Ulrika Heie

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anslaget i anförandet om inte annat!

Hela landet behöver få fokus i detta. Nu hör hela departementet och de två ministrarna, landsbygdsministern och infrastrukturministern, till samma parti som ledamoten. Det är viktigt att kunna fördjupa diskussionerna i några av de frågor som vi behöver ta upp.

Ledamoten nämnde hur länge vi har haft vägarna i Sverige och jämförde med sin egen ålder. Ledamoten nämnde vikten av att stärka underhållet på de vägarna.

Jag tänker att ledamoten också har ett förflutet på landsbygden. Man kan se på Östergötland kontra Västergötland. Ni i Östergötland kanske också har en hel del grusvägar kvar liksom i Västergötland. Men det finns också många enskilda vägar.

Vi har många tiotusentals mil enskilda vägar. Jag skulle vilja fråga lite. Tror ledamoten att det tillskott som sker för underhåll av enskilda vägar verkligen kommer att räcka till någonting kopplat till den inflation vi har och de kostnadsökningar vi ser? Regeringen höjer också grusskatten. Det är kopplat till möjligheten att grusa upp våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

På vilket sätt tror ledamoten att det kommer att bli några resurser som förbättrar underhållet? Är det inte så att kostnadsökningarna kommer att göra att vi inte kommer att nå ens den nivå som vi skulle behöva nå? Det var min första fråga.

Min andra fråga handlar om det som jag uppskattar att ledamoten tog upp, nämligen AI och de digitala frågorna. På vilket sätt gör ledamoten analysen av att vi har halkat efter så pass mycket som vi har gjort i att kunna använda den digitala infrastrukturen på ett sådant sätt att vi ligger i framkant? Ledamoten nämnde också det.

Vad är det förutom att tillsätta en AI-kommission som kan lösa det? Vad är analysen bakom? Vilken problembeskrivning ser ledamoten?

Fru talman! Min fråga handlade egentligen inte om de nya stambanorna utan om ytterligare behov av ny järnväg. Det var detta jag avsåg, även om jag sa fel när det gäller stambanorna. Vi ser alla de röda delarna i järnvägssystemet och förstår att vi kommer att behöva göra många stora investeringar framöver.

Jag ska fråga om det sista som ledamoten tog upp, nämligen om det är stora hål i vägen och hur man ska göra då. Jag ser att det sker en del förstärkningar kopplat till enskilda vägar.

Samtidigt som man gör denna ökning höjer man gruvskatten, vilket är något som de som har hand om de enskilda vägarna förvånas över. Om det bara är för att kompensera för höjda skatter blir det ju ingen höjning av anslaget i egentlig mening. Det hänger ihop på vilket sätt man gör. Det är en skatt som man ökar.

Den andra skatten är flygskatten. Jag nämnde flyget, men jag hann inte med hela min fråga under det förra replikskiftet eftersom tiden gick så fort. Flygskatten räknar man också upp, vilket är lite förvånande när Moderaterna samtidigt säger att vi måste värna flyget.

Jag skulle därför vilja höra om man nu, i det nya Tidösamarbetet, kommer att kunna komma längre när det gäller de olika delar som främjas när det gäller både landsbygden, i form av möjligheten att grusa sina vägar, och flygskatten, när det gäller att stärka flygets möjligheter och försöka minska kostnaderna så att konkurrenskraften kan öka.

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för anförandet! Vi vet ju båda att på åtta minuter ska man försöka täcka in väldigt mycket, och då blir replikskiftet en möjlighet att fördjupa sig i vissa resonemang och prata om vad som ligger bakom dem.

Jag skulle vilja att ledamoten fördjupade sig lite i säkerställandet av god infrastruktur i hela landet och av att se till att hela landet verkligen håller ihop. I ett tidigare replikskifte nämnde ledamoten nämligen "dem" och "deras" del av Sverige. Men för mig är det viktigt att hela Sverige hänger ihop, och då blir det motsägelsefullt att bara tala om arbetspendling och gods.

Ledamoten sa också att vi kommer att behöva bygga ny järnväg. Jag är lite nyfiken på var ledamoten anser att den nya järnvägen behöver finnas och på vilket sätt man avser att agera för det.

Något som har varit aktuellt i vår gemensamma vardag i riksdagen är flygfrågorna. Både i går och i dag har det varit debatter om flygets utmaningar framöver. I sitt anförande om flygplatsutredningen nämnde ledamoten att den nu bereds i Regeringskansliet. Jag skulle ändå vilja ställa några frågor om den.

