Ulrika Heie (C) om Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sedan oktober 2022 har vi en regering med ambitionen att steg för steg få ordning på Sverige igen. Det är något regeringen jobbar hårt med på alla möjliga politikområden. Det är också en viktig utgångspunkt inom infrastrukturen och järnvägstrafiken. Det är ett stort arbete, och det finns inga genvägar.

Det är grundläggande för oss moderater att människor och företag kan lita på att tågen går i tid och att godstransporterna klaras av. Punktliga och väl fungerande järnvägar bidrar inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan även till ökad konkurrenskraft för hela landet och goda förutsättningar för jobb och tillväxt.

Underhållet av våra järnvägar är en nyckel för att nå en mer tillförlitlig trafik. Järnvägsnätet har många år på nacken och behöver reinvesteras i. Samtidigt krävs ett effektivt genomförande av underhållsåtgärderna. Infrastrukturministern brukar jämföra med depåstopp inom formel 1. Det kanske är att sikta mot stjärnorna, men förhoppningsvis ger det en signal som gör att vi kan nå trädtopparna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

En förstärkt beställarkompetens och tät samverkan mellan Trafikverket, tågoperatörer och entreprenörer är viktigt för att vi ska använda varje skattekrona så klokt som möjligt. Om man jämför 2024 med 2023 satsar regeringen 18 procent mer på järnvägsunderhållet. För oss moderater handlar det om att värna skattebetalarnas pengar och leverera resultat.

När vi satsar på underhåll i stället för i första hand nya, dyra prestigeprojekt får vi både kortsiktiga och långsiktiga vinster: färre förseningar, mindre störningar och ett mer tillförlitligt tågsystem. Det gynnar både pendlare och godstransporter.

Herr talman! Att fortsätta modernisera vårt signalsystem med ERTMS är en viktig del för att få bort teknik som passerat sin livslängd och möjliggöra ökad kapacitet och bättre säkerhet. Självklart måste det ske ansvarsfullt så att implementeringen inte onödigtvis stör trafiken eller driver kostnaderna för tågoperatörerna i höjden. Regeringen har också gett ett uppdrag om att se över möjligheten till bidrag för ombordutrustning för ERTMS. Vi behöver vara pragmatiska och öppna för stöd och samverkan, så att ombordutrustningen kan uppgraderas i takt med att nya funktioner tas i bruk.

Herr talman! När arbetet sköts ansvarsfullt och långsiktigt får vi resultat. Resenärerna kan lita på att tågtrafiken flyter smidigt. Detta kräver en tydlig rollfördelning och ansvarstagande från alla aktörer i sektorn. Vi behöver en ökad effektivitet i underhållsarbetet så att upprustningen sker i rätt tid och med rätt metoder. Trafikverket har press på sig från regeringen att öka sin beställarkompetens och att arbeta på ett sätt som stör trafiken så lite som möjligt.

Vi har också öppnat för möjligheten till alternativ finansiering. Vi måste se till att kunna göra nödvändiga investeringar. Då kan man behöva använda sig av vanlig anslagsfinansiering och banavgifter men även titta på alternativa intäktsmodeller för att få så mycket räls på plats på så kort tid som möjligt. Syftet är att säkra resurserna för ett långsiktigt robust järnvägsnät.

Vi behöver också fokusera på att möjliggöra längre och tyngre godståg för att stärka industrins konkurrenskraft. Det pågår ett arbete i dag med att skynda på arbetet på Malmbanan, som är viktig ur många perspektiv och inte minst beredskap. Det gäller att göra det enklare för näringslivet att välja järnvägen som transportmedel.

Herr talman! För oss inom Moderaterna handlar järnvägen om att knyta ihop Sverige, minska restiderna och stärka konkurrenskraften i hela landet. En modern och pålitlig järnväg är helt enkelt en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och utvecklas. Vi behöver fortsätta arbeta för att våra järnvägssatsningar används klokt och att vi har koll på kostnaderna så att vi får en punktlig och robust tågtrafik som skapar tillväxt i alla landsändar.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna!

