Herr talman! Tack, landsbygdsminister Peter Kullgren, för svaret på interpellationen!

Man kan tycka att 2040, som är utgångspunkten i EU:s arbete när det gäller landsbygden, ligger långt fram i tiden, men man kan gå tillbaka 17 år och se hur olika insatser har gett resultat i många bygder.

Jag kan utgå från mitt eget sammanhang hemma. För drygt 15 år sedan började vi med vårt stora bredbandsprojekt i kommunen för att bygga fiber i varje bygd. När vi tittar tillbaka på vad som har hänt de senaste åren kan vi se att vi nu kan skörda frukterna av denna investering.

En positiv landsbygdsutveckling på både kort och lång sikt är viktigt att ha fokus på. Där är det mycket intressant att ta del av ministerns svar som relaterar till innevarande budgetår men också till de beslut som kammaren precis har fattat inför nästa år med utgångspunkt från bland annat infrastruktur men även vård. Beskedet från regeringen är att man planerar för en proposition och en förnyelse och översyn av landsbygdspolitiken med sikte på våren 2026.

Det är viktigt nu att förhålla sig till de många olika politikområden som berörs. Min och Centerpartiets utgångspunkt är att en positiv och livskraftig landsbygdspolitik ska involvera alla politikområden men också ha ett starkt och bärande engagemang inom varje politikområde.

En av de stora utmaningar som många bygder har är kompetensförsörjningen - behovet av arbetskraft. Detta möter vi oavsett var i landet vi rör oss och oberoende av vilka verksamheter - privata eller offentliga - som det gäller. Den är oerhört viktig, och en sak är då att följa upp vilka konsekvenser regeringens politik får för verksamheter på landsbygden, både offentliga och privata, kopplat till arbetskraftsinvandringen.

Det handlar också om att stärka företagarklimatet och att jobba med en jämlikare skattepolitik med tanke på att många kommuner som har stora utmaningar också ofta har ett högt skattetryck relativt tillväxtområdena.

Det handlar också om att få till en strandskyddsreform som ger effekt. Där hade regeringens partier kunnat vara med på det beslut som förelåg för riksdagen under den förra mandatperioden men som man röstade ned. Nu återkom man med besked om att man i praktiken tar samma förslag.

Vi ska ha sammanlänkade, resilienta och välmående bygder i landet. Detta är tre viktiga begrepp utifrån EU:s vision som också vi har ställt oss bakom i vårt arbete. Sammanlänkade handlar om kommunikation och infrastruktur, och resilient handlar om motståndskraft i en säkerhetspolitiskt utmanande tid. Detta tangerar det arbete som regeringen gör men också det arbete som har gjorts tidigare kopplat till livsmedelsförsörjning och förutsättningarna för primärproduktionen.

En oerhört stor fråga är veterinärfrågan och hur regeringen kommer att återkomma till den. Kopplat till hälsa och välmående och kulturfrågor finns det också stora frågor som behöver hanteras i tid de närmaste åren.

När det gäller frågan om detta är tillräckligt skulle jag vilja höra ministern utveckla ytterligare vad som behöver åtgärdas i övrigt för att det ska bli just resilient, sammanlänkat och välmående.

(Applåder)

Herr talman! Det är jättetrevligt att få vara här och debattera landsbygd med landsbygdsministern. Jag vet att vi delar väldigt många åsikter om hur det ska vara möjligt att utveckla landsbygden.

Herr talman! Jag skulle vilja ta upp frågan om snöröjning på enskilda vägar. Jag har tillsammans med flera kollegor talat om detta de senaste två mandatperioderna. Men tyvärr har det inte hänt särskilt mycket. Det har att göra med att Trafikverket - vilket de flesta här kanske kommer ihåg - införde nya regler för underentreprenörer om att de skulle ha gps i sina bilar. Om de drog över tiden riskerade de också viten. Följden av detta blev att många underentreprenörer drog sig för att ploga de enskilda vägarna som de åkte förbi när de hade plogat den statliga vägen. Det som blir ett problem i och med detta är att samfälligheterna, inte minst i mitt eget hemlän Västerbotten som är väldigt stort till ytan, måste boka entreprenörer enkom för snöröjning av de enskilda vägarna. Då kör underentreprenörerna med plogen tom i flera mil. Och då är bara framkörningsavgiften tusentals kronor, vilket gräver enorma hål i budgeten för dessa små och fattiga samfälligheter.

Detta påtalades så många gånger under den föregående regeringens tid. Men det hände ingenting. Och det är på samma sätt i dag.

Jag pratade för några år sedan med en kvinna som bor i en by utanför Vilhelmina. Hon sa att det inte var nog med att framkörningsavgiften är väldigt hög. Problemet är att också få tag i underentreprenörer. Hon sa att de hade bokat en som bara kunde komma på torsdagar. Men alla här inne vet att det snöar i Vilhelmina inte bara på torsdagar. Så detta blir helt omöjligt.