En del handlar om förnybara bränslen. Tror ledamoten att det kommer ut av beredningen att man ska satsa på förnybara bränslen i Sverige?

När det gäller den andra delen, som är kopplad till biodrivmedel, undrar jag hur ledamoten avser att verka för ytterligare biodrivmedel för att kunna göra omställningen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Vårt budgetförslag innebär 300 miljoner mer till driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation än regeringens förslag. Vi drar ned 1,2 miljoner kronor på den myndighet som ledamoten först nämnde.

När det gäller Trafikverket drar vi ned 6,9 miljoner kronor.

Man kan ändå jobba med rationaliseringar inom ett verk. Jag förstod ledamotens fråga så att om man inte räknar upp lönerna kan man inte attrahera kompetenta medarbetare, men det är inte så det går till. Det handlar om på vilket sätt man konstruerar sin myndighet. Det framgår inte i regleringsbrevet exakt hur många anställda det ska vara på en myndighet eller hur mycket lönerna kan höjas vid en uppräkning. Här kan myndigheterna jobba med rationaliseringar av olika slag.

Det är oerhört viktigt att vi tar till oss av det som kom fram på sammanträdet om AI. Där framgick att det handlar om hur vi kompenserar för det decentrala. Vi har av många olika anledningar valt ett decentralt system med kommuner i olika storlekar och många olika aktörer. Därmed måste vi på olika sätt fundera över hur vi kompenserar för det decentrala. Centerpartiet kompenserar genom att öka det anslag som handlar om driftssäker och tillgänglig elektronisk kommunikation med 300 miljoner kronor. Vi rationaliserar något på våra myndigheter, men som helhet stärker dessa satsningar förmågan att nå alla människor. Därmed får alla människor i Sverige möjlighet att vara en del av den digitala utveckling som vi alla vill se.

Fru talman! Tack för de positiva orden kopplat till att vi lyfter digitaliseringen och också utbyggnad av väg och järnväg! Jag delar ledamoten Gellermans bild av att vi som två liberala partier genom åren, både under alliansregeringen och under januarisamarbetet och så vidare, har drivit många viktiga frågor bland annat när det gäller underhåll.

Det är mycket riktigt så att vid nästan alla besök vi gör handlar det om att det är infrastruktur och kompetensförsörjning som bygger Sverige starkt. Oavsett om vi pratar klimatomställning eller någon annan del av företagsutveckling ser vi att det finns ett stort kompetensbehov framöver.

Något som jag tänker att ledamoten också är väldigt väl medveten om är att när man ger olika former av rationaliseringsuppdrag brukar man faktiskt lägga dem ganska jämnt över. Åtminstone är det min erfarenhet både från kommunal och statlig nivå att man inte räknar upp löner och pris. Det finns ju inget som säger hur många anställda en myndighet ska ha, så det finns ändå en ganska stor påse pengar som man kan använda för att bygga kompetens.

Ganska ofta hör man Tidöpartierna förfäras över hur många anställda det finns i många myndigheter. Då kan det handla om att rationalisera så att man har just den kompetens som man behöver och värdesätter den på ett sådant sätt att man kan dra nytta av att det går att göra karriär inom våra myndigheter, givetvis med passande löneförmåner och så vidare.

Jag delar verkligen ledamotens syn på vikten och behovet av kompetensförsörjning. Då blir också skolan och den högre utbildningen viktiga delar att lyfta in i sammanhanget så att vi kan säkerställa att vi bygger den kompetensen på många olika sätt.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi återtar mycket av det vi har tappat när det gäller den digitala förmågan och att använda digitaliseringens möjligheter. Då vill det till att vi har myndigheter som kan göra sitt jobb och också är rustade på många olika sätt.

Här blir man nästan lite frestad att också diskutera på vilket sätt skolan skulle vara en del av det. Vi har ju båda två tidigare varit engagerade i den frågan om digitaliseringens möjligheter. Men jag avstår från det för att i stället uppehålla mig vid det som ledamoten frågar om.

Jag blir lite förvånad över att det plötsligt blir så oerhört viktigt att lägga pengar hos myndigheten när det gäller detta. Det brukar inte låta så från Moderaternas sida - att myndigheter ska ha mer pengar för den ena eller den andra uppgiften. Jag tror att alla myndigheter faktiskt har att jobba med en stor grad av effektivisering så att man också lägger resurser på det som gör verklig skillnad.

