Herr talman! Vi ska nu debattera betänkande TU5 om kollektivtrafik. I betänkandet behandlas bland annat ett femtiotal motioner från höstens allmänna motionstid. Dessa enskilda förslag har klumpats ihop i kategorier som trygg, jämställd och gränsöverskridande kollektivtrafik, kollektivtrafik på vatten, biljettsystem, färdtjänst och vissa övriga frågor.

För mig är detta en av de huvudsakliga anledningarna till att jag över huvud taget valde att engagera mig i politiken. Det allra första skälet fick jag när jag som matematiklärare stod där och inte fick köpa en klassuppsättning matematikböcker. Jag kände: Hur jädra svårt ska det vara? Efter det var steget ganska lätt att ta; det fanns ju hur mycket som helst att jobba med, och tågen - en fungerande kollektivtrafik - var nästa fråga.

Varför just denna fråga? Jo, den är så liten men ändå så enormt viktig i människors vardag. Det är en sådan där fråga som avgör om dagen blir bra eller inte, lite som gott eller mindre gott kaffe för kaffedrickaren på morgonkvisten. Det handlar om en fungerande kollektivtrafik där samhällskontraktet håller ihop och där precis det jag önskar levereras: ett tåg, en buss eller en båt som kommer när det är meningen, går när det är meningen och tar mig till mitt mål precis enligt plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Kollektivtrafik ligger nära människor. Vi använder den på olika sätt, mer eller mindre, under livets alla faser. Ansvaret för den ligger ytterst hos kommuner och regioner. Utöver förväntan att den kollektiva trafiken tar mig dit jag vill när jag vill finns det en förväntan på en servicenivå som gör resan värd resan.

Resorna med Mälartåg i mitt hemlän Sörmland är ett fantastiskt exempel på just detta. Där finns variation bland sittplatserna, med alltifrån ensamsäten till fyrbord. Det finns plats för barnvagnen, rullstolen och det stora bagaget. Det finns gott om ladduttag precis vid stolen, vilket gör det smidigt att börja jobba direkt.

För några dagar sedan fick jag ett samtal med Annette, en av tågets medarbetare som jag flera gånger tidigare har berömt eftersom hon är en del i just en sådan reseupplevelse där det känns som att man möts av ett: "Åh, äntligen har du klivit på! Nu ska vi se till att göra din resa till jobbet eller hem igen till precis det du önskar." Annette utgår från Hallsberg och är en riktig stjärna på service och bemötande - och visst lyser det igenom att hon tidigare har jobbat som flygvärdinna.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, med fler utbildningstillfällen som säkerställer att kompetensen finns tillgänglig och undanröjer hindret att trafik ställs in på grund av brist på personal och med fler som Annette, som med fingertoppskänsla och trygghet tar sin del av samhällsuppdraget till nya höjder, kan resan ge möjligheter som resan med bil aldrig någonsin kommer att kunna konkurrera med. Det handlar om att service och trygghet tillsammans med tillförlitlighet och punktlighet skapa det attraktiva resandet, som genom att leverera också kan konkurrera.

Herr talman! I förra veckan var jag på flera gymnasiebesök i sörmländska skolor. Både på Nyköpings enskilda gymnasium och på Europaskolan i Strängnäs träffade jag elever som pratade om ungas förutsättningar.

De pratade om friheten att kunna ta sig dit de vill och att de tack vare kollektivtrafiken hade haft möjlighet att välja just sin fina skola trots att de egentligen inte bodde i närheten eller ens i kommunen. Joanna, som bor på landet, kan ta sin A-traktor till pendlarparkeringen för att sedan smidigt åka kollektivt den stora delen av resan. Eleverna pratade också om hur den gemensamma upplevelsen av resan påverkas av att det är rent och snyggt. Ett jämställt resande är helt självklart för dessa unga, och både tjejer och killar lyfter fram att tryggheten är en viktig faktor när de reser hem ensamma en sen kväll efter träningen.

