Fru talman! Nu har vi att debattera forskning. Det är något som är viktigt för Sverige.

Sverige är ett fantastiskt land. Om man tittar på vad som historiskt har åstadkommits på utbildnings- och vetenskapsområdet kan man se att det är väldigt mycket. Sverige är en forskarnation. Det finns starka lärosäten, och de har bidragit oerhört mycket till utvecklingen, inte bara i vårt eget land utan i hela världen, med innovationer, uppfinningar och forskning som ligger till grund för stora, omfattande och viktiga landvinningar inom medicin, teknik, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Vi ska förstås fortsätta att göra detta. Många av de stora samhällsutmaningar som vi nu står inför, inte minst klimatfrågan, kommer att kräva mer kunskap och mer forskning för att vi ska kunna lösa dem.

Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frigörelse och frihet. Forskningen kommer hela samhället till del, men den är ingenting utan sina forskare. Det är personer som investerar en enorm mängd tid och tankemöda i att fördjupa sig i ofta specifika, snäva och rätt nördiga frågor för att hela tiden öka sin egen kunskap och bidra till allas ökade välbefinnande.

Forskningen är också viktig för att vi ska bli mer resistenta mot konspirationsteorier, desinformation, självutnämnda experter och lycksökare i största allmänhet. Kunskap stärker samhällets motståndskraft. En välutbildad folkmassa, fru talman, blir mycket svårare för en extremist att hetsa igång. En grupp som är välutbildad blir svårare för en demagog att manipulera och lura med enkla lösningar. Forskningen spelar en enormt viktig roll för att stärka, skydda och utveckla vår frihet och vår demokrati.

Det är förstås en väsentlig skillnad mellan vad i stort sett hela vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar allt djupare i frågor och tar fram klimatpaneler och klimatrapporter eller vaccin mot corona och vad en person hittar på några timmar genom att googla runt och hänga på Youtube.

Riksdagen och regeringen har höga ambitioner för forskningen i Sverige. I höst kommer den forskningspolitiska propositionen - forskningsproppen, som den allmänt kallas på politikerspråk. Den kommer i mitten av varje mandatperiod. Då tar vi ytterligare steg, fru talman, för att långsiktigt stärka högre utbildning i Sverige och för att stärka vår forskning och vår innovationskraft. Regeringen har fått in över 300 inspel och förslag från olika aktörer till den forskningspolitiska propositionen, och de analyseras just nu på Utbildningsdepartementet.

Parallellt med detta arbete tas flera andra initiativ från regeringen, vilket jag verkligen välkomnar. I början av februari gick exempelvis en promemoria ut på remiss. Den handlar om att öka mobiliteten mellan högskola och andra sektorer för att stärka kompetensförsörjningen i Sverige. Det behöver till exempel bli enklare att kunna kombinera arbete som forskare och lärare på ett lärosäte med ett arbete inom till exempel sjukvården eller industrin. Det pågår också arbete med att stärka forskningssäkerheten, infrastrukturen för forskning och en hel del annat.

Den kommande forskningspolitiska propositionen handlar inte minst om att stärka kvalitet och excellens, vilket också har haft ett stort stöd i utbildningsutskottets olika betänkanden genom åren. Detta är otroligt viktigt för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden och för att vårt välstånd ska öka.

Fru talman! Bildning, kunskap, innovationer och forskning behöver näringsutskottetring för att växa. Det är därför vi som politiker har ett stort ansvar att säkerställa både resurser och goda förutsättningar för akademin i sin helhet. Högskolor och universitet ska självklart alltid fokusera på det som har betydelse. Till exempel handlar det om meriter, kompetens och akademisk expertis när man tillsätter tjänster.

Grunden för god forskning är en bra utbildning. Regeringen arbetar nu mycket aktivt - detta involverar en rad olika departement - med att ta fram en STEM-strategi. STEM står för science, technology, engineering and mathematics - förlåt för alla anglicismer här i talarstolen. Detta görs för att fler ska välja att utbilda sig inom STEM, till exempel till att bli ingenjörer, mattelärare eller kemister.

Regeringen höjde ersättningen för den så kallade NT-prislappen i budgeten och aviserade även kommande höjningar för samma prislapp. Jag tycker att det är väldigt viktigt. Om vi ska få fram duktiga forskare i framtiden, inte minst inom naturvetenskapliga ämnen, behövs verkligen detta. Men det finns också ett behov av att se till helheten och att se vad som kan göras tidigare i utbildningssystemet.

Om vi i Sverige tycker att vi har en brist på ingenjörer eller om vi tycker att det är för få som vill bli ingenjörer måste vi se till att vi har en strategi för naturvetenskap, teknik och matematik som löper över hela utbildningssystemet. Det handlar om att börja redan i förskolan och om att väcka detta intresse.