Vi från Centerpartiet anser att alla våra myndigheter har möjlighet att faktiskt vässa sig och fundera över hur man ska använda resurserna på bästa sätt framöver så att man också får bästa möjliga resultat av dem.

Från Centerpartiets sida anser vi att det är oerhört viktigt att vi når alla människor i hela landet. Därför lägger vi ytterligare 300 miljoner kronor på att öka den del som handlar om digitala möjligheter. Vi har dragit ned någon miljon på den myndigheten, men man kan väl fundera över om inte de resterande 300 miljonerna till väldigt stor del uppväger detta så att man faktiskt kan göra satsningar ute i landet på det sätt som skulle behövas för att åter ligga i framkant.

Fru talman! Jag är glad att ledamoten Stockhaus lyssnade noga på mitt anförande, där jag betonade just den breda bilden för att sätta infrastrukturen i dess verkliga sammanhang och hur vi genom en fortsatt satsning kopplad till infrastrukturfrågorna, vilket transportslag det sedan än gäller, också bidrar till förståelsen för och en lösning på alla de olika kriser som jag talade om. Precis som ledamoten säger satsar vi också hårt för att nå de sista hushållen och uppskattar det arbete som man gör för detta.

Jag delar ledamotens bild att vi har ett stort behov av satsningar runt om i hela vårt land, eftersom vi har en ganska diversifierad verklighet, om jag får kalla det så, både geografiskt och kunskapsmässigt. När utskottet hade ett öppet sammanträde om AI handlade det också då en del om hur vi kompenserar för den till stora delar decentraliserade verksamheten. Det lyftes som en problembild under det seminariet, och vi behöver på olika sätt hitta politiska vägar för att nå dit.

Ledamoten har mycket väl uppfattat att vi lägger ett effektiviseringskrav på alla myndigheter under det här området. Då kommer ingen undan, utan det gäller alla de olika delarna. Vi har alltså valt att lägga ett effektiviseringskrav på alla myndigheter, oavsett om det gäller Digg, Transportstyrelsen, Trafikverket eller någon annan, och det är det man har att förhålla sig till i sin verksamhet.

Fru talman! Den svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu många olika kriser på en gång. Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris. Den sticker ut i en internationell jämförelse.

Som en följd av den ekonomiska krisen kommer nu en välfärdskris i kommuner och regioner som särskilt drabbar landsbygden och inte minst skolan på landsbygden.

Samtidigt drabbas många svenska städer av en kris när det gäller tryggheten på gator och torg. Det handlar om gängkrig, skjutningar och bomber och om unga människor som är både förövare och offer. Klimatkrisen blir allt tydligare. Trots det är den svenska klimatpolitiken och klimatomställningen i vårt land i kris till följd av Tidöpartiernas politik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställer fortsatt höga krav på prioriteringar av vårt lands försvarsförmåga och stödet till Ukraina.

Ja, det är väldigt många olika kriser samtidigt. Trots det, fru talman, är svensk ekonomi i grunden stark. Vi har en välutbildad befolkning. Vi har framåtsyftande, innovativa och starka företag. Vi har en hög sysselsättning, och vi har fortsatt en fungerande välfärd. Men den ekonomiska politiken präglas alltmer av oordning och av en regering som inte förmår hantera de pågående kriserna.

Det är genom kloka reformer - inte populism - som Sverige och svensk ekonomi har tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft i politiken som står upp för grundläggande principer: Det ska löna sig att arbeta. Skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet. Vi kan inte börja öka utsläppen om vi ska förhindra en klimatkatastrof. Och företagen är vår tillväxtmotor.

Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer och vill föra in detta i debatten igen, för det är en krisbekämpning på riktigt.

Fru talman! En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Det är även viktigt att näringslivets godstransporter fungerar för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter liksom en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till fortsatt goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.

Inom Centerpartiet driver vi på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar från de inrikes transporterna med 70 procent till 2030. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en mycket viktig roll att spela.

Från Centerpartiets sida prioriterar vi att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik, ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad och förbättrad mobiltäckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi menar att alla fem transportslag tillsammans skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.

Eftersom vi värnar hela landets utveckling är det viktigt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Jag måste få säga att det känns oroande med signalerna från den nya regeringen - om jag får kalla Tidöregeringen för det - där man pratar om arbetspendling och gods. De långa stråken i vårt land är oerhört viktiga att utveckla. Jag hoppas att vi får se förtydliganden i fråga om hela landet i den infrastrukturproposition som kommer under nästa år.

Från Centerpartiets sida vill vi för hela landets skull satsa ytterligare medel på underhåll av vägar. Vi höjer därför det anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringens förslag.

