Joar Forssell

Herr talman! Jag tackar för en jätteviktig fråga. Jag vill börja med att fördöma de saker som har framkommit kring det som har kallats trollfabriker. Det skulle jag göra oavsett vilket parti det rörde. Jag vill också konstatera att det är Liberalerna som har varit tydligast ute med krav på lagstiftning.

Man får dela upp det här, herr talman, för det handlar om lite olika saker. Dels finns det troll, vilket är en typ av aktivitet, dels finns det desinformation och missinformation. Sedan finns även det som brukar kallas astroturfing, det vill säga att man utger sig för att vara något man inte är. De här olika delarna är olika saker. Jag tycker att de alla ska vara olagliga för politiska partier att ägna sig åt, och det tycker även Liberalerna.

När det gäller den presskonferens som ägde rum i går tycker jag inte att ledamoten ska läsa det som en generell regel för presskonferenser i allmänhet. Det handlar i stället om att Liberalerna har varit pådrivande för och drivit igenom ett väldigt kraftfullt stöd till Ukraina som nu presenterades av regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Det är klart att det är svårt för oss i Liberalerna att avstå från att vara en del av att presentera det när det är vi som har drivit igenom det. Det tror jag att ledamoten Johansson har förståelse för. Av många viktiga frågor är trots allt den att Ukraina ska vinna - och Ryssland förlora - kriget den allra viktigaste i vår tid.

Jag är dock bara glad ifall Socialdemokraterna och alla partier i Sveriges riksdag ställer sig bakom de förslag till lagstiftning som Liberalerna har presenterat och även de förslag till lagstiftning som vi tycker ska gälla i EU och som handlar om att generellt få bukt med troll, astroturfing, desinformation och missinformation - oavsett vilket parti det kommer från.

Herr talman! Den fascistiska diktaturen i Ryssland, den kommunistiska diktaturen i Kina och den islamistiska diktaturen i Iran utgör kärnan i den samling av diktaturer och auktoritära stater som redan bedriver ett kallt krig mot oss demokratier.

Vid det förra kalla kriget tog det lång tid för den demokratiska världen att vakna upp och förstå vad Sovjetunionen och dess allierade ägnade sig åt mot oss. Redan nu tar sig det nya kalla kriget varma uttryck: Rysslands invasionskrig av Ukraina, islamistiska Irans proxygrupper som skapar krig och mördar civila i Mellanöstern samt Kinas ökade aggressioner mot Taiwan.

Kina och Iran förser tillsammans Ryssland med vapen för att de ska kunna bedriva krig mot oss genom att bedriva krig mot Ukraina. Det här handlar nämligen inte om något annat än revanschism och bisarra imperiedrömmar, herr talman. Man förenas inte i att man är islamist, inte i att man är kommunist och inte i att man är fascist - det är olikheter - utan man förenas i sitt hat mot demokratin och den liberala och demokratiska världsordningen.

Herr talman! Vi har tidigare i historien mött aggressioner från diktaturer med eftergiftspolitik, och det har visat sig vara naivt. Det har visat sig inte fungera. Det visade sig när Chamberlain använde eftergiftspolitik mot Nazityskland, men det visade sig också när vi från den demokratiska världen inte reagerade tillräckligt starkt vid Rysslands invasion i Georgien och Rysslands ockupation av Krim. Det visade sig när Kina gjorde det man gjorde mot Hongkong, som tidigare var ett väldigt välfungerande samhälle.

Det visar sig också nu igen, herr talman, när vi inte sätter hårt mot hårt på ett tillräckligt sätt och inte ger tillräckligt mycket stöd till Ukraina för att Ukraina ska vinna kriget och Ryssland förlora kriget. Och det är sammanhängande konflikter, herr talman. Man måste se den här utvecklingen som något sammanhängande; det går inte att prata om varje konflikt enskilt, utan vi måste förstå att det handlar om att utmana hela den liberala demokratiska världsordningen - om att se till att vi från väst är upptagna med att försvara den demokratiska världsordningen på flera platser samtidigt så att vi förlorar den förmågan. Det är det som är planen.

Herr talman! Jag ska glädja mina kollegor från Vänsterpartiet genom att citera Lenin, som ju sa att kapitalisten säljer det rep i vilket han sedan ska hängas. Lite så är det faktiskt när det gäller hur vi exempelvis har hanterat Kina. Vi bedriver verksamhet i Kina och med Kina som innebär att de får teknologi av oss som de sedan kommer att använda emot oss.

