Margareta Cederfelt

Herr talman! Det betänkande vi har diskuterat och debatterat här sedan klockan nio i morse handlar om regeringens proposition om Sveriges medlemskap i Nato, den nordatlantiska fördragsorganisationen. Jag ser debatten som oerhört viktig, liksom intresset för den. Den visar på betydelsen av att vi här i Sveriges riksdag aktivt arbetar för att Sverige ska klara av att försvara sig och bidra till försvaret i Sverige, Norden, övriga Europa och världen. Detta är naturligtvis en skyldighet vi har. Skulle vi bli utsatta måste vi kunna få hjälp från andra, likaväl som vi ska kunna hjälpa andra som skulle kunna bli utsatta för en militär attack.

Vikten av medlemskap i Nato visas av att Ukraina vill gå med, liksom Georgien och Moldavien. Men låt mig också nämna Montenegro, som gick med i Nato den 5 juni 2017. Det går förstås att vifta bort, men det ska man inte göra. Montenegro gick med för att man upplevde sig utsatt och hade behov av att stärka sin militära förmåga. Och Montenegro har fortsatt på den banan och vill också bli medlem i EU. Jag skulle välkomna detta, när Montenegro har anpassat sin lagstiftning efter EU:s kriterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Men för att gå tillbaka till säkerheten ville jag i samband med dessa länder och Montenegro nämna att det finns ett hot mot fria, demokratiska länder. Detta är något som vi som politiker i Sveriges riksdag naturligtvis måste förhålla oss till. Därför biträder jag utskottets förslag i betänkandet.

Jag anser att det är viktigt att vi är med i internationella organisationer - att vi är medlemmar i EU, FN, OSSE, PACE, Arktiska rådet och Nordiska rådet. En ingrediens saknas dock i denna palett, nämligen Nato, herr talman. Det är just för att vi också ska kunna bistå i en försvarsallians som det är så viktigt att vi går med i Nato och att vi gör det i dag. Personligen tycker jag att vi skulle ha gått med avsevärt tidigare än det nu är frågan om.

I detta läge är det viktigt - jag säger inte akut, för det blir som att utmåla ett hot runt hörnet. Det kanske finns, och det kanske är just det som har väckt både Finland och Sverige och fått oss att inse att vi behöver gå med. Kanske var det detta som väckte oss ur Törnrosasömnen våren 2022. Processen med vår ansökan har nu pågått nästan lika länge som Rysslands illegala krig mot Ukraina.

Självklart ska vi gå med i Natoorganisationen. Tidigare i debatten, herr talman, har mycket nämnts om demokrati och möjlighet att försvara sig. För mig är medlemskap i en organisation där andra demokratiska länder ingår den viktiga och enda vägen framåt för att bevara vår trygghet, vår säkerhet och vårt statsskick.

Fru talman! USA är en demokrati. När jag talar om demokrati talar jag inte om enstaka individer, men det kanske Lorena Delgado Varas gör. Jag talar om rättsstatens principer. Jag talar om transparens. Jag talar om lag och ordning. Jag talar om att det finns ett system och en konstitution som fungerar och är implementerad. Så är det i USA - eller? Är det någonting Lorena Delgado Varas inte håller med om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Jag vill dock återgå till att prata om Nato och vad ett medlemskap innebär för Sverige. Ett medlemskap i Nato innebär att vi samarbetar med andra länder. Vi samarbetar för att bevara vår frihet och vår demokrati. Vi samarbetar för att stödja andra länder i vår omgivning, både i närområdet och i ett större område. Detta är viktiga principer för mig: Vi samarbetar när det handlar om demokrati, och vi samarbetar när det handlar om militär förmåga. Vi hjälper till att försvara varandras länder så att inte fler länder ska hamna under rysk militär attack. Det är nämligen något jag inte vill se. Jag vill inte se att fler länder ska behöva attackeras.

Detta är också precis vad Ukraina säger, alltså att man vill bli medlem i Nato. Det är precis vad Moldavien, som är attackerat, säger. Det är precis vad Georgien säger. Men här i Sverige ska vi inte vara med. Här ska vi inte försvara oss. Här ska vi inte hjälpas åt. Det är vad jag hör ledamoten säga, herr talman, och det gör mig bekymrad. Ska vi bevara självständighet och trygghet i vår region måste vi nämligen också vara beredda att vara med i en militär allians. Situationen har tyvärr ändrats, och då måste vår politik anpassas efter det.