En annan fråga som har debatterats ganska mycket under året kan tyckas liten, men ju mer insatt man blir i den, desto mer förstår man det stora allvaret. Det handlar om trafiken till och från Gotland.

Priserna för både persontrafik och frakt av gods har höjts dramatiskt. Det drabbar både resenärer och fordonstrafik. Och det hotar företagens konkurrenskraft, vår livsmedelsförsörjning och öns attraktionskraft. Då är det rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och företag. Därför föreslår vi att anslaget 1:7 Trafikavtal ska ökas med 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag för att säkra färjetrafiken till Gotland.

Det finns fördelar med regeringens förslag om en övergång till efterskottsbetalningar av bredbandsstödet, men vi vill samtidigt framhålla att behoven är väldigt stora på landsbygden. Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. För att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt behövs både ökad täckning och högre överföringshastighet.

Vi vill även påtala de brister som finns när det gäller mobil uppkoppling på de trafikerade järnvägssträckorna. Detta leder till sämre möjligheter att utnyttja restiden. Från Centerpartiets sida satsar vi ytterligare 300 miljoner kronor på anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation.

Det är väl detta som är grunderna i Centerpartiets budgetförslag på infrastrukturområdet. Det är ytterligare ett antal hundra miljoner till underhåll av väg. Det är 300 miljoner till driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation, och det är 100 miljoner kronor för trafikavtal kopplat till Gotland.

Fru talman! Vi har varit inne på att vi ska vara bäst i världen när det gäller digitaliseringens möjligheter. Man kan läsa utskottets ställningstagande för hela budgeten. Det framstår mer eller mindre som en lovsång till budgetförslaget. Men det finns också en del i betänkandet som handlar om att följa upp regeringens politik. Jag skulle vilja påpeka att det där finns ganska skarpa skrivningar om behovet av analys från regeringens sida när det gäller detta.

Jag skulle önska att de tre regeringspartierna i sina anföranden blir väldigt tydliga med vilken analys man gör i fråga om hur vi ska återta tätpositionen när det gäller digitaliseringens möjligheter.

Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi en högre budgetram. Och eftersom ramarna redan är antagna väljer vi att avstå från ställningstagande. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det närmar sig jul. Jag får passa på att önska talmanspresidiet god jul och gott nytt år.

Fru talman! Inte att förglömma den digitala infrastrukturen, sa ledamoten. Det är väl säkrast jag inte frågar om något annat inför hans sista replik än just på vilket sätt han anser att man behöver arbeta politiskt. Jag hoppas verkligen att svaret inte blir liknande det som gällde underhållet, alltså att det kommer att ta både denna mandatperiod och nästa innan man kommer att kunna se någon förändring.

Med det arbete som sker nu, inte minst med regeringens tillsatta AI-kommission, lär vi halka mycket långt efter om det inte finns ett politiskt ledarskap som tar på sig ledartröjan i detta.

Jag kan dock inte hoppa över frågan om järnvägsunderhållet. Det svar som ledamoten gav handlade ju om nybyggnation. Det handlade inte om underhållet.

Thomas Morell klagar på den förra regeringen och säger att man bara hade höghastighetståg för ögonen. Men det stämmer ju inte. Det satsades ju mycket på underhåll, och just underhåll handlar ju om den befintliga järnvägsinfrastrukturen.

Ledamoten säger att vi ska satsa på detta sedan, när Sverigedemokraterna får komma med i Tidösamarbetet också när det gäller infrastruktur. Då undrar jag vad det egentligen är som skiljer, mer än en bombmatta av ord som så att säga ska förhindra att vi hör att det egentligen inte är någon ny politik utan ungefär som förut och det alltså inte kommer att ske några förändringar. Detta säger jag som kommentar rörande järnvägsunderhållet.

Nu kommer jag till min grundläggande fråga: Hur kunde ledamoten helt glömma att säga något om innehållet i den digitala infrastrukturpolitiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Det är ett par frågor jag skulle vilja ställa till ledamoten Morell kopplat till ett par olika delar av trafikutskottets ansvarsområde.

Det första handlar om en fråga som ledamoten uppehöll sig ganska mycket vid. Det handlar om järnvägens underhåll. Jag skulle vilja att ledamoten fördjupar detta lite. Sverigedemokraterna stödde ju regeringens förra budget, som innebar en minskning av järnvägsunderhållet. Nu skriver majoriteten i sin text att underhållet ökade till 2022. Det året var det den förra regeringen som lade fram sin budget. Sedan säger majoriteten att vi ligger på fortsatt höga nivåer. Hur ser ledamoten på det faktum att man gjorde en minskning för att sedan möjligtvis lägga tillbaka något och ändå fortsätta på ungefär samma nivåer som den tidigare regeringen hade?

