Maria Stockhaus

Fru talman! Det kan tyckas märkligt att vi debatterar ett betänkande som vi är helt överens om, men det visar att vi alla är väldigt engagerade i frågor om digitalisering och AI. Som många redan sagt handlar betänkandet EU-kommissionens vitbok om behovet av en digital infrastruktur. Moderaterna liksom hela utskottet stämmer in i kommissionens ambitioner när det gäller utvecklingen av den gemensamma EU-politiken på det digitala området.

Jag vill understryka att tillgången till väl fungerande elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är helt grundläggande för att vi ska kunna skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. För att möta privatpersoners, företags och det offentligas ökande behov av överföringskapacitet behöver den digitala infrastrukturen kontinuerligt upprätthållas, underhållas och utvecklas. Det är även angeläget att hålla ett högt tempo på området för att värna EU:s och medlemsstaternas långsiktiga konkurrenskraft gentemot omvärlden. Här har Sverige ett viktigt uppdrag i att stå emot de protektionistiska och tillbakahållande krafter som finns i EU.

Fru talman! Den digitala infrastrukturen är viktig och ligger till grund för den digitala tjänsteutvecklingen. Den digitala infrastrukturen och den digitala tjänsteutvecklingen stärker konkurrenskraften i både Sverige och EU. Sverige är inte ett perfekt land, men vi kan ändå konstatera att vi ligger långt fram i flera avseenden.

En del i att stärka Sverige och konkurrenskraften är att regeringen har tillsatt en AI-kommission, vilket flera talare har nämnt. Kommissionen har i uppdrag att ta fram förslag för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är ett viktigt steg för att utveckla användningen av artificiell intelligens i Sverige. Kommissionen har nog träffat alla partier, och man har redan nu avslöjat att en del av förslagen kommer att handla om just digital infrastruktur, som är en förutsättning för att kunna stötta AI-utvecklingen.

Fru talman! AI kommer att ha stor påverkan på vårt samhälle framöver, inte minst på transportområdet. AI kan analysera stora mängder data, jämföra historiska trender med nuvarande förhållanden och skapa insikter i realtid. Dessa insikter kan hjälpa mänskliga trafikledare att fatta beslut som leder till minskad trafikstockning, till exempel genom att justera trafiksignalernas tajmning i en korsning som är utsatt för flaskhalsar. Med hjälp av drönare, autonoma system och artificiell intelligens står logistiken för en stor och genomgripande förändring.

Undersökningar visar att företag har stora förhoppningar på vad AI kan innebära i form av effektivisering, minskad klimatpåverkan och ekonomisk rationalisering. Företagen välkomnar de många fördelarna med digitalisering och artificiell intelligens. Nästan nio av tio förväntar sig minskade logistikkostnader och en ökning av transporterna på lång sikt. 72 procent räknar med färre fel i transportkedjan, och 58 procent ser mer miljövänliga transporter. Detta är kanske inte det första man tänker på när man pratar om AI men är intressant eftersom vi hanterar transporter. Det kommer också att påverka behoven av infrastruktur, som kan komma att se annorlunda ut beroende på hur snabbt denna utveckling går. Digitaliseringen som helhet ses som en möjlighet av 88 procent av de tillfrågade medan 11 procent anser att det är en risk.

Fru talman! Regeringen satsar på att bygga ut och säkerställa snabb uppkoppling i hela landet. För de flesta områden är det kommersiellt lönsamt att bygga ut, men för de delar där det inte är det tar staten ett ansvar för att säkerställa att digital delaktighet och utveckling blir möjligt i hela landet.

Digitaliseringen förutsätter fysisk infrastruktur, och kommissionen tar även upp behovet av att öka säkerheten kring den fysiska infrastrukturen, inte minst i syfte att skydda värdet på de omfattande investeringar som EU måste göra.

Kommissionen lyfter också fram behovet av att främja avancerad forskning och innovation i hela EU för att stärka de digitala nätverkens fysiska säkerhet. Kommissionen menar att utvecklingen här särskilt bör bedrivas i syfte att stödja utvecklingen av ny fiber- och kabelteknik, där säkerheten för undervattenskablar betonas särskilt. Kommissionen efterfrågar forskning om säkerhet och sensorteknik för bevakning av kablar och deras tillhörande infrastruktur.

Denna vitbok är ett viktigt steg för en dialog inom EU för att stärka vår konkurrenskraft och digitala utveckling.

Vi ser fram emot ett fortsatt arbete i regeringen inom ramen för samarbetet inom EU för att stärka Sveriges digitala konkurrenskraft och säkerhet.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Om en ny regering går emot det man själv tycker ska vi ha en beredning och helt plötsligt komma överens, men så länge man får köra sitt eget race och bestämma själv är det inga problem. Det är en lite spännande inställning till demokratin, kan jag tycka.

Det den här regeringen har gjort är att öka budgeten för underhåll av både väg och järnväg - ganska mycket, till och med - i de två budgetar man har lagt fram. Vi har också varit tydliga med att ge Trafikverket i uppdrag att bli effektivare i sina upphandlingar av underhåll, liksom effektivare i sitt utförande av de underhållsåtgärder man gör.

