STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Dock väckte det ett antal frågor som jag skulle vilja få hjälp att reda ut.

Alldeles i inledningen av anförandet sa ledamoten att det ska finnas kollektivtrafik "oavsett var man bor". Då blev jag väldigt nyfiken på hur Kristdemokraterna, som också ansvarar för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, avser att förverkliga den visionen.

I det här betänkandet, som heter Kollektivtrafikfrågor, kan vi se att det står i utskottets ställningstagande att "andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer". Det är ju nästa år.

Ledamoten sa själv att man har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Att öka kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige och nå det här målet - hur långt är det kvar till dess? Jag frågar verkligen av nyfikenhet, för jag tänker att det borde vara ganska många satsningar som man skulle behöva göra för att nå målet redan nästa år. Och jag uppfattar av ledamoten att det verkligen är ambitionen att nå högt ställda målsättningar när det gäller både klimat och miljö.

Den andra frågan jag skulle vilja ställa handlar om kompetensförsörjningen.

Jag är glad att ledamoten verkligen lyfte fram de satsningar på både yrkesvux och yrkeshögskola som regeringen gjorde. Det låter alltid mycket när det är flera hundra miljoner, men hur många bussförare blir det? Vi vet ju att kompetensbristen är stor när det gäller både bussförare och lokförare och så vidare. Ledamoten nämnde 400 miljoner kronor, men det kostar också ganska mycket för varje plats. Hur mycket räcker det till, och vad tror regeringen blir effekten av den satsningen?

Herr talman! Tack för svaren! Jag uppskattar verkligen det konkreta och att få reda på hur mycket resurser som har satsats.

Men om man dividerar 400 miljoner kronor med 7 400 platser ser man ju att det är långt ifrån att räcka till priset per plats på en bussförarutbildning. Det är kanske det tredubbla, och då skulle det inte bli någonting kvar. Det kanske bara räcker till en tredjedel så många platser på de yrkesförarutbildningar som vi vet är väldigt kostsamma. Det kanske blir bara typ 2 500 platser kvar om vi nu ska räkna fram och tillbaka.

Men jag skulle vilja uppehålla mig vid min andra fråga, den som ledamoten väntade med att besvara, och så kan vi koncentrera oss helt och fullt på den.

Vi har ju olika typer av mål för kollektivtrafiken. Här är då målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Då är min fråga hur nära vi är att nå målet. Jag kan tänka mig att det hade varit stora rubriker om vi redan hade nått målet, så jag tänker att vi har en bit kvar. Då undrar jag hur långt det är kvar för att nå det målet och vad regeringen kommer att göra för insatser för att nå ett mål som faktiskt är satt redan till nästa år.

Ledamoten sa i sitt anförande att man är väldigt angelägen om att nå mål av olika slag. Han nämnde både EU:s olika klimatmål och de svenska målen för att nå detta, och det är jag väldigt nyfiken på.

Hur långt är det kvar innan man når målet om andelen persontransporter som sker med hjälp av kollektivtrafik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Kollektivtrafik. Vi socialdemokrater har tre reservationer och står bakom dessa, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden. Kollektivtrafiken är också helt grundläggande för att vi ska kunna klara vår tids stora samhällsutmaning, klimatet, för bara om vi har ett klimatriktigt, resurssnålt, effektivt och hållbart transportsystem kan vi klara klimatutmaningen samtidigt som vi förbättrar möjligheten för människor att resa från hem till arbete, fritidsaktiviteter, studier och allt annat som gör livet värt att leva.

Kollektivtrafiken är avgörande för att få väl fungerande och allt större arbetsmarknadsregioner. Dessa underlättar kompetensförsörjning och tillgång till arbetskraft och möjliggör ökad tillgång till jobb för den enskilde. Kollektivtrafiken är därför direkt avgörande för våra företag och för vår ekonomi - för att samhällsmaskineriet som helhet ska fungera.