Jag vill passa på att ta upp en annan sak, som jag hoppas att regeringen kanske skulle kunna enas om, eftersom jag vet att det kan finnas olika åsikter om fastighetsskatten för vindkraft. Det gjordes en utredning i våras, och precis i slutskedet av den kom det tilläggsdirektiv från regeringen om att man inte skulle få ändra på statliga skatter när det gällde att tillföra pengar till lokalsamhället för vindkraftsetableringar. Problemet med det är att det då inte blir någonting.

Vi som kommer från norra Sverige vet hur det var med vattenkraften. Till slut fanns det nästan inga jobb kvar. Fastighetsskatten gick tillbaka till det stora svarta hålet i statens budget. Och där stod vi.

Herr talman! Jag måste be om ursäkt för att jag kanske kommer att uttrycka mig lite vårdslöst nu. Men många med mig känner att vi har blivit utnyttjade en gång redan när det gäller vattenkraften, och vi tänker inte bli utnyttjade en gång till när det gäller vindkraften.

I min egen hemkommun planeras nu 70-140 vindkraftverk till havs. Det kommer jag aldrig att säga ja till, inte för att jag inte tycker att det är bra utan för att jag tycker att en liten kommun som knappt har råd att betala gatubelysningen i kommunen inte ska säga ja till någonting som inte ger lokalsamhället någonting tillbaka.

Därför har jag två frågor. Hur vill landsbygdsministern och regeringen underlätta för det som jag tog upp först, alltså för snöröjning på enskilda vägar? Det är ett jätteproblem. Och kommer landsbygden och lokalsamhället att få ta del av fastighetsskatten för vindkraft?

Jag hoppas att landsbygdsministern har möjlighet att besvara dessa frågor.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte börja med att tala om vad Magnus Nilsson har sagt. Det är han som har gjort mycket av bakgrundsarbetet till regeringens utredning om klimatmålen som John Hassler presenterade. Magnus Nilsson har skrivit:

"Ska Sverige ha en chans att uppfylla de krav om utsläppsminskningar till 2030 som finns i den nya EU-lagstiftningen, måste regering och riksdag snabbt fatta beslut som senast 2025 rejält börjar pressa ned utsläppen.

Dröjer det längre, kommer det att krävas åtgärder av en karaktär som närmar sig vad som över huvud taget kan bedömas som genomförbart och rimligt i ett demokratiskt samhälle.

Det gäller kraven på medlemsstaterna att minska alla typer av utsläpp utanför utsläppshandeln (brukar kallas ESR-utsläpp). I praktiken handlar det dock nästan uteslutande om att snabbt pressa ned användningen av fossila drivmedel i trafiken och i arbetsmaskiner.

Av de svenska ESR-utsläppen utgörs en knapp fjärdedel av metan och lustgas från jordbruket."

Med tanke på det som Magnus Nilsson säger blir det lite speciellt när regeringen har aviserat beslut om en kraftigt ökad användning av fossila drivmedel. Men det finns tre sätt att kompensera för detta.

För det första kan man kraftigt minska utsläppen från jordbrukssektorn, vilket i praktiken betyder en kraftigt minskad jordbruksproduktion. Man kan också kraftigt öka kolinlagringen i skogen, det vill säga stoppa avverkningen. Den tredje möjligheten är att köpa utsläppsutrymme av andra medlemsstater. Det finns möjligtvis även en fjärde väg, nämligen dryga EU-böter. Den notan lär ticka snabbt och skulle enligt bedömningar landa på tiotals miljarder av skattebetalarnas pengar. Det är i så fall en rejäl skattehöjning, utan att man får något tillbaka.

Den tredje vägen, att köpa utsläppsutrymme, är med stor sannolikhet omöjlig då det är få länder, om ens något, som har några större volymer att sälja, samtidigt som det skulle innebära att vi fick betala två gånger - först för att köpa utsläppsutrymme av någon annan, sedan för att sänka våra egna utsläpp. Det skulle alltså vara dåligt för den svenska konkurrenskraften och de svenska skattebetalarna.

Då kvarstår alltså kraftigt minskad produktion i jord- och skogsbruket. Detta går stick i stäv med den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med ökad produktion av svenska livsmedel - jag vet att också ministern har uttalat detta - och stärkt konkurrenskraft hos primärproducenterna.

Att avsätta stora mängder skog går också emot den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med en utvecklad bioekonomi. Vi vet också från den utredning som har presenterats men ännu inte skickats på remiss att det går att producera stora mängder billigt, grönt bränsle, som kan sänka både pumppriser och utsläpp.

