Maria Stockhaus

Herr talman! Nu har den här frågan levt ända sedan 2019, så även tidigare regeringar har varit involverade i detta. Man kan också tycka att det är lite magstarkt att säga att detta ska komma skyndsamt när den förra regeringen också har haft frågan på sitt bord, men jag har inget annat svar. Jag har inte den exakta tidsplanen för när förslaget kommer.

Jag förstår hur angeläget detta är för de människor som i dagsläget behöver färdtjänst på grund av synnedsättning men har svårt att få det. Det är något som finns med i beredningen av frågan.

Jag får återkomma när förslagen kommer.

Herr talman! Ledamoten tar upp en angelägen fråga som jag vet är väldigt besvärlig för framför allt den berörda målgruppen. Det tråkiga svaret är att en sådan här utredning bereds i Regeringskansliet. I och med att tillståndsgivningen för färdtjänst är utlagd på kommunerna i samarbete med regionerna – det är läkare som gör bedömningarna – är frågan inte helt okomplicerad. Svaret är alltså att detta fortfarande bereds inom Regeringskansliet och att regeringen kommer att återkomma med förslag för att hitta en lösning på de problem som Transportstyrelsen lyfter.

Herr talman! Vi tillhör EU och har att följa de regelverk som finns. Vi fick ju alla signaler om banavgiftshöjningen och de eventuella problem den skulle kunna skapa, och man har gjort allt man har kunnat för att se om det går att hitta någon lösning för övergången. Bedömningen är att det inte gör det, om man inte ska bryta mot EU:s regelverk. Så långt var regeringen inte beredd att gå.

När det gäller den här regeringens infrastrukturproposition och hur planen kommer att se ut ser man om man tittar i infrastrukturpropositionen att det är oerhört tydligt att det blir stora satsningar på järnvägsunderhåll. Vi ger Trafikverket så mycket pengar som de säger att det är möjligt för dem att göra av med under den här planperioden.

Samtidigt pågår ett stort arbete gentemot Trafikverket. De är väl medvetna om att de har problem och behöver effektivisera sina processer, förbättra sin upphandlingskompetens och vara mer innovativa i sina upphandlingar. Detta är ett arbete som pågår. Det finns en beredskap att skjuta till mer pengar om man bedömer att det går att göra av med mer pengar på järnvägsunderhåll. Som jag sa i mitt anförande höjdes anslagen för järnvägsunderhåll med 18 procent mellan 2023 och 2024.

Det finns alltså en oerhört tydlig ambition hos den här regeringen, vilket inte fanns hos den förra. I den förra regeringens plan står det uttryckligen att anläggningarna kommer att vara i sämre skick i slutet av den här planperioden än i början. Den här regeringens ambition är att vi inte ska ha den typen av skrivningar i den nya nationella planen.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna!

Det är självklart så att vi just nu befinner oss lite i en mellanperiod. Vi har lagt fram infrastrukturpropositionen, och det kommer direktiv till Trafikverket att utifrån den propositionen och de förutsättningarna titta på hur den nya nationella planen ska se ut. De frågor som Ulrika Heie ställer handlar till stor del om sådant som kommer att hamna i den nya infrastrukturplanen.

Att satsa på godstrafik och se till att vi har möjlighet att köra längre och tyngre tåg och att satsa på underhåll, vilket ledamoten också lyfter som oerhört viktigt för trafiken med längre och tyngre tåg, är en tydlig inriktning som regeringen har. Av den historiska satsning vi nu gör med 1 200 miljarder kronor, vilket känns som en nästan ofattbar summa, går också en stor del till underhåll av både väg och järnväg. Vi anser att det är viktigare att se till att det vi har fungerar än att fokusera på exempelvis nya stambanor för höghastighetståg, vilket var fokuset för den förra regeringen.

När det gäller banavgifterna håller vi på att, som ledamoten efterlyser, titta på möjligheten att hitta en flexiblare lösning så att det inte ska slå mot godstrafiken. Det finns dessvärre en del EU-regleringar som gör att det inte är möjligt att pausa höjningen i dagsläget. Men förhoppningen är att så fort som möjligt kunna hitta en bra lösning.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sedan oktober 2022 har vi en regering med ambitionen att steg för steg få ordning på Sverige igen. Det är något regeringen jobbar hårt med på alla möjliga politikområden. Det är också en viktig utgångspunkt inom infrastrukturen och järnvägstrafiken. Det är ett stort arbete, och det finns inga genvägar.