Fru talman! Jag har med stort intresse lyssnat på Lorena Delgado Varas anförande, och jag noterade att Arktis upptog en stor del av det. Arktis är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Men låt mig också nämna att Spetsbergen, som ligger nära Sverige, ligger i nordiskt område men också är en del av det internationella vattnet. Där finns Ryssland och Kina. Kanada som har stora delar av sitt territorium i de norra delarna, i de arktiska delarna, gör allt för att försvara sitt territorium och är oerhört oroliga för vad som händer och sker. Och Kanada ser också tyvärr att Ryssland inte medverkar och hur illa det ser ut när det handlar om det arktiska samarbetet.

Så här ser det ut i flera organisationer där Ryssland är med - samarbetet är avbrutet. Detta visar att det är viktigt att demokratiska länder samarbetar och att länder som har en liknande syn ser till att också hjälpas åt att försvara varandra och att inte utsättas för hot och attacker.

Jag kan inte se att det finns någon annan organisation än Nato som kan hjälpa till och försvara andra länder och där vi kan hjälpa till att försvara andra länder. Det är faktiskt det som detta handlar om, ett militärt samarbete.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja se och höra hur Lorena Delgado Varas ser på ett militärt samarbete som kan bidra till att också stärka den arktiska regionen och dess säkerhet. Jag uppfattade att Arktis är viktigt, men jag hörde inte ett dugg om hur det ska gå till att försvara regionen.

Fru talman! Att Hanna Gunnarsson skulle börja tala om näringsliv och företagande förvånar mig faktiskt. För det här handlar om en militär försvarsorganisation, inte om handel - det är någonting som vi också finns med i, och där har vi EU. EU grundades på att inga länder som samarbetar krigar med varandra. Jag kan prata mycket om EU här, men det ska jag inte göra.

Däremot vill jag säga: Vad har gjorts så här långt för att stoppa Rysslands aggressionskrig mot Ukraina? Jo, Internationella brottmålsdomstolen har nyligen utfärdat en arresteringsorder. EU, USA och Kanada har ekonomiska sanktioner och suspensionsmekanismer för resor. Detta är bra, allt det här behövs, men vi måste också ha en militär samordning. Vi måste ha ett militärt samarbete, och då ska vi naturligtvis samarbeta inom en demokratisk organisation. Nato är en demokratisk organisation.

Och låt mig nämna, fru talman, något som jag inte har hört några argument kring: När till exempel OSSE, som Sverige är med i, utför valobservationer brukar också Natos parlamentariska församling delta när det är ett Natoland som observeras. Detta visar att OSSE, Europarådet och Nato kan samarbeta. Är detta någonting som Hanna Gunnarsson också är emot, eftersom mycket om Nato här nämns som negativt, eller är detta något som Hanna Gunnarsson ser som positivt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Låt mig säga än en gång: Ska vi vara ett ansvarstagande land måste vi samarbeta både när det handlar om vår egen säkerhet och när det gäller andra länders säkerhet, och det är här som Nato kommer in. Jag vill höra Hanna Gunnarssons synpunkter på detta.

Fru talman! Ja, nog lever vi i oroliga tider. Ukrainas territorium är utsatt för krig, men Ukrainas utsatthet började inte den 24 februari 2022. Den började 2014 med den illegala annekteringen av Krim, men också Donetsk och Luhansk. Men låt mig säga när det egentligen började: Det var när ukrainarna samlades på Majdan och uttryckte sin vilja om medlemskap i EU.

Vi kan se hur Ryssland hotar länder, och inte bara hotar utan faktiskt går till attack, när länder uttrycker sin vilja att försvara sig. Vad ska man då göra? Ska man säga "tack, vi avstår" eller säga "vi har vår egen integritet. Vi står självständiga och det ska vi fortsätta att göra." För mig är den här principskillnaden oerhört viktig. Sverige har också blivit utsatt för hot. Det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete för fred, frihet och säkerhet i Sverige och i vår närregion. Jag hoppas att detta är en bild som Hanna Gunnarsson delar.