Vi har även varit väldigt tydliga inför arbetet med infrastrukturpropositionen och den nya infrastrukturplanen att underhåll kommer att ha en betydligt större del av den totala kakan än historiskt, just för att vi ska komma till rätta med de problem vi har med den växande underhållsskulden.

Fru talman! Välkommen till infrastrukturfrågorna, Jacob Risberg! Jag har förstått att Linus Lakso är sjuk - hälsa att han ska krya på sig.

Jag reagerade på två saker i anförandet, och den ena var frågan om bland annat underhåll och det dåliga skick som vår järnväg är i. Det är ju så att Miljöpartiet antingen satt i regering eller var stödparti till regeringen när den förra planen och planen före den togs fram. Framför allt i den senare planen var Trafikverket väldigt tydligt med att den summa pengar som satsas på underhåll innebär att järnväg och väg kommer att vara i sämre skick i slutet av planperioden. Det finns alltså en anledning till att det ser ut som det gör, och det är helt enkelt att man inte har satsat på underhåll av järnväg.

Det andra jag reagerade på är frågan om beredning, som kommer upp med jämna mellanrum. Miljöpartiet var som sagt med i regeringen och satt som stödparti till regeringen när den förra och den förrförra planen togs fram. I inget av de sammanhangen har oppositionen någonsin bjudits in till något samtal över huvud taget för att hitta de långsiktiga överenskommelser för svensk infrastruktur som oppositionen nu talar sig varm för. Det är väldigt intressant: När man byter sida i politiken och hamnar i opposition ska man helt plötsligt vara med och bestämma, men när man är med och bestämmer vill man inte släppa in oppositionen.

Den diskussionen misstänker jag att vi kommer att ha åtskilliga seminarier om i Almedalen också. Jag tycker att det börjar bli lite tröttsamt att man inte tar något ansvar för sitt agerande när man själv satt i regeringsställning.

Fru talman! Jag funderar lite grann på detta med utredningar. Man kan titta på förslagen. I det här fallet var de 19 stycken. En del av dem var kanske mer politiskt laddade.

Men att Trafikverket ska ha bättre koll på anläggningars status, att det ska finnas en underhållsplan, att man ska ha en bättre dialog med tågoperatörerna och att man ska göra en genomlysning av Trafikverket skulle jag säga är frågor som Socialdemokraterna har på sin agenda i dag.

Det är väldigt svårt att förstå att man för tio år sedan valde att kasta utredningen i papperskorgen. Jag tror att det berodde på att det han inte föreslog var att man skulle återförstatliga järnvägsunderhållet.

Anledningen till det var att han i sin utredning kom fram till att det var mer effektivt att upphandla underhållet än att Trafikverket skulle sköta det i egen regi. Det var den anledningen. Det finns siffror på det. Han tittade på det och såg att det blev bättre.

Underhållet i dag genomförs inte på ett optimalt sätt. Det har också Riksrevisionen konstaterat vid flera tillfällen. Det gäller både väg och järnväg. Men det handlar också om hur Trafikverket gör sina upphandlingar. Om man tittar på den egna genomlysningen som Trafikverket har gjort handlar det snarare om brister internt hos Trafikverket. Då kan man undra om det Socialdemokraterna tror.

Fru talman! Läser man genomlysningen, vilket jag antar att Gunilla Svantorp har gjort, kan man konstatera att det är väldigt mycket av centrala funktioner och centrala rutiner i Trafikverket som inte fungerar som det ska i dag. Det levererar inte effektiva tjänster ut till vår infrastruktur.

Fru talman! Hur kan Gunilla Svantorp tro att om Trafikverket tog hand om underhållet av järnvägen skulle helt plötsligt allting fungera lysande? Man kan fundera på om Gunilla Svantorp har läst den interna genomlysning som Trafikverket självt gjort av sin verksamhet.

Fru talman! Detta med en infrastrukturberedning har kommit upp i ett antal debatter. Det är ganska intressant. Det är lätt att i opposition säga: Nu är inte vi med och bestämmer längre. Då vill vi ändå sitta med vid bordet och bestämma.

Det intressanta är detta: Trots åtta år med en socialdemokratisk regering och två nationella planer som togs fram var oppositionen inte inbjuden till något enda möte för att diskutera infrastrukturen. Jag kan tycka att det är lite magstarkt att man nu, när man sitter i opposition, börjar prata om att det är viktigt att vi pratar ihop oss om infrastrukturen. Det var dessutom en minoritetsregering, men man gjorde ändå inte några ansatser över huvud taget för att bjuda in oppositionen.

Jag har en annan fråga som jag skulle vilja ta upp med Gunilla Svantorp, fru talman. Det gäller en utredning som Gunnar Alexandersson gjorde för tio år sedan. Den heter Koll på anläggningen. I den fanns det 19 förslag för ett bättre järnvägsunderhåll. Det handlade om bättre koll på anläggningarnas status. Det handlade om att ta fram en underhållsplan. Det handlade om en bättre dialog med tågoperatörerna. Dessutom innehöll den förslag om en genomlysning av Trafikverkets styrning och ledning.

Fru talman! Min fråga är: Hur kan ledamoten Svantorp försvara att utredningen kastades i papperskorgen av den förra regeringen? Den ledde inte till några konkreta förslag över huvud taget för att förbättra underhållet. Det är tio år sedan. Hade de insatserna gjorts då, hade man gjort en genomlysning av Trafikverket då, hade man tagit fram en underhållsplan då, hade man haft bättre koll på anläggningarnas status då, hade vi inte varit i den situation vi är i dag med stora förseningar av tågen och stora potthål i våra vägar.