Det är grundläggande för oss moderater att människor och företag kan lita på att tågen går i tid och att godstransporterna klaras av. Punktliga och väl fungerande järnvägar bidrar inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan även till ökad konkurrenskraft för hela landet och goda förutsättningar för jobb och tillväxt.

Underhållet av våra järnvägar är en nyckel för att nå en mer tillförlitlig trafik. Järnvägsnätet har många år på nacken och behöver reinvesteras i. Samtidigt krävs ett effektivt genomförande av underhållsåtgärderna. Infrastrukturministern brukar jämföra med depåstopp inom formel 1. Det kanske är att sikta mot stjärnorna, men förhoppningsvis ger det en signal som gör att vi kan nå trädtopparna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

En förstärkt beställarkompetens och tät samverkan mellan Trafikverket, tågoperatörer och entreprenörer är viktigt för att vi ska använda varje skattekrona så klokt som möjligt. Om man jämför 2024 med 2023 satsar regeringen 18 procent mer på järnvägsunderhållet. För oss moderater handlar det om att värna skattebetalarnas pengar och leverera resultat.

När vi satsar på underhåll i stället för i första hand nya, dyra prestigeprojekt får vi både kortsiktiga och långsiktiga vinster: färre förseningar, mindre störningar och ett mer tillförlitligt tågsystem. Det gynnar både pendlare och godstransporter.

Herr talman! Att fortsätta modernisera vårt signalsystem med ERTMS är en viktig del för att få bort teknik som passerat sin livslängd och möjliggöra ökad kapacitet och bättre säkerhet. Självklart måste det ske ansvarsfullt så att implementeringen inte onödigtvis stör trafiken eller driver kostnaderna för tågoperatörerna i höjden. Regeringen har också gett ett uppdrag om att se över möjligheten till bidrag för ombordutrustning för ERTMS. Vi behöver vara pragmatiska och öppna för stöd och samverkan, så att ombordutrustningen kan uppgraderas i takt med att nya funktioner tas i bruk.

Herr talman! När arbetet sköts ansvarsfullt och långsiktigt får vi resultat. Resenärerna kan lita på att tågtrafiken flyter smidigt. Detta kräver en tydlig rollfördelning och ansvarstagande från alla aktörer i sektorn. Vi behöver en ökad effektivitet i underhållsarbetet så att upprustningen sker i rätt tid och med rätt metoder. Trafikverket har press på sig från regeringen att öka sin beställarkompetens och att arbeta på ett sätt som stör trafiken så lite som möjligt.

Vi har också öppnat för möjligheten till alternativ finansiering. Vi måste se till att kunna göra nödvändiga investeringar. Då kan man behöva använda sig av vanlig anslagsfinansiering och banavgifter men även titta på alternativa intäktsmodeller för att få så mycket räls på plats på så kort tid som möjligt. Syftet är att säkra resurserna för ett långsiktigt robust järnvägsnät.

Vi behöver också fokusera på att möjliggöra längre och tyngre godståg för att stärka industrins konkurrenskraft. Det pågår ett arbete i dag med att skynda på arbetet på Malmbanan, som är viktig ur många perspektiv och inte minst beredskap. Det gäller att göra det enklare för näringslivet att välja järnvägen som transportmedel.

Herr talman! För oss inom Moderaterna handlar järnvägen om att knyta ihop Sverige, minska restiderna och stärka konkurrenskraften i hela landet. En modern och pålitlig järnväg är helt enkelt en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och utvecklas. Vi behöver fortsätta arbeta för att våra järnvägssatsningar används klokt och att vi har koll på kostnaderna så att vi får en punktlig och robust tågtrafik som skapar tillväxt i alla landsändar.

Fru talman! En regering har ju ett oerhört stort ansvar att se till att styra myndigheterna till att använda pengar på ett effektivt sätt. Det är sorgligt att Gunilla Svantorp inte har möjlighet att svara på den frågan, för det som skedde förra mandatperioden under den socialdemokratiska regeringen var katastrofalt för svensk infrastruktur. Man lät Trafikverket växa helt ohejdat och använda pengar som skulle ha gått till väg och räls till att anställa mer personal.

Det har gjorts en utvärdering av avregleringen av järnvägsunderhållet, som Gunilla Svantorp ofta tar upp som ett exempel, och den visar på att vi har fått mer underhåll för pengarna tack vare att vi har upphandlingsverksamheten. Vi kan se att om man gör upphandlingar på rätt sätt kan man få större innovation. Man får ta del av det som marknaden utvecklar i andra sammanhang.