Det här visar tydligt att kommuner och regioner med en väl fungerande och tillförlitlig kollektivtrafik skapar förutsättningar för arbetsmarknadsregioner långt större än tidigare, oavsett om det handlar om unga människor som breddar sitt utbud i valet av skola eller om det handlar om vuxna som får ett stort utbud av arbetstillfällen. Samarbeten över kommun, region- och länsgränser öppnar möjligheter och skapar utveckling.

Herr talman! För mig som moderat är en väl fungerande kollektivtrafik viktigare än höghastighetståg. Att ha spår som håller, underhålls, utvecklas och har förutsättningar att klara svenska väderförhållanden skapar förutsättningar för klimatsmarta val i vardagen - varje dag. Med fler stationer i stället för färre, om tåget skulle ha susat förbi i en svindlande hastighet, skapar vi stationstillfällen och orters utveckling på ett klimatsmart sätt långt mer effektivt för många fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Kommuner och regioner i samverkan i Mälardalen ligger i framkant med det gemensamma biljettsystemet Movingo, där resan görs just så flytande och flexibel som den bör vara för att vara det attraktiva alternativet. Allt finns smidigt i appen, från A till B. Det är lätt att boka och lätt att resa över länsgränserna. För att göra kollektivtrafiken mer effektiv och tillgänglig behövs nya lösningar. Digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan vara det avgörande verktyget i arbetet med att minska behovet av personbilstransporter.

Framför allt är det i mindre tätbefolkade delar av landet som det finns ett behov av innovativa lösningar som hjälper och underlättar i en utökad kollektivtrafik där tomma bussar är förödande men där någonting så enkelt som anropsstyrd trafik kan bidra till utbud där behovet finns.

Ett exempel är Alice och Ebbas skolbuss: Töserna följer lätt bussens färd i realtid, från starten till just deras hållplats, direkt i mobilen - allt hemifrån vårt köksbord på morgonkvisten, medan de dricker varm choklad och planerar dagen. Det är ett säkert resande, med tydlig förväntan och tydlig information. Med mer pengar till underhåll av vägen kommer bussens nu något skumpiga färd också att bli bra mycket mer trivsam. Resan kommer att gå något snabbare och bussen vara ett attraktivt färdmedel.

Herr talman! När tåget går som tåget - ett uttryck vi måste återerövra - kan det klimatsmarta resandets andel av våra gemensamt genomförda resor öka. Med robusthet i systemet och garanterade tåglägen för studie och arbetspendling regionalt kan detta vara en del i omställningen för att nå klimatmålen.

Kollektivtrafiken är till för alla. Barnvagnen ska åka med på bussen eller tåget och rullstolen likaså. I andra fall är färdtjänst en avgörande faktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett aktivt och självständigt liv. Vi framhåller därför att färdtjänsten är en demokratifråga som berör både rättigheter och levnadsvillkor. Alla som har rätt till färdtjänst ska också få det. Det är en frihetsfråga.

Avslutningsvis vill jag nämna något om vikten av kollektivtrafik i hela landet. Gotland har en särskild situation som inte återfinns någon annanstans. Ingen annan får sin motorväg avstängd under en stor del av dagen på samma sätt som när gotlänningarnas väg till fastlandet, och vår väg till dem, stängs av. Därför blir det än viktigare att lösa situationen så att antalet avgångar på attraktiva tider säkerställs och så att priset dessutom är rimligt. Såväl gods som invånare och turister ska kunna resa på ett snabbt, smidigt, klimatsmart och kostnadseffektivt sätt. Hutlösa priser och märkliga avgångstider riskerar att allvarligt skada den regionala utvecklingen.

Här följer vi ytterst noga utvecklingen så att Trafikverket ger oss och gotlänningarna prisvärda och konkurrenskraftiga resor med god turtäthet. Såväl palsternackan som arbetspendlaren, farmor och semesterfiraren ska kunna resa till och från ön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för en väldigt fin beskrivning av kollektivtrafik. Jag tänker att vi alla säkert instämmer i hur vi vill att det ska fungera oavsett om det handlar om storstaden eller landsbygden.

