Fru talman! Det betänkande vi diskuterar i dag är till stor del en beskrivning av det gångna året inom det arbete som vi i den svenska OSSE-delegationen har gjort. Jag tänkte berätta lite om mina perspektiv och mitt arbete.

OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika. OSSE:s roll är att arbeta för att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet, som omfattar tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en för demokrati och mänskliga rättigheter.

Så länge krig, ofrihet, förtryck, förföljelse, konflikter och korruption är en så stor del av vardagen i många av OSSE:s medlemsländer kommer OSSE att ha en viktig funktion genom att i en mycket utmanande tid stå upp för den europeiska säkerhetsordningen, verka för en bred definition av säkerhet samt skapa utrymme för dialog mellan medlemsstaterna.

Fru talman! Rysslands barbariska krig i och fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt andra år och ännu tycks inget slut på kriget finnas i sikte. Kriget är den största geopolitiska förändringen sedan Berlinmurens fall. Utöver enorma mänskliga lidanden bidrar kriget till en betydligt osäkrare värld, också utanför vårt närområde och bortom OSSE:s geografiska område dit både Ukraina och Ryssland hör.

Vi ser en värld med mer upprustning, mer tuff retorik mellan olika länder och mer osäkerhet och genuin rädsla inför framtiden. Vi har därmed stora säkerhetspolitiska utmaningar som vi måste hantera. Inom OSSE:s parlamentariska församling står vi enade i fördömandet av kriget och det ansvar som Ryssland och Belarus har för kriget. Det är vi noga med att ofta påpeka. Vi står i stark solidaritet med våra ukrainska parlamentarikerkollegor i OSSE, och vi står gemensamt upp för det ukrainska folkets rätt till fred och frihet.

Det är dock viktigt att påminna oss om att Rysslands krig i Ukraina inte började under 2022. Ända sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim. Vi som har följt utrikespolitik över tid såg att presidenten i Ryssland, Vladimir Putin, förändrade sin retorik redan 2007-2008 till att bli betydligt mer aggressiv.

I januari i år besökte jag för egen del Georgien, och jag hade då möjlighet att vistas i trakterna kring Sydossetien som sedan 2008 kontrolleras av en av Ryssland militärt understödd självutnämnd republik. Det så kallade bildandet av denna republik ägde rum redan 2008 i samband med att Ryssland gick in Georgien och bedrev krig. Georgien är ytterligare ett exempel på stater i Rysslands direkta gränsområde som är utsatta för rysk påverkan och vars säkerhet hotas.

Det är oacceptabelt att den europeiska säkerhetsordningen så som vi känner den inte respekteras, och här måste vi tillsammans med andra länder i OSSE, EU och FN ständigt och tydligt markera. Det tål att poängteras att OSSE i stora drag i dag till och med är i en värre kris och i en mer komplex situation än när organisationen en gång bildades i kalla krigets skugga.

Fru talman! Utöver mitt uppdrag i den svenska OSSE-delegationen är jag också rapportör för demokrati och mänskliga rättigheter. Inom en månad kommer jag på vårt sommarmöte i Vancouver i Kanada att presentera den rapport som jag har arbetat med under året. Det är ingen hemlighet att auktoritära stater, både inom OSSE:s geografiska område och på andra håll, stärker sitt inflytande på de nationella parlamentens och demokratins bekostnad.

Jag kommer i min rapport att ta upp flera av de utmaningar och hot som vi i dag ser mot demokratin och rätten att bestämma över sin egen kropp och identitet och därmed också möjligheten att åtnjuta fullvärdiga mänskliga rättigheter.

Sådana hot är något vi ser i alltför många länder. Den fria pressen, domstolsväsendet och yttrandefriheten hotas. Journalister och oppositionella fängslas, försvinner och till och med förklaras eller hittas döda. Rätten till abort inskränks, och kvinnor riskerar att drabbas särskilt hårt i områden där det råder konflikt. Hbtq-personer trakasseras, attackeras och i värsta fall mördas.

Många är de länder som under de senaste åren har haft en fallande trend i årliga indexeringar och listningar av demokratisk status. Utmaningarna inom och mellan OSSE:s medlemsländer förblir därmed stora.

Att trygga en gemensam säkerhet är detsamma som att varje dag försvara demokratin och mänskliga rättigheter. Även i många av de länder som vi har för vana att kalla fullt utvecklade demokratier ser vi tendenser som innebär att demokratin inskränks, något som bidrar till ökad oro. I välutvecklade länder som vårt eget finns problem med såväl grovt våld som skjutningar, kriminalitet och olika former av tystnadskulturer.

