Riksflödet
Logga in
Replikerade på Gunilla Svantorp ·

Maria Stockhaus (M) om Kommunikationer

Maria Stockhaus (M) svarade Gunilla Svantorp i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2024/25:48 Onsdagen den 11 december” den 11 dec 2024.

Gunilla SvantorpS· i en replikTack, ledamoten Stockhaus, för frågan! Jag tycker att det är spännande att vi ska stå här i talarstolen och svara på hypotetiska frågor - speciellt när vi ser på siffrorna att delar av Stockhaus underlag riskerar att åka…
Replikskiftet · 8 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vi diskuterar infrastrukturen och dess budget för kommande år. Detta är viktigt, inte minst med tanke på att det är infrastrukturen som binder ihop hela Sverige och också binder ihop Sverige med andra länder, framför allt våra nordiska grannländer.

Med tanke på vad som händer när det gäller Danmark, Tyskland, Fehmarn Bält och pågående satsningar där kan man fundera på vår riktning och hur vi ska se till att tågen kan gå framöver.

Vi vet att vi har underinvesterat under många år, oavsett vilka som har styrt. Detta märks, inte minst på urspårningar av tåg, vägar som går sönder, tågförseningar, försämrad framkomlighet och mycket stor trängsel på våra järnvägsspår. Det är ett reellt hot mot den gröna industriella utveckling som vi ser är nödvändig i vårt land.

Sverige har alltid varit ett land som har legat i framkant i den tekniska utvecklingen. Infrastrukturen får inte vara det som hindrar att vi fortsätter att göra det, men just nu ser det faktiskt ut så. Det är också så att Sveriges del i den globala konkurrensen utmanas. Om hela Sverige ska kunna leva och utvecklas och om man ska kunna bo i hela vårt land är infrastrukturen den livsnerv som vi måste satsa på.

Vi har, som tidigare talare har nämnt, en viktig utmaning i klimatutmaningen. Vi måste ställa om alla våra trafikslag. Vi har redan i dag trafikslag som är fossilfria och som vi borde satsa betydligt mer på än vad vi gör nu.

Sedan behöver vi kanske samarbeta mer med andra utskott. Precis som någon sa tidigare hanteras en del av de förslag som rör vårt utskott i andra utskott, och vi kanske behöver ha lite mer samarbete med dem för att komma fram till rätt saker att titta på.

Sedan har vi en fråga som jag tycker är jätteviktig och som har blivit ännu viktigare i och med Natointrädet och den säkerhetspolitiska situationen. Det är frågan om samhällsviktig infrastruktur. Vad är det egentligen, vad ska räknas dit och hur ska vi hantera den?

Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om detta, inte minst med tanke på det marknadiseringssystem som vi har i Sverige när det gäller järnvägen men också vägarna och där man tycker att det är viktigare att Trafikverket lär sig att bli en bra upphandlingsmyndighet än att de lär sig att underhålla våra vägar och järnvägar.

Jag tycker att det är ett jättemärkligt synsätt. Vi behöver verkligen titta på detta. Hur kan vi behålla rådigheten? Om det är något vi har lärt oss av Ukraina är det att de - mitt i ett brinnande krig - har rådighet över sin infrastruktur, vilket gör att den fungerar.

Man kan fundera i en minut på hur det skulle fungera i vårt land, med 59 eller 60 aktörer på järnvägen och med upphandlade små kontrakt överallt för vägunderhållet. Det skulle inte fungera en dag. Jag skulle därför önska att rådigheten över samhällsviktig infrastruktur var en viktig punkt som alla våra partier diskuterade. Detta är något som borde vara viktigt inte bara för vårt parti utan för alla.

I budgeten har vi några satsningar där vi skiljer oss från Tidöpartierna och deras framlagda förslag. Det handlar framför allt om den upphandlade trafiken, som är viktig för att hela Sverige ska kunna leva. Väldigt mycket av den upphandlade trafik som nu riskerar att försvinna finns ju på ställen där det inte lönar sig att bedriva trafik, och då är det ännu viktigare att vi sätter ned foten och pekar och säger att detta är jätteviktigt. Man ska kunna leva, bo och verka i hela Sverige, och därför lägger vi mer pengar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi tycker också att det är viktigt att barn och unga inte är beroende av sina föräldrars plånböcker för att kunna åka kollektivt, och därför återkommer vi med ett gammalt förslag: att det ska vara avgiftsfritt för unga att åka kollektivt på sommaren. Helst skulle man önska att de kunde göra det hela tiden.