Fru talman! Jag ser mycket fram emot att vi får en STEM-strategi med tydliga mätbara mål. Då kan vi i Sverige ta ny sats för att ytterligare vässa oss på detta område och öka vår bredd så att vi får fram fler ingenjörer i framtiden.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag tror att vi i all ödmjukhet delar utgångspunkten. Vi är båda liberaler, Anders Ådahl och jag, ska tilläggas. Det är för övrigt talmannen också. Ådahl är dessutom chalmerist och är mycket väl insatt i situationen på våra lärosäten.

Vi kan titta väldigt brett. Då handlar det till exempel om att stora svenska företag som investerar mycket i forskning ska ha kvar sina huvudkontor i Sverige och att de ska känna att det finns ett näringsklimat och ett företagsklimat som gör att de vill vara kvar i landet.

Vi kan titta specifikt på lärosätena. Då handlar det dels om anslag, dels, förstås, om vilka prioriteringar man gör.

Fru talman! Jag skulle särskilt vilja peka på vikten av investeringar i vår långsiktiga forskningsinfrastruktur. Det handlar även om att vi i Sverige vässar oss i fråga om att få loss mer av de pengar som finns på Europanivå i Europeiska unionens Horisontprogram så att vi kan ha mer forskning i Sverige.

Fru talman! Det finns en sak som jag drev själv. Jag vet att regeringen nu jobbar med detta och undersöker möjligheterna - det gjorde även den förra. Det handlar om hur vi kan vässa klimatforskningen, till exempel när vi sannolikt behöver en ny forskningsisbrytare när fartyget Oden pensioneras om ett antal år. Jag ser att det framöver kommer att behövas en stor satsning där. Det är oklart när det kan ske, men det kommer att behövas.

Sedan finns självklart det som vi ofta diskuterar i utbildningsutskottet, fru talman, nämligen hela grundskolan och gymnasieskolan. Det handlar om att fler elever ska klara skolan, att intresset för att forska och uppfinna saker ska växa och att våra barn och ungdomar inte bara ska titta ned i mobiltelefonerna på Tiktok utan också anstränga sig mer i skolan.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen när den som tar replik säger "Kan du inte resonera lite kring vad du tycker om detta område?". Det gör jag så gärna!

Fru talman! Även i denna fråga tror jag att både Anders Ådahl och jag ser att man behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det finns inga riktigt kategoriska och tvärsäkra svar, skulle jag säga. Balanspunkterna är ju delvis flytande och kan delvis vara konjunkturella, beroende på hur vi ser kompetensbehovet på arbetsmarknaden exempelvis.

Fru talman! För några veckor sedan hade vi här en debatt om gymnasieskolan. Där kommer också frågan om dimensionering in, som i någon mening möter andra värden såsom elevens egen valfrihet och vilken utbildning man vill läsa.

Det är på sätt och vis samma sak här. Sverige som nation behöver vissa saker. Samtidigt har vi enskilda människor som vill studera, plugga, förkovra sig och fördjupa sig. I den delen kommer frågan om den politiska styrningen in, som ledamoten lyfter fram.

Jag skulle säga att politiker inte ska detaljstyra för mycket. Vi har grundlagsskyddad fri forskning i Sverige. Det som kommer på politikens bord är dock att när vi lägger de forskningspolitiska propositionerna och när vi gör viktiga strategiska satsningar som riksdagen ansvarar för med beslut om budget och så vidare, då måste det finnas en uppfattning om vilken väg Sverige ska gå.

Jag tycker inte att det är fel - och det tror jag inte att ledamoten Ådahl heller tycker - att man från politiskt håll kan identifiera att till exempel medicinsk forskning är av särskilt stort intresse och att vi borde investera mer i det.

Det är hela tiden en avvägning. Vi ska inte lägga oss i vad de enskilda forskarna gör, men det måste också finnas en inriktning för hur vi vill föra den högre utbildningen i Sverige.

Fru talman! Jag lovade att inte ta replik, men jag gjorde det i alla fall.

Ledamoten Mats Wiking pratar om att fler kvinnor ska komma i beslutande position och på andra positioner inom högskolevärlden.

Vi sverigedemokrater vill ju ha en strikt meritokratisk syn - att den bäst lämpade tar positionen, så att säga, oavsett om det är en kvinna eller en man. Vi ser att det nu är fler kvinnor än män på våra högskolor och universitet, och det är helt okej om de bäst lämpade kommer in.

Fru talman! Jag undrar om Socialdemokraterna är beredda att överge de meritokratiska principerna för att få in fler kvinnor på olika positioner. Det är fråga ett.

Sedan har jag lite undringar om det här med utvecklingsforskning och det indragna anslaget. Det har sänkt Sveriges rykte utomlands - hur man nu kan veta det, fru talman. Det kan ju vara så att ju mer man pratar om indragningen, desto mer sänker det Sveriges rykte för att man så att säga spär på det lite extra själv.