Tilliten till det gemensamma, demokratiska och politiska systemet minskar på många håll samtidigt som vi tillåter ekonomiska, kulturella och sociala klyftor att öka. Dessa klyftor är därför en avgörande fråga att hantera för varje politiker i varje demokratiskt land.

Fru talman! De valobservationer som OSSE:s långtids- och korttidsobservatörer genomför spelar roll i många stater. Under det senaste året har jag för egen del observerat val i Bosnien och Hercegovina, mellanårsvalet i USA och val i Kazakstan. Nu senast var jag i Turkiet och observerade de två valomgångar som ägde rum i samband med presidentvalet.

Turkiet är ett tydligt exempel på att det inte bara är det som händer på valdagen som räknas, utan man tittar även på hur valrörelser genomförs och hur demokratisk status ser ut. De samlade valobservationerna från både korttids- och långtidsobservatörer pekade på att genomförandet på valdagen gick väl till. Men det var många andra faktorer som sammanlagt gjorde att man fastslog att det turkiska valet ändå blev ett odemokratiskt sådant, för att uttrycka sig diplomatiskt.

Hit räknas exempelvis den begränsade mediefriheten i Turkiet, fängslanden av journalister och oppositionella, den tuffa valrörelseretoriken med omfattande misstänkliggöranden samt den totala dominansen av sittande presidenten Erdogan i tv-kanaler och övrigt medieutbud.

OSSE:s valobservationer med efterföljande rapporter är därför högst relevanta och gedigna dokument som beskriver en helhet i varje lands demokratiska status, så även i Turkiet.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att konstatera att utmaningarna inom OSSE som organisation är enorma. Samtidigt förblir OSSE ett unikt forum för diskussioner och förhandlingar om regional säkerhet som långsiktigt kan verka för att återupprätta den europeiska säkerhetsordningen och respekten för folkrätt, humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Därför är och förblir det svenska medlemskapet och arbetet i denna organisation viktigt.

Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till betänkandet i dess helhet. Jag vill också tacka den svenska OSSE-delegationen för arbetet under året. Där inbegrips vårt skickliga sekretariat. Jag vill dessutom passa på att önska er alla en riktigt glad sommar.

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar heter Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2022. Det är alltid tråkigt att debattera om ett betänkande med retroperspektiv, tycker jag. Det handlar ju om vad som gjordes föregående år. Det som vi har gjort inom organisationen i år finns inte med i betänkandet. Jag ska försöka hålla mig till 2022, fru talman.

Delegationens ordförande Björn Söder och dess vice ordförande Johan Büser har redan redogjort för delegationens arbete. Jag kommer att gå in på det lite mer övergripande. Det är väldigt glädjande att den svenska delegationen inte bara är aktiv nu under det pågående krig som sker nära Sverige utan har varit så under alla år. Det är oerhört positivt.

OSSE med dess 57 medlemsländer, från Ulan Bator i öster till Vancouver i väster, är en fantastisk organisation. Det finns också 15 observatörsländer. Det är länder som alla finns i närheten av OSSE-regionen.

Det har nämnts att organisationen OSSE grundades under kalla kriget. Jag vill också lägga till att den parlamentariska församlingen är något yngre. Den tillkom 1992. Men det gör den inte mindre betydelsefull.

Fru talman! Jag ser det som oerhört viktigt att parlamentariker inom OSSE-regionen har ett forum för att debattera och för att som lagstiftare bidra till fred och säkerhet utifrån den europeiska säkerhetsordningen.

Vi kan i dag se hur OSSE-regionen är påverkad. Det finns de som säger att den europeiska säkerhetsordningen har spelat ut sin roll. Jag säger att det är tvärtom. Det är ett land som driver på för att den europeiska säkerhetsordningen inte ska fungera: Ryssland.

Låt inte Ryssland få rätt i detta. Vi ska fortsätta att kämpa för att den europeiska säkerhetsordningen gäller. Vi ska fortsätta att kämpa för att de överenskommelser som har gjorts för hur vi ska arbeta för fred och säkerhet fortsatt ska gälla.

Fru talman! Jag vill nämna detta trots att det inte handlar om den parlamentariska sidan. Det illustrerar hur Ryssland motarbetar OSSE:s arbete. Det som sker på regeringssidan påverkar också den parlamentariska sidan.