Men, fru talman, jag vill ställa frågan: Vad ska vi göra för att bevara vår fred, frihet och säkerhet i Sverige och i vår närregion om vi inte ska vara med i den demokratiska organisation som faktiskt finns och som arbetar med fler dimensioner? Demokrati ingår, men det handlar inte bara om demokrati och mänskliga rättigheter, utan det handlar också om en militär allians, och det är det vi behöver för att försvara oss. Jag vill höra hur Hanna Gunnarsson ser på frågan om hur Sverige ska kunna fortsätta att försvara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Fru talman! Låt mig nämna Östersjön, det vill säga Estland, Lettland och Litauen samt Polen - nu snart Finland - Danmark och Norge - alla är med i Nato. Detta är för vår gemensamma säkerhet. Då kan väl ändå inte Ulf Holm mena att vi ska stå utanför ett gemensamt samarbete och säga: Tyvärr, vi vill inte vara med och försvara vår gemensamma säkerhet. Är detta verkligen vad Miljöpartiet vill? Är detta vad ni säger att vi ska göra, det vill säga att vi ska vara helt beroende av andra länder? Det är vad vi kommer att vara om vi inte går med. Det är realiteten. Det kan väl ändå inte vara Miljöpartiets förhållningssätt.

Jag upprepar mig igen: Ukraina vill gå med i Nato. Moldavien vill gå med i Nato. Georgien vill gå med i Nato. Samtliga länder är på olika sätt utsatta för Rysslands aggressivitet, det vill säga Ukraina genom ett aktivt krig, Georgien genom att två delar av landet är ockuperade och Moldavien genom att en del av landet är ockuperad. Detta visar att det finns en vilja hos länder som är utsatta för en reell risk och som anser att samarbete är viktigt. Självklart ska Sverige vara med i en organisation som militärt stöder ett samarbete och kan förhindra och motarbeta att det blir ett krig. Det är just därför Putin har uttalat sig om att vi inte ska gå med i ett Nato utan vara en buffertzon.

Fru talman! Jag har en fråga till Ulf Holm. Ser inte Miljöpartiet den fara som lurar runt hörnet? Hur ska Sverige försvara sig?

(Applåder)

Fru talman! Det pågår ett krig i vår omedelbara närhet, ett krig som påverkar Sverige, Europa och resten av världen. Jag kommer precis från en valobservation i Kazakstan och kan konstatera att Kazakstan är oerhört påverkat. Det handlar om inflation, och det handlar om ryssar som flyttar till Kazakstan för att uppleva säkerhet och inte behöva göra militärtjänst. Så här ser det ut i ett stort antal länder.

För vår del innebär kriget en omedelbar fara. Det räcker att lyssna på hur Putin uttrycker sig regelbundet. Ryssland är med i ett antal försvarsorganisationer och militära organisationer - CSTO, Shanghaikooperationen med flera. Sverige är med i EU, och det är jag väldigt tacksam för. Vi är med i OSSE, och vi är med i Europarådet. Vi är med i ett stort antal organisationer, men vi behöver mer. Vi behöver också ett medlemskap i en försvarsorganisation.

Här handlar det om Nato. CSTO och Shanghaikooperationen är ingenting för oss. Vi ska vara med i en demokratisk organisation. Vi ska vara med där det finns länder som delar våra värderingar.

Låt mig säga att av Natos 31 medlemsländer är det 29 stycken som stöder vårt medlemskap. Jag undrar hur ledamoten Ulf Holm ser på Sveriges möjligheter att försvara sig som ett ensamt land som står utanför en försvarsallians, som inte finns med någonstans och som samtidigt delar Baltiska havet med övriga medlemsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det tycker inte jag tyder på ansvarsfullhet när det gäller fortsatt fred, trygghet och säkerhet i vår region.

(Applåder)

Fru talman! Jag hör fortfarande inte ett ord från Lotta Johnsson Fornarve om hur Sverige ska kunna samarbeta med andra länder. Hur ska vi kunna få just den säkerheten? Hur ska vi kunna behålla vår frihet?

Detta är någonting som lyftes upp, om ledamoten kommer ihåg, av Putin för en tid sedan. Vi ska vara en buffertzon. En buffertzon är inte fri. En buffertzon är inte självständig. En buffertzon har inga garantier för fortsatt fred och säkerhet.

Vi har sett att vårt grannland Finland har tagit precis det steg som Sverige också kommer att ta. Detta är någonting som kommer att garantera den trygghet och säkerhet som ledamoten talar om. Jag beklagar att jag inte får ett svar om hur vi ska kunna få en garanterad trygghet och säkerhet och fortsatt fred i vår region. Det är precis detta som det handlar om. Det är precis det hotet som Natomedlemskapet handlar om.