Det pratas ju om att det finns en stor infrastrukturskuld, inte minst när det gäller underhåll. Man säger att järnvägen saknar 60 miljarder. Jag undrar hur ledamoten ser på detta.

Min andra fråga handlar om något som ledamoten nämnde vid två tillfällen, om jag hörde rätt. Ledamoten sa så här: Inte att förglömma den digitala infrastrukturen. Men så blev det inget mer, förutom det allra sista han sa i anförandet, som handlade om digitalt.

Sverige halkar efter. I budgeten står det att vi ska vara världens bästa land när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Vi halkar ned till femte plats och sedan till nionde plats. Vi fortsätter att halka ned. Hur ser ledamoten på Sveriges möjlighet att återta tätpositionen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter?

Fru talman! Tack så mycket, Daniel Helldén, för det svaret! Jag lyssnade noga på det tidigare replikskiftet, och då uppfattade jag att ledamoten själv sa att man stod varandra väldigt nära i synen på detta - därav min fråga.

Nu säger ledamoten att det finns vissa skillnader i dessa två reservationer kopplat till hur tydlig den ena är och hur lite mer fluffig den andra kanske är. Men det blir spännande för oss att inför morgondagens votering fundera över på vilket sätt majoriteten i denna riksdag kan utfalla i frågan.

Jag har ingen ytterligare följdfråga utan väntar med spänning på detta. Kanske ledamoten ändå skulle vilja säga någonting ytterligare kopplat till hur han tänker här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Fru talman! Den här debatten har tagit lite olika vändningar. Jag företräder också ett parti som värnar järnvägen; däremot har vi inte alls samma bild av hur underhållet ska se ut framöver.

Ledamoten sa själv att det finns betänketid inför morgondagens omröstning, där det har yrkats bifall till reservationerna 2, 3 och 4. Då vill jag fråga: Skulle det kunna vara så, utifrån att man har en tanke om att detta är en så pass viktig fråga - Sverigedemokraternas företrädare sa alldeles nyss i ett replikskifte att det var en ödesfråga - att Miljöpartiet, och kanske också Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, kan tänka sig att stödja reservation 3, vilket skulle göra att det blev en majoritet för detta?

Jag tänker att det är fler partier som har någonting att tänka över inför i morgon.

Fru talman! Jag tackar för uppmaningen att bedriva lite folkbildning och tala om vad ERTMS står för. Det står för European Rail Traffic Management System. Det är ett EU-gemensamt signalsystem för att vi ska binda ihop hela Europa och få möjligheten att ha ett signalsystem som också fungerar här.

Vi kan se att ett antal länder nu går före. Man både bygger snabbare järnväg och inför ERTMS. I Norden har till exempel Finland använt sig av en annan utrullningsmetod som man tror kommer att snabba på möjligheten att också tillgodogöra sig vinsterna med ett nytt signalsystem och på vilket sätt det skulle kunna fungera.

Jag ber ledamoten att förlåta att jag blev lite full i skratt över alla dessa äggbilder. Det är klart att jättemånga ägg i samma korg lätt kan bli äggröra. Det var inte riktigt på det sättet som man tidigare tänkte sig nya stambanor, utan det handlade om att binda ihop hela Sverige.

Ledamoten har ju en landsbygdsminister som partikollega som också brukar lyfta fram hela Sverige. Men här blir det nu faktiskt ganska snuttifierade satsningar från regeringens sida, kopplade till Stockholmsområdet och Göteborgsområdet. Jag hoppas verkligen att sträckan Göteborg-Borås får möjlighet att gå från att vara mer som en museal järnväg med oerhört låg snitthastighet till att faktiskt kunna bli en snabbare sträcka.

Vi pratar alltså inte om höghastighetståg på det sättet, utan vi pratar om att knyta ihop Sverige, skapa robusthet och bygga nya stambanor som ökar kapaciteten. För vi vet, precis som ledamoten lyfter fram, behovet av Alingsås-Göteborg men också Göteborg-Borås. Men vi undrar inte minst på vilket sätt man kommer att möta kapacitetsbristen när Fehmarn Bält-tunneln öppnas om bara några år.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Oscarsson. Jag hintade redan i mitt anförande om att jag avsåg att ställa en fråga till ledamoten kopplad till de tekniska lösningarna. Det är märkligt att ordet höghastighetsjärnväg numera används som närmast ett skällsord och att man tar till brösttoner för att få människor att förstå hur illa det vore att satsa på nya stambanor där tågen går relativt fort.