Det handlar om att man behöver ha bättre upphandlingskompetens hos Trafikverket, och det innebär inte per automatik att man behöver utföra uppgifterna själv för att förstå vad det är man ska handla upp. Där finns det en press, och det står uttryckligen i infrastrukturpropositionen att man måste förbättra sin upphandlingskompetens för att få effektiva upphandlingar och arbeta tillsammans med marknaden för att ta fram nya metoder.

Att Trafikverket ska ta fram innovationer när det gäller underhåll av både väg och järnväg, eller nybyggnation för den delen, tror åtminstone inte jag och mitt parti på. Vi tror på fria företag, vi tror på marknaden och vi tror att det är där vi kan hitta bra lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Sedan behöver vi ha ett trafikverk som är professionell beställare av både underhåll och nyinvesteringar, och det är där det fallerar i dag. Vi har inte en myndighet som kan hantera de frågorna på ett rimligt sätt. Men det förutsätter inte att de gör det här själva.

Fru talman! Under den socialdemokratiskt ledda regeringen tilläts Trafikverket att fritt flytta pengar från det som heter sakanslag, det vill säga de resurser som ska gå till väg och räls. Trafikverket fick slå ihop dessa pengar med förvaltningsanslagen, alltså de resurser som ska användas för myndighetens drift. Det innebar att pengar som egentligen skulle gå till underhåll av väg eller räls eller till ny väg eller räls flyttades för att finansiera Trafikverkets växande organisation. Myndigheten har växt med ungefär 4 000 medarbetare på väldigt kort tid.

Nu har vår regering skärpt kraven på Trafikverket och åter delat upp dessa anslag. Kraven på leverans och effektivitet behövs. Jag kan inte kalla sättet på vilket man hanterade detta med sakanslag och förvaltningsanslag något annat än extremt bristfällig styrning av en myndighet som är oerhört viktig för vår infrastruktur.

På vilket sätt har expansionen av Trafikverkets organisation varit till gagn för utvecklingen av svensk infrastruktur? Och varför avhände sig den förra regeringen helt och hållet denna styrningsmöjlighet? Det har lett till allvarliga konsekvenser för svensk infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! Det är mycket spekulationer och önsketänkande. Men det handlar också om att ge Trafikverket i uppdrag att effektivisera sitt arbete med både underhåll och nyinvesteringar. Jag hade med detta i mitt anförande. Trafikverket har flera sådana uppdrag att effektivisera och göra det bättre. Det handlar också om att minska påverkan från de underhållsarbeten som redan är planerade liksom att kunna genomföra nytt underhåll mer effektivt.

Fru talman! Den här gången, liksom i alla andra anföranden jag har hört ledamoten hålla, är det ett evigt prat om denna infrastrukturberedning. Att skapa långsiktiga förutsättningar för infrastrukturen är viktigt. Det kan jag hålla med om. I Tidösamarbetet är vi ju överens om en riktning, och vi kan kompromissa inom rimliga gränser. Men i den här församlingen finns det två partier som tycker att vi inte ska köra bil och inte flyga. Jag har svårt att se att det ska gå att kompromissa där och nå fram till något slags gemensamt ställningstagande som skulle vara bra för hela transportsystemet i Sverige.

Dessutom tycker jag fortfarande att det är anmärkningsvärt att man i opposition pratar sig varm för breda överenskommelser och beredningar, men när man själv sitter vid makten är man inte ett dugg intresserad av att ha med några andra för att diskutera långsiktiga förutsättningar och inriktning på infrastrukturpolitiken. Jag har fortfarande inte hört något bra svar på varför man väljer att totalt ändra inställning till att släppa in andra vid bordet när man sitter i opposition jämfört med hur man gjorde när man satt i majoritet.

Fru talman! I regeringens infrastrukturproposition är anslaget för järnvägsunderhåll 210 miljarder för planperioden, och det är så stort som Trafikverket menar att myndigheten kan hantera när det gäller att underhålla det svenska järnvägsnätet utan att menligt och under lång tid behöva stänga tågsträckor för underhållsarbete.

Centerpartiet tycker ju att detta är för lite pengar. Jag kan tycka att det var fantastiskt om Trafikverket kunde göra av med mer pengar utan att för den delen behöva stänga fler sträckor. Men Centerpartiet vill alltså öka utgifterna med motsvarande ungefär 25 miljarder.