Om jag förstått det rätt var det här ursprungligen ett anslag som infördes av föregående regering. Nu tog en annan regering bort det anslaget. Det borde väl vara naturligt, fru talman, att olika regeringar kan ta bort anslag som är införda av tidigare regeringar.

Fru talman! Det är möjligt att anslaget till utvecklingsforskning var mycket bra. Jag skulle väldigt gärna vilja se lite resultat av sådan forskning. Hur ger man bidrag till länder utan att de hamnar i fickorna på fel personer så att man håller diktaturer under armarna? Det är ju väldigt viktig forskning. Jag vet inte om det var sådant det här anslaget gick till, men det är verkligen begärlig forskning.

När det gäller kvinnor anser jag att om någon styrelse inte anställer en kvinna när hon är mest meriterad gör den styrelsen sig skyldig till tjänstefel, rätt och slätt. Sådant ska naturligtvis inte ske. Men jag vill påtala att jag anser att kvinnor har exakt samma förutsättningar som män att ta positioner och göra resultat inom högskolan. Jag tyckte att Mats Wiking sa något annat, men förutsättningarna för kvinnor är exakt samma. Kvinnor är inte dummare än män när det gäller högskolestudier.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om utgiftsområde 15.

Vi har kommit till området forskning, och det är ju intressant. Det är väldigt spännande och väldigt roligt.

Just nu lägger vi mycket stort fokus på forsknings- och innovationspropositionen, som Fredrik Malm nämnde tidigare. Det är ett arbete vi gör vart fjärde år. Inriktningen för den här propositionen är excellens, internationalisering och innovation.

Hur ska man då utveckla denna proposition? Jo, vi har bjudit in forskningsfinansiärer, universitet och högskolor, myndigheter, organisationer och företag att inkomma med svar på remiss om vad man önskar framföra och vad det finns för analyser av hur forskningen ska se ut. Det har även kommit in spontana svar från andra än remissinstanser, så man kan säga att engagemanget för forskningen är stort.

Det finns även en forskningsberedning med 15 ledamöter. Det är en expertgrupp som är utsedd av regeringen för att hjälpa till med utformningen av forskningspropositionen, för den är väldigt viktig.

Vi moderater träffar också många lärosäten och olika andra aktörer. Vad vi tydligt kan se när vi träffar aktörerna är att forskningen hela tiden förändras. Vi måste hela tiden följa med i utvecklingen, både nationellt och internationellt.

En viktig fråga är förstås hur anslagen ska fördelas och att de ska fördelas jämställt.

Fru talman! Man kan säga att utan bildning och forskning stannar Sverige. Sverige ska såklart fortsätta vara ett stort framgångsland. Det är ett litet land men stort inom forskning, och det är jag väldigt stolt över.

Under 2023 utgick det medel för forskning och utveckling på 46,8 miljarder. Av dessa gick 20 miljarder direkt till forskningsanslag.

Dessutom fick de fyra stora forskningsfinansiärerna 13,4 miljarder. Forskningsfinansiärerna ska i samråd med lärosäten hitta den bästa finansieringsmodellen och finansiera forskning som håller hög kvalitet.

Som ledamoten Mats Wiking nämnde tillsattes en forskningsfinansieringsutredning. Det var för att se över att forskningen är effektiv och hur den kan utformas för att minska administration och hålla högre kvalitet.

Det har kommit ett slutbetänkande, och man har kommit fram till att man vill ändra så att det blir tre nya forskningsmyndigheter. Man föreslår Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.

Nu bereds utredningen på Regeringskansliet, så ledamoten Mats Wiking får vänta lite på svaret. Jag förstår att han är nyfiken på hur det här kommer att utvecklas - det tror jag att vi alla är. Det viktiga är att vi kan minska administrationen och höja kvaliteten.

Men, fru talman, det finns även andra forskningsfinansiärer. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är otroligt viktigt, och det är viktigt att vi finns med ute i Europa. Det finns även andra privata finansiärer, som Riksbankens Jubileumsfond och Cancerfonden, som förstås finansierar cancerforskning, och vi har mycket forskning kring humaniora.

Fru talman! Man försöker hänga med i tiden och i vad som är viktigt inom forskningen, och då talas det alltid om Chat GPT. Jag tittade igen - ibland är det kul att göra det - för att se vad den skulle säga om just det anförande jag skulle hålla. Chat GPT svarade mig så här: "Viktiga aspekter inom högskola, universitet och forskning inkluderar rigorös metodik, vetenskaplig integritet, tvärvetenskaplig samverkan och öppen kommunikation av resultat för att främja kunskapsutveckling och samhällsnytta."