Dessa systemviktiga funktioner som kollektivtrafiken har framstår om möjligt än klarare i perspektivet att vårt land måste stå starkt också i kriser och vid yttre hot. Kollektivtrafiken spelar en central roll för vår civila och ekonomiska försvarsförmåga.

Herr talman! Det finns ett mål som nämndes tidigare, och jag nämner det gärna igen: 2025 ska 25 procent av alla resor genomföras med gång, cykel- och kollektivtrafik, det så kallade GCK-målet. För att uppnå detta mål krävs en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik.

För att öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och högre kvalitet. Det ska vara tryggt och komfortabelt att resa kollektivt. På detta sätt kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt.

Transportsektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp, och detta måste varje ansvarsfull förtroendevald ta på allvar. Sju av riksdagens partier har under gångna mandatperioder enats om viktiga mål för att minska utsläppen, bland annat klimatmålet att vi inom transportsektorn ska ha sänkt utsläppen med 70 procent 2030.

Kollektivtrafiken har mycket låga klimatutsläpp och är därför absolut viktig för att vi ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om neddragning av stödet till regionerna oroande. Regionernas ekonomiska kris kommer att bidra till neddragningar i kollektivtrafiken och höjda taxor.

En väl fungerande kollektivtrafik måste finnas också på obekväma arbetstider. Det får inte bara vara vinstintresset som styr när kollektivtrafiken är tillgänglig.

En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för jämställdheten. Det är i huvudsak kvinnor, inte sällan i välfärdsyrken, som reser kollektivt. Satsningar på kollektivtrafiken är således på samma gång direkta satsningar på jämställdheten och på att göra det möjligt för fler kvinnor att resa.

Kollektivtrafiken måste göras mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. Även om utvecklingen på detta område kommit en bit är det långt kvar.

Taxitrafiken är viktig som komplement för resor dit övrig kollektivtrafik inte når eller är en möjlighet. Taxi är därtill helt avgörande för att människors vardag ska gå ihop genom fungerande samhällsresor i form av färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Det finns oroande tecken på att vissa regioner i syfte att spara pengar kraftigt försvårar tillgången till färdtjänst för de människor som är i behov av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

För oss socialdemokrater är det självklart att alla människor, oavsett funktionsvariation, ska ha möjlighet att resa. Friheten att kunna förflytta sig måste omfatta även de människor som exempelvis saknar syn eller har nedsatt rörelseförmåga. Färdtjänstverksamheten är en frihetsfråga.

År 1990 avreglerades taxibranschen. Avregleringen har dock tyvärr gått för långt, och olika applikationstjänster förstör för seriösa aktörer genom att man inte tar arbetsgivaransvar och därigenom dumpar priser och villkor. Detta ställer till problem för både taxiförare, medborgare och seriösa taxibolag.

Det är inte okej att denna viktiga verksamhet dras med dessa problem. Yrkestrafik ska bara utföras av seriösa aktörer. Det ska vara sjysta villkor och konkurrens på lika villkor.

Slutligen, herr talman, ska hela Sverige leva och utvecklas. Därför vill jag passa på att säga några ord om Gotlandstrafiken. Gotland är en del av Sverige. Det är därför viktigt att förbindelserna mellan Gotland och fastlandet fungerar på bästa möjliga sätt. Vi socialdemokrater vill betona vikten av att Gotlandstrafiken fungerar och att det är möjligt för människor att resa till och från Gotland till en rimlig kostnad.

(Applåder)

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservation 17.

Vi sverigedemokrater förstår, till skillnad från en del andra partier, att man under sitt liv har olika förutsättningar och möjligheter att klara sitt livspussel. Ibland kan det låta från vissa partier som att alla bor vid en tunnelbana, att solen ständigt lyser och värmer, att cykeln är Guds gåva till mänskligheten och att kollektivtrafiken ska vara näst intill gratis.

