi just nu är en liten samling länder som väldigt hårdnackat håller emot, dock i gott sällskap av ett stort land, Tyskland, vilket absolut inte är oviktigt. Men detta gör det ännu viktigare att vi är tydliga i vår position från svensk sida med att vi inte vill ha någon gemensam upplåning. Att vara få är inte en anledning att släppa igenom saker utan kanske en anledning att vara ännu tydligare och mer högljudda i den delen. Men det kommer att bli svåra diskussioner framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Ukrainafrågan har alltid haft en särställning - så tror jag att det är också för många av oss partier i den här kammaren. Man har alltid velat titta på nya lösningar. Vi kommer att återkomma till den diskussionen. Jag tror att det blir en vår som, allteftersom den här diskussionen konkretiseras, kommer att bli svår i många delar. Det gäller inte minst finansieringsfrågan, där vi står väldigt långt ifrån varandra.

Fru talman! Man kan föra massor av diskussioner kring existerande fonder, och förslag om hur man kan använda mer av sammanhållningsmedel till olika typer av direkta eller indirekta försvarsrelaterade åtgärder lyfts även upp i olika sammanhang. Det finns redan i dag fonder som tittar på till exempel konnektivitet och mobilitet. Det är också frågor som indirekt blir avgörande för hur trupper eller militär kan röra sig. Diskussionen i detta nu var inte så detaljrik, men vi kommer att återkomma till även de delarna när vi går in mer på att diskutera finansiering.

Det hade varit jättebra om man hade kunnat öka sanktionernas tidslängd. Alla länder delar inte den uppfattningen, så vi är inte där ännu. När det gäller frysta ryska tillgångar tror jag dock att detta ska användas på precis det sättet, det vill säga till att bistå i uppbyggnaden i Ukraina. Man får återkomma till exakt på vilket sätt.

Nu är vårt huvudfokus att över huvud taget få loss större delen av det kapitalet. Där har vi inte alla länder med oss än, men vi kommer att fortsätta hålla i detta.

Återrapporteringen var härmed avslutad.