Ann-Charlotte Hammar Johnsson

Herr talman! Våra partier ansåg att man behövde ta ett samlat grepp och få in immaterialrättsstrategi och innovationsstrategi under ett och samma paraply. Det är alltså ett annat sätt att göra samma sak. Vi får väl utvärdera framöver hur det blev. Jag säger inte att det andra sättet är dåligt, men jag tror att det här är bra och att man kan ta ett annat grepp om det när man tittar på alla hinder för företagare att växla upp, få nya möjligheter, bli internationella och så vidare.

Angående vem som ska informeras har Patent- och registreringsverket ett uppdrag. Regleringsbrevet talar om minskning av störande regleringar, och myndigheten ska också jobba nära universitet och högskolor med just de frågor ledamoten tar upp. Myndigheten har alltså fått det uppdrag där ledamoten vill göra på ett annat sätt.

Angående intrång i det immateriella. Diskussionen om ip-tv och streamning är stor, för det är ett jätteproblem. Den förra regeringen tog fram grovt upphovsrättsbrott, vilket det byggs vidare på. Det har kommit en dom som innebär fängelse i två år och sex månader och ett skadestånd på 195 miljoner. Regeringen följer nu detta för att se om det verkar avskräckande. Gör det inte det arbetar man med att ta fram nya verktyg i verktygslådan. Det finns poliser som är specialister på detta, och som ledamoten nämnde arbetar också Skatteverket aktivt med kontroller, vilket är bra. Vi är inte framme och har mycket kvar att göra, men det är ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Jag tackar Aida Birinxhiku för anförandet.

Jag tycker att den som använder begrepp som att regeringen har sagt nej till en strategi, att sittande regering inte ser behov och så vidare far med osanning. Det jag sa i mitt anförande var att man nu har ett antal strategier som man arbetar med.

Strax före jul kom en stor satsning. Det gällde utrikeshandelsstrategin, där man har valt att jobba över departementsgränser och samla in kunskap från Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Utbildningsdepartementet och så vidare. Forskning och utveckling inkluderas också här. Detta gör man för att sätta affärerna och näringslivet i centrum.

Det var precis det som Aida Birinxhiku tog upp, men vi gör det på ett annat sätt. Det går att tycka att det är fel sätt, men det är detta sätt vi har valt. Jag kan se att många bra tankar, idéer och resultat kan komma ur detta.

Till skillnad från det som ledamoten tog upp har näringslivet hyllat detta och sagt att det är fantastiskt. Det finns ingenting att klaga på.

Ibland kanske man tänker om. Det är ingen som har sagt att det inte kan bli en annan strategi framöver om det skulle vara så att alla pusselbitar inte kommer in, även om man hoppas på att de gör det med denna breda ansats.

Jag skulle fråga ledamoten om vägen dit måste vara en socialdemokratisk väg eller om man också kan se att det finns bra tankar och idéer hos dem som vill göra på ett annat sätt. Det går faktiskt att uppnå målet på olika sätt. Det är lite tråkigt att höra ord som antyder att regeringen inte skulle vilja göra någonting därför att regeringen inte vill göra det som Socialdemokraterna vill.

Herr talman! Jag skulle inte säga att vi skär ned. Tvärtom har den moderatledda regeringen haft ett samlat grepp i och med den strategi som lades fram innan jul. Man samlar all den information som behövs utifrån att man lägger fram andra strategidokument.

Det behöver inte vara Vinnova som har hand om uppdraget att informera och se till att små och medelstora företag får den information de behöver. I min värld finns Patent- och registreringsverket, och den myndigheten har redan uppdraget. De ska knyta universitet och högskolor närmare, och det finns ett informationsansvar. Det ser vi olika på.

Sedan var det frågan om Vinnova generellt. Med forskning och utveckling kommer man också att satsa på försvar och säkerhet. I den aspekten kommer också Vinnova in, så att man kan se på olika områden. Det är där frågan ligger.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag börjar med det sista. Vi valde när vi var i opposition att innan valet säga att vi ville ha en strategi. Det är inte mer komplicerat än så. Det finns inte något nej, och det vet jag att ledamoten känner till efter att ha debatterat med näringsministern.

Utrikeshandelsstrategin innehåller många olika delar, som sammantaget sätter affären och företagen i mitten. Till det plockas kunskapen in. På så vis går man en annan väg med att först ha en strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

När vi ser att allt detta är på plats tillsammans med andra strategier som regeringen tar fram kommer det att leda till svar. Om det finns vita fläckar kvar tar vi hand om dem, och det är möjligt att det blir en strategi där allt annat arbete kan plockas in.

Jag hade inte tänkt på den vägen tidigare, men det är en lysande idé att sätta affären och företagen i mitten. Det är ett annat sätt att göra samma sak.

