Ulrika Heie

Herr talman! Tack så mycket för svaret, herr statsminister! Aprilväder vet vi att det kommer med jämna mellanrum. Det är ju också april varje år.

Jag tänker ändå på de delar som regeringen har lyft. Regeringen pekar på enskilda individer som jag upplever inte har åkt ut med sommardäck för att det vore skoj att sladda lite utan som faktiskt har ett yrke, kanske som barnmorska eller något annat, där det är otroligt viktigt att komma till sitt arbete. Jag tycker att man är lite vårdslös med att peka ut enskilda människor som har gjort ett allvarligt försök att ta sig till sitt jobb som oansvariga. Jag uppskattar dock att statsministern inte vill killgissa i den här frågan heller utan verkligen tar detta på stort allvar.

På vilket sätt kommer man att jobba med detta lite mer konkret? Nu ska man titta på om stuprören är för starka. Utredningen från Skåne och E22 visar ju att det inte funkar med samverkan. På vilket sätt kommer statsministern att säkerställa att detta kommer att fungera till nästa vinter?

(Applåder)

Herr talman! Vi skriver 2024. Vi har en högteknologisk industri. Vi har haft tre svenska astronauter i rymden. Vi har en högspecialiserad vård i absolut världsklass.

Men vad händer när snön slår till? Kaos - inte bara en gång, inte bara två gånger utan i princip varje gång det snöar lite mer ordentligt. Och det gör det i Sverige. Sverige har vinter. Detta påverkar hela vårt samhälle, och det är därför jag väljer att ställa frågan också till statsministern och inte enbart till infrastrukturministern.

Statsministern sa i sin regeringsförklaring 2022 att man nu tog över efter en regering som inte klarade av att hantera parallella kriser. Då hade det varit ganska rejäla kriser - pandemi och så vidare. Man flyttade till och med frågan om krisberedskap till Försvarsdepartementet, och den fick en egen minister. När snön slog till i går twittrade den ministern om oansvariga medborgare som bytte till sommardäck och inte hade möjlighet att låta bilen stå. Vid Folk och Försvar-konferensen sa han också att nu är det bara att göra. Det visar sig väl nu att det inte är bara att göra. Man måste också veta vad man ska göra.

Det är helt oacceptabelt att varor inte kommer fram, att människor inte kommer fram, att ambulanser inte kommer fram, att man inte har möjlighet att komma till sitt jobb eller sin skola och att företag tappar i konkurrenskraft. Det är ändå en ganska stor kris om man räknar samman vad allt detta handlar om.

Jag vill fråga statsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att krisberedskapen i alla delar av regeringen och dess myndigheter ska fungera på ett mycket bättre sätt.

Herr talman! En ledamot före mig berättade om vikten av yrkestrafikfrågorna och varför det är ett motionsbetänkande där man yrkar avslag på allting, vilket kan vara en fråga som man ibland undrar över när man lyssnar på debatterna. Det finns ju mycket på det här området som är viktigt att genomföra, som också görs och som oavsett regering drivs framåt.

Från Centerpartiets sida står vi givetvis bakom våra reservationer. Men för tids vinning vill jag yrka bifall till reservation 8, Dispens för vissa fordonstransporter.

Det är några områden som jag skulle vilja lyfta fram i mitt anförande som oerhört viktiga. Transporterna är ju en central del för ett land som ser ut som Sverige med så långa avstånd och med möjligheter till både produktion och handel. För oss är det såklart otroligt viktigt att det finns en transportsektor som fungerar. Då är kompetensförsörjningen, precis som den tidigare ledamoten nämnde, en jätteviktig fråga som man jobbar med, oavsett om man sitter i majoritet eller i opposition.

En annan viktig fråga är givetvis konkurrenskraften och på vilket sätt man konkurrerar. Här skulle jag vilja lyfta fram några saker som jag tror är otroligt viktiga för just konkurrenskraften och för att kunna utveckla transporteffektiviteten.

Elektrifieringen är en viktig del, och möjligheten att använda AI för transporteffektiviseringslösningar av olika slag är en annan viktig del.

Vi var några ledamöter som hade förmånen att få träffa Svenskt Näringsliv här på förmiddagen för en diskussion om ett antal viktiga frågor för hela näringslivet i Sverige. Där lyfte man fram konkurrensen och transporteffektiviteten och vikten av att detta verkligen fungerar.

En annan viktig del i sammanhanget handlar om klimatfrågan. Jag anser att det är viktigt att elektrifieringen går vidare, och jag hoppas att regeringen kommer att driva frågan på ett bra sätt. Men jag blir samtidigt besviken; den enda lösningen kopplat till bränslena blir att sänka priset på bensin och diesel, när vi vet att vi skulle behöva jobba för de alternativa bränslena, såsom HVO och biogas, för att skapa självförsörjningsförmåga. Jag är lite ledsen över att detta inte kommer in i frågorna om yrkestrafik på det sätt som skulle behövas. Hela transportsektorn behöver vara en del av den gröna omställningen. Vi skulle behöva lyfta samman det här på ett tydligare sätt.