Det är alltså detta som är det viktiga, enligt Chat GPT, och jag får hålla med ganska mycket; det är nog detta som är essensen, även om vi givetvis ska vara kritiska till vad Chat GPT säger. Men här kan vi nog hålla med om en del.

Fru talman! Vi är alla lite oroliga över allt som händer i världen. Det händer mycket sorgligt just nu men också mycket positivt. I vår närmaste omvärld sker väldigt mycket när det gäller den gröna och den digitala omställningen. Det är roligt, och det går fort. Det gäller att hänga med.

Som göteborgare träffar jag många stora industriföretag och även många andra företag, givetvis. Alla säger att kompetensbrist är den stora frågan just nu. Det är roligt att man behöver mycket personal, men vi måste också klara av kompetensbristen.

Vad behöver vi då göra? Vi behöver göra investeringar i tekniska utbildningar. Det behövs mer vidareutbildning och även mer omställning, som nämnts här tidigare.

Någon sa också att Moderaterna och regeringen är väldigt engagerade och jobbar mycket med STEM-strategin; det handlar om science, technology, engineering och mathematics. Vi har en svensk STEM-strategi som planeras vara igång i slutet av året. Hela arbetsmarknaden önskar snabba effekter av detta, men strategin är nog ingen riktig quickfix. Vi måste börja tidigt, redan i förskolan, och vi måste få med både pojkar och flickor i STEM-strategin. Det är viktigt och roligt med naturvetenskap.

Fru talman! En annan viktig fråga är forskningens frihet, som är reglerad i grundlagen. Även i högskolelagen finns tydliga bestämmelser om forskningens frihet. Givetvis ska den akademiska friheten främjas och värnas.

Universitetskanslersämbetet har därför fått i uppdrag av regeringen att göra en fördjupning kring hur lärosätena arbetar med att främja och värna den akademiska friheten. Det ska göras både en nationell och en internationell jämförelse. Detta kommer att presenteras i maj i år, vilket är positivt. Det är viktigt att hela tiden se över att detta fungerar; akademisk frihet är otroligt viktigt.

Fru talman! En annan viktig fråga är hur lärosätena arbetar med att utveckla informationssäkerheten och planera för framtiden. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men vi ligger tyvärr ganska långt efter när det gäller cybersäkerhet. Hotet från cyberattacker - jag tror att många märkte i går hur till exempel många sociala medier slogs ut - ökar påtagligt. Vi måste se till att vi är utbildade kring detta. Vi vill kunna komma på det mycket tidigare, och vi måste förse samhället med cybersäkerhetsexperter som kan detta.

Man har gjort en stor utredning av hur det ser ut på lärosätena. Hur skyddar vi forskningsdata? Hur fungerar det interna arbetet med detta? Hur kan vi minska sårbarheten? Här spelar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en stor roll.

Från Moderaternas sida följer vi förstås detta mycket noga. Vi anser därför också att det är viktigt att det kommer ett cybercampus vid KTH. Från regeringens sida satsar vi 25 miljoner i år och 40 miljoner per år framöver för att utveckla detta cybercampus. Det finns redan nu ett cybercentrum på KTH, men det kommer alltså att utvecklas mer. Tanken är att man ska samarbeta internationellt men också över hela nationen, med forskningsinstitut, myndigheter och företag, för att kunna arbeta mer kring vår cybersäkerhet.

Regeringen föreslår också att Försvarshögskolan ska få förutsättningar att utveckla en utbildnings- och forskningsmiljö som stöder mer säkerhet, vilket också är väldigt viktigt.

Fru talman! Det finns förstås stora möjligheter inom forskningen, och vi ser att det händer mycket inom både flyg och rymd. Jag tror inte att någon har missat att vi har fått en astronaut, Marcus Wandt. I dag såg jag att han kommer att bli hedersdoktor på Chalmers, vilket gläder mig även om jag inte har gått på Chalmers. Jag är från Göteborg och har många i släkten på Chalmers. Han får denna titel för att han har visat att grundforskning och rymdforskning är viktigt men också att det är viktigt att få ut forskningen till samhället. Nu blir han alltså hedersdoktor på Chalmers, vilket förstås känns väldigt roligt.

Det är också viktigt, fru talman, att Sverige behåller sitt goda rykte när det gäller forskningens höga kvalitet. Konkurrensen är stenhård, och vi måste hela tiden hålla hög kvalitet och visa att vi har excellens.

Regeringen vill därför satsa mer på framstående miljöer och forskningsområden. Det finns några strategiska områden. Det är mycket som är viktigt att forska på, men teknik, rymdforskning, försvarsforskning och nationell och global hälsa är de stora områden som vi jobbar mycket med nu.

Inom medicin är precisionsmedicin otroligt viktigt. Nu kan man gå från att lindra till att bota sjukdomar. Det är förstås otroligt sensationellt att vi har kommit så långt inom den forskningen.