Herr talman! Debatten och betänkandet behandlar de motioner de motioner som lämnades in i höstas på området immaterialrätt.

Vad är då immaterialrätt? Sammanfattningsvis är det idéer som i praktiken kan skyddas. Det handlar om patent som skyddar en lösning för en teknisk idé som någon tagit fram och vill säkra. Det handlar om varumärken i form av ord, symbol, färger eller ljus som är ett kännetecken på en produkt eller tjänst. Alla ser vi dagligen olika varumärken när vi rör oss i samhället och digitalt. Det kan handla om en sportsko, en väska eller en symbol för en matvarubutik. Så har vi design, som är till för att skydda utseendet på en produkt, alltså inte funktionen. Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som film, musik och litteratur.

Allt fler av tillgångarna i våra företag är immateriella tillgångar, och vi använder en del av dem i vår vardag i form av appar och plattformar som det finns en skapare och en ägare bakom. Just den här delen med immaterialrätt och sociala medier ställer frågor på sin spets. Vad händer till exempel om jag lägger upp en bild på ett känt konstverk i sociala medier? Är det okej att fotografera? Är det okej att göra en avbildning?

För lite mindre än ett år sedan debatterade vi immaterialrätt här i kammaren. En av frågorna handlade då om panoramaundantaget, som tar sikte på att lösa frågan om det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Frågan är om privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Förr tog vi våra semesterbilder och satte in i ett fotoalbum. Nu lägger vi upp våra bilder på sociala medier, och de får en spridning långt utöver fotoalbumet.

Denna fråga och fler blir då föremål för lagstiftning. Det är lagmässigt tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat om ens syfte är direkt affärsmässigt. Det är uppenbart. Men det finns en glidande skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm och att det då finns ett konstverk med på bilden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Den andra änden av skalan när det gäller vad som är tillåtet och inte rör nyhetsjournalistik på tv och i medier där man visar bilder från brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till beslut om vad som får visas och inte. Den 19 januari var utredningen kring hur detta ska hanteras klar, och den går nu på remiss innan regeringen ska lägga fram ett förslag till beslut.

Herr talman! Beredning sker också på andra områden, står det skrivet i dagens betänkande. Ett sådant område är det som kallas parodiundantaget. Det handlar om citat och att just göra parodi på någonting som redan finns, till exempel en bild eller en symbol. Även detta är på remiss inför beslut.

Jag vill lyfta de skeenden som vi nu är med om där den gamla världen, om uttrycket tillåts, där vi köper och lånar böcker och går på bio utmanas av nya, digitala tjänster. Jag vill nämna exemplet där en app där många unga befinner sig kopplas samman med affärer på stan som just säljer böcker. Det visade sig framgångsrikt. Böcker köptes i affärer som hade marknadsfört sig på appen.

Allt är möjligt när man hittar vägar fram i två världar som ska förenas.

Herr talman! Det sker fantastiska innovationer i vårt land. Om alla dessa skulle omsättas i affärer i den utsträckning som de borde skulle vi skapa mycket större värden i vårt land, vilket skulle leda till högre värdetillväxt och därmed mer välfärd. Det är därför glädjande att kunna konstatera att det pågår ett stort arbete inom Regeringskansliet med att ta fram olika strategier på olika områden.

En av dessa sjösattes i slutet av 2023 i månadsskiftet november/december av den moderatledda regeringen: Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Det är ett nytt och samlat helhetsgrepp som är unikt i sitt slag för att få till handel och affärer för svenskt vidkommande. Strategin har tagits emot väl, och nu ska den omsättas i reell politik. Vi kommer att återkomma till den i debatten om handelspolitiken längre fram i vår.

I dag vill jag lyfta att den innehåller skrivningar om just immaterialrätten. I strategin står det så här: "Företag generellt och innovativa företag i synnerhet behöver ökad kunskap och medvetenhet om potentiella risker vid internationalisering, inklusive i frågor om hantering av immateriella tillgångar vid internationella samarbeten kring forskning och innovation. Det handlar om vilken information som kan och bör skyddas och på vilket sätt."

Detta tillsammans med skrivningar om samverkan från de statliga aktörerna med svenska företag, universitet och högskolor tar ett helhetsgrepp om frågorna om att få till information och innovation från idé till affär. Det handlar om att skydda sina företags tillgångar, att få hjälp att hitta information och att utveckla sina affärer.

Det är svar på de motioner som lyfts i betänkandet kring små och medelstora företag som långt ifrån alltid vet vart de ska vända sig och hur de ska göra för att utöka affärerna. De behöver kunskap om immaterialrätt. Även på utbildningssidan är det viktigt att få in immaterialrätten.