Jag lyssnade länge efter hela-landet-perspektivet. Det kom också kopplat till de delar som man ser behövs för att vi ska vara innovativa och att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet. Likaväl rullstolen som barnvagnen och allt det som Ann-Sofie Lifvenhage nämnde ska vara möjliga att frakta med landsbygdens olika kollektivtrafiklösningar.

Jag skulle vilja ställa några frågor. Anne-Sofie Lifvenhage nämnde i inledningen vilka rubriker som det landat under. Jag vet att ledamoten är engagerad i möjligheten till det gränsöverskridande inte bara över länsgränsen utan också över till exempel landsgränserna i Norden.

Jag läser i betänkandet att i november 2022 i Fredrikstad i Norge enades de nordiska ministrarna om att överväga en gemensam nordisk strategi för långsiktig utveckling av gränsöverskridande relationer med utgångspunkt i de enskilda ländernas strategiska transportplaner. Det sades 2022. I Sveriges inriktning till 2024, när man leder arbetet, står det igen exakt samma ordalydelse om att man ska överväga en gemensam nordisk strategi.

Jag vill passa på att fråga Ann-Sofie Lifvenhage, som ändå tillhör statsministerns parti: När kommer förslagen? Kommer man att överväga och sedan låta det vara? På vilket sätt kommer man från regeringens sida att lyfta fram och i än högre grad möjliggöra de gränsöverskridande relationerna men också transporterna av olika slag?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lifvenhage, för svaret!

Jag vill vara ännu mer konkret. När kommer den här möjligheten? Regeringen har sagt i sitt program att man ska överväga en gemensam strategi. Ledamoten ser inga hinder för att det ska kunna ske. Exemplet blir den väldigt persontäta region som Öresundsregionen ändå är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Vi har till exempel en väldigt lång gräns mot Norge. På vilket sätt avser ledamoten att driva att det ändå blir verklighet? Det är en skillnad mellan att säga att man inte ser några hinder och att driva en politik som ger förutsättningar också i våra glesare bygder för en kollektivtrafik som fungerar över landsgränsen.

Jag är väldigt angelägen att ledamoten fördjupar det och kan berätta för oss andra när ledamoten tror att det kan bli verklighet också från den nationella nivån.

Jag är också lite undrande över den andra jätteviktiga del som ledamoten nämnde, nämligen Gotlandstrafiken. Vi har många färjor runt vårt lands gränser där vattenvägen är den väg man har till fastlandet.

Ledamoten nämner att det är Trafikverket som ska se till att vi får bra avgångar och bra priser. Men då vill det också till att regeringen tillskjuter medel så att det går att göra på det sättet.

Jag skulle vilja höra ännu lite mer om det. De medel som man har skjutit till från regeringspartiernas sida räcker inte alls för att kunna ta sig an utmaningen att både ha en utökad trafik och inte ha hutlösa priser. Jag vill gärna vilja ha ett förtydligande också där.

Herr talman! Alla våra trafikslag är också en del i det som är kollektivtrafiken. Det beror på var vi bor i landet om vi är beroende av flyget som en del av kollektivtrafiken eller av färjorna, tågen och bilarna. Oavsett var vi bor ska vi ha en möjlighet att också kunna resa kollektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Nu finns inte den möjligheten i dag. Det är väldigt många människor som ställs i princip utan kollektivtrafik. Här skulle jag önska att regeringspartierna var lite tydligare med på vilket sätt man avser att vara innovativ. Man nämner anropsstyrd trafik. Det är ingen nyhet. Det har funnits ganska länge. Vi eftersträvar allihop ytterligare innovativa delar. Vi vet att det bedrivs forskning på olika sätt. Det vore väl viktigt att också ta den delen till sig.

