Maria Stockhaus (M) svarade Ulrika Heie i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2024/25:48 Onsdagen den 11 december” den 11 dec 2024.
Ulrika HeieC· i sitt anförandeDå var det dags för budgetdebatten om Sveriges vägar, järnvägar, sjöfart, luftfart och digitalisering. Vi dyker ganska snabbt ned i antalet miljarder som ska satsas i olika sektorer, men allt handlar egentligen om att ge…Fru talman! Då var det dags för budgetdebatten om Sveriges vägar, järnvägar, sjöfart, luftfart och digitalisering. Vi dyker ganska snabbt ned i antalet miljarder som ska satsas i olika sektorer, men allt handlar egentligen om att ge Sverige förutsättningar till en god konkurrenskraft. Människor ska ha möjligheter till jobb och så vidare. Andra utskott kanske pratar mer om detta i sina debatter, men det här är ändå vad det handlar om: att bygga ett Sverige som fungerar.
Det är viktigt, för var man än bor i Sverige har man rätt till en effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Målen säger att alla ska ha grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt att transportsystemets utformning ska bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska också vara jämställt.
Det ska också utformas så att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska bidra till att generationsmålet för miljö nås och även bidra till ökad hälsa.
Utöver detta finns ett transportpolitiskt mål om att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Hur går det då? Kan man lita på infrastrukturen i Sverige? Kan man lita på att vägarna håller och på att tågen kommer i tid så att man själv kommer i tid innan förskolan stänger för dagen?
Nej, det är mycket som går åt fel håll. Både tågets och flygets punktlighet försämras, varaktigheten i totalstoppen på vägarna har ökat, användbarheten för människor med någon form av funktionsnedsättning har inte förbättrats, allt fler dödas eller skadas allvarligt i trafiken och andelen som använder fysiskt aktiv transport - gång och cykel - har minskat.
Det finns alltid vissa staplar som visar att man går i rätt riktning. Men sedan finns det tyvärr områden som pekar i fel riktning. Och man kan verkligen vid varje tillfälle fundera på hur detta hänger ihop.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen själv att det övergripande transportpolitiska målet inte har nåtts eftersom flertalet indikatorer har utvecklats negativt. Det är klart att det då är viktigt att vi funderar på vad som händer med allt detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Det handlar också om digitaliseringspolitiken. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Går det åt rätt håll? Nej, det gör det inte.
AI-kommissionen presenterade sitt arbete för ett par veckor sedan. Det är ingen rolig läsning för den som säger sig vilja vara bäst i världen på detta område, och vi ligger väldigt dåligt till när det gäller just de politiska förutsättningarna.
Nu finns det möjligheter att ändra på detta. Kommissionens ordförande sa att 63 av 75 förslag kan genomföras redan i nästa vårbudgetproposition. Jag tänker att regeringens företrädare uppskattar att så snabbt kunna omsätta dessa förslag i verkligheten. Kommissionen betonade att det inte var något smörgåsbord utan att alla 75 punkter, varav 63 kan genomföras ganska snabbt, behöver genomföras sammantaget eftersom allt hänger ihop.
Nu, med några veckor för genomläsning och reflektion, undrar man verkligen vad Tidöpartierna tänker och vad som kommer att genomföras. Ska förslagen genomföras, eller ska vi tappa ännu mer mark och konkurrenskraft? Jag hoppas att vi även kan prata om framtidsfrågor i denna budgetdebatt.
Fru talman! Hela utskottet är kritiskt till att regeringen inte ger en utförlig och långsiktig redovisning av väg- och järnvägsnätets kvalitet, som utskottet i ett flertal år har efterfrågat. Det gör det svårare att få en samlad bild av utvecklingen. Vi vet alla att vi har en stor underhållsskuld på både väg och järnväg, och en sådan här redovisning skulle faktiskt underlätta arbetet framåt när det gäller att intensifiera underhållet så att skulden betas av så snabbt det går.
Fru talman! En annan del av budgeten handlar om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden. Man anser att fyra är färdigbehandlade. Vi i Centerpartiet instämmer i att två av dem är färdigbehandlade, men vi är synnerligen förvånade över att de två andra nu skulle vara färdiga.
I vårt särskilda yttrande beskriver vi utförligt varför vi inte anser detsamma. Jag ska här ge en kort beskrivning av det.
