Margareta Cederfelt (M) om Mänskliga rättigheter
Margareta Cederfelt (M) höll ett anförande om Mänskliga rättigheter i debatten ”Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj” den 4 maj 2023.
Fru talman! Ärendet vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande 2022/23:UU15 Mänskliga rättigheter. I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2022. Motionsyrkandena handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. I betänkandet finns 20 reservationer och cirka 100 yrkanden från allmänna motionstiden.
Låt mig också nämna inledningsvis att avsnittet om hbtqi-personer kommer att debatteras för Moderaternas räkning av min kollega Fredrik Saweståhl.
Jag noterar också att det i betänkandet föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska arbeta för att skapa enighet inom EU i syfte att lista Islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terroristorganisation.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
I tider av kriser - såsom covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och klimatkrisen, för att nämna några allvarliga frågor vi har att hantera jorden över - påverkas människors liv och hur samhällen fungerar världen över. I sådana sammanhang är det oerhört viktigt med robusta och motståndskraftiga strukturer för att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, herr talman. Dessa rättigheter är universella och gäller alla människor oavsett land, kultur och sammanhang. Vi är alla födda fria och lika i värde och rättigheter.
För åtta månader sedan inleddes de omfattande protesterna med krav på mänskliga rättigheter i Iran - protester som iranska myndigheter har bemött med brutal repression och dödligt våld. Hundratals människor har dödats i samband med protesterna, och tusentals har gripits. EU har med full kraft fördömt den iranska regimens brutala våld med dödsstraff och avrättningar. Dödstraffet är oåterkalleligt och något som Sverige alltid, överallt och oavsett omständigheter fördömer.
Vi har kunnat bevittna hur särskilt journalister och medier i Iran utsätts för förföljelse och hur det fria ordet begränsas. Sverige ingår i en internationell mediefrihetskoalition som lyfter just journalisters utsatta situation och som tydligt kritiserat det som nu pågår i Iran. Det gäller även den omfattande begränsningen av internet i Iran som förhindrar det fria informationsflödet och informationsfriheten.
De modiga iranier som ger sig ut för att med livet som insats göra sina röster hörda och kräva sina mänskliga rättigheter förtjänar all respekt liksom vårt stöd och vår solidaritet. Vi ska arbeta för att stärka de fredliga demonstranternas röster genom att uttala vårt stöd för deras rätt att protestera och ställa krav på mänskliga rättigheter. Vi ska utöva politiskt tryck på Iran för att den våldsamma repressionen ska upphöra. För detta agerar Sveriges regering såväl inom EU som i FN.
Låt mig här nämna att regeringen har kommunicerat kraven på att våldet måste upphöra i direkta samtal med iranska företrädare. UD har därtill frekventa kontakter med iranska företrädare, inklusive Irans ambassadör i Stockholm, till vilka Sveriges och regeringens skarpa kritik framförs.
Sverige var ett av de länder som verkade för att FN:s råd för mänskliga rättigheter skulle sammankalla en särskild session den 24 november för att diskutera och markera mot de allvarliga MR-kränkningarna i Iran. Vid sessionen beslutades att inrätta en oberoende mekanism, en fact finding mission, för att utreda MR-kränkningarna i Iran. Det är ett viktigt steg för att de som är skyldiga till våldet ska hållas ansvariga.
För att nå resultat kan Sverige inte agera ensamt utan måste samarbeta med andra länder. Här är givetvis EU:s medlemsländer våra naturliga samarbetspartner. Jag är glad över att kunna konstatera att regeringen under det svenska ordförandeskapet har varit drivande för ett fortsatt enat och starkt EU i fråga om Iran. Och Sverige kommer att fortsätta vara drivande för att Irans regim ska hörsamma befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter och på att våldet ska upphöra.
Herr talman! Egentligen borde det inte var svårt. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och marknadsekonomi ger de bästa förutsättningarna för ett samhälle baserat på fred, frihet, tolerans och icke-diskriminering.
Trots detta nås vi av dagliga rapporter om hur regimer begår brott och övergrepp gentemot oliktänkande och minoriteter, om hur regeringar brister i principen om maktdelning, om hur det fria ordet inskränks och medier beslagtas, om hur kvinnor och flickor diskrimineras - liksom religiösa och etniska minoriteter - och om hur civilsamhällets organisationer försvagas och politisk pluralism motarbetas. Det är en skrämmande bild, eller hur? Men vi ska inte låta oss nedtryckas, utan som parlamentariker ska vi oförtrutet fortsätta att arbeta för att mänskliga rättigheter ska respekteras.
Herr talman! Låt mig nu säga några ord om Rysslands illegala krig mot Ukraina. Internationella brottsmålsdomstolen i Haag utfärdade i mars i år en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin. Detta visar att de internationella organen fungerar och att de internationella domstolarna agerar när det begås vedervärdiga brott mot mänskligheten.
Låt mig också nämna att EU, USA och Kanada har utfärdat sanktioner gentemot Ryssland - sanktioner som påverkar den ekonomiska och politiska eliten i Ryssland. Här är enighet viktigt. Och jag kan stolt konstatera - jag säger detta, för jag tycker att det är viktigt - att EU är enat. Det är viktigt att EU fortsätter att stå enat, för utan enighet finns det ingen kraft att sätta emot Ryssland.
Låt mig också nämna en annan sak som jag tycker att vi måste arbeta för när det handlar om Rysslands illegala krig mot Ukraina, herr talman. Det handlar om krigslagarna som den ryska duman har antagit. Dessa lagar gör det olagligt att kritisera Putins krig gentemot Ukraina. Jag säger: Vladimir Kara-Murza - en rysk oppositionspolitiker som har arbetat för politisk mångfald i Ryssland, som stöttar opposition och som har stöttat Boris Nemtsovs arbete mot korruption.
Vladimir Kara-Murza arresterades efter att ha kritiserat Putins krig gentemot Ukraina i en intervju med CNN. Två timmar senare var han arresterad, och han är nu dömd till 25 års fängelse. Så arbetar en stat som inte respekterar rättsstatens principer. Vi ska hålla Rysslands regim ansvarig för detta och inte ge upp förrän Vladimir Kara-Murza och Navalnyj och andra fångar är frigivna.
Herr talman! Det finns mycket mer jag skulle kunna säga här, men jag avslutar med detta. Jag vill dock även säga att en viktig fråga för respekten för mänskliga rättigheter är att de makthavare och regimer som inte respekterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ställs till ansvar. De ska inte komma undan helt oskadda, utan de måste ställas till svars. Där ska vi se till att arbeta starkt och tydligt för rättsstatens principer och medborgarnas rättigheter.
(Applåder)