Fru talman! Jag vill avsluta med att trots att det finns mycket forskning och mycket som fungerar på universitet och lärosäten ser vi en oroande minskning av antalet doktorander. Många tycker att det tar lång tid och innebär en osäker framtid och kanske svårigheter med försörjning. Kanske ser man hos företagen inte alltid nyttan med doktoranderna.

Moderaterna vill att vi ska öka samarbetet mellan akademin, näringslivet och kommunerna för att se hur vi kan använda doktorander. Det finns jättestor nytta med att de bedrivit forskning sedan tidigare. Vi vill också se till att det finns goda villkor för doktorander. Det måste finnas möjlighet att försörja sig som forskare, och vi har därför gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att följa hur det ser ut med tjänstetillsättningar så att det finns en trygghet även inom forskningsvärlden.

Jag vill avsluta med att jag är väldigt stolt över Sveriges forskning. Den kan alltid förbättras, och vi ska se till att den också gör det genom forskningspropositionen, som kommer i höst.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Mats Wiking för frågorna.

Jag nämnde inte Forskningsfinansieringsutredningen, som ledamoten nämnt tidigare. Den är till för att utreda hur vi ska finansiera forskningen - precis som det låter - och hur vi kan minska administrationen, effektivisera och förstås höja kvaliteten. Det handlar helt enkelt om hur man kan använda pengarna på ett bättre sätt. Vi har fått ett slutbetänkande från utredningen, och vi håller nu på och bereder det för att se hur det ska användas.

Ledamoten säger att vi gör minskningar, men vi gör stora satsningar på till exempel civilingenjörsutbildningar vid Chalmers, KTH och Lund. Det är en jättestor satsning på ett ökat antal platser. Man kan inte säga att vi bara skär ned. Det tycker jag absolut är fel. Vi gör stora satsningar där.

Som jag nämnde i mitt huvudanförande har vi också en utredning som UKÄ håller i om hur det ser ut med tjänster för doktorander och hur många som har visstidsanställning eller någon annan typ av anställning. Vi ser över alla de anställningsformerna. Vi vill att det ska vara attraktivt för både svenska och internationella forskare att forska i Sverige och helst också stanna kvar här.

Fru talman! Jag tackar Robert Stenkvist för anförandet. Jag tycker alltid att det är intressant att lyssna på ledamoten Stenkvist, för det är ett genomtänkt och väl genomarbetat material som presenteras i talarstolen. Sedan delar vi inte alltid synpunkter om hur det borde vara, men tämligen ofta är det ändå så.

Jag skulle vilja ställa en fråga om politiska beslut och politikens roll, som jag själv tycker är ganska svår. Jag noterar att Sverigedemokraterna i betänkandet har ett antal motioner som handlar om att man vill satsa på vissa områden. Det uppradas till exempel psykisk ohälsa, cancerforskning, utveckling av nya material som kan brytas ned i havet och därigenom minska risken för att djur fastnar i övergivna fiskeredskap och att man ska prioritera forskning för att främja AI.

Själv tycker jag att det är väldigt vanskligt att peka ut enskilda och ganska smala områden, för det betyder samtidigt att det är en massa andra områden som man inte vill fokusera på. Eftersom man inte tar upp elektrifiering, infektionssjukdomar, germanska språk eller gängkriminalitet som forskningsområden blir min fråga: Är det områden som Sverigedemokraterna i så fall kanske inte tycker att man ska satsa resurser på? Grundfrågan, ledamoten Stenkvist, är då naturligtvis: Vad är politikens roll? Ska man peka ut enskilda och smala områden eller bör man lämna den uppgiften åt lärosätena och möjligen åt finansieringsmyndigheterna?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning. Vi ställer oss därför bakom det nationella forskningspolitiska målet om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd liksom näringslivets konkurrenskraft, så att vi kan svara upp mot de samhällsutmaningar som vi står inför både i Sverige och globalt.

Jag vill vidare understryka det som betänkandet också tar upp om betydelsen av forskningens frihet. Vi kristdemokrater värnar akademins frihet. Den är också reglerad i regeringsformen och skyddas i högskolelagen. Den akademiska friheten ska främjas och värnas.

När det gäller frågor kring anslag till forskningen avser regeringen att återkomma i kommande forsknings- och innovationsproposition. Det är en viktig proposition som vi ser fram emot och där det kommer att visas hur lärosätens anslag kommer att fördelas.

Fru talman! Forskningen har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och säkerställer välfärden på längre sikt. Inte minst är det påtagligt inom hälso- och sjukvården.