Det gäller först ökad samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av yrkestrafiken. Man hänvisar till ett rundabordssamtal mellan myndigheter. Dessutom har man gett ett uppdrag för tydligare ansvarsfördelning när det gäller kontrollplatser längs vägnätet. Det gjordes i augusti 2024.
Ett antal ledamöter från Tidöpartierna har drivit på i dessa frågor i många år, och plötsligt räcker det med ett rundabordssamtal och ett uppdrag till två myndigheter. Jag är förvånad. Jag trodde att man ville se resultat innan man ansåg att tillkännagivandet var färdigbehandlat.
Detsamma gäller tillkännagivandet om att Sverige bör utreda vilka konsekvenser som de svenska kraven på miljökontroll har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder. Transportstyrelsen säger att vi har högre krav i vissa fall och lägre krav i andra fall och att det därmed på något sätt blir jämnt. Och regeringen säger att Transportstyrelsen ska inkludera förbättrade metoder på vissa områden och fortsätta regelutvecklingen. Man är på rätt väg, men det har ännu inte gett resultat. Jag förstår inte hur regeringspartierna kan vara nöjda med det.
Fru talman! Vad vill då Centerpartiet? I vår budgetmotion tillför vi ytterligare 1 000 miljoner för att stärka svensk infrastruktur. Vi tillför 600 miljoner till vägunderhållet och till underhållet på järnvägen. Vi tillför 200 miljoner till upphandlad trafik och 200 miljoner till de regionala flygplatserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Skicket på det mindre vägnätet, inte minst alla grusvägar som också är statliga, är alarmerande dåligt på många håll. Därför behövs ytterligare och tydligare satsningar utöver det som regeringen orkar skriva in i sin budget.
I våras var jag i Fyrbodal som är en del av Västra Götalands län och som har ett för södra Sverige något annorlunda klimat, vilket också påverkar vägnätets kvalitet på ett något annat sätt än i södra Sverige i övrigt. Jag var närmare bestämt i Färgelanda kommun. Där visade man på det skrämmande dåliga underhållet på de statliga grusvägarna. Det handlar om vägar som kollapsar därför att vägkroppen är helt slutkörd när det står en mindre lastbil på den. Det handlar om vägtrummor som byts ut mot en mindre dimension. Och alla förstår säkert att om vatten behöver ta sig ut under en väg och man byter till en mindre vägtrumma kommer mindre vatten att rinna under vägen och mer vatten att vara kvar på den andra sidan och därmed också urholka vägens kvalitet.
Jag tycker att det är skrämmande att se så låg kompetens och att man utför den typen av underhållsåtgärder på det svenska vägnätet. Det är otroligt viktigt att vi satsar på detta. Inte minst i och med det Natomedlemskap som vi nu går in i vet vi att både stora och mindre vägar kommer att behöva stärkas på många olika sätt.
När det gäller järnvägen är det bland annat ett stort antal växlar som fortsatt behöver bytas. Och vi tror att man skulle kunna speeda upp farten något mer än vad man sagt från Trafikverket.
Hur regeringen i sin budget hanterar den upphandlade trafiken är alarmerande. Trafikverket talar om hur mycket resurser som behöver kopplas till de olika avtal som man har för trafiken som går över regiongränserna, bland andra Norrtåg, Stångådalsbanan i Region Kalmar, nattågstrafik till norra Sverige med mera. Och företrädare för regeringspartierna kallar det för en ren miss på departementet. Eller är det ren ovilja att inte se till den viktiga tåg- och busstrafik som finns runt om i landet?
Det vi vet är att det fattas pengar som man kunde ha skjutit till för att ha en infrastruktur som fungerar i hela landet. Nu drabbas människor som ska till jobbet eller som ska hälsa på släkt och vänner, alltså helt vanligt folk som behöver kunna ta tåget i Kalmar län, i Norrbotten eller i Jämtland, bara för att ta några exempel. Framtiden för dessa tågsträckningar och antalet tåg som kan trafikera är fortfarande osäker på grund av regeringens plumpa misstag eller ovilja. För Centerpartiet måste tågtrafiken fungera i hela Sverige.
Flyget har haft det tufft sedan pandemin och har inte kommit i fatt. Det drabbar många flygplatser i vårt avlånga land. Här knackar den gröna omställningen för flyget på dörren. Men det dröjer ett tag innan den kan öppnas fullt ut och tekniker av olika slag är framme, liksom hållbart bränsle. Vi tillför ytterligare 200 miljoner kronor till de regionala flygplatserna för att de ska kunna ställa om och helt enkelt överleva.