Statens myndighet Patent- och registreringsverket har och får en mer central roll framåt med att informera och kommer att knytas närmare lärosäten för att växla upp på utbildningssidan så att Sverige AB kan stärkas från utbildning till idé och affärsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Strategin lyfter fram alla de områden som nu ska haka i varandra för att flytta Sverige framåt i den outnyttjade potential vårt land har för att genomföra ännu fler affärer på bättre sätt.

Herr talman! I dagens motionsbetänkande lyfts frågor fram om vad man kan och får göra juridiskt och vidare att det kommer nya möjligheter med AI. I dag på morgonen deltog jag vid ett seminarium där Kommerskollegium tillsammans med andra aktörer satte ljuset på standarder och gamla regelverk som behöver förändras tillsammans med att utveckla nya arbetssätt - just för att hålla jämna steg med de digitala innovationerna.

Produkter som tidigare har kunnat kontrolleras utifrån att de ser ut på ett visst sätt och är statiska har nu övergått till att vara produkter som hela tiden är föränderliga. Det innebär att de måste kontrolleras på annat sätt, och det har två sidor. Detta ger fantastiska möjligheter för oss samtidigt som vi måste kontrollera att saker och ting går rätt till.

Vid dagens möte framfördes bland annat ett önskemål om samverkan mellan myndigheter, och det ligger också i regeringens intresse att tillsammans skriva in i våra regleringsbrev till myndigheterna om att göra så.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Den här debatten handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om omlokalisering av statliga myndigheter mellan 2004 och 2020.

Innan jag går in på den vill jag börja med att tacka Riksrevisionen för de rapporter de tar fram. Dessa rapporter utgör en viktig inblick i och översyn av status på de olika områden där olika sakfrågor och frågeställningar genomlyses.

Regeringar oavsett färg brukar svara att de helt eller delvis delar det som Riksrevisionen kommer fram till bör göras utifrån de rekommendationer de ger. Ibland antas de rekommendationer som ges helt, ibland delvis, ibland inte alls. Regeringen beskriver då utifrån hur de ser på saken varför det inte är görbart eller varför de väljer en annan väg framåt.

I den här rapporten lyfter Riksrevisionen att det är en politisk fråga att avgöra om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna. Så behöver det få vara med de överväganden som ska göras. Självklart är det ett politiskt ansvar, vilket kommer att framkomma i detta anförande.

För er som följer debatten är gången den att när Riksrevisionen lämnat sin rapport lämnar regeringen sin syn på de aspekter som framkommit och gör en skrivelse. Därefter blir Riksrevisionens rapport, med regeringens svar, ett betänkande med riksdagens aspekter från utskottet. Sedan följer debatt och beslut, och där är vi nu.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat den statliga närvaron utanför Stockholm under åren 2004 till 2020 och konstaterar att riksdagens förväntningar om placeringar av myndigheter utanför Stockholm delvis har infriats.

Riksrevisionen konstaterar också att de myndigheter som granskats inte långsiktigt har några större problem utifrån var de ligger, och man anför att de finns placerade i regioner som kan möta deras behov av arbetskraft. Man konstaterar också att myndigheter har placerats på platser som riksdagen prioriterar och att myndigheternas närvaro i viss mån har bidragit till regionens utveckling, något som vi också har hört tidigare.

Från Riksrevisionen säger man att de statliga jobben under granskningstiden 2004 till 2020 har ökat något i koncentration till Stockholm, och man säger att regeringens insatser har inneburit att utvecklingen saktats ned.

Riksrevisionen säger också att målet om en jämnare fördelning av statliga jobb kräver kraftfulla åtgärder. Samtidigt säger Riksrevisionen att vi sedan tidigare vet att det på kort sikt finns stora negativa konsekvenser av att omlokalisera myndigheter. I det sammanhanget, precis som jag nämnde, tar man upp att nyttorna och kostnaderna på kort och lång sikt är en politisk fråga.

Riksrevisionen säger också att om fler myndigheter ska förläggas på orter utanför Stockholm rekommenderar man att regeringen fortsätter att matcha dessa med regionala arbetsmarknader där det finns ett lämpligt utbud av arbetskraft.

Riksrevisionen har gjort tre fallstudier där de för ett resonemang av vad som gynnar och missgynnar beroende på plats och möjligheter. Med tanken om att det inte enbart är positiva faktorer eller faktorer som missgynnar vill jag lyfta ett resonemang som förs av Riksrevisionen i rapporten.

När man tittar på exempel där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamheter till exempel när någonting annat har avlägsnats från orten eller man ska nyetablera eller delvis lägga ut verksamhet visar det sig bli bekymmersamt då arbetsmarknadsregionen som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska och demografiska förutsättningar. Så står det i ett av de exempel som lyfts, och det jämförs med andra regioner som har mottagit myndigheter under samma tidsperiod, alltså 2004 till 2020.