Då är min fråga: Hur har Centerpartiet tänkt sig att detta ska gå till? Vilka tågsträckor är det man ska stänga ned under lång tid, och hur ska Sverige kunna fungera om Trafikverket ska klara av att använda alla de pengar som Centerpartiet anslår utöver vad myndigheten säger sig klara av att hantera?

Fru talman! Jag börjar med att hälsa infrastrukturministern välkommen till kammaren för debatten. Trevligt!

Fru talman! Infrastrukturen är blodomloppet i vårt land. Varor kan inte transporteras och människor kan inte förflytta sig till och från jobbet eller på fritiden om inte infrastrukturen fungerar. Vi tar för givet att den ska fungera, men många har tappat förtroendet för att tågen ska gå i tid eller framför allt komma fram i tid. Många får också sänka hastigheten på vägar därför att potthål inte blir lagade. Sjöfarten i sin tur är oroad över om isbrytningen ska fungera. Slutligen får många delar av landet allt sämre flygförbindelser.

För partierna inom Tidösamarbetet är det en självklarhet att Sverige behöver en ny inriktning på infrastrukturpolitiken. Det har inte varit svårt att komma överens om innehållet i den infrastrukturproposition vi nu ska diskutera, utan vi har från början varit överens om inriktningen.

Den befintliga planen har fått mycket kritik, inte minst från Riksrevisionen. Deras kritik visar också tydligt att det behövs ett omtag om vi ska få till den infrastruktur som Sverige behöver. Det Riksrevisionen konstaterar är att den förra regeringen bakband Trafikverket, och det ledde till att vi nu har en plan som bara ger 70 öre tillbaka på varje satsad krona. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattepengar.

Nu blir det ett omtag med rekordmycket pengar, vilket i och för sig är naturligt när det har gått fyra år. Men det är också en rekordstor höjning även i reala pengar - 27 procents höjning av ramen för propositionen. Min upplevelse är att förväntningarna hos intressenterna var höga men att regeringen har lyckats leva upp till de flesta av dem.

Infrastrukturfrågor

Fru talman! De fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet har träffat en principöverenskommelse om infrastrukturinvesteringar i hela landet. Den anger hur partierna vill forma en robust och effektiv transportinfrastruktur där varje trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. Vi är överens om att alla trafikslag behövs. Det gäller även flyg och bil. Vi lyfter också upp sjöfarten, till skillnad från den förra regeringen som ensidigt fokuserade på järnväg.

Järnvägen är en viktig del av vårt transportsystem, men vi behöver alla fyra trafikslag för att hela Sverige ska leva. En viktig princip som vi är överens om är att vårda det vi har. Den politiska debatten handlar ofta om de nya projekt som egentligen representerar några få procent av hela transportsystemet. Underhållet har varit eftersatt i många år. Att klippa band har haft högre prioritet än att säkerställa att det som redan finns på plats fungerar.

Med de satsningar som regeringen nu gör på underhåll kommer underhållsskulden på väg att vara borta i slutet av planperioden, och Trafikverket har fått alla de pengar de anger är möjligt att göra av med när det gäller järnvägsunderhållet. De får också i uppdrag att effektivisera underhållsarbetena för att minska störningarna på både väg och järnväg.

Fru talman! Att satsa på underhåll bidrar till ökad tillgänglighet och mer konkurrenskraftig transportförsörjning i hela landet och till en effektivare användning av det befintliga systemet. Att satsa på underhåll är det samhällsekonomiskt mest effektiva som vi kan göra med pengarna, och det ger stor nytta för varje satsad krona.

Fru talman! Det finns naturligtvis även pengar till nyinvesteringar. Regeringen prioriterar samhällsekonomiskt lönsamma investeringar. En förbättrad tillgänglighet och kapacitet ger ökade inkomster och ökad produktivitet. Vi behöver helt enkelt en bättre infrastruktur för att göra Sverige rikare.

Även när det gäller nyinvesteringar har Trafikverket i uppdrag att arbeta med kostnadskontroll och effektivitet. Vår regering har stort fokus på en effektivisering av Trafikverket. Det finns mycket kvar att göra, men uppdraget till verket är tydligt. Vi satsar mycket pengar på infrastruktur, men vi vill säkerställa att vi också får mer infrastruktur för pengarna.

Trafikverket får också ett tydligt uppdrag att arbeta tillsammans med branschens aktörer för att utveckla metoder och ändamålsenliga och effektivare avtal för både underhåll och nybyggnation.

Fru talman! Den förra regeringen fick kritik av Riksrevisionen för att man prioriterade ned införandet av ERTMS. Nu ska takten öka. Det säkrar järnvägens framtida funktion och bidrar till mer kapacitet, säkerhet och punktlighet.