Herr talman! Jag vill uppehålla mig vid tre olika delar när det gäller kollektivtrafiken. Det handlar om en stärkt kollektivtrafik, om en jämställd och jämlik kollektivtrafik och också om en gränsöverskridande kollektivtrafik. Jag vill tala om det jag hade förmånen att diskutera ytterligare i replikskiftet med ledamoten Lifvenhage om möjligheten till det gränsöverskridande.

Det blev oerhört tydligt när pandemin slog till att våra öppna gränser stängdes oerhört snabbt. Det drabbade kompetensförsörjningen i gränsbygder på ett mycket starkt sätt. Här är jag väldigt angelägen om att också regeringen tar det på största allvar på vilket sätt man driver de frågorna i det nordiska samarbetet.

Jag vet att flera ledamöter som finns i utskottet är väldigt engagerade i de nordiska frågorna och skulle vilja se ett ministerråd kopplat till detta. Men oavsett om det finns ett ministerråd eller inte är det otroligt viktigt att vi löser de gränsöverskridande frågorna. Det är relativt lätt att göra det i befolkningstäta delar, men det är betydligt svårare att göra det i andra delar, inte minst längs hela den gräns som går mellan Norge och Sverige.

Jag är glad att utskottets majoritetstext lyfter fram en del av det som Centerpartiet har lyft i sina motioner, nämligen att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar. Jag skulle jättegärna vilja höra mer från regeringspartierna, både samarbetspartiet Sverigedemokraterna och Liberalerna och Kristdemokraterna, vad det är man ser från deras sida. Vad är nya kollektiva transportlösningar? Vi kan ju inte kalla anropsstyrd trafik en ny lösning, utan det måste finnas något ytterligare man har span på. Jag ser fram emot att få diskutera detta mer.

När det gäller jämställd och jämlik kollektivtrafik finns det ganska mycket att göra på området. Vi ser nu till exempel att kvinnors arbetsmarknadsregioner är betydligt mindre än vad många mäns arbetsmarknadsregioner är. Där kan man se att tidsfaktorn är en viktig del, men det gäller också tillgången till kollektivtrafik.

Regeringspartierna har i sin retorik lyft fram vikten av just arbetskraftspendling. När man stoppade de nya stambanorna var det detta man förde fram i stället. Det är viktigt att vi ska kunna arbetspendla, och jag tänker att det då är viktigt att detta fungerar i alla delar av Sverige.

Jag är nyfiken och skulle gärna vilja höra om ytterligare delar. När kommer förslag för en mer jämställd kollektivtrafik från regeringspartiernas sida? Än så länge har det ju varit relativt tyst när det gäller kollektivtrafiken. Regeringen hänvisar till att det är ett ansvar för kommuner och regioner. Men om vi ska komma någonvart kan det också behövas nationella regelverk som ändras. Jag är därför nyfiken på vad som ligger på regeringens bord.

Vi har ännu inte lyssnat på infrastrukturministerns parti, så jag hoppas att vi får höra om en del av de innovativa lösningar som nu förhoppningsvis förbereds på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Bara inledningen på departementets namn för tankarna till att det här borde finnas goda lösningar, inte minst för landsbygdens möjligheter. Vi har ju hittills hört mest om storstadens möjligheter och lösningar för kollektivtrafik där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

När det handlar om en stärkt kollektivtrafik blir innovationerna oerhört viktiga. Det förvånar mig att man inte lyfter fram de satsningar som görs på både Stockholms universitet och Lunds universitet med flera på den kollektivtrafikforskning som finns. Jag är lite nyfiken på hur regeringspartierna ser på dessa delar av politikutvecklingen och att ta in de forskningsbaserade kunskaper som lyfts fram.

