Linus Lakso (MP) svarade Maria Stockhaus i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2024/25:48 Onsdagen den 11 december” den 11 dec 2024.
Maria StockhausM· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om att infrastruktur är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Det är genom infrastruktur vi kan förflytta…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om att infrastruktur är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Det är genom infrastruktur vi kan förflytta oss, kommunicera och skapa möjligheter för företag att växa och skapa jobb. Jag är stolt över att regeringen har lagt fram en stark budgetproposition för 2025 som satsar på infrastruktur.
Budgetpropositionen för 2025 innehåller investeringar i hela vårt transportsystem som kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet, vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa fler jobb.
Det är viktigt för den här regeringen att se helheten i transportsystemet. Det är ett system där alla fyra transportslag - bil, tåg, flyg och båt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi ställer inte trafikslag mot varandra utan vill skapa ett effektivt transportsystem där alla trafikslag har en viktig plats.
Fru talman! Vi ser att alla trafikslag ställer om, och vi måste ta höjd för ett transportsystem där alla transportslag är fossilfria. Detta är en framtid som en del partier i oppositionen inte verkar ta hänsyn till.
En stor och väsentlig skillnad mellan denna regering och den förra är synen på flyget. Vi ser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten både inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Vi ser också att flyget ställer om. Förutom de minskade utsläpp som nya flygplan bidrar till och större inblandning av biobränsle kommer ReFuelEU Aviation att innebära större press på flyget att ställa om.
Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en välfungerande flygplatsinfrastruktur i hela Sverige och god tillgång till Stockholm från alla delar av landet, även om en del ledamöter kanske inte tycker att just detta är det viktigaste. I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till de regionala flygplatserna för att säkra god tillgänglighet i hela landet. Regeringen jobbar också vidare med de återstående förslagen i flygplatsutredningen.
Fru talman! Flygskatten ligger inte inom vårt utgiftsområde men är ändå en viktig fråga för vårt område. Den har påverkat svenskt flyg på ett förödande sätt. Det är en skatt på resande och inte en skatt på utsläpp, vilket till och med Riksrevisionen har kritiserat. Vi har förlorat tillgänglighet på grund av flygskatten. Det är talande att Norwegian nu, när flygskatten försvinner, väljer att åter starta en pilothubb i Stockholm.
Svenskt Näringsliv har i en rapport tydligt visat att den flygpolitik som den tidigare regeringen förde ledde till minskad tillväxt. Nu tar vi äntligen bort flygskatten, och vår förhoppning är att tillgängligheten kommer att öka igen.
Fru talman! Väg och järnväg står ofta i fokus i debatten om infrastruktur. Sjöfarten debatteras inte lika ofta. Sjöfarten är viktig för Sverige. Stora volymer av vår export och import fraktas med fartyg åtminstone delar av sträckan.
Denna regering värnar svensk sjöfart och vill se fler svenskflaggade fartyg. Det är viktigt inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Från den 1 juli tas stämpelskatten för nya fartyg bort, och det blir dessutom enklare att hyra in och hyra ut i huvudsak obemannade fartyg. Detta är två viktiga steg för bättre villkor för svensk sjöfart. Regeringen arbetar också vidare med frågan om att förändra tonnageskattesystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! En stor utmaning är att säkerställa att vi får ut så mycket som möjligt för de pengar som satsas på infrastruktur, oavsett om det handlar om nyinvesteringar eller om underhåll. De upphandlingar Trafikverket gör behöver bli mer effektiva och ändamålsenliga. Regeringen avser därför att ge Trafikverket i uppdrag att följa upp och utvärdera upphandlingar samt, inte minst, att stärka sin egen upphandlingskompetens. Vi kommer också att vidta åtgärder för att möjliggöra ett effektivare väg- och järnvägsunderhåll.
Fru talman! Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen. Som nämnts tidigare i debatten har vi som land tappat fart i utvecklingen - andra länder drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen har starkt fokus på detta och på att utveckla AI och digitalisering i Sverige. Det handlar om fysisk infrastruktur där man möjliggör andra lösningar än att gräva fiber. Det finns mobila lösningar som har kommit till och som kan hjälpa till att förbättra den digitala infrastrukturen.