Min fråga till Peter Kullgren blir därför: Kan Peter Kullgren garantera att de ökade utsläpp som regeringen nu både har aviserat och beslutat om inte kommer att innebära att vi får åtgärder inom jord- och skogsbruket som tvingar dessa att minska sin produktion? Jag skulle också gärna vilja veta hur han och regeringen kommer att se till att så inte blir fallet. Ord som kärnkraft och elektrifiering räcker inte, oavsett vad man själv tycker, enligt alla de scenarier som regeringens egna myndigheter har tagit fram. Hur tänker regeringen se till att det inte blir jord- och skogsbruket som får betala när man nu väljer att öka den fossila användningen radikalt?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för en fin återkoppling till min hembygd! Vi kommer att jobba vidare i bred anda. Det är ofta detta det handlar om: att utgå från varje bygds förutsättning och också det lokala engagemanget. Lokala utvecklingsgrupper, föreningsliv och eldsjälar men också olika näringsidkare gör ett enormt arbete för att skapa möjligheter runt om i landet. Som landsbygdsministern säger har vi många landsbygder, med väldigt varierade förutsättningar.

I dessa tider när vi ska regionförstora, skapa arbetsmarknader som blir sammanlänkade både inom riket och även med våra grannländer och Europa, är det klart att det krävs satsningar på kommunikation och infrastruktur. Detta tar tid men är en fråga som det givetvis är oerhört viktigt att följa upp här och nu.

När jag skrev interpellationen tänkte jag: Vad innebär en välmående landsbygd, både ur ett nationellt perspektiv och om vi tittar på land för land i hela Europeiska unionen? Vad innebär välmående landsbygder 2040? Detta är något att stanna till inför och reflektera över så att man får en konkret målbild. Vart är det vi ska sträva? Och vart är det vår gemensamma politik ska sträva?

Det är oerhört viktigt att det kommer skarpa förslag i de kommande propositionerna och även i anslutning till landsbygdspropositionen, som ger effekt. Att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att nu meddela att det kommer en proposition våren 2026, i slutet av denna mandatperiod, väcker en del frågor hos oss som har varit med några perioder i det parlamentariska arbetet. Det kan bli väldigt sent, och det kan bli för lite. Det kan också bli avhängigt av hur regeringen och finanspolitiken hanterar prioriteringarna. Någonstans i detta måste det finnas en tydlighet i regeringens prioriteringar. Det kan inte bara handla om ambitioner och i ord uttalade förhoppningar om att göra skillnad.

Detta är en fråga till landsbygdsministern: Hur säkerställer landsbygdsministern att detta blir en tydlig prioritering för alla dessa fyra partier, med sikte på att göra skillnad denna mandatperiod så att man inte avvaktar en proposition som kan ge effekt efter mandatperioden? Och hur kommer detta att visa sig när det handlar om ekonomiska förutsättningar?

Vi i Centerpartiet antog ett nytt landsbygdspolitiskt program vid vår senaste partistämma, med fokus på åtta olika områden. Den första utgångspunkten är en ordentlig reformering av skattepolitiken och de ekonomiska förutsättningarna för att stärka den lokala grunden för finansiering av offentlig verksamhet och även med avseende på hushållsekonomin.

Det handlar också om att jämna ut skillnaderna mellan kommuner som har högt skattetryck men varje dag sliter för att kunna leverera service till sina invånare, där invånare också känner en frustration och många gånger ett missnöje med vad de får för sina skattepengar. Samtidigt måste vi kunna ha en långsiktighet så att vi också ger ekonomiska förutsättningar, så nära människan som möjligt, för att se till att tillväxten blir lokal.

Jag skulle vilja att landsbygdsministern stannade upp vid vad som faktiskt behövs och hur man säkerställer att det i närtid vidtas åtgärder inom flera verksamhetsområden för att ge effekt till 2040.

Herr talman! Även jag förstår att ministern inte på några få minuter kan svara på det batteri av frågor som har tillkommit, men om ministern har möjlighet skulle jag jättegärna vilja veta lite mer om snöröjning på enskilda vägar och vad landsbygdsministern funderar på när det gäller detta för att underlätta för de människor som bor i berörda områden. Jag undrar hur vägsamfälligheterna ska ha råd med detta och om man kanske skulle kunna göra någonting med Trafikverket. Det verkar ha suttit långt inne för den tidigare ministern att försöka få någonting gjort på det planet.

Jag har också en fråga om lokalsamhället. Kommer man att få ta del av fastighetsskatten för vindkraft?

För en månad sedan hölls en debatt i Agenda där flera regeringspartier var representerade. Programledaren frågade om fastighetsskatten på vindkraft skulle föras tillbaka till lokalsamhället. Då var det ingen som hade någonting emot detta, utan alla tyckte att det var en bra idé som man skulle titta på.