Herr talman! Jag nämnde väg, järnväg, färjor och flyg i min inledning. Jag har inte uppehållit mig vid alla dessa delar, men jag vill framhålla de färjor som finns längs våra kuster. Det handlar ibland om ganska korta sträckor, men det är likafullt oerhört angeläget. Det handlar om människor som till exempel bor i Karlskrona skärgård, där det finns en problematik kopplad till en betydligt sämre turtäthet, vilket många av oss i utskottet har blivit varse. Det gör att de här landsbygdsområdena inte blir beboeliga för familjer med barn och ungdomar. Vi har alla hört om Aspöfärjan och möjligheterna att idrotta i land - om jag kan kalla det så - och sedan ta sig hem under rimliga tider.

Jag hoppas att det finns en tanke hos regeringspartierna att se över landsbygdsperspektivet och på vilket sätt landsbygden är tillgänglig för barnfamiljer när det gäller att kunna använda sig av kollektivtrafiken i form av färja.

Herr talman! Centerpartiet står givetvis bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågorna! Jag ska gärna svara på dem.

Vid två tillfällen säger ledamoten att Centerpartiet var med i den socialdemokratiska regeringen. Det var vi inte. Det fanns ett januariavtal, vilket gjorde att vi var överens om ett antal frågor som vi skulle driva. Det förvånar mig att man sprider en så felaktig beskrivning.

Däremot drev vi olika frågor i januariavtalet som också hade med infrastruktur att göra. Ett tydligt exempel var att vi tyckte att det borde finnas ett nationellt biljettsystem över hela landet. Vi var också med när den utredning tillsattes som presenterade sitt förslag för flera år sedan. Det var en viktig del i att kunna visa på just det som ledamoten Lifvenhage var inne på, nämligen att vi underlättar resandet över länsgränser och så vidare. Här har man kommit långt i Mälardalen, medan det i andra delar av Sverige är väldigt svårt att ta sig över länsgränsen om man bor i gränsbygder. Förhoppningsvis är det mer saker på gång, men detta är ändå ett exempel på hur vi inom januariavtalets ram drev frågor som var kopplade till infrastrukturen.

Andra delar som Centerpartiet har drivit hårt genom åren handlar om landsbygdens möjligheter till en god kollektivtrafik. Vi har också drivit på för ytterligare satsningar på förnybara drivmedel och så vidare.

Jag är inte riktigt säker, men jag tror att också Sverigedemokraterna står bakom majoritetstexten i betänkandet. Den första meningen lyder: Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är otroligt viktigt att vi också där har innovativa förslag för att sektorn inte ska vara en klimatbov i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för de olika förslagen på kanske inte så innovativa men ändå nödvändiga lösningar för att skapa en större möjlighet för kollektivtrafikens utveckling.

Ledamoten sa att den utredning som tillsattes under den förra regeringen, på januariavtalets tid, inte ledde fram till någonting förutom att det fanns behov av en ny utredning. I nästa mening sa han att Sverigedemokraterna står bakom att det behövs en ny utredning. Då delar man väl den syn som den utredningen kom fram till, och då var det väl ändå någonting.

Det är ju inte ovanligt att man när man fördjupar sig i en fråga ser behov av ytterligare fördjupning för att kunna göra rätt saker framåt. Har ni då tillsatt en utredning, Jimmy Ståhl? Om man kom fram till behovet av en ny utredning under förra mandatperioden och Sverigedemokraterna nu ser ett behov av en ny utredning blir ju frågan: Har man tillsatt en sådan?

Ledamoten säger att det enkla då redan hade varit gjort. Att tillsätta en utredning är många gånger inte jättesvårt, men ibland är det svårt att komma överens om vilka utredningsdirektiv som ska gälla. Kanske är det detta som är det svåra den här gången, att komma överens inom Tidöpartierna om vilken typ av utredning man skulle behöva göra för att underlätta för trafiken i hela landet.

Det kan verka tyket att i sista repliken i ett replikskifte ställa en fråga, men jag är oerhört medveten om att ledamoten fortfarande har talartid i talarstolen. Vi har då chansen att fortsätta diskussionen. Jag är väldigt nyfiken på, eftersom man nu har så många idéer från Sverigedemokraternas sida, vad man i närtid avser att göra verklighet av.

(forts. § 12)