Jag var på en elektrifieringskonferens som inleddes av ledamotens partikamrat tillika infrastrukturministern i februari. Runt middagsbordet blev det många förvånade miner och utrop: Vad, är ni inte kloka? Avser ni inte att bygga nya stambanor för att öka effektiviteten, inte minst när Fehmarn Bält-förbindelsen blir klar?

Nu nämnde ju ledamoten att han avsåg att göra små förbättringar mellan Lund och Hässleholm, men det finns en väldigt stor oro, inte minst från Skånes politiker från alla politiska partier, för att Stockholm och Göteborg nu blir prioriterade och att man inte ser Skånes förutsättningar.

Jag skulle också vilja ställa en fråga till ledamoten om ERTMS. Vi har ju ett rätt tekniskt betänkande här. När det gäller införandet av ERTMS har man från Trafikverkets sida sagt att det kommer att ta väldigt lång tid och att det nu kanske kommer att ännu längre tid om man inte kan öka resurserna. Men det verkar som om de andra nordiska länderna har tänkt på ett lite annat sätt än Sverige och avser att delvis rulla ut detta och använda både gammal och ny teknik. Jag vill då fråga ledamoten på vilket sätt man tittar på de andra nordiska länderna och ser att framgångsrika modeller för att införa detta skulle kunna införas även i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Fru talman! Då blir det dags för oss i trafikutskottet att avsluta med den sista utskottsdebatten. Den handlar om järnvägsfrågor, ganska tekniska sådana. Det handlar inte alls så mycket om själva systemet och så vidare utan om befintliga tekniklösningar som vi på olika sätt behöver jobba med. Det kanske inte är så konstigt, eftersom ganska stora delar handlar om det som vi ledamöter har motionerat om. Men det handlar också om en riksrevisionsskrivelse kopplad till olika delar som jag inte ska gå in djupare på. Det är ändå viktigt att lyfta in det och lyfta upp vad det här betänkandet innehåller.

Järnvägen är otroligt viktig för kompetensförsörjningen och för den gröna omställningen. Det rundabordssamtal eller krismöte som ägde rum tidigare i dag är en viktig del att lyfta fram. Järnvägen är otroligt central, och det är extremt viktigt att den fungerar, inte minst för den gröna omställningen och näringslivets olika behov.

Det var väl så att mötet delvis kom till stånd för att det var ett antal stora företag som skrev till regeringen och var oerhört bekymrade över att myndigheten inte lyssnade in näringslivet när det handlade om olika former av underhållsåtgärder och så vidare. På mötet talade man om den flexibilitet som man önskar. Det försvårar för underhållsentreprenörerna om man inte kan planera för det här på ett bra sätt.

Ministerns partikamrat här i salen i dag är Magnus Oscarsson. Jag skulle vilja fråga på vilket sätt ert arbete med ERTMS kan skyndas på. Man ser hur vi i Sverige faktiskt hamnar efter i ett nordiskt perspektiv. Vi skulle till exempel kunna lära av Finland, där man kombinerar andra system. Vi har haft en diskussion i utskottet om det nya planeringssystemet och delvis ifrågasatt tänket i hur man rullar ut nya system. Därför blir det otroligt viktigt hur det nya systemet rullas ut.

Ledamoten Stockhaus sa i sitt anförande och i sina repliker att det är viktigt att se till helheten. Det blir lite märkligt eftersom tidigare planerade helhetslösningar, såsom nya stambanor, slaktas och att det i stället handlar om de arbetsmarknadsregioner man delar in Sverige i. Då blir det viktigt att fundera över hur vi ska utveckla järnvägen framöver. Vi står ju alla för att man ska kunna utnyttja så stor potential som möjligt.

Apropå potential är underhållet jätteviktigt. En paradox för dem som läser betänkandet och lyssnar till debatten är att Sverigedemokraterna har ett förslag om att förstatliga underhållet men sedan kryper under Tidötäcket när det inte får genomslag, trots att de skulle kunna få majoritet tillsammans med exempelvis Socialdemokraterna. Jag skulle gärna vilja höra hur de tänker kring principer och ideologi.