Vikten av ordning och reda blir påtaglig när det gäller reglering och kontroll av åkerinäringen. Det är klart att vissa delar i betänkandet är särskilt viktiga att lyfta fram, och det handlar om att vi på de svenska vägarna och järnvägarna respekterar alla de regler som finns i vårt land. Jag behöver inte nämna exemplen igen, men det är självklart otroligt viktigt att de kontrollfunktioner som finns fungerar och blir så optimala som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Jag vill också lyfta fram den reservation som jag yrkade bifall till, Dispens för vissa fordonstransporter. Jag är glad att man från regeringens sida säger att man avser att återkomma i frågan under året. Men läser man betänkandet noga kan man se att arbetet med frågan i Regeringskansliet inte är tidsatt. Det var därför jag i replikskiftet med Sten Bergheden var så angelägen om att försöka få reda på när detta ska ske. Om en utredning är klar vid halvårsskiftet vill det självklart till att man är väldigt snabb i fortsättningsarbetet, så att vi i Sveriges riksdag får rösta om en proposition som sedan kan bli verklighet; det hoppas jag.

Jag har stora förhoppningar på att regeringen kommer att jobba med detta. Ledamoten Bergheden har varit pådrivande i de här frågorna, och även andra ledamöter från Tidöpartierna i trafikutskottet jobbar väldigt aktivt med dem. Vi i oppositionen väljer också att lyfta in de här frågorna, då de är viktiga för oss.

Det jag ville ta upp i anförandet var alltså sammanfattningsvis klimatet, elektrifieringen, AI, ordning och reda och dispens för vissa fordonstransporter.

När det handlar om yrkestrafik och taxi är det förstås viktigt att se över all lagstiftning. Ledamoten Kadir Kasirga nämnde i ett replikskifte vikten av att se över taxilagen, och det finns ett antal olika områden som vi kommer att behöva se över politiskt framöver. Vi behöver jobba med transporteffektivitet i alla olika delar. Här finns det möjligheter att med hjälp av AI bygga bryggor mellan sådant som i dag regleras i enskilda sektorer. Att bygga de bryggorna handlar också om att se över lagstiftningen; i dag låser man in vissa typer av trafik i vissa lagar.

Jag vill återigen lyfta fram att det vi i Centerpartiet väljer att prioritera främst är dispens för vissa fordonstransporter, även om reglering och kontroll av åkerinäringen också är en prioriterad fråga.

Herr talman! Det här betänkandet handlar om yrkestrafik och taxi, och det finns väldigt många frågor på Landsbygds-och infrastrukturdepartementets område. Det finns alltså många olika frågor att ta tag i.

Jag vill fråga ledamoten om det är en reell bedömning att det kommer lösningar på alla områden som man nämner när det gäller olagliga transporter, regelefterlevnad, kompetensutveckling och konkurrenskraft. Då blir det som att man radar upp allting och säger att allt detta ska vi göra. Vad tycker ledamoten är det mest prioriterade att få konkret resultat av på området om yrkestrafik?

Vi är ännu inte halvvägs i mandatperioden, och ledamoten menar att det är först framåt 2026 som man kommer att börja se politiska förslag. Då vet vi att det dröjer ett antal år till innan de också blir verklighet.

Eftersom jag vet att ledamoten är så engagerad och dessutom väldigt kunnig på området är jag angelägen om att på något sätt fördjupa diskussionen. Vad blir det mest prioriterade, och när kan vi få se det? Finns det någonting som ledamoten vågar hoppas blir klart under detta eller nästa år?

Herr talman! Det går inte att ta miste på det starka engagemanget i den här frågan, som ledamoten Bergheden har drivit under så många år, under tidigare alliansregeringens tid men också i opposition.

Ledamoten sa att man jobbar med frågan och vill återkomma. När det gäller dispens för vissa fordonstransporter skulle det komma ett förslag någon gång in på försommaren 2024. När det gäller regler, olagliga transporter, böter, polisnärvaro och så vidare undrar jag när ledamoten gör bedömningen att vi kan se en förändring.

Jag är angelägen om att alla som lyssnar på debatten får veta när man kan förvänta sig att det här arbetet landar i antingen en proposition eller, vilket jag inte hoppas, en ny utredning. När kan det bli verklighet av det som handlar om regelefterlevnad och inte minst det viktiga arbete som jag vet att ledamoten och också regeringen driver kopplat till olagliga transporter?

Det var mina två frågor.

Fru talman! Jag kanske uttryckte mig slarvigt när jag sa att det var bland det märkligaste jag varit med om. Det kan ju alltid finnas olika märkligheter. Men jag har aldrig varit med om att man hjärtligt applåderar att regeringspartierna yrkar avslag på alla reservationer för att sedan ställa sig i talarstolen och säga att man står bakom alla egna reservationer. Det var detta jag menade var det märkliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Jag upplever att Sverigedemokraterna talar med dubbla tungor i dessa frågor. Man förespeglar att all deras politik kommer att genomföras, men samtidigt säger Patrik Jönsson nu i replikskiftet att man förmodligen kommer att begrava vissa frågor i samarbetet med de andra Tidöpartierna medan man kan komma överens om annat. Vi vet alla att man i politiken ibland får komma överens och att man ibland får låta vissa frågor vara liggande. Men jag har inte sett detta skifte tidigare, där man ger sken av att stå för både och. Detta tyckte jag var det märkliga i replikskiftet.