Herr talman! Det är dags att vi förstår att det redan pågår ett kallt krig mot oss. De antagonistiska aktörerna har redan börjat. Det är dags att dumpa Kina och dags att göra allt för att stödja det folkliga motståndet i Iran. Det är dags att ge Ukraina allt stöd de behöver för att vinna kriget, och det är dags att slå fast vårt absoluta stöd till demokratin Taiwan.

För övrigt tycker Liberalerna att vi borde ha permanenta Natobaser i Sverige, vilket en del av debatten har handlat om.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Ja, man minskade ju antalet kärnvapen som fanns i Ukraina, bland annat. Det är väl konsekvenserna bland annat av det som vi ser just nu.

Min fråga kvarstår. Menar Vänsterpartiet att om Ukraina hade haft kärnvapen - det är ett tydligt exempel i vår närhet - hade risken för en rysk invasion varit lika hög?

Jag tror att när det finns länder som har kärnvapen, som Ryssland och Nordkorea och kanske i framtiden Iran, ökar risken att de är aggressiva mot sina grannar eller mot andra om grannarna inte har kärnvapen. Risken ökar alltså om man inte har detta att sätta emot och avskräcka med.

Min fråga kvarstår, och den är ganska tydlig; det är egentligen en ja-eller-nej-fråga, men vi är ju politiker, och det kan vara svårt med sådana: Tror Vänsterpartiet att risken för en invasion från Ryssland hade varit lika hög om Ukraina hade haft kärnvapen - ja eller nej?

Den andra frågan som jag inte fick svar på är: Vill Vänsterpartiet lämna Nato nu? Det har ju Vänsterpartiet velat tidigare - eller de har velat att vi inte skulle gå med. Jag tror att Vänsterpartiets väljare gärna vill veta om Vänsterpartiet vill lämna Nato och om det är något som Vänsterpartiet kommer att driva. Det tror jag skulle vara ett viktigt besked till väljarna.

Herr talman! Ledamoten Johnsson Fornarve sa i sitt anförande att kärnvapen kan leda till att hundratusentals människor dör och får enormt allvarliga konsekvenser för klimatet och, antar jag, också miljön. Ledamoten nickar; jag tar det som ett ja. Därför har jag en fråga som rör just avskräckning kopplad till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Rysslands krig mot Ukraina har ju fått konsekvensen att hundratusentals människor har blivit dödade, och det har fått enorma konsekvenser för miljön. Precis de konsekvenser som ledamoten beskrev är konsekvenserna av kärnvapen har vi fått i Ukraina utan kärnvapen. Där har ju inte kärnvapen använts.

Det är ju tyvärr så, herr talman, att detta ofta är konsekvensen av den här typen av krig. Miljön och klimatet förstörs, och hundratusentals människor dödas.

Det finns ju ingen i den här kammaren eller vad jag vet i svensk politik i övrigt som tycker om kärnvapen. Alla fördömer kärnvapen och vill att kärnvapen inte ska finnas. Men vi lever i en verklighet där kärnvapen finns, tyvärr, och då undrar jag om det inte kan vara så att vi kan undvika hundratusentals döda och att miljön blir förstörd i krig om vi kan ha den avskräckande effekten av kärnvapen nu när de finns och när det finns antagonister som Ryssland som har tillgång till dem.

Min första fråga till Vänsterpartiet är om vi inte ska lära oss av historien, för att citera Knutna nävar, och lära oss av det som hänt i Ukraina. Vore det kanske inte så att om Ukraina hade haft kärnvapen skulle inte Ryssland ha inlett det här kriget eftersom de då hade avskräckt Ryssland?

Sedan vill jag passa på att fråga om det är så att Vänsterpartiet fortfarande vill lämna Nato. Det tyckte jag var otydligt i anförandet.

Fru talman! Jag tackar för det svaret. Jag vill fortsätta understryka att Liberalerna anser att vi ska avbryta dessa förhandlingar en gång för alla, för vi tror inte på att det går att samarbeta med Iran. I en framtid där det iranska folkliga motståndet har fått gehör, där man har fällt regimen och där det demokrati- och frihetstörstande iranska folket har tagit över är det klart att alla avtal, så att säga, är på bordet. Men här och nu är detta tyvärr orealistiskt.