Herr talman! Ofta får man höra att gratis är gott, men vad är gratis? Någon betalar för det som är gratis för någon annan. Det vore naturligtvis bra om kostnaden för kollektivtrafik blev lägre, men det förutsätter att de som nyttjar kollektivtrafiken också betalar för att nyttja den och att förstörelsen av densamma upphör. Då tänker jag på klotter, förstörda hållplatser med mera.

Kollektivtrafik är dyrt. Vi måste försöka hitta ett sätt att minska kostnaden för att öka resandet och turtätheten, inte minst på landsbygd och glesbygd, där det stundtals är mer eller mindre obefintligt med kollektivtrafik.

Varje år betalar Sveriges regioner närmare 50 miljarder för kollektivtrafiken. Hälften av detta kommer från biljettintäkter och reklam och andra halvan från skattefinansiering. Dock varierar skattefinansieringen stort. Den varierar mellan 44 och 80 procent. Problemet med dagens kollektivtrafik är att ju fler som åker kollektivt, desto dyrare är det för regionerna. Det bör finnas smarta lösningar som gör resandet billigare ju fler som åker.

Det är dock glädjande att det sker en utveckling och ett nytänkande för att få ned kostnaderna och utnyttja kollektivtrafiken mer effektivt. Nu görs försök att på sina ställen ha kollektivtrafik on demand, det vill säga beställningskollektivtrafik. Det funkar ganska bra. Förhoppningen är att detta slår väl ut och att tillgängligheten till kollektivt resande ökar.

Herr talman! För att få fler att åka kollektivt måste det vara lätt att göra rätt. Det har under en längre tid pratats om att man ska försöka få till stånd ett nationellt biljettsystem, men ännu är detta inte infört. Det gjordes en utredning, och där kom man fram till att detta behövde utredas ytterligare.

Staten bör i samarbete med landets kollektivtrafikmyndigheter ta fram ett gemensamt bokningssystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Det finns goda exempel på hur nationella biljettsystem fungerar. Exempelvis var delar av utskottet i Schweiz för att se hur man hade lyckats där. Det fungerade väldigt väl, även om inte alla kollektivbolag var nöjda med lösningen eftersom de inte fick lika mycket som innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

I samband med ett kommande införande - för jag hoppas innerligt att ett sådant kommer - bör man också se över möjligheten att biljettsystem och säljkanaler i så stor utsträckning som möjligt ska anpassas så att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna genomföra biljettköp utan hjälp av andra.

Låt mig återgå till det jag började mitt anförande med, att få ihop livspusslet. Vi sverigedemokrater vill göra det enklare att åka kollektivt genom att kommuner bygger trygga och säkra pendelparkeringar. Om man kan bör man även göra dessa till knutpunkter, där det går att välja mellan olika transportslag.

Bilen är för många ett viktigt transportslag för att få vardagen att gå ihop, inte minst när man har barn. Alla bor inte intill en hållplats, vilket gör att bilen eller cykeln är en del av resan. Inte minst gäller det dem som lämnar och hämtar barn, så att barnen ska slippa att vara hela dagen på förskolan.

Herr talman! Sjöfart är kanske inte det första man tänker på när man talar kollektivtrafik. Våra vattenvägar är alldeles för lågt utnyttjade, speciellt nu när ambitionen är att försöka öka kollektivtrafiken. Det finns redan i dag en del kollektivtrafik på vatten, men denna andel kan öka ganska mycket.

Vi var några som besökte Safety- & Navigationsgruppen för ett tag sedan. Där fick vi möjlighet att åka med en båt från Candela. Den är eldriven och drivs med bärplan. När båten ökar i fart lyfts båten upp, och endast bärplanen är i vattnet. Det gör att inga vågor och inget svall bildas. Med denna teknik har Candela fått dispens för att köra i 25 knop, det vill säga 46 kilometer i timmen, i stället för dagens 8 knop, ungefär 15 kilometer i timmen, vilket är fartgränsen för att det inte ska skapas för mycket svallvågor som i sin tur förstör för förtöjda båtar och annan trafik i farlederna.