Nu vet jag inte om min tid är ute eller om jag har någon talartid kvar.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Två minuter har gått.)

Då ska jag be att få tacka och emotser svaret om den dubbelhet som jag upplever i dagens debatt.

Fru talman och Patrik Jönsson! Jag måste säga att detta känns som en av de märkligaste debatter jag har varit med om i det politiska livet. Det är synd att trafikutskottet inte representeras av alla partier här i kammaren - att det största partiet i regeringen inte har möjlighet att vara kvar när vi diskuterar viktiga frågor.

Men kanske ännu märkligare blir det när Sverigedemokraterna, som har flest reservationer i detta betänkande - jag har visserligen inte räknat exakt - ändå är det parti som har applåderat Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, som har yrkat avslag på alla reservationer. Detta har väldigt tydligt applåderats av alla Sverigedemokraternas ledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Sedan ställer man sig i talarstolen och säger att man står bakom alla sina reservationer men yrkar bifall endast till reservation 3, som handlar om det underhåll som också Åsa Karlsson frågade om. Och hon fick inget svar på frågan hur man kommer att agera under omröstningen, som kommer att äga rum någon gång i nästa vecka.

Patrik Jönsson säger: Vi står redo med vår politik. Vi är inte alltid överens i alla frågor. Då blir det väldigt spännande att försöka få ett tydligt svar på vad som är det mest prioriterade. Vi har ju förstått att Tidösamarbetet också kommer att omfatta infrastrukturfrågorna. Är detta sista gången Sverigedemokraterna har allra flest reservationer? Kommer man så småningom inte att ha några reservationer? Och hur kommer man att ta ställning, när det blir tydligt att det finns en majoritet emot ett visst förstatligande och att Sverigedemokraterna står på diametralt motsatt plats? Det vore spännande med ett svar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaret.

Både Maria Stockhaus och Magnus Oscarsson lyfter fram vikten av att fortsätta att ha ett järnvägsunderhåll på en fri marknad eftersom det sänker kostnaderna och ökar kvaliteten men säger att man också behöver säkerställa att Trafikverket har rätt kompetens för att kunna göra rätt upphandlingar. Är detta något ni kommer att hålla fast vid, eller kommer ni att gå över mer till Sverigedemokraternas synsätt att allt järnvägsunderhåll ska förstatligas? Det är nämligen diametralt olika inställningar. Man säger sig ha en fin dialog och applåderar varandras anföranden trots att det är annan politik än i utskottets ställningstagande.

Kan vi lita på att Kristdemokraterna håller i synsättet om marknadsekonomi för ett effektivt järnvägsunderhåll? Eller är man beredd att offra detta i en förhandling för att få något annat? Det är en viktig fråga, för det är viktigt att fundera över vilka ställningstaganden man har som också håller över tid.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för anförandet, och vi delar mycket av synen på hur underhållet ska vara organiserat. I utskottets ställningstagande kan man tydligt läsa att utskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande ordningen med avreglerad järnvägsmarknad har bidragit till en positiv utveckling av järnvägsunderhållet och därför finner att det inte finns någon anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om att Trafikverket i ökad utsträckning ska bedriva järnvägsunderhåll i egen regi.

Magnus Oscarssons parti är ju ansvarigt för infrastrukturfrågorna i regeringen, så därför frågar jag: Hur kan man lita på att det fortsätter så nu när Sverigedemokraterna ska vara med även i infrastrukturdelarna? Jag ser fram emot att lyssna på Sverigedemokraternas anförande om en stund, men jag funderar på när ni kommer att jämka ihop er avseende hur järnvägsunderhållet ska bedrivas framöver.

Herr talman! Järnvägen i Sverige har en relativt lång historia. Den är oerhört viktig. Vi har många gånger hört om hur oerhört snabbt det gick att bygga ganska många mil järnväg på 1800-talet. Det blir ju lite haltande att jämföra detta med det avancerade system som det i dag handlar om när man bygger ny järnväg.

Trafikutskottet har många olika betänkanden under en vår. Detta betänkande heter TU6 Järnvägsfrågor, men ganska många av järnvägsfrågorna återkommer i det infrastrukturbetänkande som vi kommer att debattera vid ett annat tillfälle. Man kanske undrar varför vissa järnvägsfrågor inte kommer upp här. Jag ville förklara detta för dem som lyssnar på debatten och kanske undrar varför inte alla järnvägsfrågor ryms i samma debatt.

Icke förty finns det många viktiga järnvägsfrågor i detta betänkande. Ledamoten från Moderaterna tog ju upp frågan om organisering av underhåll. Där har Centerpartiet en reservation som har nummer 4, och jag vill redan nu passa på att yrka bifall till den.