Regeringars lokaliseringsbeslut kan ha relativt stor betydelse för en region, som jag nämnt. Samtidigt, står det i rapporten, blir det troligtvis försvårat rekryteringsläge. Detta medför att myndighetens förmåga påverkas så att de inte kan bedriva sin verksamhet effektivt.

Jag tycker att det är bra att dessa olika parametrar och komplexiteten med det man vill åstadkomma beskrivs så att man förstår de delar som vi diskuterar här, alltså vad det är som gör att man ibland väljer att inte förlägga myndigheter utanför Stockholm. Baserat på tidigare granskningar utgår Riksrevisionen från att det tar fem år för en myndighet att etablera sig på en ny ort.

Fru talman! Regeringen för fram att det finns olika aspekter att beakta när det gäller beslut om statliga myndigheters lokalisering. Vi delar uppfattningen att flera parametrar spelar roll i de enskilda fallen av lokalisering.

Den tid vi lever i nu sätter ljuset på vår omvärld och därmed på hur vi bygger upp motståndskraft såväl som effektivitet och kompetens med statlig närvaro och regional utveckling. Det finns inget självändamål att myndigheter ska ligga i Stockholm - tvärtom. Hela tiden ska detta prövas, och det säger också regeringen att man gör.

Regeringen har svarat Riksrevisionen att de för närvarande har de verktyg som de anser sig behöva för att göra löpande utvärderingar och uppföljningar. Därmed ser inte vi att riksdagen ska överpröva detta.

Vi har sett att regeringen själv instämmer med Riksrevisionen om att de insatser och lokaliseringsbeslut som hittills genomförts inte har varit tillräckliga. Svaret är att man följer detta. Man kommer inte att ta någon annan inriktning än vad som har framförts här i dag. Det handlar inte om någon centralisering, utan man vill att myndigheter ska verka i hela landet.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Transportbidraget delas i dag ut i de fyra norra länen för att få näringslivet att växa och utvecklas mer. Det är därifrån vi har siffrorna 75 procent till små företag och 62 procent till medelstora företag, vilket jag ändå tyckte var positiva siffror. Vi har gått från att folk inte ens visste att bidraget fanns och det blev pengar över. Oanvända pengar är ju osmart; det är bra när de kommer till nytta.

Vi befinner oss i en väldigt svår tid, och vår befolkning och våra företag har det väldigt svårt. Jag har fortfarande inte hört något annat svar än att man kan göra drivmedel i Sverige. Men detta är ju ändå skattehöjningar som slår direkt mot privatpersoner, mot familjer och barn, mot folk som ska till sitt arbete och så vidare. Det är inte heller bara i Norrland man har långa avstånd; om man jobbar i offentlig sektor med oregelbundna tider, vilket kvinnor ofta gör, kan man ha så långt hem att man inte kommer hem om det inte finns någon kollektivtrafik.

Jag ser detta som ett väldigt bra sätt, i en tid när man inte kan göra alla de saker man skulle kunna göra om man bara fyllde på budgeten med medel. Vi har en inflation att ta hänsyn till, och på det här sättet kan folk få mer pengar kvar i plånböckerna.

Jag tycker inte precis att det är ett landsbygdsvänligt alternativ som Centern presenterar. Jag är faktiskt lite förvånad över det.

Sist men inte minst har ni föreslagit företagsformen mikroföretag för att testa företagsidéer. Det är dock ingen annan i oppositionen som har tänkt sig detta, så jag funderar på hur ni hade tänkt leverera det.

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Jag begärde ordet angående två delar.

Den ena är det här med att bo på landet och köra bil och kunna överleva på de medel man har.

Det är en bidragsliknande politik som Centern står för. Man vill stoppa skattesänkningen på bränsle. Man vill också höja skatten. Man vill inte heller sänka reduktionsplikten nämnvärt.

Den främsta lösningen är att dela ut bränslecheckar, checkar som man ska få utskrivna på något sätt och ta med sig. De skulle kanske lätt gå att kopiera på den svarta marknaden om man ser det så.

Jag har väldigt svårt att få ihop alla delar här. Man ska förbättra vägar men samtidigt inte göra det möjligt för folk att köra bil. Det får ledamoten gärna utveckla.

Angående transportbidraget, den andra delen, har jag läst att 75 procent går till små företag och 62 procent till medelstora företag. Det är mest inom träindustrin. Ledamoten får gärna utveckla på vilket sätt det här ska förbättras eftersom det har beskrivits som att det inte är tillräckligt bra.

Fru talman! Tack för följdfrågan, Monica Haider!