Det finns många exempel på detta. Iran och kärnenergiavtalet är ett tydligt exempel på när den här typen av länder bryter mot internationella avtal på ett väldigt flagrant sätt, som får oss att framstå som naiva. Kina och hanteringen av Hongkong är också ett bra exempel på hur denna typ av aggressiva diktaturer inte följer internationella avtal. Ryssland är ett uppenbart exempel på ett land som man inte kan lita på när det kommer till internationella avtal.

Dessa länder - Kina, Ryssland och Iran - samarbetar faktiskt mot oss. De har det gemensamt att de är mot den liberala demokratiska världsordningen. Ett land, Ryssland, är fascistiskt. Ett land, Kina, är kommunistiskt. Ett land, Iran, är islamistiskt. Men de har det gemensamt att de hatar den demokratiska liberala världsordningen.

Jag undrar om Socialdemokraterna drar några vidare slutsatser av att det inte går att lita på denna typ av länder när det kommer till internationella avtal. Har vi i väst, i den demokratiska världen, varit naiva inför detta? Ska vi sluta med vår eftergiftspolitik för att i stället hantera dem på ett sätt som de kanske faktiskt begriper lite bättre?

Fru talman! Jag tänkte fortsätta den kärnfulla debatten med ledamoten Johansson. Häromdagen gick ju FN:s atomenergiorgan IAEA ut och varnade för att Iran hade anrikat 30 gånger mer uran än de får göra enligt det kärnenergiavtal som gäller sedan 2015, JCPAO.

Vi i Liberalerna har ju sedan tidigare sagt att vi en gång för alla vill avbryta förhandlingarna eftersom vi menar att det inte går att lita på Iran eller liknande länder. Man kan inte ingå avtal med Iran och tro att dessa avtal kommer att följas. Då blir det ju bara den andra parten, det vill säga demokratierna, som följer avtalet. Då försvagas demokratierna i balansen gentemot Iran.

Nyheten från FN visar att Liberalerna har haft rätt i sin ståndpunkt: Det är naivt att lita på Iran. Man kan inte ingå avtal på det sättet med Iran.

Jag vet att Socialdemokraterna tidigare har ansett att man skulle fortsätta förhandlingarna med Iran. Därför är min första fråga om Socialdemokraterna nu vill ansluta sig till Liberalernas linje att man ska avbryta förhandlingarna en gång för alla eftersom det inte går att lita på Iran. Och om svaret på den frågan är nej har jag också en andra fråga som är om Socialdemokraterna anser att man kan lita på Iran och liknande länder i internationella avtal.

Herr talman! Jag vill tacka för en god debatt hittills.

Denna debatt är en återkommande debatt i Sveriges riksdag, och för liberaler är den alltid väldigt upplyftande. Det var ju liberaler som en gång i tiden uppfann mänskliga fri- och rättigheter. Liberaler har år efter år blivit motverkade av socialister, konservativa och så vidare när det gällt införande av mänskliga fri- och rättigheter, men nu står vi på en plats i historien där socialister och konservativa i Sverige står bakom de mänskliga fri och rättigheter som liberaler har kämpat för i hundratals år.

Tyvärr ser det inte ut så i hela världen. Det bedrivs just nu ett kallt krig mot den liberala och demokratiska världsordningen. Detta krig bedrivs framför allt av kommunistpartiet i Kina tillsammans med islamistdiktaturen i Iran och den fascistiska diktaturen i Putins Ryssland. Det de har gemensamt är att de hatar vårt sätt att leva, våra värderingar, vår liberala demokrati och hela den liberala och demokratiska världsordningen, där mänskliga fri- och rättigheter är själva grundbulten. När dessa regimer begår folkmord, förtrycker sina folk och försöker att bekämpa oss demokrater i allt de gör är det just de mänskliga fri- och rättigheterna som de ytterst hotar.

Det är därför, herr talman, det är viktigt med en värderingsstyrd utrikespolitik. Nästa vecka ska jag resa till Taiwans huvudstad Taipei för att vara med när den liberale nye presidenten installeras. Detta är ett exempel på hur man som riksdagsledamot kan bedriva utrikespolitik och stå upp för den demokratiska och liberala världsordningen också i en tid när det kalla kriget mot oss bedrivs av ondskans axelmakter Kina, Ryssland och Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter

Herr talman! Det är också därför det är viktigt att ha en värderingsstyrd utrikespolitik där vi alltid lyfter fram hbtqi-personers rättigheter och jämställdhet, där vi driver frågan om ekocid, som ju är en del av detta betänkande, och där vi uppmärksammar och försöker få politiska fångar frigivna. Det är ofta så att den politiska kampen för mänskliga fri- och rättigheter i de länder där man inte har sådana på samma sätt som vi har i Sverige framför allt drivs av civilsamhället, politiska aktörer och journalister. Det är också ofta de som drabbas hårdast av förtrycket.

Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Socialdemokraterna riktade ju lite frågor även till oss. De är kända som världsmästare i att driva opposition mot sig själva; det är det man ägnar sig åt även här. Man har styrt Sverige i 85 procent, eller något sådant, av alla år sedan vi införde demokrati, och man är fortfarande i opposition mot det mesta som man har gjort och inte gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för det tydliga beskedet att regeringen driver på i denna fråga. Det som ändå kommer fram i denna debatt är att vi kommer att behöva en modernisering av regelverket. Det är delvis en annan fråga - vi har det regelverk vi har, och inom ramarna för det ska vi göra vad vi kan för att lyckas få till stånd en terrorlistning av IRGC.

Parallellt med detta tror dock jag och Liberalerna att vi också behöver föra en diskussion om hur vi kan modernisera regelverket. Det finns fler grupper. Vi har tidigare i denna debatt lyft Wagner, som det har varit på tapeten att terrorlista tidigare - den ryska militära grupp som begick en massa allvarliga krigsbrott i Ukraina. Det finns säkert andra exempel på svenska grupper. Man skulle kunna fundera på om man inte borde terrorlista NMR, som har ägnat sig åt våldsdåd här i Sverige. Det finns alltså olika grupper, i världen och i Sverige, som skulle behöva terrorlistas, men då krävs det ett moderniserat regelverk.

Fru talman! Jag vill bara som en sista sak innan min talartid tar slut understryka vikten av att vi gemensamt som demokrater står på det iranska folkets sida. Det iranska folket har lidit nog under den islamistiska regimen. Förtrycket måste ta slut. Vi som demokrater har ett ansvar att stå på deras sida. Förtrycket, avrättningarna, dödsdomarna och kidnappningarna måste ta slut. Är man demokrat står man på det iranska folkets sida, och det är därför det är så viktigt med en terrorlistning av IRGC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för hans närvaro här, och jag tackar interpellanten för en viktig debatt.

Det pågår ett andra kallt krig i världen som den här gången utspelar sig med på ena sidan västvärldens demokratier och på andra sidan Iran, Kina, Ryssland och Nordkorea i maskopi. De försöker kämpa emot oss på olika sätt.

Fru talman! I varje land som hatar demokrati, frihet och att människor lever som de själva vill pågår ett mycket allvarligt förtryck mot den egna befolkningen. I fallet Iran kan man bara konstatera att det är det kanske värsta förtrycket på vår jord just nu. Det iranska folket får inte sammanblandas med den iranska regimen, som det tyvärr ibland kan låta som i debatten om man inte är försiktig med hur orden läggs fram. Det iranska folket vill inte ha den islamistiska regim som styr Iran i dag. Vi måste stötta det iranska folket mot den islamistiska diktaturen. En del i det är att terrorlista IRGC. Om den iranska regimen ska störtas - som det iranska folket vill - behöver det yttersta skyddet för den iranska regimen försvinna, och det är ju IRGC. Med hjälp av terrorlistning går det att komma åt IRGC på ett hårdare, tuffare och bredare sätt än vad enbart sanktioner gör.

Sanktioner är bra, och vi vill såklart rikta fler och tuffare sanktioner mot fler. Men en terrorlistning går hela vägen fram. Den lagstiftning om terrorlistning som finns på plats i dag kan vara komplicerad när man vill terrorlista grupper för vilka det finns ett uppenbart starkt politiskt stöd. Det är ett regelverk som kom till stånd efter terrordåden den 11 september. Den här diskussionen understryker också vikten av att modernisera regelverket. Det är något som Liberalerna har tyckt länge och som har beslutats på våra årsmöten.

Fru talman! Irans regim kidnappar människor från andra länder, och landet genomför avrättningar och utfärdar dödsdomar. Iran förtrycker det egna folket, och landet har den värsta terrorregimen som finns på vår planet just nu. Det är klart att varje demokrat måste känna i hela sitt hjärta att man behöver stå på det iranska folkets sida.