Detta handlar om organisering av järnvägsunderhåll. I det tidigare replikskiftet kunde vi höra att Moderaterna var väldigt tydliga med vikten av att fortsatt ha underhållet i privat regi men ändå ha en god kompetens på Trafikverket för att upphandlingen av underhåll ska fungera på ett bra sätt. Även Centerpartiet lyfter fram detta som en väldigt viktig del.

Det behövs både effektivt och högteknologiskt underhåll. Centerpartiet tror också att upphandling på marknadsmässiga villkor är det bästa sättet att göra detta. Myndigheten har då rätt kunskap och kompetens för att stärka detta så att det blir effektivt. Det här är en jätteviktig del. Ökad konkurrens ger lägre priser och bättre kvalitet om det sköts på rätt sätt.

Herr talman! Man blir ganska nyfiken på det politiska spel som pågår just nu. Jag vill passa på att nämna detta, för i det här betänkandet finns det väldigt många reservationer från Sverigedemokraterna.

Nu vet vi att infrastrukturfrågorna kommer att bli en del av Tidöavtalet. Jag noterade att Sverigedemokraterna kraftfullt applåderade Moderaternas inlägg, som handlade om ett underhåll som fortsatt bedrivs i privat regi. Ett antal av reservationerna på detta område i betänkandet handlar om att Sverigedemokraterna är väldigt kritiska till att det görs på detta sätt - man skulle vilja återförstatliga underhållet. Det blir spännande att ställa frågor framöver när Sverigedemokraterna nu avser att förhandla med regeringspartierna i denna fråga. Hur tänker sig regeringspartierna och Sverigedemokraterna att parterna i Tidösamarbetet ska kunna samsas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

En annan viktig del med koppling till järnvägsutvecklingen är den tekniska utvecklingen för signalsystemet. När man började diskutera ERTMS trodde man att det kanske skulle kosta ett par miljarder, men nu är man uppe i helt andra siffror. Jag kan fundera på hur regeringspartierna avser att jobba med denna fråga. Jag kan också känna att frågan är lite för tidigt väckt. Den kommer att hanteras i den infrastrukturproposition som kommer senare i år, och därför valde jag att inte ställa någon fråga om detta till ledamoten som representerar regeringspartiet.

Herr talman! Klimatmålen är viktiga också för järnvägen. Vi vet att det är oerhört klimatsmart att transportera gods och personer på järnväg. Det finns dock ett antal järnvägar i Sverige - inte jättemånga - som inte är elektrifierade och där man framför diesellok. Energimyndigheten har levererat en utredning, och jag tänker mig att regeringspartierna tittar nyfiket på hur det skulle gå att ha en strategi för till exempel vätgaståg och på hur detta skulle kunna vara en möjlighet på till exempel Inlandsbanan. Kinnekullebanan, hemma hos mig i Västsverige, är en annan bana där det skulle vara oerhört intressant med vätgaståg. Det skulle vara spännande att se hur regeringspartierna ställer sig i denna fråga utöver att de följer utvecklingen, som det brukar heta.

Det finns ytterligare en viktig fråga som jag skulle vilja ta upp i det här sammanhanget. Det är något som har blivit tydligare för varje år. Jag nämnde klimatfrågan och möjligheten att framföra tåg på annat sätt än med diesel, men jag tänker också på möjligheten att framföra tåg på annat sätt än med elektrifiering. I ett totalförsvarsperspektiv blir det otroligt viktigt att man kan hålla uppe tågtrafiken även om det skulle bli störningar i elsystemet. Därför blir denna fråga viktig för oss att följa.

Samtidigt blir det viktigt att inte bara följa frågan utan också se till att dessa sträckor, till exempel Inlandsbanan, får rätt förutsättningar för att man ska kunna tanka vätgas på det sätt som man skulle behöva göra framöver.

Detta var några frågor som vi från Centerpartiets sida ville ta upp. Det handlar om fortsatt organisering av underhållet. Det handlar också om signalsystemets utformning framöver, även om jag valde att vänta med själva debatten om detta.

Det handlar dessutom om klimatfrågan. Vi har en stor utmaning ur ett totalförsvarsperspektiv när det gäller att kunna använda järnvägen också i händelse av kris eller krig. Därför är det jätteviktigt att kunna se att tåg kan gå på andra bränslen än el eller diesel.

Herr talman! Tack för svaren! Jag uppskattar verkligen det konkreta och att få reda på hur mycket resurser som har satsats.

Men om man dividerar 400 miljoner kronor med 7 400 platser ser man ju att det är långt ifrån att räcka till priset per plats på en bussförarutbildning. Det är kanske det tredubbla, och då skulle det inte bli någonting kvar. Det kanske bara räcker till en tredjedel så många platser på de yrkesförarutbildningar som vi vet är väldigt kostsamma. Det kanske blir bara typ 2 500 platser kvar om vi nu ska räkna fram och tillbaka.

Men jag skulle vilja uppehålla mig vid min andra fråga, den som ledamoten väntade med att besvara, och så kan vi koncentrera oss helt och fullt på den.