Ja, vad väljer tidningarna att skriva om i sina rubriker när man gör en förändring? Är det åt plushållet är det ju alltid positivt, medan jag kanske inte alltid tycker att det är positivt att tillföra en massa medel utan att veta hur de ska användas. Vi kan också se att myndigheter har använt pengar på olika sätt; ibland har de fått statliga uppdrag att genomföra projekt och valt att plocka ned de pengarna och i stället satsa på andra projekt. Jag kan till exempel prata om ett verk som Vinnova. Det är väl bra att det blir en översyn av hur man arbetar på de olika myndigheterna. Det är inte så att man från den ena dagen till den andra bestämmer sig för att klippa av myndigheter, utan det har pågått ett arbete där man har tittat igenom hur man vill ha det och arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag brukar inte bry mig så mycket om tidningsrubriker och deras påverkan. Men jag tänker att de väljer att inte skriva något som är positivt, utan de vill veta vad som ska hända när man drar ned med 1 procent per myndighet. Man kan se olika delar i det, och om en tidningsrubrik beskriver att det görs nedskärningar i antalet tjänster sätter man en spets på det hela.

Fru talman! Jag förstår att det för Socialdemokraterna kan vara en negativ sak att tala om effektivisering. För mig handlar det om att jobba smart.

Det är också så att man alltid kan förbättra sin verksamhet; den är ju inte stillastående, hoppas jag, så att det tillförs medel utan att man kommer vidare. Pengar behöver inte heller alltid vara allt. Som ledamoten Monica Haider säger har regeringen nu bestämt sig för att göra en effektivisering om 1 procent. Det är ju en svår tid - det vet vi om - och då ska vi alla hjälpas åt. Man kan då passa på att se hur man kan jobba på nya sätt.

Vi kan ta exemplet pandemin, som satte fart på digitaliseringen och möjligheten att signera via mejl och bank-id i stället för att skicka in papper - eller luntor, som jag kallar det. Jordbruksverket arbetade med Leaderprojekt på det viset, apropå det vi har pratat om tidigare gällande att jobba effektivt med de olika projektpengar som finns att söka. Där fick man skicka in luntor som någon sedan satt och gick igenom på olika nivåer, och bara jag säger det känner jag ju hur lång tid det administrativa tog där. Jag tror alltså att det finns väldigt mycket att spara genom att jobba på det viset.

Att slå ihop myndigheter tycker jag också är smart om det går att göra vinster med det. Det finns nämligen väldigt många olika myndigheter som gör olika saker som kanske emellanåt överlappar varandra. Saker kanske görs två tre gånger om man jobbar i stuprör. Att samordna en organisation och förbättra utväxlingen ser jag alltså som positivt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Så här dags på året är det de olika utgiftsområdena som står på agendan för riksdagens arbete för att vi ska kunna fatta beslut om budgeten för 2024.

Här och nu ligger området regional utveckling på bordet för debatt och beslut. Det handlar om projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning

Statliga myndigheter och andra aktörer som har verksamheter av särskild betydelse för just denna del finns också med under detta område. Det kan till exempel vara Jordbruksverket och Tillväxtverket, för att nämna ett par. Det ska sägas att pandemin satte fart på såväl signering som inlämnande av underlag digitalt, vilket var nödvändigt för att ha effektivitet med de regionala och lokala aktörerna som söker medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det avsätts 410 miljoner kronor till Almi AB under anslaget till Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är medel till företagsutveckling och innovation. Meningen är att medlen ska användas för att små och medelstora företag ska kunna stärka sin konkurrenskraft.

Den som läser om regeringens politik kommer att se att det är återkommande skrivningar om att åtgärder och förslag ska leda till just konkurrenskraft.

På området finns också medel, som jag tidigare nämnt, från Europeiska regionala utvecklingsfonden som ska bidra till att stärka konkurrenskraften i alla delar av landet genom att främja den digitala gröna omställningen.

Den regionala utvecklingspolitiken syftar till att stärka möjligheten att bo, verka och leva i hela landet. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om de väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag, och transporter behöver vara effektiva.

Teknik ger utvecklingskraft. Post och paket med drönare har diskuterats samtidigt som självkörande fordon har utvecklats. När det kommer till servicepunkter såsom livsmedelsbutiker har självskanningsbutiker dykt upp såväl i staden som på landsbygden och skapat möjligheter.

Allt detta och det som sker ute på företag och hos entreprenörer tar våra regioner och kommuner framåt. Genom att just göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att växa och verka i hela Sverige. Olikheter gör att kommuner och regioner utvecklas på sitt vis.

Företagande är lokalt och skapar ringar på vattnet för jobb och tillväxt när det sker etableringar och företag väljer att expandera. För några veckor sedan hade vi tre kommuner från Skåne på plats här i riksdagen som ville berätta att det spelar roll för dem att vingårdar och gårdsförsäljning kommer på plats. Turism - möjligheten att bo, besöka och att ta del av den svenska mat- och dryckeskulturen - spelar roll för kommunernas inkomster, och så är det på andra håll i landet också.