Dagens läkemedel och behandlingsmetoder är resultaten av gårdagens forskning. Utvecklingen inom life science blir alltmer datadriven, och AI kan skapa nya förutsättningar för intelligenta beslutsstöd och diagnostik. Att kunna nyttja hälsodata för forskning och innovation har med tiden blivit en nyckelfråga för att driva det medicinska området framåt.

Forskningens oberoende behöver vi alltid värna, fru talman. Samtidigt kan forskningsmedel riktas till särskilt kunskapsfattiga områden där vi som land behöver bli bättre. Kristdemokraterna har till exempel länge pekat på behovet av nationella forskningsprogram för att stärka kvinnors och äldres hälsa. Det finns stora kompetensluckor inom psykisk hälsa, och här behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.

Regeringen lyfter nu fram behovet av att inrätta ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Detta forskningsprogram bör inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Detta välkomnar vi kristdemokrater.

Forskningen inom det nämnda området förväntas öka förståelsen av varför psykisk ohälsa ökar i samhället och ta fram metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar. Det finns många samverkande faktorer som leder till psykisk ohälsa, och området spänner över flera discipliner. Därför är det mycket bra att det föreslagna programmet får i uppdrag att stimulera tvärvetenskaplig forskning och innovation.

Fru talman! Det specifika forskningsområde jag nyss lyfte passar väl för den reform som vi kristdemokrater har drivit under lång tid - en reform om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, ett initiativ som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har satt igång. Regeringens steg mot ett ökat nationellt huvudansvar för sjukvården förbättrar förutsättningarna för forskning och utveckling genom att kompetens och resurser riktas på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater värnar starkt att fler ska utbilda sig inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, inte minst för att konkurrensen internationellt är så stor. Regeringen gör här flera satsningar för att stärka Sverige som ingenjörsland. Det handlar om att möta de kompetensbehov som finns, att investera i tekniska utbildningar och att göra det möjligt för Sverige att ta ledartröjan i den gröna omställningen.

Det här gör regeringen genom en riktad satsning för att utöka civilingenjörsutbildningarna de kommande åren. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens som följer av industrins gröna och digitala omställning samt de stora företagsetableringar och expansioner som pågår runt om i landet. För att fylla dessa platser tar regeringen fram den STEM-strategi som vi tidigare har lyft i dag. Vi ökar också satsningarna på en basårsutbildning, vilket är viktigt för att fylla platserna på våra ingenjörsprogram.

Enligt Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2023 är Sverige ett av de länder i OECD som satsar mest medel på forskning i relation till bnp. Därtill är Sverige ett land med en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning.

Tyvärr halkar vi efter lite när det gäller forskningens kvalitet, vilket avspeglas i andelen högciterade publikationer. För att högre utbildning och forskning i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen krävs en tydligare inriktning mot excellens. Här välkomnar vi kristdemokrater att regeringen i höstas gav Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ytterligare stärka kvaliteten och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas ska tas fram i dialog med lärosätena. Uppdraget ska redovisas i september 2024.

Fru talman! Den forskning som bedrivs syftar till att öka vår kunskap, möta samhällsutmaningar och stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och innovation är av största vikt för att vi som land ska kunna svara upp mot de utmaningar vi ser i dag och i framtiden. Det handlar om klimat och miljö, social sammanhållning, vård, omsorg och välbefinnande, teknisk utveckling och konkurrenskraft. Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet.

Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Som kristdemokrat vill jag se en proposition som har inriktning på excellens, internationalisering och innovation med målet att svensk forskning och innovation ska hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig globalt. Regeringen lyfter bland annat att satsningar bör inriktas på framstående miljöer och forskningsområden med internationell bärighet.

Kristdemokraternas uppfattning är att vi politiskt måste våga prioritera mellan olika forskningsområden. Vi har ett par tre universitet som håller sig på topp 100-listorna när världens universitet rankas. Våra forskare samverkar i internationella forskningsprogram och projekt av yppersta klass. Det är bra och helt nödvändigt.

Vi kristdemokrater menar dock att vi måste ge våra bästa universitet och högskolor förutsättningar att stiga i internationellt anseende och excellens. Vi ska vara internationellt attraktiva forskningsmiljöer som toppstudenter och forskare vill söka sig till. Detta bör vara en prioritering inte bara i kommande forsknings- och utbildningspropositioner, utan det här är någonting som vi vill se flera mandatperioder framåt. För Sverige som kunskapsnation är utveckling av ny kunskap av hög kvalitet central för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga.

Fru talman! Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mats Wiking, för en intressant frågeställning! Jag hör att ledamoten är väldigt väl insatt i den här forskningsfrågan.

Som ledamoten kanske hörde rör jag mig själv väldigt mycket inom teknisk innovation och hälso- och sjukvård. Men om jag skulle uttrycka någonting om biståndsforskningen, fru talman, så är Kristdemokraterna angelägna om att vi har en högkvalitativ biståndsforskning. Det är viktigt för oss att vårt bistånd verkligen når de behov som finns i omvärlden. Vi kristdemokrater ser därför att biståndsforskningen är viktig.