Vi har ju olika typer av mål för kollektivtrafiken. Här är då målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Då är min fråga hur nära vi är att nå målet. Jag kan tänka mig att det hade varit stora rubriker om vi redan hade nått målet, så jag tänker att vi har en bit kvar. Då undrar jag hur långt det är kvar för att nå det målet och vad regeringen kommer att göra för insatser för att nå ett mål som faktiskt är satt redan till nästa år.

Ledamoten sa i sitt anförande att man är väldigt angelägen om att nå mål av olika slag. Han nämnde både EU:s olika klimatmål och de svenska målen för att nå detta, och det är jag väldigt nyfiken på.

Hur långt är det kvar innan man når målet om andelen persontransporter som sker med hjälp av kollektivtrafik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Dock väckte det ett antal frågor som jag skulle vilja få hjälp att reda ut.

Alldeles i inledningen av anförandet sa ledamoten att det ska finnas kollektivtrafik "oavsett var man bor". Då blev jag väldigt nyfiken på hur Kristdemokraterna, som också ansvarar för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, avser att förverkliga den visionen.

I det här betänkandet, som heter Kollektivtrafikfrågor, kan vi se att det står i utskottets ställningstagande att "andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer". Det är ju nästa år.

Ledamoten sa själv att man har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Att öka kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige och nå det här målet - hur långt är det kvar till dess? Jag frågar verkligen av nyfikenhet, för jag tänker att det borde vara ganska många satsningar som man skulle behöva göra för att nå målet redan nästa år. Och jag uppfattar av ledamoten att det verkligen är ambitionen att nå högt ställda målsättningar när det gäller både klimat och miljö.

Den andra frågan jag skulle vilja ställa handlar om kompetensförsörjningen.

Jag är glad att ledamoten verkligen lyfte fram de satsningar på både yrkesvux och yrkeshögskola som regeringen gjorde. Det låter alltid mycket när det är flera hundra miljoner, men hur många bussförare blir det? Vi vet ju att kompetensbristen är stor när det gäller både bussförare och lokförare och så vidare. Ledamoten nämnde 400 miljoner kronor, men det kostar också ganska mycket för varje plats. Hur mycket räcker det till, och vad tror regeringen blir effekten av den satsningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för de olika förslagen på kanske inte så innovativa men ändå nödvändiga lösningar för att skapa en större möjlighet för kollektivtrafikens utveckling.

Ledamoten sa att den utredning som tillsattes under den förra regeringen, på januariavtalets tid, inte ledde fram till någonting förutom att det fanns behov av en ny utredning. I nästa mening sa han att Sverigedemokraterna står bakom att det behövs en ny utredning. Då delar man väl den syn som den utredningen kom fram till, och då var det väl ändå någonting.

Det är ju inte ovanligt att man när man fördjupar sig i en fråga ser behov av ytterligare fördjupning för att kunna göra rätt saker framåt. Har ni då tillsatt en utredning, Jimmy Ståhl? Om man kom fram till behovet av en ny utredning under förra mandatperioden och Sverigedemokraterna nu ser ett behov av en ny utredning blir ju frågan: Har man tillsatt en sådan?

Ledamoten säger att det enkla då redan hade varit gjort. Att tillsätta en utredning är många gånger inte jättesvårt, men ibland är det svårt att komma överens om vilka utredningsdirektiv som ska gälla. Kanske är det detta som är det svåra den här gången, att komma överens inom Tidöpartierna om vilken typ av utredning man skulle behöva göra för att underlätta för trafiken i hela landet.

Det kan verka tyket att i sista repliken i ett replikskifte ställa en fråga, men jag är oerhört medveten om att ledamoten fortfarande har talartid i talarstolen. Vi har då chansen att fortsätta diskussionen. Jag är väldigt nyfiken på, eftersom man nu har så många idéer från Sverigedemokraternas sida, vad man i närtid avser att göra verklighet av.

(forts. § 12)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågorna! Jag ska gärna svara på dem.

Vid två tillfällen säger ledamoten att Centerpartiet var med i den socialdemokratiska regeringen. Det var vi inte. Det fanns ett januariavtal, vilket gjorde att vi var överens om ett antal frågor som vi skulle driva. Det förvånar mig att man sprider en så felaktig beskrivning.

Däremot drev vi olika frågor i januariavtalet som också hade med infrastruktur att göra. Ett tydligt exempel var att vi tyckte att det borde finnas ett nationellt biljettsystem över hela landet. Vi var också med när den utredning tillsattes som presenterade sitt förslag för flera år sedan. Det var en viktig del i att kunna visa på just det som ledamoten Lifvenhage var inne på, nämligen att vi underlättar resandet över länsgränser och så vidare. Här har man kommit långt i Mälardalen, medan det i andra delar av Sverige är väldigt svårt att ta sig över länsgränsen om man bor i gränsbygder. Förhoppningsvis är det mer saker på gång, men detta är ändå ett exempel på hur vi inom januariavtalets ram drev frågor som var kopplade till infrastrukturen.