AI-kommissionen tillsattes av regeringen för att komma med förslag på hur vi ska kunna dra nytta av de möjligheter som AI ger och samtidigt kunna hantera riskerna. Det är en gedigen rapport som vi har fått på vårt bord, och nu är det dags att börja arbeta med de förslagen. Det här bereds i Regeringskansliet.
Någonting som skett de senaste dagarna är att det för att få bättre samordning och fokus i de här frågorna nu finns ett uppdrag att slå ihop Digg och PTS så att det finns en tydlig myndighet som har helhetsansvar, något som många har efterfrågat.
Fru talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag och kan konstatera att det är en långt ifrån samlad opposition. Det spretar ordentligt, från Socialdemokraterna som gör väldigt små förändringar i förhållande till regeringens budgetförslag till Miljöpartiet som lovar allt till alla och spenderar pengar som om de hade en sedelpress i källaren.
Tidöpartiernas förslag på infrastrukturområdet är inte till hundra procent lika, men våra förslag går åtminstone i samma riktning. Det gör att det inte är så svårt för oss att komma överens om en budget på infrastrukturområdet som inte innebär kompromissande från väldigt olika ståndpunkter.
Sammantaget är budgeten för 2025 en stark satsning på infrastruktur, och det är en satsning som kommer att ge bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela landet.
I och med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack till Maria Stockhaus för anförandet!
Jag tänkte ställa samma fråga till Maria Stockhaus som till ledamoten för Sverigedemokraterna tidigare. Regeringen och framför allt regeringspartierna har pratat väldigt mycket om hur otroligt viktigt det är att återta underhållet av järnvägen. Jag upprepar det faktiska resultatet av regeringens budget och framtida satsningar: Man höjer anslaget med 5 procent, och man lyckas återta 10-15 procent av underhållet under planperioden. Det här kommer att leda till fortsatt försenade och inställda tåg och fortsatt tågkaos, så min fråga är om ledamoten Stockhaus verkligen är nöjd med det här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Maria Stockhaus är väldigt upprörd över att Miljöpartiet har en investeringsbudget. Jag kan upplysa om att det finns olika åsikter om det även inom regeringsunderlaget. Kristdemokraterna har uttryckt att man vill se en investeringsbudget.
Jag tycker inte att det är så konstigt som Maria Stockhaus vill få det att framstå. De flesta kommuner har en investeringsbudget. Den som köper en fastighet lånar ofta till en bostadsrätt eller en villa, något som Moderaterna ofta uppmuntrar som boendeform, så jag tror att det är en ganska spelad upprördhet.
Tvärtom ser vi att det är ett systemfel att vi inte klarar av att både återta underhållet och investera i den framtida infrastruktur som vi ser behövs. Jag vill höra Maria Stockhaus reflektioner över detta, fru talman.
Fru talman! Nu pratar vi ju inte om infrastrukturpropositionen utan om budgeten för nästa år, men de går i varandra.
Skulle jag önska att vi kunde återta mer av underhållsskulden? Absolut! Men ansvarig myndighet säger att om vi inte ska göra stora ingrepp i trafikflöden klarar vi inte av att få ut mer tid i spåren än det som de här pengarna motsvarar. I infrastrukturpropositionen ger vi Trafikverket precis de pengar som man säger att man har möjlighet att göra av med.
Jag skulle säga att det är om vi följer den budget för planperioden som Miljöpartiet har lagt och försöker göra av med de pengarna som vi får tågkaos med stora nedstängningar. Eller också låter man de pengarna ligga på hög, vilket vore väldigt olyckligt.