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnade på Lotta Johnsson Fornarves anförande. Jag saknade perspektivet om fred och frihet i Sverige, i vår närregion och i det land som har drabbats av Rysslands krig. Jag saknade perspektivet om fred i Europa. Vi har ändrade förutsättningar för säkerheten, och då måste också perspektiven ändra sig. Vi måste ju garantera att vi får fortsätta att leva i fred här i den norra regionen av Europa.

Våra grannländer välkomnar att vi också kommer att bli medlemmar Nato. De ser detta som en absolut nödvändighet för att vi ska ha fred också i norra delen av Europa. Det perspektivet saknar jag i Lotta Johnsson Fornarves anförande, fru talman.

Jag kan inte se annat än att den nya säkerhetssituationen som gäller har gått Vänsterpartiet förbi och att man inte är medveten om hur förutsättningarna ser ut. Ett ensamt land i dag är just precis ensamt. Finland kommer nu att få sin ansökan godkänd. Sverige kommer också att få sin ansökan godkänd. Men med det resonemang som finns här hos Vänsterpartiet är jag bekymrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Jag vill ha ett svar från Lotta Johnsson Fornarve, fru talman, om hur Lotta Johnsson Fornarve ser att vi ska kunna garantera fortsatt fred, trygghet, frihet och säkerhet i Sverige och vår omgivning.

(Applåder)

Herr talman! Det kan jag instämma i, men här måste vårt ansvar som ledamöter i en riksdag i ett land som respekterar folkrätten och rättsstatens principer stå upp fullt och fast för Ukraina. Det är ju inte alla länder inom OSSE-sfären som vågar uttrycka sitt stöd på grund av det övertag som Ryssland har gentemot länderna genom organisationer som CSTO, CIS och Eurasiska ekonomiska unionen.

Här måste vi från demokratier och EU-länder ta ledarskapet. Vi måste hålla ihop och fortsätta att göra detta oavsett partifärg, för det handlar om vårt grannland. Det handlar om människorna som lider i Ukraina. De ska inte stå ensamma. Därför är det bra att vi har en gemensam hållning.

Herr talman! Johan Büser nämnde OSSE:s parlamentariska församlings vintermöte i nästa vecka. Det är en mycket obehaglig tillställning med ryssar och belarusier på plats. Men det är också en möjlighet för oss parlamentariker från 55 länder att utan tvekan och utan reservationer uttrycka vårt stöd för Ukraina och ställa Ryssland till svars. Detta hoppas jag att Johan Büser också kommer att göra, för det får inte råda någon som helst tvekan eller synas någon form av splittring.

Därför är jag glad att vi i Sveriges riksdag står enade när det handlar om att ta ställning för Ukraina. Men vi måste också vara tydliga så att inte Ryssland tillåts dominera mötet. Detta ska alla vi som stöder Ukraina göra, och vi ska ställa Ryssland till svars.

Herr talman! Låt mig fortsätta att läsa upp ur regeringens utrikesdeklaration: "Att kvinnor exkluderas från utbildning, från arbetsliv eller på annat sätt förvägras rätten att delta i samhället, som just nu i bland annat Afghanistan, är en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Den här regeringen kommer att driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds och utrikespolitiken." Vad har ledamoten Linnéa Wickman emot detta? Vad är det för fel på detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är en stor del av utrikesdeklarationen som handlar om kvinnor och kvinnors rättigheter. Att sedan den regering som har vunnit valet och fått medborgarnas förtroende inte använder Socialdemokraternas retorik kan väl ändå inte vara ett problem? Det är ju vad vi gör som räknas.

Jag hoppas att Linnéa Wickman också ser att kvinnors rättigheter är viktiga och måste tas till vara och stödjas.

Herr talman! Linnéa Wickman säger storslaget att den feministiska utrikespolitiken är slopad. Japp! Men vi står för kvinnors rättigheter. Vi står upp för kvinnorna.

Låt mig läsa rakt upp och ned ur regeringens utrikesdeklaration: "Sverige stöder flera jämställdhetsinsatser och insatser inom SRHR. Bland annat i konfliktområden där kvinnor utsätts för sexuellt våld, för utnyttjande i prostitution och för människohandel. Vi har stött upprättandet av center i Ukraina och i närliggande länder där kvinnor på en och samma plats kostnadsfritt kan få medicinskt, juridiskt och psykosocialt stöd." Detta är ett tydligt exempel på den politik som den moderatledda regeringen bedriver.