Fru talman! Denna regering har tagit många initiativ för att förändra tingens ordning. Att satsa på underhåll av infrastruktur är oerhört viktigt. Att bygga ny räls, eller för delen ny väg, tar väldigt lång tid och är väldigt kostsamt. Det som kan ge resultat här och nu för dem som står och fryser på perronger är att vi ser till att järnvägsunderhållet börjar fungera. Det pågår en intensiv diskussion med Trafikverket för att verkligen få ordning på detta.

Det märkliga, fru talman, är att oppositionen hela tiden driver att det är bättre om staten tar hand om detta. Trafikverket, som alla är så kritiska till, ska ta ansvar för järnvägsunderhållet - då löser vi alla problem. Det finns utredningar som tydligt visar att vi får mer valuta för pengarna när det gäller järnvägsunderhåll om vi har den modell vi har i dag med professionella operatörer som utför detta.

När det gäller delningen av Trafikverket ser jag att man ägnar sig åt önsketänkande, fru talman. Allting var bättre förr - om bara klockan vrids tillbaka kommer tågen att gå i tid, och då kommer det inte att finnas några potthål i vägarna.

Så enkelt är det dock inte. Vi har ett gigantiskt verk som har vuxit under lång tid. Att man vill dela Trafikverket tyder på en övertro på att alla problem kommer att lösas om vi bara vrider tillbaka klockan.

Vi ser problemen med Trafikverket och sätter hård press på verket. Denna regering har gett tydliga uppdrag till Trafikverket att förändra sig. Den dialog som vi har haft med Trafikverket är det som har lett fram till denna genomlysning och den effektiviseringsresa som man nu befinner sig på för att minska kostnaderna med 5 procent. Det sker också en stor omorganisation internt. Detta är tack vare att den här regeringen har sett problemen med Trafikverket och tagit tag i dem.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade intrycket att replikerna i ett replikskifte ska innehålla någon form av fråga, men jag upplevde att ledamotens replik var mer av ett anförande.

Jag undrar om ledamoten har stängt av och inte lyssnat på oss i denna debatt eller på infrastrukturministern när han uttalat sig. Skulle vi på något sätt vara nöjda med tingens ordning? Det finns ett uppdrag att snabba på investeringarna och underhållet i norra Sverige för att det som hände på Malmbanan inte ska hända igen. Det förs enormt mycket dialog med Trafikverket för att sätta press på Trafikverket att förbättra sitt arbete. Man har också ett konkret uppdrag att effektivisera och hålla nere sina kostnader.

Vi tittar också på att göra om förutsättningarna för nationell plan så att vi säkerställer att den infrastruktur som redan finns på plats fungerar. Det gör den bevisligen inte i dag.

Det finns mycket som den här regeringen är nöjd med, men hur infrastrukturen fungerar i Sverige är regeringen inte nöjd med. Detta är någonting, fru talman, som jag kan tycka att Vänsterpartiet har ett stort ansvar för. Man stöttade under åtta år en regering som i princip satt på händerna och fokuserade på bandklippning snarare än på att underhålla det vi har.

Det är därför vi har stora potthål i våra vägar. Det är också därför vi har en järnväg som inte fungerar. Man har helt enkelt inte satsat på det underhåll som infrastrukturen behöver.

Fru talman! I sitt inriktningsunderlag för den förra planen sa Trafikverket tydligt att anläggningen med den här fördelningen av pengar kommer att vara i sämre skick i slutet av planperioden än vad den var i början. Man kan också titta på Riksrevisionens kritik mot hur den förra regeringen genomförde sitt planarbete.

Jag skulle nog säga att det är en värderingsfråga om man tycker att det är att strunta i underhållet, men jag tycker definitivt att det är att underfinansiera underhållet och att prioritera bandklippning i valrörelser framför att se till att det vi faktiskt har på plats fungerar.

Det som var viktigt med dessa möten var att de inte omfattade enbart godstrafik eller persontrafik utan omfattade alla aktörer, även de aktörer som underhåller spåren. Trafikverket var naturligtvis också med. Alla som kör tåg på spåren var med i samma möte. Det som hände där var att man kom fram till väldigt många bra lösningar som man praktiskt kan implementera för att minska den tid då trafik måste stoppas när man utför underhållsarbete. Detta är en ganska viktig fråga för både persontrafiken och godstrafiken.

Jag går vidare till frågan om kostnadsutvecklingen och huruvida avregleringen har lett till en kostnadsökning. När Alexandersson tittade på denna fråga konstaterade han att underhållet har blivit både bättre utfört och mer kostnadseffektivt tack vare den avreglering av järnvägsunderhållet som genomfördes av den tidigare alliansregeringen. Jag tycker att detta ganska tydligt visar att kostnadsutvecklingen inte har med avregleringen att göra.

(Applåder)

Fru talman! Man kan välja att lägga sitt fokus lite olika. Jag tyckte att jag var inne på mycket av det som regeringen vill göra, inte minst att vi håller på att ta fram en ny infrastrukturproposition.