Vi behöver vara tuffare mot regimen i Iran. Jag är glad för att den här regeringen går mycket längre och är mycket tuffare mot Iran än vad den tidigare socialdemokratiska regeringen har varit. Jag instämmer i uppmaningarna om att få till stånd en terrorlistning av IRGC.

Fru talman! Jag ska försöka avhålla mig från att fundera på parallella universum och hur sossarna hade kunnat vara mindre buffliga och skrämma bort Miljöpartiet i Stockholms stad eller hur sossarna hade kunnat vara mindre buffliga och skrämma bort liberaler från samarbeten både här och runt om i landet. Det kan man fördjupa sig i länge. Jag ser att ledamoten Thorell skrattar instämmande, så vem vet, det kanske förekommer också inom Socialdemokraterna?

Men i grunden tycker jag och Liberalerna att det ska finnas forskningspengar till de forskare som bedriver forskning av god kvalitet. Det är inte märkligt. Det är egentligen en väldigt tydlig parallell till biståndet. Bedriver man bistånd av god kvalitet ska det finnas medel till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Sedan är det klart att ingen påse med pengar är oändlig. Vi måste kunna rikta pengar ibland, vi måste kunna sätta upp kriterier för vilka som ska få pengar och så vidare eftersom resurserna är ändliga.

När det kommer till utvärderandet vill jag ändå understryka, fru talman, att det är intressant att ledamoten Thorell, som jag uppfattade det, i sitt anförande tidigare lade ganska mycket tid på att kritisera att regeringen vill utvärdera och införa förändringar av biståndet. Men nu kritiserar ledamoten Thorell i stället regeringen för det som ledamoten tycker är för lite utvärdering.

Jag kan bara konstatera att jag tycker att det är bra att det finns utvärdering och att utvärdering sker med god kvalitet. Jag kan konstatera att jag i mitt arbete ofta använder mig av de utredare som Thorell refererar till. Och jag kan också konstatera att när man har utvärderat biståndets kvalitet och hur biståndet fungerar måste man också våga följa upp det med reformer. Det är precis det som denna regering nu gör.

Fru talman! Till att börja med handlar det om det som ledamoten Thorell beskriver här, att det finns en parallell till hur processen har varit kring civilsamhället. Jag vill understryka ungefär samma sak som min kristdemokratiska kollega underströk här tidigare. Även jag kan erkänna att det kan finnas skäl till att kritisera delar av processen, även om jag tycker att den politiska inriktningen är korrekt.

Fru talman! Det är en lite klurig sak att svara på när ledamoten frågar om jag anser att det var det här som skulle vara resultatet. Som liberal har jag inte så många åsikter om vad forskarna forskar i. Det skulle vara problematiskt om jag pekade ut en riktning och sa: Jag tycker att ni ska forska om de här ämnena och de här sakerna och inte om de där eller de där. Det finns inget sådant syfte, fru talman, med liberal forskningspolitik. I grunden ska det finnas medel till bra forskning, och forskare ska helt enkelt söka medel för forskningsprojekt av hög kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Vi ser såklart att samhället kan ha vissa behov ibland och att det kan finnas skäl att forska mer på vissa saker på samhällsnivå. Men i grunden har jag faktiskt svårt att säga från riksdagens talarstol att jag tycker att forskarna ska forska i en viss riktning. Det är svårt att svara på detta.

En sådan undersökning som ledamoten Thorell refererar till beskriver hur det har blivit. Den kan inte säga någonting - om vi ska prata lite metod - om hur det hade blivit annars. Det vet vi inte. Vi vet inte vad skillnaden är mot vad det hade blivit annars. Vi vet vad skillnaden är mot vad det var förr, men inte mot vad det hade blivit annars.

Fru talman! Jag tänkte börja med diskussionen om hur mycket pengar som ska gå till biståndet. Det är ju känt att Liberalerna fortsatt står bakom enprocentsmålet, alltså att 1 procent av bni ska gå till biståndet. Det är något vi fortsätter att försöka få igenom. Det kan vara värt att understryka, fru talman, för det har i debatten låtit på vissa partier som att de står bakom enprocentsmålet. Vi drev även detta i januariavtalet med den förra regeringen, men då lyckades vi inte heller. Jag tycker att man som politiker ska erkänna när man inte lyckas få igenom sin politik, och vi har inte lyckats i nuvarande regering och som sagt inte heller när Socialdemokraterna styrde.