Det är självklart så att vi just nu befinner oss lite i en mellanperiod. Vi har lagt fram infrastrukturpropositionen, och det kommer direktiv till Trafikverket att utifrån den propositionen och de förutsättningarna titta på hur den nya nationella planen ska se ut. De frågor som Ulrika Heie ställer handlar till stor del om sådant som kommer att hamna i den nya infrastrukturplanen.

Att satsa på godstrafik och se till att vi har möjlighet att köra längre och tyngre tåg och att satsa på underhåll, vilket ledamoten också lyfter som oerhört viktigt för trafiken med längre och tyngre tåg, är en tydlig inriktning som regeringen har. Av den historiska satsning vi nu gör med 1 200 miljarder kronor, vilket känns som en nästan ofattbar summa, går också en stor del till underhåll av både väg och järnväg. Vi anser att det är viktigare att se till att det vi har fungerar än att fokusera på exempelvis nya stambanor för höghastighetståg, vilket var fokuset för den förra regeringen.

När det gäller banavgifterna håller vi på att, som ledamoten efterlyser, titta på möjligheten att hitta en flexiblare lösning så att det inte ska slå mot godstrafiken. Det finns dessvärre en del EU-regleringar som gör att det inte är möjligt att pausa höjningen i dagsläget. Men förhoppningen är att så fort som möjligt kunna hitta en bra lösning.

Herr talman! Vi tillhör EU och har att följa de regelverk som finns. Vi fick ju alla signaler om banavgiftshöjningen och de eventuella problem den skulle kunna skapa, och man har gjort allt man har kunnat för att se om det går att hitta någon lösning för övergången. Bedömningen är att det inte gör det, om man inte ska bryta mot EU:s regelverk. Så långt var regeringen inte beredd att gå.

När det gäller den här regeringens infrastrukturproposition och hur planen kommer att se ut ser man om man tittar i infrastrukturpropositionen att det är oerhört tydligt att det blir stora satsningar på järnvägsunderhåll. Vi ger Trafikverket så mycket pengar som de säger att det är möjligt för dem att göra av med under den här planperioden.

Samtidigt pågår ett stort arbete gentemot Trafikverket. De är väl medvetna om att de har problem och behöver effektivisera sina processer, förbättra sin upphandlingskompetens och vara mer innovativa i sina upphandlingar. Detta är ett arbete som pågår. Det finns en beredskap att skjuta till mer pengar om man bedömer att det går att göra av med mer pengar på järnvägsunderhåll. Som jag sa i mitt anförande höjdes anslagen för järnvägsunderhåll med 18 procent mellan 2023 och 2024.

Det finns alltså en oerhört tydlig ambition hos den här regeringen, vilket inte fanns hos den förra. I den förra regeringens plan står det uttryckligen att anläggningarna kommer att vara i sämre skick i slutet av den här planperioden än i början. Den här regeringens ambition är att vi inte ska ha den typen av skrivningar i den nya nationella planen.

Herr talman! Ledamoten tar upp en angelägen fråga som jag vet är väldigt besvärlig för framför allt den berörda målgruppen. Det tråkiga svaret är att en sådan här utredning bereds i Regeringskansliet. I och med att tillståndsgivningen för färdtjänst är utlagd på kommunerna i samarbete med regionerna – det är läkare som gör bedömningarna – är frågan inte helt okomplicerad. Svaret är alltså att detta fortfarande bereds inom Regeringskansliet och att regeringen kommer att återkomma med förslag för att hitta en lösning på de problem som Transportstyrelsen lyfter.

Herr talman! Nu har den här frågan levt ända sedan 2019, så även tidigare regeringar har varit involverade i detta. Man kan också tycka att det är lite magstarkt att säga att detta ska komma skyndsamt när den förra regeringen också har haft frågan på sitt bord, men jag har inget annat svar. Jag har inte den exakta tidsplanen för när förslaget kommer.

Jag förstår hur angeläget detta är för de människor som i dagsläget behöver färdtjänst på grund av synnedsättning men har svårt att få det. Det är något som finns med i beredningen av frågan.

Jag får återkomma när förslagen kommer.