Vad har Linnéa Wickman emot detta? Vad är det för fel på konkreta insatser för att kvinnor ska få ett bättre liv och för att kvinnor som lider i ett krig ska kunna få den hjälp som behövs?

Herr talman! Det pågår ett krig i Europa. Det pågår ett krig väldigt nära Sverige. Det är ett krig som vi har debatterat här under dagen. Jag är väldigt glad, herr talman, att höra att Sveriges regering står fullt och fast bakom Ukraina och att Ukraina ska vinna kriget.

Men jag vill också säga att krigets fasor - ett stort krig av den magnitud som Rysslands illegala krig mot Ukraina är - alltid medför en risk för att andra konflikter glöms bort och att andra oroshärdar inte får den uppmärksamhet som de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag tänker på Belarus, ett land som ligger på andra sidan Östersjön. Gränsen finns bara 40 mil från oss. Där saknas demokrati, där saknas inflytande och där saknas rättsstatens principer. Hur mycket debatterar vi detta i dag?

Jag tycker att det är på tiden att vi också kommer ihåg alla de andra konfliktområden som finns. Jag nämner även Tibet, herr talman. Det är ett annat land som är utsatt för aggression från en stor nation - Kina. Det är viktigt att också komma ihåg att det finns andra områden som vi måste tänka på när vi debatterar utrikespolitik.

Det finns en gemensam nämnare: Länder som begår aggressiva handlingar mot andra länder är oftast inte demokratier. Det är inga länder som respekterar fundamentala friheter, utan det är länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det, herr talman, är gemensamma nämnare för de länder som bedriver aggressiva krig och begår övergrepp mot sina folk.

Låt mig illustrera detta med några områden som jag tycker är viktiga. I dagarna har vi hört om en ukrainsk journalist som är dömd till sex års fängelse. Hon verkar, eller har verkat, i Mariupol. Maria Ponomarenko skrev en artikel om hur ryskt stridsflyg passerade över teatern i Mariupol. För detta blev hon per omgående arresterad och dömd till sex års fängelse. Detta säger jag apropå att respektera rättsstatens principer.

Låt mig också nämna en annan person som använder sitt uttryck för att tala om att det pågår krig i Ukraina och att Putin är ansvarig för detta. Vladimir Kara-Murza, rysk oppositionell, genomförde en intervju med CNN. Två timmar efter intervjun var han fängslad och arresterad. Han sitter i dag i fängelse, i arbetsläger, med nedsatt hälsa. Så här agerar ingen rättsstat.

Här har talats mycket om kvinnor och kvinnors rättigheter i dag. Låt mig nämna att om vi ska få långvarig fred, en fred som bygger på respekt, är det precis det som utrikesministern har nämnt tidigare i dag som gäller: Kvinnor ska inkluderas. Kvinnor behöver finnas med i de samtal som förs för att få fred. De behöver finnas med i fredsprocessen på alla nivåer. Detta är något som vi absolut inte får glömma.

Jag vill också nämna att offren i kriget i Ukraina till stor del är kvinnor. Kvinnor är de som våldsverkarna söker upp och våldtar och begår andra bestialiska övergrepp mot. Detta är någonting som sällan debatteras men som vi måste hålla högt. Vi måste ställa oss på kvinnornas sida. Vi måste se till att de kvinnor som blir utsatta för våldtäkter får det stöd de behöver i form av psykologiska insatser och av aborter, om det är det de önskar. Vi måste stå på kvinnornas sida.

Låt mig också i sammanhanget nämna att kvinnor är på flykt. Majoriteten av de 9 miljoner flyktingar som har gett sig av från Ukraina är kvinnor och barn. Låt oss stå på deras sida och se till att kvinnorna får den hjälp de behöver!

Detta är för mig exempel på feministisk utrikespolitik och på att vi alltid måste ha med det kvinnliga perspektivet när vi talar om politik.

Det har också talats här om feministisk biståndspolitik. Ingen har dock talat om kvinnors absoluta behov av att kunna ha en inkomst eller, till exempel, en så enkel sak som kvinnors rätt att ärva sin man. I många länder är detta en omöjlighet. Det innebär att kvinnor som bli änkor i värsta fall kan stå utan bostad därför att deras söner - det är ju sönerna som ärver - säger att bostaden ska vi ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi måste stå på kvinnors sida och göra vad vi kan för att kvinnors rättigheter ska respekteras.