Vi var med utskottet i Estland och besökte Tallinn, där kollektivtrafiken för invånarna är avgiftsfri. Det skulle vara spännande om vi kunde diskutera kollektivtrafik lite mer ur ett medborgarperspektiv och ett rättviseperspektiv. Vi lägger alltså mer pengar på avgiftsfri kollektivtrafik för unga.

Vi lägger också mer pengar i budgeten än vad Tidöpartierna gör på underhåll av järnvägar och vägar. Vi lägger även mer pengar på att flytta över gods från väg till sjöfart.

Vi återkommer med ytterligare ett gammalt förslag, CSN-lån för körkort, men nu utvidgar vi det till att också gälla bussar och lastbilar. Det är viktigt, inte minst med tanke på den personalbrist som finns inom olika sektorer i transportbranschen.

Körkort har blivit en klassfråga i dag. Det är väldigt dyrt att ta körkort. Om det är något som vi har lyckats med i Sverige är det studielånen. Det spelar ingen roll varifrån du kommer - du kan ändå få möjlighet att plugga vidare, och med vårt förslag får du också möjlighet att klara av att betala för ett körkort.

Mot vårt förslag står den verklighet som vi ser i dag, med inställda eller försenade tåg och med nattåg och annan upphandlad trafik som hotas av indragning med två månader kvar. Nu löste man det, säger man lite grann så där, men det är ändå inte löst för alla i vårt land. Detta gäller inte minst i norr, där regionen fortfarande kommer att få betala ganska många miljoner ur egen ficka. Vi ser också busslinjer som försvinner.

Jag skulle också vilja säga något om digitalisering. AI-kommissionen kom med sitt förslag häromveckan. Det är ett väldigt spännande förslag, och jag håller med ledamoten Stockhaus om att det är spännande läsning. Det som är intressant med AI-kommissionen är att de har varit väldigt intresserade av vad alla partier tycker i denna fråga. De vill se en långsiktighet och långsiktiga spelregler.

Alla partier har fått tillfälle att träffa Carl-Henric Svanberg och ge sina inspel. Han har också varit flera gånger hos oss i utskottet och verkligen poängterat att han tycker att det är viktigt att alla partier är med. Jag tycker att det har varit föredömligt arbetat. Jag hoppas verkligen att vi nu inte bara får ett färdigt förslag om hur det kommer att bli utan att vi även fortsättningsvis får vara delaktiga i arbetet, eftersom det är långsiktighet Sverige behöver. Man behöver veta vad det är som gäller.

Jag tänker avsluta med några fler ord om klimatet och klimatutmaningen. Flera har varit inne på hur vi ska nå våra klimatmål. Det är inte så enkelt med de partier som styr i dag, där fokus inte ligger på klimatlagen, vars mål sju av åtta partier ändå var överens om att vi ska nå.

Vi vet att den sektor som vi är satta att hantera - transportsektorn - är den sektor som måste få ned utsläppen allra mest. Vi har förbundit oss att skära ned dem med 70 procent till 2030. Vi är snart framme vid 2030, och utsläppen ökar. Det är allvarligt.

Mitt parti har lagt mer pengar, fru talman, än vad som var sagt. Då kan man inte reservera sig, och därför har vi i stället ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

Fru talman! Det är fascinerande att Socialdemokraterna talar om långsiktighet och vikten av breda överenskommelser när de sitter i opposition. Jag kan inte påminna mig ett enda tillfälle då vi blev inbjudna att diskutera några frågor över huvud taget på trafikutskottets område med den regering som inte ens hade majoritet här i riksdagen. Jag tycker alltså att det är lite förmätet att prata om breda överenskommelser med den historien bakom sig.

Jag skulle vilja ta upp frågan om Socialdemokraternas syn på flyget. Socialdemokraterna vill ta bort flygskatten, vilket regeringen gör. Det är väldigt bra, apropå breda överenskommelser. Den skatten har ju slagit hårt mot svenskt flyg, och den påverkar både utrikes- och inrikesflyget. Den har även bidragit till att man har tappat linjer till och från Arlanda.

I Danmark och Norge har inrikesflyget återhämtat sig till samma nivåer som innan pandemin, men vi ligger långt efter. En återinförd flygskatt riskerar att försvåra återhämtningen ytterligare. Om hela Sverige ska leva behövs flyget - annars finns inte tillgängligheten.