Candela informerade om att man med denna dispens kan köra från Ekerö in till Stockholm på 25 minuter. Den sträckan tar med bil eller buss i dag 55 minuter.

Herr talman! Jag ska gå över lite till färdtjänsten. Vi har ett antal förslag för att förbättra för dem som har behov av färdtjänst.

Det handlar om en översyn av bland annat färdtjänstlagen för att identifiera hinder för dem som utövar parasport. Det gäller till exempel möjligheten att ta med sig specialrullstol, begränsning av antalet färdtjänstresor och möjligheten till personlig assistans i samband med idrottsutövandet.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen med ett syfte där det tydligt framgår att färdtjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid. Utan möjligheter att förflytta sig smidigt till en rimlig kostnad går det inte att vara aktiv och delaktig i samhället.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen så att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan. Det kan exempelvis handla om att hämta och lämna barn i förskola och skola, hämta paket, besöka apotek och liknande. Det är något som annars skulle kräva nya resebokningar och ytterligare väntetider.

Det handlar om att se över möjligheten att lagstadga om rätt till färdtjänst i en annan kommun. Kommuner har möjlighet att erbjuda detta men ingen skyldighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det handlar om att regleringar av färdtjänsten återförs till socialtjänstlagen. Färdtjänsten ska vara individanpassad så långt som det bara är möjligt. Det duger inte att betrakta färdtjänsten som en samhällstjänst för funktionsnedsatta.

Det handlar om en översyn av färdtjänstens funktion och tillsyn samt om sanktioner och om kompensation till drabbade kunder. Villkoren för funktionshindrade skiljer sig åt beroende på var man bor, vilket gör att färdtjänsten inte fungerar som den ska. Det kan exempelvis vara färdtjänstbilar som aldrig dyker upp eller som är så sena att man missar bokade möten.

(Applåder)

Herr talman! Det är trevligt att jag får ha min första debatt som ledamot i trafikutskottet.

Herr talman! Det har blivit på tok för dyrt att resa kollektivt. Det vill vi i Miljöpartiet ändra på. Vi behöver en månadsbiljett som gäller för all kollektivtrafik i hela landet, precis som i Tyskland. Det ska kosta under 500 kronor i månaden och hälften av det för unga, studenter och pensionärer - ett Sverigekort.

Kostnaden för kollektivtrafikresenärer har ökat med cirka 140 procent de senaste 20 åren, dubbelt så mycket som bensinpriset. Men hittills har ingenting gjorts för att sänka kostnaderna för dem som reser kollektivt - i alla fall har det gjorts alldeles för lite. Samtidigt lades 31 miljarder kronor förra året på fossila subventioner. Det är tvärs emot vad vi behöver göra för att uppnå klimatmålen.

Kollektivtrafiken används av 81 procent av svenskarna. Halva Sverige åker buss och tåg varje månad. Det är totalt 1,7 miljarder resor per år. Det är ett jättemaskineri av kapillärer som håller igång vårt land, våra jobb och vår ekonomi. Men ett busskort har i dag blivit en klassfråga i Sverige.

Herr talman! Priserna har skenat iväg samtidigt som en stor del av budgeten i stället går till fossila bränslen, och detta gynnar främst höginkomsttagare. En sådan politik lämnar över 8 miljoner kollektivtrafikresenärer i sticket. Här skulle ett Sverigekort hjälpa. Jag är glad över att Vänsterpartiet har ställt sig bakom ett sådant förslag. Jag hoppas att det blir fler partier i Sveriges riksdag som gör det.

För att delvis bemöta eventuell kritik om att ett Sverigekort inte hjälper alla - det hjälper inte dem som inte har tillgång till kollektivtrafik - vill jag passa på att nämna att vi har lagt fram en lång rad förslag för att stötta hushållen på ett sätt som inte ökar utsläppen. Det handlar om sänkt skatt i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken än vad de får med regeringens bensinskattesänkning.

