Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Oscarsson (KD) om (forts. från § 10) Kollektivtrafikfrågor (forts. TU5)

Magnus Oscarsson (KD) höll ett anförande om (forts. från § 10) Kollektivtrafikfrågor (forts. TU5) i debatten ”Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari” den 31 jan 2024.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Kollektivtrafiken är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Den är en förutsättning för att samhället ska vara tillgängligt för alla, oavsett var man bor i Sveriges avlånga land eller vilka möjligheter man har till egen transport. Genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service skapar kollektivtrafiken nytta för hela samhället.

De bekymmer som resenärer kan stöta på är inställda avgångar. Ibland är det på grund av väder, och det har en hel del av oss varit med om under vintern, men ibland saknas helt enkelt personal. Det råder stor brist på bussförare, lokförare och mekaniker, och det är en fråga som är oerhört viktig att lösa.

I vårändringsbudgeten för 2023 satsade regeringen därför ytterligare 400 miljoner kronor för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning - komvux. Det motsvarar cirka 7 400 årsplatser i yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux under 2023. Dessutom tillfördes 70 miljoner kronor till yrkeshögskolan. Det finansierade 950 årsplatser i yrkeshögskolan under hösten 2023. Men det finns också behov av att öka insatserna för arbetsmarknadsåtgärder, bland annat matchningstjänster som kan förkorta arbetslöshetstiderna. Arbetsmarknadsutbildning för att motverka kompetensbristen och arbetspraktik för att förbättra jobbchanserna är ytterligare insatser som regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Arbetspendlingen är inte bara viktig för att göra samhället tillgängligt, utan den är också en nyckelfaktor i vår strävan att uppnå våra transportpolitiska mål. Genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen är kollektivtrafiken en viktig del av vårt arbete mot ett hållbart samhälle.

Regeringens klimatpolitik är ambitiös och effektiv. Tillsammans med andra effektiva styrmedel kommer den att bidra till att nå klimatmålen och de svenska åtagandena i EU. Samtidigt är det helt centralt att hela Sverige kan vara med på omställningen. Graden av elektrifiering, energieffektivisering, andelen hållbara förnybara drivmedel och trafikarbetets utveckling är de faktorer som har störst betydelse för hur utsläppen ska kunna minska inom transportsektorn.

Transporterna och infrastrukturen lägger grunden till den gröna omställningen. De har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i hela landet. För att underlätta dessa viktiga funktioner måste investeringar göras på flera områden.

Herr talman! I Sverige har vi en väl fungerande modell för att organisera lokal och regional kollektivtrafik. Ansvaret är tydligt utpekat, och i varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet som ska tillgodose behoven av regional kollektivtrafik och se till att målen för kollektivtrafikförsörjningen uppfylls. Staten bidrar i första hand med finansiering av den infrastruktur som krävs för att bedriva trafik.

Pandemin var en stor påfrestning för kollektivtrafiken. Samtidigt som resandet minskade på grund av restriktionerna var det nödvändigt att upprätthålla utbudet av kollektivtrafik för att minska trängseln och smittspridningen. Riksdagen fattade beslut om stöd på 7 miljarder kronor över tre års tid till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Det var en helt nödvändig satsning för att kompensera för de minskade biljettintäkterna under pandemin.

Även om pandemin har varit en stor utmaning för kollektivtrafiken kan vi skönja en ljusare framtid för sektorn. Det finns en ökad medvetenhet om vikten av kollektivtrafik eftersom den är smidig och effektiv. En önskan att återgå till ett mer normalt liv efter pandemin gör att fler har börjat resa kollektivt igen.

Herr talman! Trygghet i kollektivtrafiken är en oerhört viktig fråga. Människor ska känna sig trygga när de väntar på bussen eller går till och från stationen på kvällarna. Det är inte hederliga medborgare som ska känna rädsla för att vistas ute i det offentliga rummet, utan det är de kriminella.

Den ökade hotbilden påverkar många delar av samhället. Inom transportområdet ska resenärer känna sig trygga när de reser kollektivt, vare sig det är med buss, tåg, spårväg eller tunnelbana, om det är under resan eller när de vistas på järnvägsstationen eller i terminalen. Det är en självklarhet.

Trygghet och säkerhet i järnvägs- och kollektivtrafiken är en viktig fråga för oss kristdemokrater och för regeringen. Därför gav regeringen den 18 augusti förra året Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av och föreslå eventuella åtgärder för att stärka skyddet. Uppdraget skulle göras tillsammans med andra berörda aktörer i Nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Trafikverket och Transportstyrelsen skulle även vid uppdragets genomförande samråda med Samverkansrådet mot terrorism. Utredningsuppdraget är precis klart och har i dag lämnats över till regeringen. Det ska bli mycket spännande att se vad man har kommit fram till.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Dock väckte det ett antal frågor som jag skulle vilja få hjälp att reda ut.

Alldeles i inledningen av anförandet sa ledamoten att det ska finnas kollektivtrafik "oavsett var man bor". Då blev jag väldigt nyfiken på hur Kristdemokraterna, som också ansvarar för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, avser att förverkliga den visionen.