En annan princip som vi i Tidösamarbetet är överens om är att pröva alternativa finansieringsformer under förutsättning att de kan leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande eller att fler kan genomföras inom en viss tidsram än vad som annars hade varit fallet. Även nya produktionsupplägg och driftsformer, exempelvis genomförande i bolagsform som har prövats med framgång, ska övervägas. Även upphandling genom så kallad offentlig-privat samverkan eller genomförande i bolagsform bör prövas. Det finns privata intressenter som har uttryckt intresse för att investera i svensk infrastruktur, och med de stora behov som vi har av nyinvesteringar behöver vi titta på alla möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! I infrastrukturpropositionen görs nu en förändring när det gäller projekt som räknas som namngivna. Gränsen höjs från 100 till 150 miljoner, vilket ger Trafikverket större frihet att prioritera inom ramen utan att invänta en ny plan. Även gränsen för trimnings- och miljöåtgärder höjs. Infrastrukturpropositionen innehåller stora satsningar på vår infrastruktur, och nästa steg är att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till åtgärdsplanering som ska ligga till grund för nästa nationella plan - en plan som ger förutsättningar för att bygga hela Sverige starkt och rikt.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill sätta frågan i lite perspektiv. Av utsläppen i Sverige står flyget för 1-2 procent. I ett helt annat sammanhang fick ledamotens företrädare gissa hur stor del av utsläppen som flyget står för och gissade på 30 procent. Jag undrar om det inte snarare är sådana antaganden som ligger bakom Vänsterpartiets synpunkter.

Det finns myndigheter, regioner och kommuner som ger bonusar på lönen om man väljer tåget i stället för flyget, och det är ju ingenting annat än flygfientligt. Samtidigt kräver en del av de regioner som har den här typen av policy dessutom statliga medel för att deras flygplatser, som de absolut vill ha kvar, går med underskott. Det är en ekvation som inte går ihop.

Vad man kan göra är att köpa biobränsle motsvarade förbrukningen vid sin flygresa. Då är man med och säkerställer att flyget ställer om.

Med den flygskam som inte minst Vänsterpartiet har varit med och bidragit till har vi en flygkris som, vilket någon nämnde tidigare i debatten, riskerar att leda till ett inrikesflyg som helt kollapsar. I så fall kommer det att bli väldigt svårt för hela Sverige att överleva och att kunna ha företag och jobb i alla delar av Sverige annat än i offentlig sektor. Att vi bara har offentlig verksamhet kanske i och för sig är någonting som Vänsterpartiet välkomnar. Men vi behöver företag i Sverige, och de behöver transporter. De behöver flyget.

Jag känner inte att jag fick svar på min fråga i min första replik. Hur ser Vänsterpartiet på flygets framtid i Sverige? Finns det någon framtid för flyget över huvud taget, eller är det så att vi helt enkelt inte ska ha något inrikesflyg i Sverige och därmed, tyvärr, heller inga företag?

Fru talman! Jag reagerade på diskussionen kring resepolicyer, där ledamoten berömde kommuner och regioner som missgynnar flyget i sina resepolicyer och hävdade att regeringen säger att alla borde flyga mer. Det hon glömmer i det resonemanget är att det handlar om att flyga mer men att köpa biobränsle för de flygresor man gör, så att man är med och bidrar till flygets omställning och dessutom säkrar att vi har ett inrikesflyg kvar i Sverige.

Jag har en fråga till ledamoten, fru talman. Jag antar att även Vänsterpartiet vill att hela Sverige ska leva och att vi ska hålla ihop landet. En förutsättning för det är ju att vi kan ta oss snabbt mellan olika delar av landet, och då är flyget ett bra färdmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vilken framtid har flyget i Vänsterpartiets Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande tidigare ser vi moderater positivt på alla fyra trafikslag. Alla behövs, och de är bra på olika sätt och till olika saker i olika delar av landet. De behövs, alla fyra, för att hela Sverige ska leva.

När det gäller flyg skulle Arlandarådet under förra mandatperioden presentera en slutrapport. Jag har fått läsa den, och i den stod i princip samma sak som Peter Norman pekar på i sin nya utredning om Arlandas utveckling. Arlandarådet hade till och med en presskonferens bokad, men den avbokades av regeringen, och Arlandarådets rapport kastades i papperskorgen trots att den innehöll viktiga utvecklingsprojekt för att stärka Arlanda. Med dem hade vi varit i en helt annan situation när det gäller Arlanda än vi är i dag. Socialdemokraterna säger att man värnar flyget men kastade samtidigt en viktig rapport i papperskorgen. Jag får inte riktigt ihop det.