Fru talman! Jag vill i sammanhanget tacka Miljöpartiet för att man under förra mandatperioden stod upp för enprocentsmålet tillsammans med Liberalerna. Jag vill också tacka Kristdemokraterna för att man under denna mandatperiod står upp för samma mål tillsammans med Liberalerna. Jag tycker att man som politiker ska kunna tala om när både motståndare och fränder bedriver politik som man själv tycker är bra. Tack Miljöpartiet för förra mandatperioden, och tack Kristdemokraterna för denna!

Fru talman! Sverige och hela den demokratiska världen befinner sig i vad man nog kommer att se tillbaka på som ett andra kallt krig. Detta krig utspelar sig mellan å ena sidan demokratiska länder som Sverige, övriga Europa, USA, Kanada, Sydkorea och Japan, å andra sidan Kina, som spelar forna Sovjets roll under det första kalla kriget, Iran, Ryssland och Nordkorea - ondskans axelmakter. Det handlar om vilka värderingar som ska vara styrande i vår värld, om vi ska stå bakom den liberala, demokratiska världsordningen eller om vi ska ha en ny världsordning där agendan sätts av ondskans axelmakter. Det är bland annat ur detta perspektiv som det är så viktigt att understryka det regeringen gör, också i reformagendan, nämligen att civilsamhället är en omistlig del i det svenska biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Dagens debatt har ju handlat mycket om just civilsamhällets roll, och jag ska passa på att bemöta ett påstående som har förekommit flera gånger om att regeringen skulle vilja förstatliga civilsamhällesbiståndet. Det är inte sant, fru talman. Det finns ingen sådan ambition i regeringen eller i något av regeringspartierna - eller i regeringens samarbetsparti, vad jag känner till. Det är fake news och desinformation, och jag tycker att det är ovärdigt att denna idé sprids från riksdagens talarstol. Tvärtom är regeringens ambition att civilsamhällets roll i biståndet ska öka.

Civilsamhället och civilsamhällesorganisationerna måste på lika villkor kunna söka anslag genom transparenta anslagsprocesser. Det torde vara ganska okontroversiellt. Det betyder inte att Sida eller staten ska överta projekthantering eller civilsamhällets roll. Det varken kan eller ska staten göra. Det är givetvis omöjligt för staten att överta den roll civilsamhället spelar eftersom staten är en annan typ av aktör än civilsamhället.

Som liberal är det nästan skrattretande att höra partier på vänsterkanten beskriva hur viktigt civilsamhället är och hur svårt staten har att utföra vissa uppgifter eftersom vi liberaler har försökt beskriva detta på nästa alla samhällets områden under hundratals år och ständigt bemötts av den samlade vänstern med att det visst är staten som ska göra saker. Nu försöker vänstersidan få det att låta som att vi vill att staten ska växa och göra mer saker och att vi tror att staten är så himla effektiv och bra. Men det tror ingen liberal och ingen i regeringen heller. Om man bara har läst lite samhällskunskap i grundskolan i Sverige tror jag att man känner till att det inte är så liberaler tänker. Det är inte så vi tänker i det här fallet heller.

Det är helt enkelt inte sant.

Fru talman! Biståndsagendan och regeringens biståndspolitik innehåller också ett fokus på hur biståndet och handeln kan samarbeta. Det där tycker jag också borde vara ganska okontroversiellt.

Handel, fri handel, uppstår när människor är fria att skapa någonting själva, driva företag, vara entreprenörer och skapa värde åt varandra. Det är det handel och ekonomi handlar om. Ekonomi är när människor gör saker och utbyter varor och tjänster med varandra. Handel är när vi gör det mellan länder. Det är det som har skapat allt välstånd vi har i det här landet och i alla andra länder i världen också. Det är på grund av handel som jag kan stå här med en kulspetspenna och som fru talmannen kan få middag på bordet efter arbetsdagens slut.

Det är klart att det är handel som i grunden kommer att se till att lyfta människor ur fattigdom i de delar av världen som i dag inte är lika rika som vi här i Sverige. Det är en ren självklarhet; det är så ekonomin fungerar och har gjort i alla tider.

Fru talman! Att handeln kan bidra till att uppfylla och uppnå de biståndspolitiska målen är en viktig insikt. Jag tycker att det är positivt att vi i och med regeringens biståndspolitik också ser det och driver på för en politik som går i den riktningen.