Fru talman! Jag har en sista kommentar. Det femte transportslaget, de digitala kommunikationerna, har ännu en bit kvar innan målet om att alla ska ha tillgång till det 2025 är uppnått. Regeringen pekar själv på att det finns indikationer på att det kommer att bli dyrare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Jag skulle önska en tydligare redovisning när det gäller detta och hur vi kan uppnå detta mål. Och jag hoppas att vi alla kan önska varandra ett gott nytt bredbandsår.
Fru talman! Centerpartiet ligger förhållandevis nära såväl Tidöpartierna som Socialdemokraterna i sitt budgetförslag för utgiftsområdet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet däremot har extremt mycket mer pengar. Det beror på att de verkar har gränslöst med resurser. Man undrar om sedelpressen finns i källaren på deras partikanslier. Men tyvärr ska detta finansieras med skattehöjningar och ökad skuldsättning för framtida generationer.
Centerpartiet har redan pekat ut Magdalena Andersson som sin statsministerkandidat. Och i detta regeringsunderlag blir man beroende av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Hur tänker Centerpartiet få igenom sin egen politik i detta samarbete? Och hur har man tänkt skydda skattebetalarna från höjda skatter och framtida generationer från ökad skuldsättning när det gäller att finansiera allt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har på sin agenda?
Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågorna!
Precis som ledamoten inledde med att säga ligger vi relativt nära varandra i ganska många delar av den budgetproposition som lagts fram. Det handlar också om att ytterligare förstärka både underhållet, flyget och den upphandlade trafiken - det är de tre delar som Centerpartiet har valt att lyfta in för att förstärka det arbete som Tidöregeringen har med i sin budget för 2025.
Vad som händer om två år är en hypotetisk fråga. Vi ska ha ett val dessförinnan. För Centerpartiet är det otroligt viktigt att gå till val på den politik som vi driver och som, vilket ledamoten själv nämnde, på transportområdet ligger relativt nära den breda mitten, skulle man väl kunna säga, i det politiska landskapet i Sverige. Ledamoten nämnde själv att också Socialdemokraterna ligger i detta härad.
Vilka sedelpressar som finns i källaren hos olika partier tänker jag inte uttala mig om.
Det finns ett uttryck som användes av en tidigare partiledare för Centerpartiet: Man säljer inte skinnet förrän björnen är skjuten. Det finns ingen möjlighet att uttala sig om vilka konstellationer som kan bli möjliga efter valet 2026. Det beror på hur väljarna lägger sina röster. Det går alltid att resonera utifrån dagsläget, det förra valresultatet eller de opinionsundersökningar som görs med jämna mellanrum. Som det ser ut just nu går det inte särskilt bra för Tidöpartierna. För Centerpartiet är det viktigt att få igenom sin politik, oavsett vilket samarbete man finns i.
Fru talman! Man kan trots allt ha många tankar och idéer, och det är lättare att samarbeta och hitta bra kompromisser för Sverige om man ligger åt ungefär samma håll. Med de samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som Centerpartiet har tänkt sig och skulle behöva i en regeringskonstellation har jag svårt att se hur inrikesflyget skulle överleva och hur vi skulle få någon form av fungerande vägnät i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Jag kan tycka att det är direkt förmätet av ledamoten Heie att prata om underhåll av vägar och att dra snyfthistorier om hur dåligt det är i Fyrbodal. Trafikverket var väldigt tydligt när den nuvarande planen antogs: Vägnätet kommer att vara i sämre skick i slutet av planperioden eftersom det inte satsas tillräckligt mycket pengar på vägunderhåll. Detta är en plan som en regering som Centerpartiet stödde var med och tog fram. Jag kan som sagt tycka att det är anmärkningsvärt att man står här och drar snyfthistorier när man är så pass medskyldig till att vi i dag har ett vägunderhåll som inte alls möter de behov vi ser om vi åker ut på vägar runt om i Sverige.
Hur ser beskedet ut till våra trafikanter där ute på vägarna? Hur ser kompromisserna ut? Hur mycket pengar blir det egentligen till vägunderhåll om Centerpartiet får vara med och styra? Någonstans krävs kompromisser. Tittar man på historien - och den måste man kunna lära sig av - ser man att en regering med Socialdemokraterna som ledare och Centerpartiet som stödparti inte bryr sig särskilt mycket om de vägar i Fyrbodal som ledamoten Heie pratar sig så varm för.