Digitaliseringen inom jordbruket skapar effekter, och det gör även vingårdar. När det gäller arbete på landsbygden kan man ställa sig frågan vad hantverket på vingårdar kan innebära. Jo, det kan innebära följande: Om man har 900 hektar jordbruk och genomför en digitalisering kanske man har fyra anställda, medan man i hantverket på en vingård på 4 hektar kanske har nio anställda.

Ett annat exempel är från 2019, vilket nu är fyra år sedan. Det skånska bageriföretaget Pågen fick då nej till att expandera sitt företag i Skåne på grund av det inte gick att garantera tillräckligt med el. Pågen kunde därför inte utveckla sitt företag i Malmö.

För oss moderater ligger grunden i att återskapa ett hållbart och robust elsystem i landet. Därför är det med glädje i en svår tid jag kan konstatera att vi tog beslut kring kärnkraften i förra veckan. Det är med stor frustation och sorg som jag tänker på den situation vi befinner oss i och vad den socialdemokratiska regeringen med hjälp av Centern, Vänstern och Miljöpartiet har åsamkat AB Sverige och våra företag och medborgare ute i regionerna och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd, inte minst för företagare, och ju längre norrut man kommer, desto större är avstånden - och därmed också drivmedelskostnaderna. Därför kan man inom ramen för budgetens transportbidrag söka lokalt stöd i de fyra nordligaste länen. Det är en av de poster som ligger i betänkandet.

När jag ändå är inne på transporter vill jag uppmärksamma er som följer debatten på att vi den 21 november kunde följa den första flygningen över Atlanten som genomfördes med 100 procent SAF, det vill säga sustainable aviation fuel. Starten gick från London, och man landade i New York - en milstolpe på vägen mot det nya.

I Örnsköldsvik satsas det på elektrobränsle, och i södra Sverige satsar Preem på just SAF. Detta att flyget nu kan klara stora sträckor och genomföra resor med 100 procent förnybart ger utveckling i omställningen. Detta, fru talman, är innovationskraft. Moderaterna tror på utvecklingskraft och teknisk utveckling som lösningar. I framtiden kommer vi att kunna ta oss runt i vårt avlånga, milsvida land med flyg som går antingen på el eller på andra bränslen som är förnybara. Jag tror också att vi i framtiden kommer att se att man landar på fler orter än i dag.

Ett annat exempel på ett omtag är att i vardagen få till arbetspendling för människor och godstrafik för företagen, att bygga på det som finns och att renovera vägar och järnväg samt att beta av den stora underhållsskulden. Detta görs i stället för det kostsamma snabbtåg som den förra regeringen ägnade sig åt. Det hade kostat mycket stora belopp.

Regional utveckling återfinns i en bredd av åtgärder inom många politikområden, vilket vi också hörde i ett tidigare anförande. Det finns tolv punkter uppskrivna inom vårt område, med massor av olika delar som återfinns på andra politikområden i budgeten. Den regionala utvecklingspolitiken har i uppdrag att samordna insatser så att de kompletterar varandra och skapar synergieffekter. Här måste det bli mer arbete och effektivitet, och det är det vi är ute efter med detta. Den 1 januari 2024 ersätter också begreppet regional utveckling det tidigare begreppet regional tillväxt.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, justitieministern, för att det tillsätts en utredning! Jag vill verkligen tacka för det.

Vi är många som under lång tid har diskuterat frågan, och jag är glad för det avstamp som gjordes i höstas redan före tillkännagivandet från riksdagen. Regeringen var på bollen och ville se en lösning på frågan.

Vi har just fått höra vittnesmål, och vi har fått massor av berättelser om hur de här personerna, framför allt kvinnor, har det. En av de värsta berättelserna är en riktig deckarthriller, med en kvinna som har hållit på i över elva år. Hon och barnen har varit utsatta, och det har innehållit alla sorters element som man knappt kan tro är på riktigt. Man skulle kunna skriva en bok om detta; det är förfärliga upplevelser.

Bodelningsprocesser är långa och kostsamma. Det blir svårt för den som inga pengar har att påverka sin situation. Vi har boendet, som vi har talat om. Det vittnas om att man lånar av föräldrar om det finns möjlighet. Även arv kan tas ut så att kvinnan, som det ofta handlar om, får ut sitt arv i förskott, före sina syskon, för att klara sig. Man kan bo hemma hos föräldrarna och ha flera jobb för att klara sin situation. Ibland lever man med skyddad identitet. Kanske bor man hemma hos vänner.