Pratet om att hela Sverige ska leva och om vikten av järnvägen faller ganska platt med tanke på att enligt planen och de tidigare satsningarna på höghastighetståg får norra Sverige en väldigt liten del av pengarna som satsas på infrastruktur. Men om det är någonting man ska göra för att säkerställa att tågen går i tid och för att få effekt på kort sikt är det att satsa på järnvägsunderhållet. Det har Tidöpartierna haft i sina budgetar även i opposition. Vi satsar mycket på att se till att Trafikverket får de pengar de behöver till nödvändigt underhåll.

Fru talman! Det är fascinerande att Socialdemokraterna talar om långsiktighet och vikten av breda överenskommelser när de sitter i opposition. Jag kan inte påminna mig ett enda tillfälle då vi blev inbjudna att diskutera några frågor över huvud taget på trafikutskottets område med den regering som inte ens hade majoritet här i riksdagen. Jag tycker alltså att det är lite förmätet att prata om breda överenskommelser med den historien bakom sig.

Jag skulle vilja ta upp frågan om Socialdemokraternas syn på flyget. Socialdemokraterna vill ta bort flygskatten, vilket regeringen gör. Det är väldigt bra, apropå breda överenskommelser. Den skatten har ju slagit hårt mot svenskt flyg, och den påverkar både utrikes- och inrikesflyget. Den har även bidragit till att man har tappat linjer till och från Arlanda.

I Danmark och Norge har inrikesflyget återhämtat sig till samma nivåer som innan pandemin, men vi ligger långt efter. En återinförd flygskatt riskerar att försvåra återhämtningen ytterligare. Om hela Sverige ska leva behövs flyget - annars finns inte tillgängligheten.

Centerpartiet och Vänsterpartiet vill behålla flygskatten, och Miljöpartiet vill inte bara behålla utan dubbla flygskatten. Men om man inte har egen majoritet måste man kompromissa, och det är lättare att få till bra kompromisser om man åtminstone är överens om politikens inriktning. Det är tydligt att när det gäller hur man ser på flyget finns det en hagelsvärm av idéer. Hur kommer Socialdemokraterna att säkra att Sverige i framtiden har ett inrikesflyg som fungerar, flygplatser att flyga till och flygbolag som är villiga att flyga?

Fru talman! Nu är det sex partier som är överens om det finanspolitiska ramverket, och där ingår Kristdemokraterna. Det handlar om ett balansmål, så den debatten lär ju vara avslutad. Vi är överens om att hantera pengar på ett ansvarsfullt sätt så att framtida generationer inte drabbas.

I den förra planen och den förra propositionen valde man att inte lägga de pengar som fanns på att prioritera underhåll. Trafikverket säger uttryckligen att med den här prioriteringen kommer både väg och järnväg att vara i sämre skick i slutet av planperioden än i början. Det är ett lite märkligt resonemang att säga att den förra regeringen satsade så mycket på underhåll. Det är knappast ett faktum när man inte ens lyckades upprätthålla samma kvalitet i spåren som det var i början av planperioden.

Om man ska lägga ut så mycket pengar de kommande tolv åren undrar jag vilken ny kapacitet Miljöpartiet tror ska komma på plats så snabbt att man kan göra av med alla de här underhållspengarna utan att behöva stänga ned stora delar av järnvägssystemet. Nu kan inte ledamoten svara, men jag har lite svårt att se hur man kan lägga ut så mycket pengar och hävda att det då hade funnits mer kapacitet. Det är ju bara önsketänkande. Den kapaciteten hade inte varit på plats ens om det hade varit en annan regering som hade haft möjlighet att göra av med de här pengarna.

Det enda sättet att göra av med de summor som Miljöpartiet satsar på järnvägsunderhåll är att stänga ned verksamheten så att det inte går att åka tåg under en lång period. Det har vi svårt att se som en lösning.

Däremot behöver vi ha ett effektivare underhåll, och där är jag och Patrik Jönsson rörande överens. Jag ser inte att vi har några meningsskiljaktigheter om just synen på underhåll.

Fru talman! Nu pratar vi ju inte om infrastrukturpropositionen utan om budgeten för nästa år, men de går i varandra.