Det har varit en hel del gemensamma möten med alla intressenter, exempelvis i järnvägsbranschen, för att diskutera hur vi kan genomföra underhåll på ett effektivt sätt och så att det påverkar dem som kör tåg - oavsett om det är gods- eller persontrafik - så lite som möjligt. Trafikverket hade ett uppföljande möte i förra veckan, och det har visat sig att den här typen av dialoger har öppnat upp helt nya möjligheter för att effektivisera underhållet och minska påverkan på kapaciteten när man måste göra underhåll.

Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att snabba på - vi kallar det snabba på-uppdraget - i norra Sverige. Där tittar man på hur vi kan snabba på de nödvändiga investeringarna i norra Sverige och hur vi kan hitta möjligheter till alternativ finansiering, vilket exempelvis Socialdemokraterna är väldigt tveksamma till. Det skulle vara ett viktigt sätt att få fram det här snabbare.

Hade den förra regeringen i stället för att satsa på den extremt olönsamma höghastighetsjärnvägen lyssnat på Trafikverket, som faktiskt ville ha en större andel pengar till underhåll, hade Malmbanan möjligtvis inte varit i det här skicket. Under åtta år struntade man i underhåll och fokuserade på att klippa så många band för nya projekt som möjligt i stället för att se till att det vi redan har på plats fungerar. Det är en av anledningarna till att det ser ut som det gör på Malmbanan i dag.

Fru talman! Det här är årets höjdpunkt, åtminstone för oss i trafikutskottet. Vi ska nu debattera övergripande infrastruktur.

Ett slitet begrepp i debatten är att infrastrukturen är blodomloppet i vårt land. Även om det är ett slitet uttryck är det en rätt bra beskrivning av vad det handlar om. Utan infrastrukturen går det inte att transportera människor och gods, och då skulle samhället helt stanna av.

Det finns i Sverige 216 400 kilometer väg, 15 600 kilometer järnväg, 44 instrumentflygplatser och 54 hamnar. Det är fascinerande hur vi i debatten ofta fokuserar på tillkommande kilometer järnväg men sällan på all den räls som redan finns på plats.

Sällan pratar vi väg. Flygplatser pratar vi oftast om när det kommer initiativ om att lägga ned och minska flyget, och hamnarna är sällan uppe i debatten. Det är tillkommande kilometer räls som oftast är föremål för diskussion.

För oss moderater och regeringen är alla trafikslag viktiga. De behövs alla fyra för att vårt land ska fungera, och vi ska ha ett transportsystem som håller ihop så att människor kan ta sig till och från arbetet och gods komma fram i tid.

Vår moderatledda regering lägger nu mer fokus på att faktiskt se till att det vi redan har på plats ska fungera. Mer pengar läggs på underhåll av järnväg och väg, och vi säkerställer att våra regionala flygplatser kan fortsätta sin verksamhet genom att dubblera stödet till dem.

Fru talman! Arbetet med en infrastrukturproposition pågår. Sedan ska en ny nationell plan tas fram. Det är utmanande med tanke på de behov som finns, men det är också utmanande på grund av den ansvarslöshet som präglade den förra regeringens och dess stödpartiers arbete med den plan som gäller nu.

Det ekonomiska visar att planen ger 70 öre tillbaka på varje satsad krona - till att börja med. Det är något som vi som land inte har råd med. Vi måste se till att satsa pengarna där de behövs mest och där de ger bäst avkastning.

Trafikverket är också tydligt med att med den fördelning av pengar som gjorts kommer både väg och järnväg att vara i sämre skick i planperiodens slut än vad den är i dag.

Riksrevisionen är också fullkomligt förödande i sin kritik mot den förra regeringen och arbetet med planen. Riksrevisionen konstaterar att de investeringar som den förra regeringen valde "inte effektivt bidrar till att nå riksdagens transportpolitiska mål. Bristerna beror bland annat på att regeringen genom sin styrning inte gett Trafikverket förutsättningar att föreslå de mest samhällsekonomiskt lönsamma projekten. Tillsammans med stora kostnadsökningar har det förhindrat en planering som ger mest nytta för pengarna."

Den förra regeringen valde dessutom att minska anslagen till järnvägens nya signalsystem ERTMS trots att Trafikverket varnat för att det vore direkt systemhotande. ERTMS kommer därför enligt Trafikverket inte att vara implementerat förrän efter 2070, vilket leder till kraftigt ökade underhållskostnader för det gamla systemet. Det allra värsta är enligt Riksrevisionen att resultatet ger sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt.

Utöver detta kom det under den förra regeringen elva olika riksrevisionsrapporter om brister på Trafikverket - brister som den förra regeringen helt enkelt struntade i att göra någonting åt.

Fru talman! Utmaningarna framåt är stora, men viktiga steg har redan tagits, såsom mer pengar till underhåll av både väg och järnväg och fler uppdrag till Trafikverket att förbättra sin verksamhet, effektivisera och hålla nere kostnaderna. Vi kan också se att Trafikverket tack vare hårda krav från regeringen har gjort en genomlysning och tagit fram en plan för omfattande förändringar internt.