Det handlar inte bara om att man svälter ut sin partner utan också om ekonomi, och det med stora bokstäver. I detta finns nämligen också ett inslag av att pengar eller medel som finns i bohaget på något vis försvinner innan uppgifterna kommer på bordet på brytdagen. Man planerar alltså för detta så att den ena parten blir utan. När jag tar del av detta - och det är inte ett fall utan många - känns det som att det finns mycket att göra också i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot den fortsatta processen och hoppas att vi skyndsamt kan få detta på plats så att det blir säkert för dem som får bodelningsprocesser som brister.

Fru talman! Bodelning som inte fungerar är en oerhört angelägen fråga för den kvinna - det är oftast en hon, och det är få män - som varje dag kämpar i den situation som hon befinner sig i. Därför är jag mycket glad över att höra svaren från justitieministern så här långt i dag. Jag vet att de har föregåtts av de samtal som fördes i våras, och vi hör även nu att man har haft och har samtal under hösten.

Den 22 november 2022 efter valet i september stod jag här i kammaren och debatterade bodelning i en interpellationsdebatt med justitieminister Gunnar Strömmer och Martina Johansson från Centern. Jag har ställt mig frågan: Var befann sig socialdemokraterna då och tidigare i den frågan? Jag har saknat er, Eva Lindh, för att föra den här frågan framåt och att göra den till en icke-fråga.

Jag tittade tillbaka på det justitieministern sa i höstas: "Jag kan i alla fall lova så här mycket: Jag ska säkerställa att vi på ett lämpligt sätt samlar aktörer med insikt om förhållandena i syfte att i alla fall i ett första steg få bättre kunskap om förhållandena, så att vi kan komma vidare i frågorna.

Låt oss säga att det kommer att ske under vårterminen, så har vi en rimlig tidspress på mig men också ett rimligt handlingsutrymme att göra detta på ett praktiskt lämpligt sätt.

Men jag kan verkligen utlova att vi ska samla goda krafter för att se om det går att bilda sig en ny gemensam uppfattning om var skon klämmer någonstans, vilket jag tycker är ett bra första steg, för att sedan överväga vilka steg framåt som är lämpliga."

Detta, fru talman, var för mig äntligen ett genombrott gentemot mina tidigare interpellationsdebatter och frågor om bodelning som jag haft med den tidigare justitieministern. Där trampade vi vatten i debatten, så att säga, vilket går att utläsa från riksdagens protokoll.

Det uttalades att det finns en verktygslåda och att den måste användas. Så långt är det korrekt. Det finns en verktygslåda. Men problemet är om det inte görs något och det inte händer någonting med den. Det är därför vi står här i kammaren och debatterar.

Jag har skrivit frågor, deltagit i interpellationsdebatter och arrangerat seminarier i olika sammanhang med kvinnor som har varit utsatta. Man får till sig berättelse efter berättelse från kvinnor, och med något undantag från en man. De beskriver hur deras bodelningar har stått still och att ingenting händer. Det kan vara sex till sju år, som har sagts tidigare här i dag, men det kan också vara elva år eller mer i bodelningsprocesser som inte fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir aldrig processer. Man kommer inte framåt. Det kan skickas ett brev från ena parten till andra där bodelningsförrättaren egentligen bara tar betalt för att på något vis vara brevbärare.

Om man vill kan man göra en fotbollsmetafor. Man befinner sig i första halvlek, men man kommer aldrig in i andra halvlek. Man befinner sig i halvtid.

Om detta pågår och pågår måste vi säga här i kammaren att något är riktigt fel. Vi kan inte göra så här mot de kvinnor och män i vårt land som hamnar i dessa situationer. Jag tror att alla som inte har hört dessa berättelser eller själva varit med tänker: Om det blir min tur, och om det skulle hända mig, kommer det här att fungera. Men det gör det inte i de här fallen.

Det var befriande att stå här och höra justitieministern säga att man kommer att göra någonting åt saken. Det gäller också det som justitieministern Gunnar Strömmer sa där och då och som jag citerade. Ofta kan det vara en fråga om regler, men minst lika ofta är det en fråga om tillämpning. Aktörer använder av olika skäl inte de regler som finns eller använder dem på ett felaktigt sätt. Det är just det sistnämnda jag undrar över. Nu tänker jag att det justitieminister Gunnar Strömmer sa om var skon klämmer kommer att få sitt svar.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson. Den handlar om södra Sverige.

Skåne är porten ut till och in från Europa. Det är därmed också vägen upp genom Sverige. Samtidigt kan vi konstatera att infrastrukturen i Skåne har allvarliga brister. Diskussionen om höghastighetståg och var nya stambanor ska dras över den skånska landsbygden, och den osäkerhet och oro som denna diskussion har inneburit för människor, har lagt en våt filt över frågan om viktig infrastruktur på plats i Skåne.