Det här är också en del av den diskussion som jag inledde med - att det pågår ett kallt krig mellan de länder som vill ha demokrati och de länder som är emot demokrati. De länder som är emot demokrati har också mycket mer planerade ekonomier. De är inte marknadsekonomier. Vi som har demokrati är marknadsekonomier. Äganderätt och fri handel går hand i hand med alla andra mänskliga rättigheter. De här sakerna har alltså med varandra att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Fru talman! Jag konstaterar återigen det som jag sa tidigare och vill stryka under det lite extra: Det som regeringens partier har överenskommit är att civilsamhällets andel i biståndet ska öka. I dag är det någonstans runt 40 procent, men den andelen ska alltså upp. Det är vi överens om; kring det finns ingen konfliktlinje.

Jag välkomnar, fru talman, alla gånger som oppositionen i Sveriges riksdag vill att det inte ska vara staten som ska göra mer, utan att det är civilsamhället som ska göra mer. Jag hoppas att vi ska få se samma engagemang för privata aktörer, alltså aktörer som inte är staten, på många andra politikområden.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det är lite speciellt att vara sist i en sådan här debatt. Mycket är sagt, men jag ska försöka stryka under några av de viktigaste delarna.

För att börja någonstans är det ju hela regeringens politik att det humanitära tillträdet måste garanteras. Vi har ökat det humanitära biståndet till Palestina, och det kommer att behövas mer stöd. Det är otroligt viktigt att biståndet och stödet till den civila befolkningen släpps fram i hela Gaza och att Israel inte går in i Rafah på det sätt som det har förvarnats om.

Fru talman! Utöver detta vill jag verkligen understryka vikten av att palestinierna får uppleva demokrati, frihet och en värld där deras rättigheter respekteras. Då krävs det att den islamistiska terrorsekten Hamas tillintetgörs, att kriget tar slut och att gisslan släpps. Vid återuppbyggandet av Gaza och uppbyggandet av ett framtida, blomstrande Palestina kommer det att krävas handel, kapitalism och marknadsekonomi - alla de saker som lyfter människor ur fattigdom och gör dem rika och som skapar förutsättningar för ett framtida liv i fred och frihet.

Det kommer givetvis också att krävas en del stöd, som jag tänker att denna regering och kommande regeringar i Sverige kommer att återkomma till.

Fru talman! Jag menar fortfarande att man inte ska föregripa domstolens process utan att man måste vänta på utslaget från domstolen.

En annan sak som ledamoten Fornarve tog upp i ett tidigare inlägg var när kriget startade. Jag vill mena att det krig vi är inne i just nu startade när Hamas utförde pogromen den 7 oktober. Vill man dra linjen ännu lite längre tillbaka i historien har ju kriget rötter i en antisemitism och ett hat mot judar som har funnits i många hundra eller tusen år.

Ledamoten Fornarve drog dock den historiska linjen vid sexdagarskriget 1967. Då vill jag fråga om Vänsterpartiet anser att Hamas islamistiska och antisemitiska ideologi har månghundraåriga rötter och att detta är en fortsättning på den långa, historiska linjen av attacker mot judar, eller om Vänsterpartiet tror att detta har en kortare historia än så.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Fornarve för hennes inlägg.

I ett tidigare inlägg frågade ledamoten Fornarve om man inte ska stödja den internationella domstolen i dess arbete med att granska och bedöma det som just nu händer i Gaza. Jag menar att ledamoten har rätt i att man ska stödja domstolen i detta. Samtidigt tycker jag att det är problematiskt när Vänsterpartiet ganska ofta - gång på gång, skulle man kunna säga - föregriper domstolens beslut och uttalar sig som om domstolen redan hade dömt. Jag menar att det är motsatsen till att stödja domstolen. Om man är politiker måste man låta domstolar ha sina egna, fria processer och inte tro sig veta vad domstolar ska komma fram till innan de har kommit fram till det.

Min fråga till ledamoten är om Vänsterpartiet anser att man stöder domstolar genom att föregripa deras beslut.

Fru talman! När Hamas startade kriget den 7 oktober med sin pogrom brydde man sig inte om de civila palestinierna. När Hamas använder sjukhus, skolor och bostadshus som mänskliga sköldar bryr man sig inte om de civila palestinierna. När Hamas kvarhåller, våldtar och systematiskt misshandlar gisslan och därigenom väljer att fortsätta kriget bryr man sig inte om de civila palestinierna.