(Applåder)

Herr talman! Nu hör det till att Håkan Svenneling har en bild av Natomedlemskapet som gör att debatten får slagsida.

Jag hävdar fortfarande att det är viktigt med de samtal som förs mellan Sveriges statsminister och Turkiets president. Jag tror att det är enda sättet att nå fredliga lösningar som leder framåt. Det vet vi att det är i alla andra sammanhang, och det kommer det att vara här också.

Jag vet också att USA har uttalat sig i de här frågorna och att Storbritannien uttalat sig. Det är så det fungerar. Det är också därför som jag ser framtiden an med tillförsikt.

Fru talman! Det stämmer. Jag står på kurdernas sida. Det har jag gjort i väldigt många år, och det kommer jag att fortsätta göra. Jag står också för en ordning där terrororganisationer som PKK är terrororganisationer och ingenting annat. Detta är för mig två principer som är i allra högsta grad förenliga.

Låt mig nämna att när den socialdemokratiska regeringen slöt ett avtal med Turkiet i samband med toppmötet i Madrid lovade Socialdemokraterna där att Sverige inte ska stödja PYD eller YPG. Moderaterna har som bekant ingen annan uppfattning i den frågan.

Självklart måste det vara en rättssäker process. Det finns många fler frågor som det handlar om när Turkiet nu blockerar Sveriges medlemskap. Jag skulle vilja säga att det finns ingångar framåt.

Detta är på grund av att regeringen diskuterar med Turkiet. Ska det finnas ett samarbete, ska det finnas en väg framåt, måste man kunna diskutera, mötas och se var det finns framkomliga vägar. Det tror jag är enda vägen framåt.

Sedan är jag oerhört stolt över och förvaltar det kapital jag har där jag i år blev utsedd till årets kurdvän. Det tänker jag fortsätta att vara.

Fru talman! Jag förstår inte varför Morgan Johansson står här och upprepar och upprepar detta. Är det för att skapa sig en egen sanning och en egen bild? Jag har svarat på frågorna. Morgan Johansson borde lyssna på vad jag säger. Det är inte så dumt att lyssna ibland, även för en före detta minister. Jag har refererat till Danmark och Norge. Jag har refererat till hur situationen ser ut i vår nordliga region. Jag har refererat till vad Morgan Johanssons partikollega i Finland har sagt. Jag har också sagt att vi gör en gemensam ansökan. Att gå in med ett förbehåll i en ansökningsprocess är inget som andra länder har gjort - Danmark och Norge - och inget som Finland vill göra. Vi ansöker samtidigt som Finland. Vad mer kan jag svara Morgan Johansson? Jag kan inte säga annat än att det är dags att börja lyssna på de svar som lämnas och inte upprepa tomma ord.

Fru talman! Låt mig nämna för Morgan Johansson vad hans partikollega, den socialdemokratiska finländska statsministern, svarat på en journalists fråga om Finland och Sverige kommer att göra förbehåll för kärnvapen vid Natoansökan. Den socialdemokratiska finländska statsministern svarade: Den frågan blir aktuell när vi har blivit medlemmar. Vi håller fast vid att vi inte vill stänga några dörrar.

Vi står på precis samma linje, för det är viktigt att vi gör en gemensam ansökan tillsammans med Finland och att Sverige och Finland kan bli medlemmar samtidigt. Detta behövs med tanke på säkerhetsläget. Vi har samma uppfattning som den socialdemokratiska statsministern i Finland, fru talman, ingen annan.

Fru talman! Jag inleder mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på de i betänkandet upptagna motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första steget var beslut om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattades i går, den 13 december. Det andra steget är att debattera och besluta hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Det beslut vi debatterar nu handlar om det andra steget i processen. Eftersom utrikespolitikens inriktning hanteras av regeringen och inte främst är en budgetfråga, och eftersom budgeten antogs i går, kommer jag att fokusera på innehållet och inte på kronorna i utgiftsområde 5.

Fru talman! Vi lever i en oförutsägbar och osäker tid. Det råder krig i ett av våra grannländer.

Flera av hörnstenarna i den svenska utrikespolitiken och i våra samarbeten förändras och utmanas. Det gäller såväl vårt EU-samarbete som den transatlantiska länken och hur den regelbaserade världsordningen, som har rått under efterkrigstiden, ser ut i dag. Denna obehagliga insikt, att varken den demokratiska utvecklingen eller demokratin kan tas för given, har också sjunkit in hos oss alla.

Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats, och ansvaret ligger på ett alltmer hotfullt Ryssland. Låt mig nämna Georgienkriget 2008. Två områden i Georgien, Sydossetien och Abchazien, är fortfarande annekterade. Det gäller även Transnistrien i Moldavien. Och sedan den 24 februari i år pågår ett krig i Europa, ett fullskaligt anfallskrig där Ryssland attackerar.

De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar som Sverige och Europa men också resten av världen möter i dag är större än på länge. De är rent av de största i modern tid. Allt detta beror på Rysslands illegala anfallskrig gentemot Ukraina. Det handlar om säkerhet, men det handlar också om tillgången på mat, tillgången på energi och om det som alla brottas med i dag: inflation och skenande priser.

Detta visar hur viktigt det är att vi tillsammans med andra länder står fast vid att kriget i Ryssland är illegalt och ska bekämpas med alla till buds stående medel. Jag tänker inte minst på enigheten inom EU, vilken jag ser som viktig. Men jag tänker också på de beslut som har tagits i andra internationella organisationer. Jag är väldigt glad över att FN har lyckats rösta ned flera av de förslag som har lagts fram när det gäller Rysslands krig i Ukraina. Man har inte varit eniga, men en majoritet av länderna står bakom att fördöma kriget.

Jag noterar att regeringens intentioner med budgeten är att värna svenska intressen, som ett led i det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Fokus är framför allt på att Sverige och Europa ska stå enade och ska vara trygga. Sveriges utrikespolitik bör utgå från svenska intressen. Det borde vara självklart och inget som vi skulle behöva debattera här i dag. I arbetet ingår förstås våra gemensamma värderingar gällande mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat och marknadsekonomi. Det ska vara vägledande för regeringens utrikespolitik. Det grundläggande intresset måste vara Sveriges och vår befolknings säkerhet samt vårt gemensamma välstånd.

Sverige har varit, är och kommer att fortsätta vara en röst att räkna med i de internationella organisationer som Sverige är medlem i. I det internationella arbetet kommer fokus att vara folkrätt, mänskliga rättigheter och demokrati - kort och gott en regelbaserad ordning.

Fru talman! Den omvärld jag beskriver ställer krav på Sverige som internationell aktör. Vi behöver internationell samverkan som fungerar. Det kan inte nog understrykas här i Sveriges riksdag. Vi behöver vara aktiva och föra en mer aktiv utrikes, försvars- och säkerhetspolitik än tidigare. Vi ska inta de platser vi kan för att driva på.

För att möta det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde krävs fortsatta satsningar på Sveriges försvar och ett svenskt Natomedlemskap. De senaste 70 åren har Nato bidragit till fred och stabilitet i Europa men också i andra delar av världen. Nato är viktigare än någonsin för säkerheten i norra Europa efter den ryska aggressionen gentemot Ukraina. Tillsammans med ett starkare nationellt försvar är ett medlemskap i Nato vår främsta prioritering för att öka Sveriges säkerhet.

Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, som inleddes redan under våren 2022, är högt prioriterad på dagordningen. Det paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik som medlemskapet innebär kommer att vara vägledande för regeringens arbete. Ansökningsprocessen sker parallellt tillsammans med Finland, vilket är viktigt för våra två länder. Inget land ska lämnas ensamt åt sitt eget öde.

Fru talman! Låt mig, som en historisk anekdot, nämna att detta inte är första gången som Sverige samarbetar med andra länder och organisationer. Vi kan gå tillbaka till rysshärjningarna på 1700-talet. Sverige fick faktiskt stopp på dessa tack vare ett samarbete med grannländerna runt Östersjön. Samarbete har varit viktigt och kommer att fortsätta vara viktigt.

Europasamarbetet är också avgörande för fred och frihet i vår del av världen. EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Här krävs det förstås att Sverige bedriver en aktiv utrikespolitik för att påverka EU:s ställningstaganden och att EU bedriver en aktiv politik för att påverka omvärlden.