Skulle jag önska att vi kunde återta mer av underhållsskulden? Absolut! Men ansvarig myndighet säger att om vi inte ska göra stora ingrepp i trafikflöden klarar vi inte av att få ut mer tid i spåren än det som de här pengarna motsvarar. I infrastrukturpropositionen ger vi Trafikverket precis de pengar som man säger att man har möjlighet att göra av med.

Jag skulle säga att det är om vi följer den budget för planperioden som Miljöpartiet har lagt och försöker göra av med de pengarna som vi får tågkaos med stora nedstängningar. Eller också låter man de pengarna ligga på hög, vilket vore väldigt olyckligt.

Sedan är det jätteviktigt att säkerställa att Trafikverket blir effektivare i sin upphandling, och där sätter regeringen nu enorm press på myndigheten. Infrastrukturministern pratar ofta om depåstoppslösningar, där man snabbt ska komma in och ut. Där har dialogerna med alla inblandade i branschen gett stor framgång när det gäller att hitta effektivare sätt att få ut mer tid i spåren. Det är ett arbete som fortsätter, och precis som vi har satt målet att återta underhållet på väg är ambitionen att kanske inte på tolv års sikt men åtminstone framdeles återta allt underhåll även på järnväg. Vi vill ju inte bygga höghastighetståg som äter upp alla pengarna, utan vi tycker att det är viktigt att satsa på att det vi har fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om att infrastruktur är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Det är genom infrastruktur vi kan förflytta oss, kommunicera och skapa möjligheter för företag att växa och skapa jobb. Jag är stolt över att regeringen har lagt fram en stark budgetproposition för 2025 som satsar på infrastruktur.

Budgetpropositionen för 2025 innehåller investeringar i hela vårt transportsystem som kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet, vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa fler jobb.

Det är viktigt för den här regeringen att se helheten i transportsystemet. Det är ett system där alla fyra transportslag - bil, tåg, flyg och båt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi ställer inte trafikslag mot varandra utan vill skapa ett effektivt transportsystem där alla trafikslag har en viktig plats.

Fru talman! Vi ser att alla trafikslag ställer om, och vi måste ta höjd för ett transportsystem där alla transportslag är fossilfria. Detta är en framtid som en del partier i oppositionen inte verkar ta hänsyn till.

En stor och väsentlig skillnad mellan denna regering och den förra är synen på flyget. Vi ser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten både inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Vi ser också att flyget ställer om. Förutom de minskade utsläpp som nya flygplan bidrar till och större inblandning av biobränsle kommer ReFuelEU Aviation att innebära större press på flyget att ställa om.

Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en välfungerande flygplatsinfrastruktur i hela Sverige och god tillgång till Stockholm från alla delar av landet, även om en del ledamöter kanske inte tycker att just detta är det viktigaste. I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till de regionala flygplatserna för att säkra god tillgänglighet i hela landet. Regeringen jobbar också vidare med de återstående förslagen i flygplatsutredningen.

Fru talman! Flygskatten ligger inte inom vårt utgiftsområde men är ändå en viktig fråga för vårt område. Den har påverkat svenskt flyg på ett förödande sätt. Det är en skatt på resande och inte en skatt på utsläpp, vilket till och med Riksrevisionen har kritiserat. Vi har förlorat tillgänglighet på grund av flygskatten. Det är talande att Norwegian nu, när flygskatten försvinner, väljer att åter starta en pilothubb i Stockholm.

Svenskt Näringsliv har i en rapport tydligt visat att den flygpolitik som den tidigare regeringen förde ledde till minskad tillväxt. Nu tar vi äntligen bort flygskatten, och vår förhoppning är att tillgängligheten kommer att öka igen.

Fru talman! Väg och järnväg står ofta i fokus i debatten om infrastruktur. Sjöfarten debatteras inte lika ofta. Sjöfarten är viktig för Sverige. Stora volymer av vår export och import fraktas med fartyg åtminstone delar av sträckan.

Denna regering värnar svensk sjöfart och vill se fler svenskflaggade fartyg. Det är viktigt inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Från den 1 juli tas stämpelskatten för nya fartyg bort, och det blir dessutom enklare att hyra in och hyra ut i huvudsak obemannade fartyg. Detta är två viktiga steg för bättre villkor för svensk sjöfart. Regeringen arbetar också vidare med frågan om att förändra tonnageskattesystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! En stor utmaning är att säkerställa att vi får ut så mycket som möjligt för de pengar som satsas på infrastruktur, oavsett om det handlar om nyinvesteringar eller om underhåll. De upphandlingar Trafikverket gör behöver bli mer effektiva och ändamålsenliga. Regeringen avser därför att ge Trafikverket i uppdrag att följa upp och utvärdera upphandlingar samt, inte minst, att stärka sin egen upphandlingskompetens. Vi kommer också att vidta åtgärder för att möjliggöra ett effektivare väg- och järnvägsunderhåll.