Att medlen sjunker, fru talman, handlar om prioriteringar, kanske någonting som har att göra med vår tid. Det handlar helt enkelt om att man har sett på andra högkvalitativa forskningsområden. Sedan finns det även andra sätt att bistå.

Regeringen gör olika prioriteringar, andra prioriteringar än vad tidigare regeringar har gjort. Det är ett sätt för oss att förstärka de områden som vi har ansvar för.

Återigen vill jag meddela att Kristdemokraterna är angelägna om att bistånd ges på bästa sätt men att även forskningen är verksam där.

Fru talman! Tack, ledamoten Mats Wiking, för ditt stora engagemang i just detta forskningsområde!

Vi har fortsatt en fri forskning. Det går ut medel till lärosätena, och detta baseras på antal publikationer och vilka högciterade publikationer man har. Även forskningsmedel till biståndsforskning går dit.

Det kan tänkas att forskare inom biståndsforskning kan behöva knyta an till internationella projekt. Det finns olika möjligheter för våra forskare inom biståndsforskning att göra detta. Vi behöver vara internationellt starka. Vi behöver stärka det som jag tog upp i mitt anförande, att vi behöver ha blicken fäst på en starkare internationalisering för att stärka vårt land.

Jag skulle, fru talman, vilja besvara frågan från Mats Wiking med att det finns en fri forskning men också en excellent forskning. Om vi i Kristdemokraterna ser att vi inte bidrar tillräckligt inom detta forskningsområde skulle vi självfallet kunna ge ett förslag om att rikta medel också till den delen.

Just nu ser jag dock att regeringen prioriterar rätt. Jag ser mycket fram emot att få ta del av och verka inom propositionen om forskning och innovation, för där kommer vi också att kunna stärka Sverige som kunskapsnation i dag, framöver och under många mandatperioder längre fram.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade verkligen inte tänkt att ta upp säkerhetsarbetet inom högskolan i dag. Jag tänkte spara det som en liten godbit till nästa anförande om högskolan. Men nu nämnde Anders Ådahl detta.

Nej, högskolornas styrelser och högskolorna har inte klarat av detta. Det är faktiskt sanningen. Det kom en lagstiftning 2008 om detta. År 2011 gjordes en kontroll av Riksrevisionen på Mälardalens högskola. Skolan fick allvarlig och grundlig kritik. Man hade inte klarat av detta 2011. Nu gjordes en ny undersökning av Riksrevisionen. Men det har inte hänt någonting från 2011 till 2023. Det är ett antal år. Det har inte hänt någonting där när det gäller säkerhetsarbetet.

Sedan tog regeringen ett beslut som SD, som bekant, inte var inblandat i om att införa säkerhetsarbete i styrelserna på högskolorna. Jag tror inte att ens det kommer att räcka, utan jag tror att det krävs andra åtgärder.

Det var inte detta som jag egentligen skulle fråga Anders Ådahl om. Det var en spontan tanke som kom på slutet.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Anders Ådahl om medfinansieringen. Det är ett problem som har nämnts jättemånga gånger. Men det är högskolorna själva som beslutar om detta. Om vi politiker skulle gå in och börja reglera detta är det en inskränkning av den akademiska friheten.

Nu ser jag att min talartid är slut, men jag hade velat utveckla detta lite mer.

Fru talman! Vi kan inte bara säga det. Vi måste stifta lagar och införa regler. Det är så det går till inom politiken. Hur skulle den akademiska världen då reagera när det gäller akademisk frihet och så vidare? Jag tror att det skulle bli ett ramaskri utan like om vi stiftade sådana lagar och införde sådana regler.

Anders Ådahl var inne på något väldigt viktigt i slutet av sitt anförande. Jag har själv tänkt så många gånger, men jag har nog aldrig sagt det rent ut. Det gäller detta med frihet och ansvar. Med ökad frihet kommer ökat ansvar. Det skulle man faktiskt kunna applicera även på denna fråga. Det fungerar helt enkelt inte riktigt bra när det gäller många frågor.

Medfinansiering är ett problem. Det är många som klagar på det. Högskolorna har full frihet att besluta om det själva, men de klarar inte av det. De kanske har väldigt drivande forskare, och jag förstår hela denna problematik. Men jag är glad om Anders Ådahl har något recept på hur man ska klara av detta utan att vi ska få hela forskarvärlden runt halsen som klöser oss i ansiktet, för detta är inget enkelt problem.

Fru talman! Svensk högre utbildning och forskning bygger vårt land starkt och kommer att vara den nyckel som låser upp många framtidsutmaningar i vårt land och i världen.