I det här betänkandet, som heter Kollektivtrafikfrågor, kan vi se att det står i utskottets ställningstagande att "andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer". Det är ju nästa år.

Ledamoten sa själv att man har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Att öka kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige och nå det här målet - hur långt är det kvar till dess? Jag frågar verkligen av nyfikenhet, för jag tänker att det borde vara ganska många satsningar som man skulle behöva göra för att nå målet redan nästa år. Och jag uppfattar av ledamoten att det verkligen är ambitionen att nå högt ställda målsättningar när det gäller både klimat och miljö.

Den andra frågan jag skulle vilja ställa handlar om kompetensförsörjningen.

Jag är glad att ledamoten verkligen lyfte fram de satsningar på både yrkesvux och yrkeshögskola som regeringen gjorde. Det låter alltid mycket när det är flera hundra miljoner, men hur många bussförare blir det? Vi vet ju att kompetensbristen är stor när det gäller både bussförare och lokförare och så vidare. Ledamoten nämnde 400 miljoner kronor, men det kostar också ganska mycket för varje plats. Hur mycket räcker det till, och vad tror regeringen blir effekten av den satsningen?

Herr talman! Tack, Ulrika Heie, för frågorna!

Jag försökte ju berätta hur mycket det här skulle innebära. Som ledamoten säger kan man tala om miljoner, och det låter kanske inte så mycket. Men det här är alltså ytterligare 400 miljoner för att förstärka regionalt yrkesvux inom den kommunala vuxenutbildningen.

Är det då så att alla blir busschaufförer? Så är det nog inte, men då finns i alla fall chansen. Faktum är att det motsvarar 7 400 årsplatser. I det här läget tycker jag ändå att det är något att ta fram som ett gott exempel på att regeringen har sett och försöker göra någonting. Dessutom tillförs ytterligare 70 miljoner till yrkeshögskolan. Jag tänker mig att där någonstans är svaret på ledamotens fråga. Man har sett bekymret.

När man lyssnar på tågföretagen och andra kollektivtrafikföretag runt om i landet märker man att problemet inte bara är att det varit en besvärlig vinter hittills. Faktum är att vissa avgångar inte går därför att det inte finns några busschaufförer eller lokförare med mera. Det här är en viktig fråga som lyfts fram när man träffar dem som jobbar inom det här. Därför tänker jag att där någonstans är det väldigt viktigt att vi har gjort någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det var andra frågor som ledamoten tog upp. Vi tar dem sedan - jag hinner inte på tio sekunder.

Herr talman! Tack för svaren! Jag uppskattar verkligen det konkreta och att få reda på hur mycket resurser som har satsats.

Men om man dividerar 400 miljoner kronor med 7 400 platser ser man ju att det är långt ifrån att räcka till priset per plats på en bussförarutbildning. Det är kanske det tredubbla, och då skulle det inte bli någonting kvar. Det kanske bara räcker till en tredjedel så många platser på de yrkesförarutbildningar som vi vet är väldigt kostsamma. Det kanske blir bara typ 2 500 platser kvar om vi nu ska räkna fram och tillbaka.

Men jag skulle vilja uppehålla mig vid min andra fråga, den som ledamoten väntade med att besvara, och så kan vi koncentrera oss helt och fullt på den.

Vi har ju olika typer av mål för kollektivtrafiken. Här är då målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Då är min fråga hur nära vi är att nå målet. Jag kan tänka mig att det hade varit stora rubriker om vi redan hade nått målet, så jag tänker att vi har en bit kvar. Då undrar jag hur långt det är kvar för att nå det målet och vad regeringen kommer att göra för insatser för att nå ett mål som faktiskt är satt redan till nästa år.

Ledamoten sa i sitt anförande att man är väldigt angelägen om att nå mål av olika slag. Han nämnde både EU:s olika klimatmål och de svenska målen för att nå detta, och det är jag väldigt nyfiken på.

Hur långt är det kvar innan man når målet om andelen persontransporter som sker med hjälp av kollektivtrafik?

Herr talman! Tack till Ulrika Heie för ytterligare en fråga!

Precis, man kan kritisera vad vi än gör och tycka att det är för lite pengar när man kokar ned det. Men jag tänker att det ändå är viktigt att vidta åtgärder för att försöka komma åt detta.

Sedan är det här inte det enda regeringen gör, som jag var inne på, utan det är fler saker man tänker göra för att motverka kompetensbristen. Det är det här som jag tycker att det är viktigt att man lyssnar in och försöker göra någonting åt. Det var den frågan.

När det gäller den andra frågan som ledamoten ställde till mig är det klart att regeringen är ambitiös i fråga om att göra saker inom exempelvis cykling. Jag vet att man på Regeringskansliet ser över hur man ska komma till rätta med det här. Sverige är ju ett stort cykelland, och jag vet att man ser över hur man ska kunna bli ännu bättre för säkerhet och annat. Regeringen har tillsatt pengar med tanke på just trafiksäkerheten, och cyklingen är en del i detta. Om det cyklas på vägar kanske man ska bygga cykelvägar eller på annat sätt förbättra säkerheten för cykeltrafikanter. Jag tror att det är en jätteviktig fråga. Vi får återkomma, ledamoten, när vi kommer till delen om just cykling här under våren.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.