Fru talman! Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen. Som nämnts tidigare i debatten har vi som land tappat fart i utvecklingen - andra länder drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen har starkt fokus på detta och på att utveckla AI och digitalisering i Sverige. Det handlar om fysisk infrastruktur där man möjliggör andra lösningar än att gräva fiber. Det finns mobila lösningar som har kommit till och som kan hjälpa till att förbättra den digitala infrastrukturen.

AI-kommissionen tillsattes av regeringen för att komma med förslag på hur vi ska kunna dra nytta av de möjligheter som AI ger och samtidigt kunna hantera riskerna. Det är en gedigen rapport som vi har fått på vårt bord, och nu är det dags att börja arbeta med de förslagen. Det här bereds i Regeringskansliet.

Någonting som skett de senaste dagarna är att det för att få bättre samordning och fokus i de här frågorna nu finns ett uppdrag att slå ihop Digg och PTS så att det finns en tydlig myndighet som har helhetsansvar, något som många har efterfrågat.

Fru talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag och kan konstatera att det är en långt ifrån samlad opposition. Det spretar ordentligt, från Socialdemokraterna som gör väldigt små förändringar i förhållande till regeringens budgetförslag till Miljöpartiet som lovar allt till alla och spenderar pengar som om de hade en sedelpress i källaren.

Tidöpartiernas förslag på infrastrukturområdet är inte till hundra procent lika, men våra förslag går åtminstone i samma riktning. Det gör att det inte är så svårt för oss att komma överens om en budget på infrastrukturområdet som inte innebär kompromissande från väldigt olika ståndpunkter.

Sammantaget är budgeten för 2025 en stark satsning på infrastruktur, och det är en satsning som kommer att ge bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela landet.

I och med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Man kan trots allt ha många tankar och idéer, och det är lättare att samarbeta och hitta bra kompromisser för Sverige om man ligger åt ungefär samma håll. Med de samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som Centerpartiet har tänkt sig och skulle behöva i en regeringskonstellation har jag svårt att se hur inrikesflyget skulle överleva och hur vi skulle få någon form av fungerande vägnät i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag kan tycka att det är direkt förmätet av ledamoten Heie att prata om underhåll av vägar och att dra snyfthistorier om hur dåligt det är i Fyrbodal. Trafikverket var väldigt tydligt när den nuvarande planen antogs: Vägnätet kommer att vara i sämre skick i slutet av planperioden eftersom det inte satsas tillräckligt mycket pengar på vägunderhåll. Detta är en plan som en regering som Centerpartiet stödde var med och tog fram. Jag kan som sagt tycka att det är anmärkningsvärt att man står här och drar snyfthistorier när man är så pass medskyldig till att vi i dag har ett vägunderhåll som inte alls möter de behov vi ser om vi åker ut på vägar runt om i Sverige.

Hur ser beskedet ut till våra trafikanter där ute på vägarna? Hur ser kompromisserna ut? Hur mycket pengar blir det egentligen till vägunderhåll om Centerpartiet får vara med och styra? Någonstans krävs kompromisser. Tittar man på historien - och den måste man kunna lära sig av - ser man att en regering med Socialdemokraterna som ledare och Centerpartiet som stödparti inte bryr sig särskilt mycket om de vägar i Fyrbodal som ledamoten Heie pratar sig så varm för.

Fru talman! Centerpartiet ligger förhållandevis nära såväl Tidöpartierna som Socialdemokraterna i sitt budgetförslag för utgiftsområdet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet däremot har extremt mycket mer pengar. Det beror på att de verkar har gränslöst med resurser. Man undrar om sedelpressen finns i källaren på deras partikanslier. Men tyvärr ska detta finansieras med skattehöjningar och ökad skuldsättning för framtida generationer.

Centerpartiet har redan pekat ut Magdalena Andersson som sin statsministerkandidat. Och i detta regeringsunderlag blir man beroende av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Hur tänker Centerpartiet få igenom sin egen politik i detta samarbete? Och hur har man tänkt skydda skattebetalarna från höjda skatter och framtida generationer från ökad skuldsättning när det gäller att finansiera allt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har på sin agenda?