Under det första halvåret 2023, om ett par veckor, tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi är många, en majoritet i utskottet, som välkomnar att regeringen avser att vidareutveckla EU:s utrikespolitiska instrument såsom diplomati, handel, bistånd, stabiliseringsinsatser, civila och militära förmågor och krishantering. Det är frågor som är viktiga för att möta dagens och morgondagens områden. Centralt för det svenska ordförandeskapet kommer att vara att skapa säkerhet för alla EU:s medborgare och att stödja Ukrainas energiförsörjning. Det gäller även klimatomställningen och att stärka unionens konkurrenskraft.

Vidare välkomnar majoriteten i utskottet regeringens prioriteringar för FN-arbetet där Rysslands illegala anfallskrig i Ukraina och konflikthantering i vårt närområde är prioriterade områden. En central fråga är förstås att stoppa Rysslands krig och att arbeta för att de spannmål som finns i Ukraina ska kunna skeppas ut dit där de behövs i världen.

Jag nämnde att det också finns andra organisationer och måste få nämna OSSE, fru talman. Eftersom jag har glädjen att inneha uppdraget som president i OSSE:s parlamentariska församling ser jag betydelsen av regeringssidans arbete. Tyvärr använder Ryssland även här sitt mandat till att blockera OSSE, eftersom beslutsformatet är konsensus minus ett. Jag ser fram emot och hoppas att Ryssland tar sitt förnuft till fånga så att Estlands kandidatur till ordförandeskapet 2024 inte fortsätter att blockeras. Det skulle vara mycket välkommet om Estland skulle kunna vara ordförande 2024, att ett grannland till oss kan inneha den viktiga posten. Det handlar om den europeiska säkerhetsordningen och 57 länder.

Jag vill även nämna Europarådet, som är en viktig organisation. Europarådets beslut att blockera Ryssland i mars 2022 välkomnar jag. Det ger Europarådet möjlighet att fokusera på kärnfrågor.

Jag vill också nämna OECD, eftersom OECD har en central roll i den regelbaserade multilaterala världsordningen genom att utarbeta underlag och analyser som är centrala för det fortsatta arbetet med stöd till Ukraina. Det är viktigt att veta vad vi gör, hur vi gör det och vad som händer efter att vi har vidtagit åtgärder.

Fru talman! Det behövs gemensamma lösningar för att lyckas komma vidare. Jag ser Norden som en viktig del i arbetet framåt. För att vi ska arbeta socialt hållbart och vara ledande i den gröna omställningen måste vi samarbeta med andra länder. Det kan vi inte göra själva. Jag är glad över att regeringen har uttalat detta.

Jag vill också nämna att regeringen avser att fortsätta arbetet inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, vilket innebär att IAEA:s uppdrag för att förhindra spridning av kärnvapen samt för strålsäkerhet och strålskydd värnas. Detta står klart och tydligt i budgethandlingarna.

Fru talman! Låt mig slutligen nämna det fina arbete som Sverige gjorde förra gången vi hade regeringspositionen i FN. Sverige var drivande för Arms Trade Treaty, ATT, ett fördrag för handel med vapen. Sverige tillhörde också de första länder som signerade avtalet som det såg ut då, den 3 juni 2013. Detta visar med tydlighet att Sverige under borgerlig regering har arbetat väldigt målmedvetet och tydligt i FN och kommer att fortsätta göra detta.

Fru talman! Jag noterar att Morgan Johansson inte har stängt dörren när det handlar om Sveriges ansökan till FN:s säkerhetsråd - inte i en enda av de frågor som jag lyfte fram här och som vi har debatterat i riksdagen ända sedan ansökan påbörjades.

Vi har inte blivit helt klara över vad beskedet är från Socialdemokraterna gällande kostnaden, vilka arrangemang som har gjorts och hur själva ansökningsprocessen har gått till. Det har varit utredningar och KU-anmälningar, men Socialdemokraterna tiger lika fullt och fast som Morgan Johansson gör här. Det skulle vara intressant att få en kommentar om detta så här en tid efteråt. Jag utgår nämligen från att före detta ministern kan svara på frågorna.

Jag nämnde Danmark och Norge, som gick med i Nato utan förbehåll. Morgan Johansson menar dock att det ska finnas ett förbehåll i den svenska medlemskapsansökan och att det ska finnas ett förbehåll i den finska medlemskapsansökan, vilket andra länder inte har lyft. Är det detta jag hör? Jag skulle vilja höra hur Morgan Johansson ser på detta.

Mig veterligen finns det inga kärnvapen från Nato i vare sig Danmark eller Norge. Så är det, Morgan Johansson. Det skulle vara intressant med en kommentar också kring detta.