Andra delar som Centerpartiet har drivit hårt genom åren handlar om landsbygdens möjligheter till en god kollektivtrafik. Vi har också drivit på för ytterligare satsningar på förnybara drivmedel och så vidare.

Jag är inte riktigt säker, men jag tror att också Sverigedemokraterna står bakom majoritetstexten i betänkandet. Den första meningen lyder: Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är otroligt viktigt att vi också där har innovativa förslag för att sektorn inte ska vara en klimatbov i sammanhanget.

Herr talman! Alla våra trafikslag är också en del i det som är kollektivtrafiken. Det beror på var vi bor i landet om vi är beroende av flyget som en del av kollektivtrafiken eller av färjorna, tågen och bilarna. Oavsett var vi bor ska vi ha en möjlighet att också kunna resa kollektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Nu finns inte den möjligheten i dag. Det är väldigt många människor som ställs i princip utan kollektivtrafik. Här skulle jag önska att regeringspartierna var lite tydligare med på vilket sätt man avser att vara innovativ. Man nämner anropsstyrd trafik. Det är ingen nyhet. Det har funnits ganska länge. Vi eftersträvar allihop ytterligare innovativa delar. Vi vet att det bedrivs forskning på olika sätt. Det vore väl viktigt att också ta den delen till sig.

Herr talman! Jag vill uppehålla mig vid tre olika delar när det gäller kollektivtrafiken. Det handlar om en stärkt kollektivtrafik, om en jämställd och jämlik kollektivtrafik och också om en gränsöverskridande kollektivtrafik. Jag vill tala om det jag hade förmånen att diskutera ytterligare i replikskiftet med ledamoten Lifvenhage om möjligheten till det gränsöverskridande.

Det blev oerhört tydligt när pandemin slog till att våra öppna gränser stängdes oerhört snabbt. Det drabbade kompetensförsörjningen i gränsbygder på ett mycket starkt sätt. Här är jag väldigt angelägen om att också regeringen tar det på största allvar på vilket sätt man driver de frågorna i det nordiska samarbetet.

Jag vet att flera ledamöter som finns i utskottet är väldigt engagerade i de nordiska frågorna och skulle vilja se ett ministerråd kopplat till detta. Men oavsett om det finns ett ministerråd eller inte är det otroligt viktigt att vi löser de gränsöverskridande frågorna. Det är relativt lätt att göra det i befolkningstäta delar, men det är betydligt svårare att göra det i andra delar, inte minst längs hela den gräns som går mellan Norge och Sverige.

Jag är glad att utskottets majoritetstext lyfter fram en del av det som Centerpartiet har lyft i sina motioner, nämligen att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar. Jag skulle jättegärna vilja höra mer från regeringspartierna, både samarbetspartiet Sverigedemokraterna och Liberalerna och Kristdemokraterna, vad det är man ser från deras sida. Vad är nya kollektiva transportlösningar? Vi kan ju inte kalla anropsstyrd trafik en ny lösning, utan det måste finnas något ytterligare man har span på. Jag ser fram emot att få diskutera detta mer.

När det gäller jämställd och jämlik kollektivtrafik finns det ganska mycket att göra på området. Vi ser nu till exempel att kvinnors arbetsmarknadsregioner är betydligt mindre än vad många mäns arbetsmarknadsregioner är. Där kan man se att tidsfaktorn är en viktig del, men det gäller också tillgången till kollektivtrafik.

Regeringspartierna har i sin retorik lyft fram vikten av just arbetskraftspendling. När man stoppade de nya stambanorna var det detta man förde fram i stället. Det är viktigt att vi ska kunna arbetspendla, och jag tänker att det då är viktigt att detta fungerar i alla delar av Sverige.

Jag är nyfiken och skulle gärna vilja höra om ytterligare delar. När kommer förslag för en mer jämställd kollektivtrafik från regeringspartiernas sida? Än så länge har det ju varit relativt tyst när det gäller kollektivtrafiken. Regeringen hänvisar till att det är ett ansvar för kommuner och regioner. Men om vi ska komma någonvart kan det också behövas nationella regelverk som ändras. Jag är därför nyfiken på vad som ligger på regeringens bord.

Vi har ännu inte lyssnat på infrastrukturministerns parti, så jag hoppas att vi får höra om en del av de innovativa lösningar som nu förhoppningsvis förbereds på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Bara inledningen på departementets namn för tankarna till att det här borde finnas goda lösningar, inte minst för landsbygdens möjligheter. Vi har ju hittills hört mest om storstadens möjligheter och lösningar för kollektivtrafik där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

När det handlar om en stärkt kollektivtrafik blir innovationerna oerhört viktiga. Det förvånar mig att man inte lyfter fram de satsningar som görs på både Stockholms universitet och Lunds universitet med flera på den kollektivtrafikforskning som finns. Jag är lite nyfiken på hur regeringspartierna ser på dessa delar av politikutvecklingen och att ta in de forskningsbaserade kunskaper som lyfts fram.