Grunden byggs genom hela vårt utbildningssystem, från förskola och grundskola till gymnasium, folkhögskolor och folkbildning. Grunden byggs också genom tillgång till riktigt bra högre utbildning i hela landet och att en bredd av väl förberedda studenter kliver in i högre utbildning och möter framgångsrika forskare och lärare. Några av dem kommer sedan att själva välja att gå vidare till forskarutbildning och forskning, och där kanske det är några som forskar om förskolan och utbildar nästa generation förskollärare. Så sluts cirkeln.

Även om det inte är en forskningsfråga vill jag här lyfta in morgonens nyhet att svenska lärosäten räknar med underskott i år och att undervisning ställs in. Detta sker alltså i det land som redan har minst undervisningstid i Europa. Det är inte så man lägger grunden för Sverige som kunskapsnation. Detta sker också i ett sammanhang där finansieringen av högre utbildning har urholkats under lång tid och där regeringen gör generella besparingar på lärosätena som faktiskt överstiger de vällovliga satsningarna på naturvetenskap och teknikundervisning.

Sveriges lärosäten har en enorm potential att utgöra en stark kraft i omställningen genom utbildning, forskning och samverkan och genom en hållbar omställning av sin egen verksamhet. Precis som alla andra aktörer behöver dock lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling intensifieras. Uppdrag behöver förtydligas och resurser tillsättas.

Förståelsen för den globala uppvärmningen, dess orsaker och konsekvenser får vi från forskningen. Den samlade vetenskapens besked om vad som krävs för att undvika de värsta följderna av klimatförändringarna är en snabb och genomgripande omställning vars motstycke saknas i historien. Det är med andra ord ingen liten uppgift som åsyftas i högskolelagen, där det anges att lärosätena i sin verksamhet ska främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, liksom ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Ett gott exempel på hur forskning och politik kan mötas gavs här i riksdagen i förra veckan. Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, höll tillsammans med Sveriges unga akademi ett seminarium där forskning om klimatförändringarna, förekomst av extremväder och klimatanpassning på lokal nivå diskuterades. Detta är ett bra exempel på hur vetenskaplig kunskap och politiskt hantverk kan mötas.

För att lärosätena ska uppfylla sitt uppdrag att främja hållbar utveckling krävs att de genom utbildning, forskning och samverkan bidrar till en snabb och genomgripande förändring. Jag är övertygad om att denna potential finns i en fri och självständig akademi med både bredd och spets - en fri akademi som har resurser att lägga på nyfiken grundforskning och aktuell tillämpning.

När vi ser att vi har samhällsproblem att lösa behöver vi också få kunskap att hantera dem. Därför balanserar även jag som riksdagsledamot i en forskningsdebatt på den slaka lina det innebär att presentera vilka områden som vi behöver mer kunskap på för att bygga och utveckla samhället.

Fru talman! För att upptäcka och hjälpa fler barn som utsätts för eller skolas in i att utöva hedersförtryck behöver alla samhällsinstanser ha kompetens att identifiera hedersförtryck. Det handlar om att kunna agera så tidigt som möjligt. Det behövs ökade satsningar på forskning om hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer. Detta handlar om solidaritet med människor, och här behöver vi forskningens stöd för att kunna se dem som utsätts på olika sätt och ha verktyg för att agera.

En annan hjärtefråga för Miljöpartiet är djurrätt. Vi vill att Sverige ska investera mer i utvecklingen av alternativa metoder för att kunna ha en djurförsöksfri forskning och leva upp till EU-direktivets mål att ersätta djurförsök. Enligt EU:s försöksdjursdirektiv ska medlemsstaterna bidra till utveckling och validering av alternativa metoder och uppmuntra forskning som styr bort från djurförsök.

De statliga anslagen för detta har legat på en låg nivå ganska länge, och därför vill Miljöpartiet att Sverige tar fram en nationell plan för hur man ska gå över till djurförsöksfri forskning samt handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika områden. Vi vill stärka detta arbete. De specifika frågeställningarna och lösningarna överlåts givetvis till forskningen att ta fram.

En annan och mycket aktuell fråga är hur utsläpp i miljön skadar oss människor, till exempel genom vattnet vi dricker. Många följer säkerligen hur det går för exempelvis dem som utsattes för PFAS i dricksvattnet i Blekinge.

Forskning

I dag finns flera olika metoder för rening av PFAS, men ingen validerad. En riktigt hög nivå av rening kan vara tekniskt komplicerad och kosta väldigt mycket pengar. Samtidigt är rent vatten en ovärderlig resurs. Det finns ett behov av att utveckla metoder för rening, och för det behövs mer forskning ur många olika aspekter om hur PFAS-problematiken kan hanteras. Miljöpartiet anser därför att regeringen i sin kommande forskningsproposition bör prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 10 om forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten.

(Applåder)