I ärlighetens namn, herr talman, måste jag säga att jag höll på att brinna av när jag satt där i soffan. Jag vet ju att det på sluttampen av den utredning som skulle titta på just denna fråga kom tilläggsdirektiv som handlade om att underlätta vindkraftens placering och etablering. En av de bitarna var att fastighetsskatten på vindkraft skulle gå tillbaka. Den mattan drog man undan för utredningen, för man ville inte att den statliga skatten skulle gå tillbaka.

Jag blev väldigt förvånad. Det hade inte gått så många månader mellan det som hände i våras, med utredningen och tilläggsdirektiven, och debatten i Agenda. Kanske är det så att partierna i denna regering, precis som i andra regeringar, har olika åsikter, men just där och då - i den debatten - verkade alla vara överens. Ministern får jättegärna klargöra hur lokalsamhället ska få mer pengar om det är så att man avser att etablera mer vindkraft.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är alltid trevligt med beröm till Centerpartiet i allmänhet och till Daniel Bäckström i synnerhet, men tyvärr gjorde det nog varken mig eller särskilt många åhörare speciellt mycket lugnare. Än så länge har jag i alla fall inte hört att den här regeringen kan garantera att jord- och skogsbruket inte kommer att få kraftiga produktionsminskningar till följd av den politik som regeringen har fört för att öka den fossila andelen av bränslemixen.

Konjunkturinstitutet släppte så sent som för någon vecka sedan en rapport där man jämförde olika politiska handlingsalternativ. Man tittade på regeringens val, med låg grad av inblandning av förnybara drivmedel men hög grad av elektrifiering, och på vad drivmedlen behöver kosta för att vi ska nå målen. Om vi inte minskar i jord- och skogsbruket kommer drivmedelspriserna runt 2030 att ligga någonstans mellan 40 och 45 kronor. Med Centerpartiets politik, med en stor andel förnybart och med skattebefrielse för den förnybara andelen, kommer drivmedelspriserna i stället att ligga mellan 20 och 25 kronor.

Regeringens politik, som den ser ut nu, är grovt skadlig. Den är god för tillfället men kommer att kosta väldigt mycket, antingen för den som vill köra bil framöver eller för jord- och skogsbruket.

Min fråga kvarstår. Från Konjunkturinstitutets sida är man väldigt tydlig med att drivmedelspriserna kommer att behöva öka kraftigt med en kraftig elektrifiering, eftersom detta inte räcker hela vägen. Jag vill gärna ha svar från Peter Kullgren. Kan han och regeringen garantera att det inte är jord- och skogsbruket som får kraftiga produktionsminskningar på grund av den politik som regeringen för?

Herr talman! Det är mycket intressant att få ta del av landsbygdsministerns svar på många olika frågor. Jag tycker att det väl beskriver hur landsbygdsfrågorna tas på allvar i debatten. De berör politikområde efter politikområde. Det gäller infrastruktur, klimatomställning, energifrågor, bredband, fiberuppkoppling och arbetsmarknadens förutsättningar att kunna fungera framåt.

En del som finns med i ministerns svar är kopplingen till motståndskraft, resiliens, och beredskap. Vi i Centerpartiet har via vår försvarspolitiska talesperson Mikael Larsson varit starkt drivande under hösten i förhandlingarna om det civila försvaret.

Under gårdagen presenterade Försvarsberedningen en ny rapport. Där finns tydliga skrivningar om primärproduktion och jordbrukets förutsättningar. Men det står också att det mycket tydligare ska vara en del i planeringen av det civila försvaret.

Det kommer att bli mycket intressant att följa hur regeringen tar omhand de rekommendationer som Försvarsberedningen betonar och också hur ministern avser att få till det i den uppdaterade livsmedelsstrategin.

Det är viktigt att primärproduktionen och hela livsmedelskedjan får väldigt goda förutsättningar på kort sikt att stärka produktionen av livsmedel i hela landet. Det gäller inte minst med tanke på det synnerligen allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i.

Herr talman! Vi har tagit del av många olika besked. Nu är det landsbygdsministern tillsammans med övriga ministrar i regeringen som bär det samlade ansvaret för hur landsbygdspolitiken formas de närmaste åren.

Vi kommer att fortsätta att följa upp hur arbetet går och vilka konkreta effekter vi kommer att kunna se av det arbetet. Tills vidare vill jag önska både talmannen och landsbygdsminister Peter Kullgren en fröjdefull jul.

Under min föräldraledighet som kommer att pågå till den 31 maj önskar jag också riksdagen allt gott i det fortsatta arbetet för en positiv landsbygdsutveckling. Tack för en givande debatt.

(Applåder)