Fru talman! Jag skulle önska att ledamoten Stockhaus höll sig för god för att lägga ord i min mun och tala om vad jag borde säga i olika sammanhang.
När det gäller snyfthistorier tror jag att vi alla är med om att besöka olika delar av vårt land och se brister i infrastrukturen. Jag har suttit i riksdagen i 18 år, och det har varit både alliansregeringar och socialdemokratiskt ledda regeringar under den tiden. Jag tycker att man har ett samlat ansvar för hur vägnätet, järnvägsnätet och så vidare har sett ut under den tiden.
När det gäller den plan som togs fram under förra mandatperioden var Centerpartiet inte en del i arbetet med att ta fram den; det var efter att januarisamarbetet hade fallit. Det stämmer alltså inte riktigt.
När det gäller planeringen av svensk infrastruktur borde den vara mycket mer långsiktig och bygga på mycket bredare majoriteter. Detta tycker jag är en jätteviktig del. Jag hoppas att den här regeringen tar åt sig av att de lappkast vi har sett på senare år inte främjar vare sig investeringar eller ett hållbart utnyttjande av våra gemensamma resurser.
Det finns möjligheter att göra riktigt breda överenskommelser i svensk politik på infrastrukturens område. Då skulle ledamoten inte behöva vara så orolig för vägsnuttar i olika delar av landet, utan man skulle kunna vara trygg med att det finns förutsättningar för att säkerställa en god infrastruktur, oavsett om det gäller sjöfart, luftfart, väg eller järnväg - eller digital kommunikation, för den delen.
När det gäller dessa olika delar finns det verkligen förutsättningar i Sveriges riksdag för att lösa detta på ett bra sätt. I nästa debatt deltar infrastrukturministern, som i och för sig inte tillhör samma parti som ledamoten Stockhaus. Det har, tycker jag, hörts positiva kommentarer som handlar om att man ser vikten av långsiktiga lösningar. Detta efterfrågar både enskilda människor och företagen, för att Sveriges konkurrenskraft ska byggas stark framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag har haft förmånen att samverka med allianspartier i sexton år - åtta år i majoritet och åtta i opposition - hemma i Uddevalla och även i Västra Götalandsregionen. Många gånger var det i den samverkan jag deltog i KD och Centern som stod nära varandra.
Fru talman! Så tycker jag att det är även här i kammaren när man lyfter olika problem. Det finns, menar jag, en värdegemenskap rent ideologiskt mellan de gamla allianspartierna. Men av olika skäl har man landat på olika sätt.
Haken med detta, fru talman, är att politik handlar om att vilja få igenom sina egna frågor. Ska man få igenom sina egna frågor underlättar det om man samverkar med någon som är beredd att förhandla om just de egna frågorna.
Inom Tidö har vi hittat ett samarbete där åtminstone vi som kristdemokrater känner att vi i olika utskott och budgetförhandlingar har fått igenom en hel del. Det finns saker som vi inte är nöjda med - bistånd är ett exempel. Men vi har ändå hittat en gemenskap där vi kan stångas, bråka, förhandla och komma fram till lösningar.
Jag var tidigare i arbetsmarknadsutskottet och är nu i trafikutskottet, och när jag läser de olika motionerna måste jag ändå ställa frågan till ledamoten Ulrika Heie: Hur ska ni få igenom Centerns politik?
Fru talman! Tack, ledamoten Magnus Jacobsson, för frågorna!
Jag tänkte inte fördjupa mig i en fråga om värdegemenskaper eller huruvida olika värderingar antingen står stabilt eller har förändrats under de senaste fem sex åren. Den diskussionen tänker jag att vi kan ta någon annanstans.
Haken när det gäller att få igenom sina egna frågor diskuterade jag nyss med ledamoten Stockhaus. Det handlar om att skapa breda uppgörelser. Den retorik som Tidöregeringen nu har - vi behöver inte lyssna på någon annan, för vi får med nöd och näppe igenom våra egna förslag - tycker jag är synnerligen olycklig för hela Sveriges utveckling. Tar man på sig att leda ett land finns också möjligheten att skapa breda majoriteter och uppgörelser och även hålla dem. Ledamotens parti kanske inte alltid har visat sig vara det mest pålitliga när det gäller att hålla olika energiöverenskommelser eller andra överenskommelser.