Centerpartiet och Vänsterpartiet vill behålla flygskatten, och Miljöpartiet vill inte bara behålla utan dubbla flygskatten. Men om man inte har egen majoritet måste man kompromissa, och det är lättare att få till bra kompromisser om man åtminstone är överens om politikens inriktning. Det är tydligt att när det gäller hur man ser på flyget finns det en hagelsvärm av idéer. Hur kommer Socialdemokraterna att säkra att Sverige i framtiden har ett inrikesflyg som fungerar, flygplatser att flyga till och flygbolag som är villiga att flyga?

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för frågan! Jag tycker att det är spännande att vi ska stå här i talarstolen och svara på hypotetiska frågor - speciellt när vi ser på siffrorna att delar av Stockhaus underlag riskerar att åka ur riksdagen vid nästa val. Man kanske skulle fundera på hur det egna underlaget ser ut.

Jag tror att ledamoten Stockhaus är ganska klar över vad vi socialdemokrater tycker om flyget. Vi tillsatte ju flygutredningar, bland annat en som kom med sitt betänkande alldeles i samband med valet men som har hanterats som popcorn; man har plockat lite här och där. Ledamoten Stockhaus sa i sitt anförande att man snart kommer med förslag på hur man ska hantera resten. Det tycker jag är väldigt bra.

Vi tillsatte utredningen under förra mandatperioden för att få en inriktning. Vi tycker nämligen att flyget är viktigt. Vi tycker att det är viktigt att man kan leva, verka och bo i hela Sverige. Det kommer vi att fortsätta driva. Sedan är det en förhandlingsdiskussion, som allt annat.

Det är spännande att flyget ligger i topp för ledamoten Stockhaus. Det finns ju några andra transportslag som borde vara mer intressanta om man ska styra det här landet - inte minst järnväg. Jag skulle alltså vilja höra ledamoten Stockhaus berätta hur Tidöpartierna tänker se till att man kan ta sig fram, som person men kanske framför allt som gods, i hela vårt land. Vad ska hända med Malmbanan? Det är mycket snack men väldigt lite verkstad. Hur ser ledamoten Stockhaus på järnvägens framtid i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande tidigare ser vi moderater positivt på alla fyra trafikslag. Alla behövs, och de är bra på olika sätt och till olika saker i olika delar av landet. De behövs, alla fyra, för att hela Sverige ska leva.

När det gäller flyg skulle Arlandarådet under förra mandatperioden presentera en slutrapport. Jag har fått läsa den, och i den stod i princip samma sak som Peter Norman pekar på i sin nya utredning om Arlandas utveckling. Arlandarådet hade till och med en presskonferens bokad, men den avbokades av regeringen, och Arlandarådets rapport kastades i papperskorgen trots att den innehöll viktiga utvecklingsprojekt för att stärka Arlanda. Med dem hade vi varit i en helt annan situation när det gäller Arlanda än vi är i dag. Socialdemokraterna säger att man värnar flyget men kastade samtidigt en viktig rapport i papperskorgen. Jag får inte riktigt ihop det.

Pratet om att hela Sverige ska leva och om vikten av järnvägen faller ganska platt med tanke på att enligt planen och de tidigare satsningarna på höghastighetståg får norra Sverige en väldigt liten del av pengarna som satsas på infrastruktur. Men om det är någonting man ska göra för att säkerställa att tågen går i tid och för att få effekt på kort sikt är det att satsa på järnvägsunderhållet. Det har Tidöpartierna haft i sina budgetar även i opposition. Vi satsar mycket på att se till att Trafikverket får de pengar de behöver till nödvändigt underhåll.

Fru talman! Det är mycket snack och lite verkstad, skulle jag vilja säga. Tidöpartierna satsar inte jättemycket på att underhålla eller bygga ny järnväg. Det syns tydligt i den prioritering vi ska diskutera i nästa debatt.

Att Moderaterna ser positivt på alla trafikslag - underförstått till skillnad från alla andra - är ett mantra som upprepas av ledamoten Stockhaus i alla debatter. Men frågan är vad som händer. Man kan säga att man ser positivt på alla trafikslag, men i alla utspel är det ändå bara ett som gäller. Man kan inte ens svara på den enkla fråga jag ställde om hur framtiden ser ut för järnvägen i norra Sverige.

Jag håller alltså inte alls med om att Tidöpartierna ser positivt - lika positivt - på alla fyra trafikslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnade med stort intresse på Socialdemokraternas redogörelse här i kammaren och har även roat mig med att läsa det särskilda yttrandet samt motionen i nästa betänkande. Där är det något jag inte helt och hållet får att hänga ihop.