Sedan är det jätteviktigt att säkerställa att Trafikverket blir effektivare i sin upphandling, och där sätter regeringen nu enorm press på myndigheten. Infrastrukturministern pratar ofta om depåstoppslösningar, där man snabbt ska komma in och ut. Där har dialogerna med alla inblandade i branschen gett stor framgång när det gäller att hitta effektivare sätt att få ut mer tid i spåren. Det är ett arbete som fortsätter, och precis som vi har satt målet att återta underhållet på väg är ambitionen att kanske inte på tolv års sikt men åtminstone framdeles återta allt underhåll även på järnväg. Vi vill ju inte bygga höghastighetståg som äter upp alla pengarna, utan vi tycker att det är viktigt att satsa på att det vi har fungerar.
Fru talman! Tack till Maria Stockhaus för svaret!
Ja, det är ju lite i det dilemmat man hamnar när man inte samtidigt vill utöka kapaciteten så att man faktiskt får möjlighet att styra om trafik och återta underhållet.
Jag noterar att Tidöpartierna inte verkar särskilt överens om huruvida det här går att göra effektivare. Patrik Jönsson var ganska tydlig i sin uppfattning att det absolut borde finnas utrymme för att återta mer av underhållet. Han var inte alls nöjd med regeringens politik på området, så jag kan bara konstatera att man inte är överens. Där hoppas jag faktiskt att Patrik Jönsson gör en än bättre förhandling nästa gång för att vi ska få tåg som fungerar och kapacitet på järnvägen som motsvarar framtidens förväntningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi vet ju att Trafikverket dessutom har underskattat utvecklingen på järnväg kraftigt. Nu gör den här regeringen om precis samma misstag. Man misslyckas med att återta underhållet, och man investerar inte i den kapacitet som faktiskt behövs.
Det här är för att man inte inser det faktum att det är ett systemfel att vi inte har en investeringsbudget för nödvändig infrastruktur. Det är investeringar som vi gör kanske vart hundrade år. I mitten av 1800-talet investerade vi i de stambanor vi har. Man har alltså haft 100-150 år på sig att betala av en sådan stor investering. Och man gör det på löpande budget, vilket i princip inga andra organisationer eller företag eller ens privatpersoner gör när de gör en väldigt stor investering som de gör en gång under en väldigt lång tidsperiod. Då hamnar man ju i de här problemen, så upprördheten över en investeringsbudget är kanske det mest förvånande när vi ser att det är det som behövs för att lösa problemet.
Där hoppas jag att Kristdemokraterna verkligen sätter ned foten och driver igenom sin politik i nästa förhandling.
Fru talman! Nu är det sex partier som är överens om det finanspolitiska ramverket, och där ingår Kristdemokraterna. Det handlar om ett balansmål, så den debatten lär ju vara avslutad. Vi är överens om att hantera pengar på ett ansvarsfullt sätt så att framtida generationer inte drabbas.
I den förra planen och den förra propositionen valde man att inte lägga de pengar som fanns på att prioritera underhåll. Trafikverket säger uttryckligen att med den här prioriteringen kommer både väg och järnväg att vara i sämre skick i slutet av planperioden än i början. Det är ett lite märkligt resonemang att säga att den förra regeringen satsade så mycket på underhåll. Det är knappast ett faktum när man inte ens lyckades upprätthålla samma kvalitet i spåren som det var i början av planperioden.
Om man ska lägga ut så mycket pengar de kommande tolv åren undrar jag vilken ny kapacitet Miljöpartiet tror ska komma på plats så snabbt att man kan göra av med alla de här underhållspengarna utan att behöva stänga ned stora delar av järnvägssystemet. Nu kan inte ledamoten svara, men jag har lite svårt att se hur man kan lägga ut så mycket pengar och hävda att det då hade funnits mer kapacitet. Det är ju bara önsketänkande. Den kapaciteten hade inte varit på plats ens om det hade varit en annan regering som hade haft möjlighet att göra av med de här pengarna.
Det enda sättet att göra av med de summor som Miljöpartiet satsar på järnvägsunderhåll är att stänga ned verksamheten så att det inte går att åka tåg under en lång period. Det har vi svårt att se som en lösning.
Däremot behöver vi ha ett effektivare underhåll, och där är jag och Patrik Jönsson rörande överens. Jag ser inte att vi har några meningsskiljaktigheter om just synen på underhåll.