Det måste helt enkelt bli ordning på infrastrukturen. Vi har inte obegränsat med pengar utan måste se till att vi gör rätt saker med de pengar vi satsar. Samhällsekonomisk lönsamhet måste ha högre prioritet. Vi har satsat och kommer att satsa mer på underhåll, vilket är det som kommer att göra störst skillnad på kort sikt i människors vardag. Potthålen blir färre, och tågen har bättre möjligheter att hålla tidtabellen.

Fru talman! Jag tror att vi alla kan vara överens om att det behövs förändringar på Trafikverket. Ett väl fungerande och effektivt arbetande trafikverk är förutsättningen för att vi ska få till det underhåll och den nybyggnation vi behöver i vårt land. Som jag sa tidigare har problemen på Trafikverket varit kända länge. Riksrevisionsrapporterna och en strid ström av anekdotisk bevisföring kan inte ha undgått någon utom möjligen den förra regeringen.

Tack vare de krav som vår regering nu ställer på Trafikverket börjar det äntligen hända saker, och förändringar är på gång. Det kommer att ta tid att förändra ett verk med över 10 000 anställda, men det är någonting som måste göras.

Vad ägnar sig oppositionen åt? Jo, den ägnar sig åt ett politiskt spel för att skapa splittring i regeringsunderlaget. Att i det här läget föreslå en gigantisk omorganisation bara för att försöka sabotera Tidösamarbetet är oansvarigt. Tack vare att regeringen ställer krav på Trafikverket, både genom konkreta uppdrag och genom dialog, ser vi att krismedvetenheten finns och att förändringsarbete har påbörjats. Att i det läget ge signaler om att dela Trafikverket riskerar att lägga en våt filt över det arbetet.

Fru talman! Transporter och infrastruktur är förknippat med vårt klimatarbete. Utsläppen från våra transporter måste minska om vi ska nå våra mål. Det gläder mig att se att alla trafikslag i dag arbetar hårt med att få ned sina utsläpp. För fyra och ett halvt år sedan, när jag klev över till trafikutskottet, var det ingen som trodde att tunga lastbilar skulle kunna gå på el. Nu rullar tunga lastbilar som går på el på våra vägar. Jag ser med spänd förväntan fram emot att se hur den tekniska utvecklingen fortsätter.

Den stora utmaningen blir att planera för ett transportsystem i snabb förändring, men vi kan ändå förutsätta att alla trafikslag blir helt fossilfria och att teknikutvecklingen fortsätter.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller ledarskapet på digitaliseringsområdet kommer vi nog inte att bli eniga om huruvida den förra regeringen gjorde tillräckligt eller inte. Det som är väldigt tydligt är att både branschen och offentliga aktörer har saknat ledarskapet. Det är tydligt att man inte gjorde tillräckligt under de åtta år som vi hade en socialdemokratiskt ledd regering.

När det gäller offentlig sektor är den gemensamma digitala infrastrukturen för sjukvården i dag väldigt fragmenterad. Detta är konkret. Jag skulle säga att detta i värsta fall kan leda till att människor dör för att läkare inte har tillräckligt mycket information om patienters hälsotillstånd. En gemensam digital infrastruktur är en bra bas att utgå ifrån senare.

Vi har ett självstyre, och det är viktigt att man kan arbeta tillsammans med kommuner och regioner för att gå vidare utifrån detta. Men om vi får en gemensam digital infrastruktur på plats blir det ett väldigt bra första steg i ett bättre utnyttjande av digitala verktyg inom offentlig sektor.

När det gäller hat och hot är det i hög grad en fråga om mänskligt beteende, där människor måste ta ansvar för hur man beter sig på nätet. Hat och hot är olagligt, och det handlar om att se till att vi kan åtala dem som ägnar sig åt detta oavsett om de står här utanför på gatan och skriker hat- och hotfyllda budskap mot oss eller om det sker via sociala medier. Hat och hot är olagligt oavsett vilka medier man använder sig av.

De stora techföretagen gör mycket för att minska detta. Men i slutändan handlar det om att vi alla måste ta ansvar för vilken ton vi har på sociala medier. Det återstår en hel del arbete att göra, och vi behöver nog alla titta på detta och vara lite självkritiska när det gäller hur vi beter oss, inte minst på sociala medier.

Herr talman! Det är möjligt att ledamoten Svantorp tycker att den förra regeringen gjorde väldigt mycket på det digitala området. Men de aktörer som jag träffar säger något annat. Vi får starka signaler från både techbranschen och offentliga aktörer om att ledarskapet saknades när riktningen pekades ut. Det handlar också om bristfälligheten i bevakandet av Sveriges intressen på området i EU när man förhandlar om något så viktigt som till exempel AI Act.

Allt detta var bristfälligt från den förra regeringen. Det här är alltså inte min utsaga om den förra regeringens agerande på det digitala området, utan det handlar mer om hur marknaden har uppfattat det. Marknaden upplever också att den här regeringen har satt frågorna mycket högre upp på dagordningen.

Nu pågår ett arbete med en ny digitaliseringsstrategi, och vi väntar på AI-kommissionens förslag som kommer i oktober. Allt det här ligger i samma linje som det som Riksrevisionen har föreslagit, och det behöver arbetas ihop tillsammans med alla de förslag som kommer både när det gäller digitaliseringsstrategin och AI-kommissionen. Jag kan därför inte i dag svara på vad det konkreta resultatet kommer att bli av de kommande förslagen, utan det blir en helhet av de förslag som läggs fram.