Centerpartiet har fyra reservationer i betänkandet. En handlar om järnvägsunderhållet, och det är viktigt att det är effektivt. Vi var drivande i tilläggsdirektivet för att säkerställa affärsmässighet, produktivitet och en utvecklad marknad för järnvägsunderhåll. Jag känner förtroende för att de tre regeringspartierna kommer att lyfta fram dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

En reservation handlar om ERTMS och signalsystemen, vilket jag redan nämnt, och en annan om längre och tyngre tåg. Eftersom kvaliteten inte är den bästa på järnvägen handlar det kanske främst om längre tåg för att inte skada rälsen med tyngre tåg. Jag är jättenyfiken på vad regeringspartierna tänker här.

Vår sista reservation handlar om fossilfrihet. Delar av Sveriges järnvägssystem är fortfarande inte elektrifierat, och hur kan man arbeta där? Det kan handla om elektrifiering och batteridrift men också om vätgaståg. Det finns spännande upphandlingar i andra delar av Europa. Det vore intressant att få veta vad Kristdemokraterna och Liberalerna tycker angående upphandling av vätgaståg, för det fanns skrivningar om detta i januariavtalet. På vilket sätt avser regeringen att gå vidare vad gäller fossilfrihet? Tänker man sig elektrifiering av hela systemet, eller kan även andra tekniker användas för att utveckla järnvägen mot fossilfrihet?

Med dessa ord önskar jag utskottet, talmanspresidiet och utskottets fantastiska tjänstepersoner en riktigt fin sommar. Tack för ett fint år! Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för svaret på frågan!

Det ledamoten nämnde som avslutning på sin första replik skulle jag vilja ställa ytterligare någon fråga om. Det är klart att det är oerhört viktigt att de kostnadsökningar vi har sett för ERTMS hålls nere i den stund man bibehåller kvaliteten. Ledamoten nämnde de höga kostnader som uppstår för de andra tågoperatörerna när det gäller att kunna möta det system som rullas ut på våra järnvägar.

Eftersom detta är någonting som börjar rullas ut skulle jag gärna vilja höra lite mer om hur ledamoten och regeringspartierna diskuterar på vilket sätt man avser att i närtid säkerställa att det från regeringens sida kommer att finnas resurser kopplat till detta.

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för anförandet och klargörandet i ett antal för Sverige väldigt viktiga frågor! Jag tänker att de partier vi representerar har samsyn i ett antal av de här frågorna, inte minst om att underhålla järnvägen och om driftsformer och effektivitet och att man behöver kunna lyfta de frågorna på många olika sätt.

Det var intressant att höra att det som under ett antal dagar har kallats ett krismöte nu bedöms vara ett rundabordssamtal, och jag tänker att det väl är en positiv beskrivning av på vilket sätt man tar sig an de framtidsutmaningar vi ser för järnvägen.

Ledamoten nämnde att inom en inte alltför avlägsen framtid ska järnvägen nå sin fulla potential. Det låter oerhört positivt och är oerhört viktigt. Samtidigt nämnde ledamoten planeringssystemet som är infört och som inte riktigt fungerar. I vårt betänkande lyfter vi också fram ERTMS och de ytterligare delar man behöver jobba med för att stärka säkerheten och möjligheterna inom hela Europa och binda samman de olika delarna. Har ledamoten och jag möjligheten att få fortsätta leva tänker jag att vi båda kommer att kallas äldre äldre den dag man enligt handlingarna vi behandlar här i dag ser att ERTMS rullats ut helt.

Därför blir min fråga på vilket sätt ledamoten ser att man, i det sammanhang där man pratar mycket om underhåll, ändå förmår göra de viktiga investeringar som krävs för att säkerställa en modern järnväg framöver. På vilket sätt tänker regeringen arbeta för att inte försinka den del vi behöver, till exempel det som är kopplat till ERTMS?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är tydligt att ministern anser att vargstammen är för stor och att det ska ses över hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska komma i fråga. Hur lång tid tar det att se över dessa delar? Ministern säger ju själv att regelformer ska ses över. Möten har hållits med landshövdingar om licensjakt och i delar av Sverige där det finns etablerad varg. Men när kommer beskedet till djurägarna? När får man veta? Jag tänker att det väl inte kan vara så långa ledtider utan att man ganska snart skulle kunna få besked. Jag är väldigt angelägen om att ministern kan ge besked. När får man veta på vilket sätt dessa delar kommer att förändras? Det är ju inga okända frågor vi pratar om.