Jag är tacksam för ledamotens omsorg och för att han bekymrar sig över hur Centerpartiet ska få igenom sin politik. Men jag var också tidigare inne på att det handlar om att skapa breda överenskommelser. De partier som står upp för att hela Sverige ska leva och för Sveriges konkurrenskraft skulle kunna bidra till betydligt bredare överenskommelser, som då skulle vara beständiga över tid, oavsett om det blir ett skifte på statsministerposten eller inte.
Jag tackar för medkänslan från den kristdemokratiske ledamoten, men jag ser inga problem med att på olika sätt driva frågor som är viktiga för Centerpartiet, oavsett om det gäller sjöfart, luftfart, väg eller järnväg. Vi vill att hela systemet ska fungera, inte minst kopplat till de digitala kommunikationerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Jag tycker att det är behjärtansvärt att eftersträva breda uppgörelser och håller med om att man bör göra det. Alla vi som befinner oss i denna kammare vet dock att man när man väl har bildat någon form av majoritet tenderar att förhandla inom majoriteten, och när den förhandlingen är färdig är det inte alltid lika lätt att förhandla med någon annan. Så ser det ut kommunalt och regionalt, och så ser det även ut i denna kammare.
Om man ska ha breda uppgörelser måste man leta efter uppgörelser med partier med vilka man åtminstone har någon form av grundläggande överenskommelse om vad som är problemet. För den som läser de tre olika motionerna blir det helt uppenbart att inriktningarna är olika. Därför, fru talman, kan jag inte riktigt förstå resonemanget om breda uppgörelser.
Resonemanget blir ännu svårare att förstå om man lyssnar till Centerpartiets ledare, som inte är här i kammaren och alltså inte kan försvara sig. Han har vid åtskilliga tillfällen sagt att det är på den röda sidan Centern ska hitta sitt mandat. Men om vi läser Tidöpartiernas budget - och till och med delar av Socialdemokraternas budget, dock inte de delar som avser vägar - och sedan tittar på Centerns budget ser vi att det finns en helt annan värdegemenskap och en helt annan uppfattning om hur infrastruktur ska utvecklas.
Fru talman! För mig handlar det inte bara om allmän omsorg om Centerpartiet - jag tror att de är stora nog att ta hand om sig själva - utan även om en omsorg om svenska folket och att hela landet ska fungera. Då behövs det en politik som bygger på att hela landet ska fungera.
Fru talman! Man får rätta mig om jag har fel, men jag skulle tro att detta med att hela landet ska fungera lyfts fram i alla partiers motioner när det gäller kommunikationer. Jag har väldigt svårt att se att något av de åtta partierna i Sveriges riksdag skulle säga att vi kan strunta i Skåne eller Norrland eller att vi kan strunta i Krokom eller någon annan kommun ute på någon ö. Alla vill att hela Sverige ska leva - det är en grundläggande värdering när det gäller hur kommunikationer ska fungera i Sverige.
Det finns andra arbetssätt, Magnus Jacobsson. Försvarsberedningen är ett sådant. Där sätter sig alla åtta partier i Sveriges riksdag ned tillsammans och tittar på hur situationen ser ut, vilka utmaningar och hot man ser framöver och hur vi behöver stärka Sveriges gemensamma försvar. Jag skulle säga att infrastruktur, i och med Sveriges Natomedlemskap, bör ha liknande planeringsförutsättningar och inte det nuvarande arbetssättet. Jag blir lite förvånad när man kramar det nuvarande arbetssättet med sådan emfas och säger att vi ska göra som vi alltid har gjort. Indikationer pekar på att detta - att göra som vi alltid har gjort - gör att vi faktiskt går bakåt.
Vi borde prova nya arbetssätt som kan ge oss nya förutsättningar och koppla ihop infrastrukturområdet med försvarsområdet och kompetensförsörjningsområdet. Det har vi ett ansvar att göra, oavsett om vi sitter i majoritet eller i opposition.
Vi har ett gemensamt intresse av att skapa framtida förutsättningar som är viktiga för Sverige. Det finns andra arbetssätt som gör att man kan inkludera och ge förutsättningar för alla partier att komma till tals. Alla förstår att uppgörelser handlar om förhandling, men för Sverige, Sveriges konkurrenskraft och de människor som bor och vill verka här vore ett annat arbetssätt, där man kom överens om långsiktiga förutsättningar, mycket bättre.