Både i anförandet och i de texter som finns hävdar socialdemokratin att man satsar på både väg och järnväg, och i siffermaterialet i den budget vi just nu debatterar höjer man mycket riktigt anslagen för vidmakthållande med 500 miljoner. Det är bara det att det av brödtexten framgår att det är 500 miljoner till järnväg. Det innebär med andra ord att i det dokumentet har man samma budget som regeringen när det gäller väg, men man ökar på järnväg. Det är en prioritering man kan göra, men då kan man inte säga att man satsar mer än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Av det dokument som vi kommer att debattera om ungefär en timme framgår med all önskvärd tydlighet på sidan 33 att socialdemokratin under planperioden minskar vägunderhållet med 45 miljarder och ökar med 45 miljarder när det gäller järnväg.

Fru talman! Det är väldigt svårt att hävda att en minskning är en ökning. Men det är de facto det som står här. Jag måste alltså få lov att ställa den enkla frågan om socialdemokratin ökar eller minskar anslagen till väg.

Fru talman! Den här debatten handlar om nästa år. Den handlar inte om det vi ska diskutera senare, alltså tolvårsperioden. Nästa år ökar Socialdemokraterna den budgetpost som gäller väg och järnväg med 500 miljoner. Så har i alla fall jag förstått att det ser ut när jag har läst. Den andra frågan får ledamoten gärna ställa till mig under nästa debatt. Jag tycker att vi ska hålla oss till ämnet för den här debatten.

Nu när ledamoten Jacobsson ändå är på plats skulle jag vilja ställa en fråga om ett uttalande ledamoten ska ha gjort på mässan Persontrafik i Göteborg för någon vecka sedan. Det handlade om kollektivtrafiken och att ledamoten inte tror på målet att fyra av tio transporter framöver ska ske kollektivt. Det tycker jag låter väldigt märkligt med tanke på att det finns en klimatlag med klimatmål som faktiskt går ut på att vi ska använda de transportslag som är fossilfria. Vi kan inte vänta tills det har utvecklats längre fram. Vad som händer då är det ju ingen som vet. Dessutom har jag inte uppfattat att Tidöpartierna är negativt inställda till kollektivtrafiken. Jag blev alltså väldigt överraskad och vill därför fråga om det jag har hört stämmer.

Fru talman! Då tar vi det särskilda yttrandet, sidan 66: "Vi väljer därför att anvisa 500 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur till ökat underhåll av järnvägen för 2025." Man håller alltså ett anförande om att man även satsar på väg, men det finns inga pengar till väg. Det vill jag ha klargjort för dem som lyssnar.

Vi kristdemokrater är stora vänner av kollektivtrafik. Men man måste faktiskt sätta realistiska mål. Att tänka sig att var fjärde transport i hela landet ska ske kollektivt tror inte jag personligen är realistiskt. Däremot tror jag att vi ska eftersträva, arbeta för och jobba vidare med att hitta klimatsmarta lösningar. Då kommer det att handla om andra bränslen. Det kommer att handla om elektrifiering. Det räcker att titta på hur den svenska befolkningen bor.

Detta är en mycket hög ambition. Jag har stor respekt för att de som arbetar med kollektivtrafik eftersträvar detta mål, men jag tror att vi i politiken måste se till att nå klimatmålen på ett sådant sätt att det fungerar för medborgarna oavsett om de bor mitt i en storstad eller på landet.

Fru talman! Med det sagt skulle jag vilja komma tillbaka till en annan fråga. När jag tittar på de olika budgetarna kan jag konstatera att faktum kvarstår: Socialdemokratin har i många stycken likheter med oss i Tidösamarbetet. Socialdemokratin har också likheter med Centerpartiet. Men det är avsevärda skillnader mot Vänstern och Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det spelar faktiskt ingen roll hur många motioner eller särskilda yttranden man skriver när den tuffa verkligheten sedan ändå är att man på något sätt ska bilda en regering. Man kan givetvis spekulera i och drömma om att några partier trillar ut. Det har man gjort länge. Det brukar inte hända. Men hur ska socialdemokratin få igenom sin politik med detta spretiga regeringsunderlag?

Fru talman! När man inte har så mycket att prata om när det handlar om politiken är det bra att flytta fokus till någonting annat. Då verkar regeringsfrågan, den som kommer om två år, vara det som vi i alla debatter numera ska diskutera.

Jag säger som tidigare talare har sagt: Det är en hypotetisk fråga vad som kommer att hända. Det får vi se då. Under tiden kommer åtminstone jag och mitt parti att ha fokus på vår politik och ingenting annat.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.