När man har djur och det etablerar sig vargrevir på olika sätt finns det ett stöd till stängsling. Är ministern beredd att se över andra delar? På vilket sätt kan de djurhållande bönderna runt om i Sverige stöttas för att det också ska säkerställas att de ska kunna vara trygga med den förvaltning vi har? Är ministern beredd att gå så långt som att tala om att det i vissa områden inte är aktuellt att varg får finnas över huvud taget? Detta var man från Kristdemokraternas sida lite fundersam över i förslaget som diskuterades under förra mandatperioden.

Jag ser, likt min kollega ledamoten Bäckström, fram emot att ministern förtydligar svaren. Möten är gott nog, men när kommer beskeden till djurhållande bönder, till landsbygdsboende, om i vilka steg man kommer att minska vargstammens storlek och vad den ska ned till?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor Daniel Bäckström ställt.

Jag kommer från Skaraborg, och jag vet att ministern, som kommer från Värmland, har levt med vargproblematik under ganska lång tid. Men nu sprider sig otryggheten för barn, hundägare, djurhållare med flera även till andra delar av Sveriges landsbygd.

Låt mig ge några exempel. En barnfamilj anmälde till länsstyrelsen att det vandrade varg norr om Skövde och fick till svar att föräldrarna kanske kunde skjutsa barnen till busshållplatsen de två veckorna innan vargen vandrat vidare. Så känner man knappast trygghet där man bor.

Förra året gjorde jag och kollegan Daniel Bäckström ett besök hos Kate Mårtensson utanför Skövde, och hon kunde berätta hur stressade djuren varit. De hade alltså lämnat hägnet. Hon kan inte bevisa att det är varg, men det händer saker som hon inte upplevt tidigare. För det krävs det att det kommer någon snabbt och kollar upp det, och det är inte alltid möjligt att få tag på någon från länsstyrelsen eller någon annan som kan komma och följa upp det.

I Falköpingstrakten har får skadats, och jag har mött ett antal fårägare som upplever det som oerhört kämpigt att inte veta om de kan hålla djur och då få svaret att de får se över sina stängsel.

Vargen sprider sig nu söderut till Skaraborg, Sjuhärad och Jönköping, och jag ser trygghetsfrågan som helt central.

Kollegan Bäckström nämnde det tillkännagivande som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden. I underlaget föreslogs att man skulle utse vissa områden till vargfria på grund av viktig djurhållning. Med ett nytt regelverk skulle man där få möjlighet att ta bort den varg som eventuellt etablerade sig.

Jag är mycket angelägen om att få höra ministerns syn på vargen kopplat till tryggheten på landsbygden.

Ägare till jakthundar och andra hundar vågar inte träna sina hundar i skog och mark norr om Skövde eftersom varg etablerat sig där. Detta begränsar livsutrymmet för många människor.

Jag är angelägen om att ministern kan ge besked inte bara om licensjakt utan om hur han avser att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för fortsatt djurhållning på svensk landsbygd utan hot från varg.

Fru talman! Förlåt, men jag blev nästan lite provocerad när ministern sa att det var bra väder när ministrarna var här, för det var ju ett katastrofalt väder för jordbrukets del. Men jag förstår att uppehåll och solsken är bra väder när det gäller att underhålla gäster även om det givetvis är dåligt för det svenska jordbruket just nu.

Jag skulle vilja upprepa min fråga kopplat till detta på kort sikt - jag nämnde ju både kort sikt och lång sikt, liksom robusthet, i mitt inledande anförande. Ministern pratar om dagliga möten, och det låter ju väldigt bra. Men vilken handlingsberedskap finns kopplat till dessa dagliga möten? Vad är liksom aktionsplanen?

Jag tänker att det ändå är någonting som näringen är väldigt intresserad av. Den blir föga tröstad av dagliga möten, även om jag förstår att man behöver följa detta på det sättet. När är det läge att handla? Ser ministern att han i närtid ska kunna ge tydligare besked till näringen så att den kan känna tillit till att det kommer att finnas möjlighet till stöd?

Kollegan Bäckström nämnde nyss att det kostade näringen 6 miljarder och att den fick 1,5 miljarder ur det stöd som fanns. Det är klart att det ska finnas en robusthet i och möjlighet för en näring att möta både med- och motgång, men när är det läge att handla, ministern? Finns det anledning, även om man nu är inne i ett nytt program för det hela, att se över vilka investeringsmöjligheter man kommer att kunna bidra med för att klimatsäkra det svenska jordbruket framöver? Finns det planer på åtgärder att vidta där? Det läggs ju ändå så pass mycket tid på dagliga möten och att skapa möjligheter för det.