Herr talman! Jag nämnde väg, järnväg, färjor och flyg i min inledning. Jag har inte uppehållit mig vid alla dessa delar, men jag vill framhålla de färjor som finns längs våra kuster. Det handlar ibland om ganska korta sträckor, men det är likafullt oerhört angeläget. Det handlar om människor som till exempel bor i Karlskrona skärgård, där det finns en problematik kopplad till en betydligt sämre turtäthet, vilket många av oss i utskottet har blivit varse. Det gör att de här landsbygdsområdena inte blir beboeliga för familjer med barn och ungdomar. Vi har alla hört om Aspöfärjan och möjligheterna att idrotta i land - om jag kan kalla det så - och sedan ta sig hem under rimliga tider.

Jag hoppas att det finns en tanke hos regeringspartierna att se över landsbygdsperspektivet och på vilket sätt landsbygden är tillgänglig för barnfamiljer när det gäller att kunna använda sig av kollektivtrafiken i form av färja.

Herr talman! Centerpartiet står givetvis bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lifvenhage, för svaret!

Jag vill vara ännu mer konkret. När kommer den här möjligheten? Regeringen har sagt i sitt program att man ska överväga en gemensam strategi. Ledamoten ser inga hinder för att det ska kunna ske. Exemplet blir den väldigt persontäta region som Öresundsregionen ändå är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Vi har till exempel en väldigt lång gräns mot Norge. På vilket sätt avser ledamoten att driva att det ändå blir verklighet? Det är en skillnad mellan att säga att man inte ser några hinder och att driva en politik som ger förutsättningar också i våra glesare bygder för en kollektivtrafik som fungerar över landsgränsen.

Jag är väldigt angelägen att ledamoten fördjupar det och kan berätta för oss andra när ledamoten tror att det kan bli verklighet också från den nationella nivån.

Jag är också lite undrande över den andra jätteviktiga del som ledamoten nämnde, nämligen Gotlandstrafiken. Vi har många färjor runt vårt lands gränser där vattenvägen är den väg man har till fastlandet.

Ledamoten nämner att det är Trafikverket som ska se till att vi får bra avgångar och bra priser. Men då vill det också till att regeringen tillskjuter medel så att det går att göra på det sättet.

Jag skulle vilja höra ännu lite mer om det. De medel som man har skjutit till från regeringspartiernas sida räcker inte alls för att kunna ta sig an utmaningen att både ha en utökad trafik och inte ha hutlösa priser. Jag vill gärna vilja ha ett förtydligande också där.

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för en väldigt fin beskrivning av kollektivtrafik. Jag tänker att vi alla säkert instämmer i hur vi vill att det ska fungera oavsett om det handlar om storstaden eller landsbygden.

Jag lyssnade länge efter hela-landet-perspektivet. Det kom också kopplat till de delar som man ser behövs för att vi ska vara innovativa och att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet. Likaväl rullstolen som barnvagnen och allt det som Ann-Sofie Lifvenhage nämnde ska vara möjliga att frakta med landsbygdens olika kollektivtrafiklösningar.

Jag skulle vilja ställa några frågor. Anne-Sofie Lifvenhage nämnde i inledningen vilka rubriker som det landat under. Jag vet att ledamoten är engagerad i möjligheten till det gränsöverskridande inte bara över länsgränsen utan också över till exempel landsgränserna i Norden.

Jag läser i betänkandet att i november 2022 i Fredrikstad i Norge enades de nordiska ministrarna om att överväga en gemensam nordisk strategi för långsiktig utveckling av gränsöverskridande relationer med utgångspunkt i de enskilda ländernas strategiska transportplaner. Det sades 2022. I Sveriges inriktning till 2024, när man leder arbetet, står det igen exakt samma ordalydelse om att man ska överväga en gemensam nordisk strategi.

Jag vill passa på att fråga Ann-Sofie Lifvenhage, som ändå tillhör statsministerns parti: När kommer förslagen? Kommer man att överväga och sedan låta det vara? På vilket sätt kommer man från regeringens sida att lyfta fram och i än högre grad möjliggöra de gränsöverskridande relationerna men också transporterna av olika slag?

Herr talman! Det fanns givetvis inte möjlighet att på fyra minuter besvara alla de frågor som vi ställde. Jag skulle vilja återkomma till några frågor.

Väg och järnväg skulle behöva 10 miljarder kronor om året. Ser ministern att det finns möjligheter att åtminstone närma sig att beta av underhållsskulden, eller kommer den att fortsätta växa?

Ministern pekade på att det kommer att behövas en bred landsbygdspolitik och att den kommer 2026. Hur kan man då under åren fram till dess nedmontera möjligheterna för landsbygden? Jag vill nämna ett oerhört smärtsamt exempel ur den budget som regeringen lade fram under hösten, nämligen att man drog ned ett antal hundra miljoner på folkbildningen.

Ministern nämnde själv ordet landsbygder och att det ser olika ut i Sveriges landsbygder. Då krävs det en politik som kan möta dessa olikheter. Vi vet att folkbildningen sedan decennier betyder väldigt mycket till exempel för beredskapen och i jordbrukets olika delar. Bland annat har Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med LRF stora kunskapsbildande cirklar och ett arbete runt dem för att stärka jordbrukets motståndskraft och robusthet och för att de miljömål som man måste uppnå ska uppnås.