Ryssland har inte godkänt en reviderad budget under tre års tid. Det innebär att den verksamhet som bedrivs går kvar på den gamla budgeten som gällde för tre år.

Observatörsstyrkan som har funnits i Ukraina sedan den illegala annekteringen av Krim har avvecklats. Den avvecklades i samband med att det fullskaliga kriget började.

OSSE:s två MR-veckor, som har funnits årligen under ett stort antal år och där mänskliga rättigheter inom OSSE-regionen har debatterats och civilsamhället kommit till tals, har upphört sedan tre år.

OSSE:s missioner är styrkan. De arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och för att hitta metoder. Det handlar om att hjälpa länderna att hitta metoder för hur de ska arbeta för en ökad trygghet.

Det ville Ryssland avskaffa. Nu senast är det Moldavien som i stället för att ha fått ett beslut om ett års förlängning endast har fått sex månader.

Nästa års ordförandeskap är tänkt att vara Estland. Tror ni att Ryssland har godkänt det? Nej. Det gör att det inte finns något inkommande ordförandeskap. Det finns inget ordförandeskap för nästa år.

De fyra ledande tjänstemännen inom OSSE är generalsekreteraren, chefen för ODIHR, höga representanten för nationella minoriteter och särskilda representanten för mediefrihet. Deras uppdrag ska förnyas det här året. Samtliga fyra har anmält att de står till förfogande för att fortsätta. Tror ni att Ryssland har kunnat gå med på detta? Nej.

Låt inte Ryssland vinna detta. Fortsätt att kämpa på för OSSE. OSSE behövs. Det är just därför, fru talman, som Ryssland försöker att blockera verksamheten.

Inom den parlamentariska församlingen har vi klarat oss bättre. Våra beslut fattas med majoritet i det stora hela. Det är vissa undantag.

Men även vi kommer att drabbas av neddragningar nästa år. Jag nämner detta därför att Ryssland har meddelat att landet inte kommer att betala sin medlemsavgift. Belarus har inte sagt något, men Belarus brukar följa efter Ryssland. Detta innebär omdisponeringar av budgeten.

Fru talman! Jag är oerhört glad och stolt, men jag kan också inse att jag skulle ha gjort ännu mer. Jag har haft förmånen och glädjen att vara församlingens president under två års tid. Enligt stadgan upphör mitt uppdrag i sommar när vårt årsmöte går in på sin sista dag. Då ska det väljas en ny president. Enligt stadgan kan inte presidenten fortsätta mer än högst två år.

Fru talman! Jag skulle vilja se en förändring i stadgan. Om det ska bli en församling där politikerna styr kan vi inte ha en president som väljs på ett år i taget och maximalt för två år. Ledande tjänsteman, generalsekreteraren, har ett mandat som kan förnyas maximalt tre mandatperioder fem år i taget. På regeringssidan kan generalsekreterarens mandat förnyas en gång, och mandatperioden är tvåårig.

Det jag vill säga här är att jag har jobbat för och gick till val på att det parlamentariska inflytandet ska öka. Men det är väldigt svårt när mandatperioden endast är ett år i taget och högst två år.

Jag ser framför mig att ett av de mål som jag har haft nog kan infrias. Det är en verksamhetsrevision. OSSE:s parlamentariska församling gör naturligtvis årligen en ekonomisk revision. Men det behövs också en verksamhetsrevision.

Sedan organisationen tillkom 1992 har ingen verksamhetsrevision utförts. Det är hög tid att detta görs. Vi har positiva erfarenheter av verksamhetsrevision i andra internationella organisationer såsom även regeringssidan av OSSE och Europarådets parlamentariska församling i FN. Det gäller också här i Sverige där riksdagen har Riksrevisionen till hjälp som reviderar verksamheter i offentliga organ och också resultatet av de beslut som vi som riksdagsledamöter har fattat.

Jag tycker att det är viktigt att revisionen kommer till stånd. Det tycker också medlemmarna. Till min glädje konstaterade jag att vid höstmötet i december presenterades ett brev underskrivet av 19 delegationer som krävde en verksamhetsrevision. Nu är min förhoppning att det kan bli ett beslut vid sommarmötet.

Fru talman! Låt mig också säga några ord om vad jag tycker är viktigt. Det är en parlamentarisk församling där numera parlamentariker från 55 länder träffas. Vi kan ta med oss det vi diskuterar, den erfarenhet och den kunskap vi får från OSSE hem till våra nationella parlament.