Herr talman! Detta är en debatt om trafikutskottets betänkande nummer 16 Digitaliserings- och postfrågor.

I betänkandet behandlas också frågor om artificiell intelligens. För många har nog Al känts som science fiction. Men den 30 november 2022 blev det plötsligt väldigt verkligt för de allra flesta.

Det var då som Chat GPT lanserades. På en vecka fick man 1 miljon användare. Trots att vi nog alla har använt AI i olika appar med mera har vi inte varit medvetna om det. Men i och med Chat GPT kom debatten om AI igång på allvar.

Herr talman! Under den förra socialdemokratiska regeringen fanns mycket frustration inom it-branschen i Sverige. Man såg att Sverige halkade efter resten av världen när det gäller både digitalisering och AI, trots att vi har världsledande företag inte minst när det gäller infrastruktur. Många påpekade avsaknaden av politiskt ledarskap inom området.

Nu har vi en ny regering som har satt frågorna om digitalisering och AI högt på dagordningen och bland annat arbetar fram en ny digitaliseringsstrategi, och den har tillsatt en AI-kommission som kommer med sina förslag redan i höst.

En grundförutsättning för att Sverige ska lyckas med digitalisering och Al är att infrastrukturen finns på plats. Regeringen har gett PTS, Post- och telestyrelsen, i uppdrag att analysera åtgärder för att effektivt öka utbyggnaden av infrastruktur för snabbt bredband.

Målet är att täcka så kallade vita fläckar, det vill säga områden med hushåll som ännu saknar tillgång till stabilt bredband. PTS beräknar att så många som 98 procent av alla hushåll och arbetsställen kommer att ha tillgång till uppkoppling om 1 gigabit per sekund under 2025.

Dessutom har regeringen föreslagit ytterligare investeringar i bredbandsutbyggnad, inklusive 1,4 miljarder kronor nästa år och fortsatt stöd fram till 2025.

PTS arbetar aktivt med att stötta bredbandsutbyggnaden, särskilt i områden där kommersiell utbyggnad inte sker. Regeringen undersöker också möjligheten att påskynda bredbandsutbyggnaden i landsbygd och glesbygd.

Herr talman! Vi har en självbild som land att vi är väldigt digitala, och det stämmer till viss del. Det finns dock ett område där vi halkar efter, och det gäller användning av digitala lösningar i offentlig sektor.

Regeringen tog i och med budgeten för i år ett första steg mot en gemensam digital infrastruktur för sjukvården. Målet är att förbättra kvaliteten i vården och patientsäkerheten genom att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation.

Målet är också att minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare genom till exempel automatisk överföring mellan system. Infrastrukturen ska även underlätta informationsförsörjning av hälsodata för bland annat forskning.

En förutsättning för att kunna utveckla och träna AI är tillgången på stora mängder data. I mars 2023 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till stadgeprincipen Open Data Charter, ODC, något som efterfrågats av marknaden under lång tid. ODC är en internationell organisation som verkar för att data från den offentliga förvaltningen ska vara mer öppen och lättillgänglig samtidigt som de enskildas rättigheter tas till vara. Regeringen har gett Digg, Myndigheten för digital förvaltning, i uppdrag att ansvara för genomförandet av ODC:s stadga.

Herr talman! Det nya säkerhetsläget ställer nya krav även på elektronisk kommunikation. Därför tog regeringen fram propositionen om en telesamverkansgrupp. Förslagen i propositionen innebär att PTS ska kunna besluta om att vissa aktörer ska delta i totalförsvarsplaneringen. Förslaget ger PTS befogenhet att ålägga aktörer att genom samverkan stödja arbetet med att återställa infrastrukturen för elektroniska kommunikationer i anslutning till händelser vid fredstida krissituationer eller när vi har höjd beredskap. Det ger Sverige bättre förutsättningar för robust krishantering och beredskap inom elektronisk kommunikation.

Herr talman! Betänkandet handlar om digitaliserings- och postfrågor. I dag har vi stora utmaningar med befordran av post när mer och mer blir digitalt och antalet fysiska brev har minskat drastiskt. Även om vi nu går mot sommar, och julkort känns avlägset, misstänker jag att många av er som sitter här har slutat skicka fysiska julkort och gått över till olika former av elektroniska julhälsningar. Mycket annat av det som vi tidigare skickade som fysisk post går numera elektroniskt.

Det finns stora fördelar med detta. Dels får alla tillgång till digital post på en gång i stället för att vara beroende av en fysisk utdelning, dels slipper vi åtgång av en massa papper, vilket är bra för miljön. Dessutom slipper vi transporter, som inte heller i alla lägen är bra för miljön.

Men en fysisk distributionsorganisation behövs trots allt, inte minst ur beredskapssynpunkt. Då blir frågan hur den ska finansieras och organiseras när mängden brev som skickas och som man betalar porto för blir allt mindre. Postfinansieringsutredningen kom med sina förslag i januari 2023 men har också fått tilläggsdirektiv kring digital post. En redovisning ska lämnas den 14 juni. Efter det blir det beredning för att ta fram förslag på hur framtidens postutdelning ska organiseras och finansieras.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i Nordiska rådet under ganska många år nu och känner verkligen att Norden är hemma - inte bara Sverige är hemma, utan hela Norden är hemma för oss. Oavsett vart man åker i Norden känner man sig hemma. Vi är en grupp länder som är väldigt likasinnade i många frågor och delar djupa historiska, kulturella, folkliga och ekonomiska band. När nu Sverige och Finland äntligen är med i Nato har vi ännu en möjlighet att ytterligare fördjupa och stärka vårt både militära och civila försvar.