Fru talman! Det mest avgörande stöd som Palestina och de civila palestinierna skulle kunna få är ett tillintetgörande av och en kapitulation av Hamas. Det är Hamas som ockuperar Gaza och håller kvar palestinierna i skräck.

Fru talman! Situationen i Gaza är fruktansvärd, och den humanitära situationen måste skyndsamt bli mycket bättre. Varje civilt dödsoffer är en tragedi. Det är därför vi från Liberalerna och hela regeringssidan kräver obehindrat humanitärt tillträde. Det är därför vi har ökat det humanitära biståndet. Det är därför vi vågar tala öppet om de stora problem som UNRWA har och har haft under lång tid. Det är också därför vi, vilket hela regeringen gör, vågar tala om att UNRWA långsiktigt måste göras om och reformeras. Deras uppdrag måste införlivas i andra FN-organ, för den nuvarande konstruktionen fungerar inte om vi vill hjälpa den civila befolkningen i Palestina.

Fru talman! Det här är ett krig med oerhört svåra konsekvenser för civilbefolkningen, och jag hoppas att vi får till en förhandlad fred. Jag hoppas att vi får se att gisslan släpps, att Hamas kapitulerar och att den humanitära situationen förbättras dramatiskt och snart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag skulle vilja ha ett tydligt svar, utan förbehåll, om eller men. Jag tolkar det som att Vänsterpartiet fördömer både mördandet av civila och mördandet av israeliska soldater den 7 oktober när Hamas begick sina fruktansvärda terrordåd. Jag skulle vilja höra detta tydligt från ledamoten.

Häromdagen blev en vänsterpartistisk ledamot av Sveriges riksdag utbuad när hon skulle hålla ett anförande under en pro-palestinsk demonstration och inledde med att ta avstånd från Hamas och understryka vikten av en tvåstatslösning. Jag undrar om Lorena Delgado Varas fördömer dem på demonstrationen som buade ut hennes kollega.

Fru talman! Jag tackar Lorena för hennes anförande.

Tidigare i dag fördömde Vänsterpartiet i talarstolen terrorattackerna den 7 oktober, då över 1 000 israeler blev mördade. När Vänsterpartiet fördömde attackerna sa man att man fördömde mördandet av civila israeler. Jag undrar om Vänsterpartiet också fördömer mördandet av de israeliska soldater som blev utsatta för terrorattacken den 7 oktober. Tycker Vänsterpartiet att det är legitimt att döda dem på det sätt som Hamas gjorde under sin terrorattack?

Herr talman! Som jag sa motsätter vi oss, och har alltid motsatt oss, bosättningar som har skett på felaktiga grunder och på grunder som inte är kompatibla med juridiken. När man bygger någonting måste man bygga det på sin egen mark. Det är inte märkligare än så. I framtida fredssamtal och lösningar är det klart att det kommer att vara en massa sådana diskussioner som man måste ta tag i.

Jag tänker inte stå här och peka ut vilket hus som ska flyttas och så vidare. Däremot förstår jag och alla intellektuellt hederliga människor att det kommer att finnas både människor som är nöjda och människor som är missnöjda på båda sidor av en framförhandlad fred. Det är inte så konstigt. Så brukar det alltid vara när man har haft mångåriga konflikter och ska komma överens om en lösning framåt.

Herr talman! Vi tycker att alla människor ska hålla sig inom ramen för vad som är rätt och fel och vad som är både juridiskt och moraliskt rätt och fel. Vi är emot bosättningar på ockuperad mark. Vi är starkt kritiska till all form av bosättarvåld. Det måste man ta avstånd från, och det måste till juridiska konsekvenser för dem som har utfört detta våld. Jag uppfattar att det är Liberalernas, Sveriges och alla andra partiers hållning.

Om jag ska vara lite ärlig och lite frank kommer man inom ramen för en fredsförhandling och en tvåstatslösning att behöva sätta sig ned och titta på alla möjliga gränser fram och tillbaka och se vilka landområden som ska tillhöra vem och så vidare. Det är ingen hemlighet att verkligheten ser ut så. Det finns olika idéer om vad som är rätt och fel i dessa frågor, och det måste kunna diskuteras. Det är möjligen ett svar på det långsiktiga.