Det är så vi verkligen kan ha reellt inflytande på politiken. Det handlar om att använda den kunskap vi får om hur OSSE-regionen ser ut. Det gäller de problem som finns, de utmaningar som finns men också de möjligheter som finns. Vi ska veta att det är många fantastiskt fungerande länder där vi kan lära oss och ta med kunskap hem för att förbättra Sverige.

När det handlar om Rysslands krig mot Ukraina har OSSE varit och är aktivt. OSSE:s parlamentariska församling har fattat beslut sedan 2014 att stödja Ukraina, och det fortsätter vi att göra.

Jag har som president utnämnt en särskild representant för parlamentaric diplomacy. Jag har utsett en särskild representant för krigsbrott, utsett en särskild representant för östra Centraleuropa och utsett en särskild representant för politiska fångar.

Låt mig här speciellt nämna Vladimir Kara-Murza. Vladimir Kara-Murza kritiserade Rysslands krig gentemot Ukraina. Han befann sig i Ryssland. Vi var många som sa till honom: Åk inte till Ryssland. Håll dig därifrån. Men Vladimir tror på demokrati, och han vill bidra till demokrati i Ryssland.

Två timmar efter att Vladimir Kara-Murza hade gett en intervju till CNN arresterades han. Han har nu ett fängelsestraff över sig på 15 år. Här i Sveriges riksdag har vi samlat in namnunderskrifter för hans frigivande, och vi fortsätter inom OSSE. I OSSE:s parlamentariska församling kommer vi att fortsätta att arbeta för hans frigivande.

Jag vill också nämna en annan fråga som är viktig. Det handlar om könsbalansen. Inom OSSE, som är en säkerhetsorganisation, är ungefär 24 procent av delegaterna kvinnor.

Nästan alla delegationsordförande är män. Byrån består till ungefär 75 procent av män. Jag ser inget fel i att män har utrymme, men jag ser ett behov av att kvinnor deltar. Vi vet att om det ska bli långvarig fred behövs också kvinnors deltagande i förhandlingsarbetet på alla stadier, från planering till genomförande.

Därför gläds jag särskilt åt att den särskilda representanten för gender, doktor Hedy Fry från Kanada, tillsammans med ODIHR, som är en organisation inom OSSE, har utarbetat ett dokument för revision om gender på nationell basis. Jag tror att detta kan vara ett väldigt bra instrument, för det handlar inte bara om antalet kvinnor utan också om vilka positioner kvinnor får.

Jag har under mitt presidentskap aktivt arbetat för att både kvinnor och män ska leda valobservationer, utses till särskilda representanter och finnas med i de kommittéer som vi har inom OSSE:s parlamentariska församling. Det är det sätt jag har kunnat arbeta på.

Jag tycker att det är viktigt att göra ett medskick till alla nationella parlament om att de också ska utse kvinnor till ledamöter, inte bara män.

Jag skulle också vilja säga ett par saker till. OSSE arbetar för fred och säkerhet i det breda perspektivet. Ett instrument som vi har - och detta visar hur olika nationella parlament stöder församlingen - är Tysklands stöd till OSSE via Leinsweilerseminariet, som innebär att i små mindre grupper diskutera hur vi går vidare till fred. Jag kan säga att det har varit fantastiskt roligt och glädjande att se hur Leinsweilerseminariet har kunnat bidra till att delegationer från länder där parlamentariker aldrig någonsin skulle drömma om att prata med varandra har kunnat börja diskutera och samtala under ordnade förhållanden just vid ett Leinsweilerseminarium.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2022

Nu, efter pandemin, har äntligen Leinsweilerseminarierna kommit igång igen. Detta är ytterligare ett exempel på hur parlamentariker kan bidra till fred.

Slutligen vill jag säga att som president för OSSE:s parlamentariska församling är det klart att mitt hjärta klappar extra för Sverige och även för den nordisk-baltiska regionen. Jag kan konstatera att samarbetet inom den nordisk-baltiska regionen fungerar utmärkt. Jag kan också konstatera att de nordisk-baltiska länderna, inklusive Sverige, alltid är aktiva, och detta är något som måste fortsätta. Jag vill också säga att när det handlar om en organisation med 57 medlemsländer är det viktigt att hela regionen är aktiv.

Under mitt presidentskap har jag aktivt arbetat för att Centralasien ska inkluderas mer. Jag ser detta som oerhört viktigt. Centralasien är en del inom OSSE:s parlamentariska församling. Ska vi verka för fred enligt den europeiska säkerhetsordningen ska vi också inkludera parlament från samtliga 57 länder.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)