När vi hade den här debatten för ett år sedan hade den ryska totala brutaliteten i Ukraina pågått i lite mer än ett år. Kriget har nu pågått i mer än två år och ser ut att fortsätta, tyvärr. Vårt stöd i Ukraina är viktigt, och vi ska göra så mycket vi kan så länge det behövs. Ett fritt Ukraina är viktigt för oss, och det finns ingenting som skapar mer nordisk nytta än just fred och frihet.

Fru talman! Man väljer inte sina grannar, men som betänkandet konstaterar är det nordiska samarbetet världens äldsta samarbete i sitt slag. Det omfattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Åland, Färöarna och Grönland. Relationen är nära och god, och vi fortsätter kontinuerligt att fördjupa den för att nå den uppsatta visionen om att vara världens mest integrerade och hållbara region till 2030. Till detta ska också läggas våra allt närmare band med våra grannar på andra sidan Östersjön, Estland, Lettland och Litauen. Vi i Sverige har med andra ord väldigt många bra grannar.

Den situation som har skapats av Ryssland gör dock att vissa delar av vårt samarbete måste intensifieras, särskilt vad gäller uppbyggnad av robusta samhällen. Vi tillhör nu samma försvarsorganisation i och med Nato, men vi har också egna fördjupade samarbeten, till exempel det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.

Ett mycket viktigt område handlar om militär rörlighet, både inom och mellan länderna. Det förutsätter en förbättrad infrastruktur, inte bara i form av nya projekt utan också genom att se till att den infrastruktur som finns på plats faktiskt fungerar.

Det här gäller också i fredstid. Regeringen konstaterade i sin skrivelse att gränsöverskridande transporter har stor betydelse för tillväxt och utveckling i de nordiska länderna. De gränsöverskridande transporterna mellan länderna gör det attraktivt att bo, studera och arbeta över landsgränserna. Just möjligheten att röra sig fritt och verka inom Norden är ju en stor del av kärnan i vårt samarbete.

Goda transporter är en förutsättning för en integrerad region. En förbättrad transportinfrastruktur motverkar gränshinder och ökar handel och rörlighet, och om det görs på rätt sätt är det också bra för klimatet.

Fru talman! Gränshinderrådet meddelar att man under 2023 bidrog till att sex gränshinder har kunnat undanröjas. Det är bra, men det är många gränshinder som fortfarande kvarstår innan vi kan nå vår vision om att vara den mest integrerade regionen i världen. Saker som borde fungera i hela Norden, som e-legitimation, frimärken, deklaration, pensioner och Swish, gör inte det. Därför måste arbetet såväl med att riva nuvarande gränshinder som att förekomma uppkomsten av nya intensifieras och prioriteras högre.

Det är välkommet att Gränshinderrådet 2022 fick ett starkare mandat, men samtidigt sänktes det kvantitativa målet för arbetet, alltså mängden gränshinder som ska klaras ut per år. Det är fel väg att gå när så mycket arbete kvarstår. Det kan vara så att det är de mest komplicerade gränshindren som faktiskt återstår där vi befinner oss nu, men det innebär inte att vi borde sänka ambitionsnivån.

Min kollega Johan Hultberg utvecklade detta i en artikel i fredags. Han beskriver gränshinder som småsten i skon. De ställer till det. Man får skavsår, och det känns inte riktigt bra när man ska gå och förflytta sig. Han lyfter också fram Färöarna som ett bra exempel på hur man kan jobba för att förebygga uppkomsten av nya gränshinder. Där screenar man nämligen alla nya lagförslag, dels utifrån befintliga gränshinder, dels för att undersöka om nya hinder riskerar att uppstå. Det är en konkret väg framåt och ett föredöme att ta efter om vi på allvar vill nå visionen om den mest hållbara och integrerade regionen till 2030.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! När den förra planen antogs av dåvarande regering var naturligtvis vi i oppositionen kritiska mot den.

Nu instämmer Riksrevisionen i kritiken. Rapporten som kom innan jul är nog bland det värsta jag har läst från Riksrevisionen. Man talar om att på grund av den förra regeringens styrning har vi sämre tillgänglighet i hela landet och fler döda.

Dessutom var Trafikverket tydliga med att statusen på anläggningarna var sämre i slutet av perioden.

Hur ser arbetet ut framåt med nya nationella planer för att undvika liknande kritik?

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Andreas Carlson.

För snart tio år sedan tog dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson emot en utredning som var skriven av Gunnar Alexandersson. Han radade upp en massa förslag kring hur man skulle kunna få ut mer underhåll. Det handlade om systemstöd, metoder och arbetssätt för planering och underhåll, en nationell underhållsplan baserad på anläggningarnas tillstånd med mera.