Jag kan inte förstå hur den här regeringen - inte minst Kristdemokraterna, som jag vet har en vurm för folkbildningen på många olika sätt - kan stå bakom att man under ett antal år nedmonterar landsbygdens möjligheter för att 2026 eventuellt lägga tillbaka något litet.

Jag har höga förväntningar, men jag befarar att det inte blir så mycket. Jag skulle gärna vilja höra kommentarer om detta.

Herr talman! Tack, minister Kullgren, för svaret på jätteviktiga frågor kopplade till Sveriges landsbygders utveckling utifrån det europeiska perspektivet men givetvis framför allt utifrån det svenska perspektivet i den kontexten.

Ministern tog upp en hel del som är kopplat till infrastruktur, vilket gjorde att jag fann stor anledning att ta möjligheten att delta i debatten. Ministern pekade på underhållet och behovet av att öka detta och beskrev också hur den nuvarande Tidöregeringen har lagt ökade resurser på att underhålla vägar, inte minst enskilda vägar.

Jag skulle vilja fråga ministern något ytterligare kopplat till detta. I en rapport som Svenskt Näringsliv har tagit fram talas det om hur underhållsskulden för Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet. I rapporten, som presenterades i mars i år, lyfter man fram att standarden på en hög procent av vägarna i det svenska vägnätet sjunker.

Man skulle behöva lägga 10 miljarder kronor per år på vägar och järnvägar för att beta av underhållsskulden, och då är 300-400 miljoner inte särskilt mycket. Av denna anledning skulle jag vilja fråga ministern hur han ser på möjligheten att i arbetet framöver verkligen jobba med underhållsskulden så att den betas av på ett bra sätt. Det handlar också om att arbetspendlare och gods ska komma fram. Detta har regeringen och ministerns departement lyft fram vid många olika tillfällen. Bland annat åkerinäringen ser mycket stora problem när det gäller hur de ska få fram godset. Och det är oerhört viktigt för våra svenska landsbygder, eftersom mycket av produktionen i svenska landsbygder är där för att man vill ha den där. Det är då otroligt viktigt att vi tar det politiska ansvaret för att se till att infrastrukturen fungerar på ett sådant sätt att det blir möjligt att fortsätta utveckla konkurrenskraften.

Det förvånar mig att landsbygdsministern svarar att det inte kommer någon landsbygdsproposition förrän 2026. Det var bara några år sedan Landsbygdskommittén lade fram 75 punkter som man var enig om var vad Sveriges landsbygder behövde. Kan inte landsbygdsministern se att vissa frågor ändå skulle behöva lanseras lite tidigare, för landsbygdens skull och för konkurrenskraftens skull, än lanseras inför ett valår?

Ministern lyfte fram vägunderhållet och till och med de enskilda vägarna där man lyfter fram att det tillförs 100 miljoner i extra stöd.

Sedan finns det ett antal andra delar i regeringens politik som blir kontraproduktiva, inte minst till exempel förslaget om en ökad gruvskatt. Man kan fundera över detta. Många av våra enskilda vägar är grusvägar. På vilket sätt anser ministern att det kan främja utvecklingen i våra landsbygder att man ger med ena handen men sedan tar tillbaka med den andra handen?

Framför allt undrar jag hur vi kan beta av underhållsskulden, och varför man ska vänta till 2026 när landsbygden behöver så mycket mer på betydligt kortare sikt för att det ska fungera ännu bättre för hela Sveriges konkurrenskraft.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ledamoten!

Jag skulle vilja fördjupa resonemanget lite ytterligare. När det gäller enskilda vägar var min fråga: Kommer det att räcka? Kommer det att bli någonting mer av de resurser som regeringen ändå tillför med tanke på det kostnadsläge vi ser och den inflation vi har och med tanke på att regeringen höjer skatten på området? Det skulle jag jättegärna se lite fördjupade resonemang om.

Jag tänker också på det som jag nämnde. I vårt betänkande står att vi inte når de övergripande målet för digitaliseringspolitiken. Då kan väl inte AI-kommissionen vara det enda svar som regeringen har kopplat till hur vi ska vara det land som är bäst i världen på att använda den digitala infrastrukturen och de digitala verktygen?

Vad finns mer i verktygslådan hos regeringen än att tillsätta en AI-kommission? Hur ser den ytterligare analysen ut bakom den problematisering som vi ändå ser på det här området? Jag skulle jättegärna önska att ledamoten kunde vara lite tydligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi har från utskottet som helhet efterfrågat detta. Hur ska vi nå målet som vi har satt när det gäller digitaliseringen? Jag förstår att det handlar om allt från digitaliseringen till grusvägar. Men det är otroligt viktiga frågor för landsbygden. Det binder på något sätt ihop infrastrukturen där vägen tar slut och bredbandet måste komma fram.

På vilket sätt ser ledamoten att det blir en reell förstärkning och inte bara positiva glada tillrop om att få fart eller att göra saker? Var är de facto politiken som kommer att leda till en stärkt konkurrenskraft?