Vi vill också ha ett leasingstöd för elbilar för personer med lägre inkomster - minst 1 500 kronor i månaden - så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå kan köra miljövänligt och till en låg driftskostnad. Vi vill också inflationssäkra flera stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag. Vi har alltså en paketlösning. Men Sverigekortet är en viktig del av detta.

Herr talman! Kollektivtrafiken är en regional fråga, hörde jag påstås. Men det är även sjukvården. Det är tydligt att staten måste ta ett ansvar och stötta upp när båda går på knäna. Hälso- och sjukvården diskuteras ändå friskt inom den nationella politiken, men kollektivtrafiken diskuteras alldeles för lite.

Det är dags för fler partier att se allvaret i denna situation. I Norrbotten kostar ett månadskort över 3 000 kronor, medan det kostar bara en tredjedel för kollektivtrafiken i Stockholm.

För Miljöpartiet är svaret på denna situation enkelt. Vi vill kraftigt minska kostnaderna för hållbart resande, vilket i synnerhet skulle gynna just låginkomsttagare med små marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det saknas dessutom, som nämnts, ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Det är också en fråga som vi har drivit tidigare. Det försvårar resor över länsgränser eller när man vill resa kollektivt i en annan region som man reser till. Ett Sverigekort löser även detta problem. Men oavsett detta bör ett nationellt biljettsystem tas fram. Detta är också en uppgift för den nationella kollektivtrafikmyndighet som vi anser behövs.

Herr talman! Helt i onödan har vi en ojämlikhet i Sverige när det gäller människors möjligheter att transportera sig. Vi har en möjlighet att jämna ut denna ojämlikhet samtidigt som vi förenklar och effektiviserar för vanligt folk. Vårt svar är Sverigekortet.

Vi har många andra reservationer i detta betänkande som vi står bakom, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 14.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Självklart har vi gjort en kostnadsanalys, och den finns med i vår budget. Detta var i och för sig en förväntad fråga, och jag borde ha haft siffran i minnet. Men ta mig med en nypa salt: Jag tror att det landade på 8 miljarder kronor per år, och det finns såklart med i vår budget.

Jag kan också passa på att nämna att vi har lagt fram en investeringsbudget för klimatet på 100 miljarder kronor per år som frigör resurser. Detta ligger i en driftsbudget. Men då kan vi också satsa mycket mer på både kollektivtrafiken och järnvägen men även på de klimatåtgärder som faktiskt behövs. Vi har ju en klimatkris här och nu, och vi behöver få lösningarna på plats här och nu och inte sedan. Det är därför motiverat att satsa på detta.

Jag har även noterat att ledamotens partiledare har öppnat upp för att ha en investeringsbudget för att lösa akuta problem. Jag ser med spänning fram emot var detta kommer att landa.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för en väldigt viktig fråga. Självklart ska man kunna resa i hela landet. Och jag tror att jag i mitt anförande var inne på att kollektivtrafiken inte löser allt. Jag är själv uppväxt i en liten by i Västerbottens inland, och jag har släkt och vänner som bor kvar där. Jag vet därför mycket väl hur det är att bo på landsbygden. Och självklart kan man inte ha samma turtäthet överallt.

Vi vill självklart ha en välutbyggd kollektivtrafik. Men jag nämnde också att vi behöver annat för att hjälpa människor att klara sin vardagsekonomi och samtidigt kunna vara med på resan mot ett fossilfritt Sverige. Där är elbilen naturligtvis en lågt hängande frukt. Och vi vill ge människor i glesbygd ett extra stöd för att de ska kunna köpa en elbil, förutom att vi vill sänka skatten i glesbygd. Vi vill också ge ett leasingstöd till låginkomsttagare för att de ska ha råd att leasa en elbil om de inte har råd eller inte vill köpa en elbil.

Detta möjliggör för människor att resa fossilfritt och billigt i hela landet eftersom en elbil har låga driftskostnader. Detta är ett exempel på kompletterande åtgärder som vi vill se för att klara klimatmålen och samtidigt göra det möjligt för människor att resa både billigt och fossilfritt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 februari.)