Vi kan konstatera att den förra regeringen tog emot utredningen och skickade ut den på remiss men att den sedan försvann i ett svart hål. Resultatet ser vi; det har tagits upp av andra frågeställare. Människor står och fryser på perrongen. Det är ständiga växelfel och avbrott. Vi har helt enkelt en järnväg som ingen litar på och en underhållsskuld på uppåt 130 miljarder.

Hur ser ministern på att det fanns förslag framme redan 2014 men att de ignorerades? Och framför allt: Vad vill infrastrukturministern göra för att minska underhållsskulden?

Herr talman! Det som Riksrevisionen kritiserade med "lagt kort ligger" var att det inte finns någon möjlighet att ompröva projekt där kostnaderna drar iväg till helt orimliga nivåer. Ostlänken är ett sådant exempel. Nu har planeringen gått så långt att det är svårt att stoppa. Det projektet borde man ha sett över och gett helt andra direktiv till långt tidigare.

Det är anmärkningsvärt att man vågar slänga in Norrbotniabanan i planen utan att ha ordentligt underlag. Jag säger inte att Norrbotniabanan inte behövs, och ibland får man titta också på andra aspekter än bara den rent samhällsekonomiska lönsamheten - det är det många som säger. Men med principen om lagt kort ligger blir det ett problem när vi har projekt där kostnaderna inte bara har stigit några procent utan har blivit flera gånger dyrare. Då måste man kunna ompröva.

Jag tror att svenska folket och även företag som är beroende av vår infrastruktur förväntar sig att vi tar ansvar för skattepengarna i stället för att bara låta dem rulla iväg utan kontroll och utan att fundera över om detta är rätt att fortsätta med eller inte.

Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man slår sig för bröstet för att man minsann lägger 500 miljoner mer än regeringen på järnvägsunderhåll. Men faktum är att man i sin förra plan gjorde en fördelning av pengarna mellan nya investeringar och underhåll när Trafikverket uttryckligen skrivit att anläggningarna kommer att vara i sämre skick i slutet av perioden än vad de var i början. Ändå valde man att låta det stå fast och inte göra några förändringar, vilket har inneburit att vi har bristande underhåll, och att vi har haft det under väldigt lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Som sagt, 500 miljoner i all ära, men den här kritiken rör att man inte har satsat tillräckligt på underhåll under flera år tillbaka, vilket gör att vi i dag är i den situation som vi är i. Det har varit roligare att klippa band i valrörelser än att se till att den anläggning vi har fungerar.

Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Jag har skrivit "åtta år!!" högst upp på min manuslapp. När ledamoten pratar kan man tro att hennes parti har varit långt ifrån att ta ansvar för något som har med järnväg att göra, men det stämmer ju inte. Det är inte så länge sedan Socialdemokraterna lämnade Rosenbad.

Jag citerade tidigare Riksrevisionens senaste rapport. Där kan man läsa att det med den förra regeringens styrning av Trafikverket har blivit sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken. Det är ganska allvarlig kritik.

I och med att man sa "lagt kort ligger" när man lade den förra planen har man inte kunnat pröva olönsamma projekt. Trafikverket var ändå i sitt underlag till den förra planen jättetydliga med att så som fördelningen såg ut mellan underhåll och nyinvesteringar skulle anläggningarnas status vara betydligt sämre än de var i början av perioden.

Det är lite anmärkningsvärt, herr talman, att stå och prata om allt underhåll som behövs när man så medvetet har åsidosatt och struntat i allt som Trafikverket har sagt och varnat för och att man helt enkelt har detaljstyrt Trafikverket på ett sätt som har lett till den situation som vi befinner oss i nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man sätter sig på så höga hästar och låtsas att man inte har haft något ansvar alls, trots att man har haft ansvar i åtta år och trots att Riksrevisionen totalt har sågat den förra regeringens infarstrukturpolitik.

Herr talman! Det hade varit intressant att ha två parallella järnvägssystem där man gjort på respektive sätt för att kunna jämföra. Då hade vi kunnat få en ordentlig oberoende utvärdering. Men här har VTI - som är väldigt oberoende, får vi väl lov att säga - tittat på detta och sagt att privata företag gör det effektivare. De utvecklar sina metoder på ett sätt som gör att man får ut mer underhåll för de pengar man satsar.

Herr talman! Elva riksrevisionsrapporter, varav flera rör järnvägsunderhållet, har totalt sågat hur Trafikverket arbetar. Man har inte koll på anläggningarna. Man gör inte upphandlingarna på rätt underlag. Det har gjort att vi hamnat där vi är i dag. Den förra regeringen gjorde inte någonting alls med anledning av de riksrevisionsrapporterna.

Den här regeringen försöker nu tillsammans med vårt samarbetsparti få till en förändring av Trafikverket - en förändring som den förra regeringen hade massor med underlag för att göra men valde att inte göra. Det handlar om att det är privata aktörer som genomför själva underhållet. Där tror jag att vi hamnar i en ideologisk fråga om synen på privata företag och huruvida de sköter saker och ting mer effektivt än vad en statlig myndighet skulle göra. Jag förlitar mig på oberoende utvärderingar som visar på att vi får mer för pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Sedan behöver Trafikverket steppa upp när det gäller hur de arbetar med de här upphandlingarna. Det är ett arbete som tyvärr borde ha gjorts för länge sedan, som den förra regeringen inte gjorde men som den här regeringen nu tar tag i.

(Applåder)