Nu gläds vi åt att frågan om höghastighetståg är avgjord och lagd i malpåse. Därför blir min fråga till ministern hur han ser på infrastruktursatsningar för att få bort flaskhalsar och för att få förbättrad godstrafik och pendling i Skåne nu när vi inte längre behöver ägna oss åt oändliga och tröttsamma debatter om höghastighetståg.

Fru talman! Min fråga går till utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Det svenska ordförandeskapet i EU har som ledstjärna konkurrenskraft, och det är av stor vikt för Sverige att driva frihandel.

Frihandelsavtalet med Nya Zeeland är i pipeline för slutförhandlingar, Australien finns för förhandlande och Indien finns också på en lista. Nyligen var det val i Brasilien, och det så kallade Mercosur mellan Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay ingår också som en del. Kanske finns det en ljusglimt att förvänta sig.

Jag undrar därför hur nuläget ser ut och vad vi kan vänta oss framöver.

Herr talman! När kommer den? Ja, det är intressant att man har höga förväntningar. Det ska man ha på en regering som är moderatledd, men det har ju bara gått några månader. Låt beredningen ta sin tid!

När det handlar om åtgärder som är gjorda tidigare är det så som ledamoten sa att det finns väldigt mycket som vi är överens om.

Jag tycker att det är bra att man har tagit steg framåt för att skapa de här innovationscheckarna och ge uppdraget till Upphandlingsmyndigheten, som nu bör ta sitt ansvar och riktigt trycka ut ett mindset som är att kommuner och regioner kan delta i det här som blir testbäddar där man kan gå ut med innovationer både hemmavid och utomlands.

Man har tillsatt två domstolar för att klara av att samla patenten. Det är också bra, och det kommer att utvärderas hur det ser ut nu. Den utredningen tillsattes i december, så det pågår en hel del beredningar.

Vi tar höjd för att näringslivet, akademin och politiken gemensamt ska kunna hitta lösningar, precis som Socialdemokraterna har gjort tidigare. Dock har man inte skaffat en egen strategi. Det var något nytt som lanserades i somras att näringsutskottet ska göra det, men det är väl bra om partiet har samlats kring det också.

På utbildningssidan saknas det fortfarande utbildning i immaterialrätt på universitet och högskolor, vilket gör att arbetslivet saknar den kompetensen. Men vi hoppas få rull på det nu, och det kommer att hända en del.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är helt riktigt att vi har drivit en kommittémotion där vi har skrivit in det här med att ha en strategi där man samlar alla kunskaper. Vi vet att den här typen av strategi tar tid. Vi vet att det behöver vidtas åtgärder och det på många olika plan, som ledamoten tar upp. Det handlar om både AI och piratkopiering.

Det senare är en komplicerad fråga. Det är lätt att tänka att man kan flytta positioner och lagstifta, till exempel för att ett företag inte ska använda ip-adresser. Man tänker att om man sätter åt det företaget skulle man kunna lösa frågan. Men då finns det en risk, eller det är ganska troligt, att företaget skaffar ett annat bolag som går in i stället. Hur man än gör kommer man att knuffa den här frågan framför sig, så den är väldigt komplex. Då handlar det om att kunna sätta åt personer i stället för att ta de här stegen.

Ledamoten och jag har också fört en dialog med Rättighetsalliansen om just piratkopieringen, som är en allvarlig fråga.

Jag ska också svara om strategin. Ja, det är rätt att den ligger. Det handlar om att näringsliv, akademi och politik behöver komma samman i ett underlag. Om det ska vara just en strategi får vi väl se. Det tar lite tid, som jag sa, och det kan göra att man behöver göra andra saker under tiden. Det vill säga att man ser till att de olika områdena, AI och så vidare, arbetar fram förslag som tillsammans leder fram till en strategi. Men vi vet ju att Finland har en 2.0 och att Danmark har en och att Sverige saknar en, trots att ni haft möjligheten att göra detta i åtta år, så det är absolut en fråga som lever.

Herr talman! Immaterialrätt är alltså dagens fokus för detta motionsbetänkande.

Det har skett en rejäl förflyttning i näringslivet från att de materiella tillgångarna, läs maskiner och byggnader, har varit mest värda till att det i dag är de immateriella tillgångarna som har fått störst värde.

Detta bara accelererar. I dag står företag som är immaterialrättsintensiva för runt 45 procent, om inte mer, av bnp inom EU. 87 procent är en siffra som motsvarar hur de immateriella tillgångarna har ökat på 20 år. Motsvarande för materiella tillgångar, när man räknar bort bostäder, är en ökning på 30 procent. Det är alltså 87 procent mot 30 i hur man värderar i företag.

Tyvärr är det långt ifrån så att det immateriella är känt, och därför behöver det bli det. Man kan inte nog tala om immaterialrätten. Det ligger stora värden i dessa tillgångar, och för entreprenörer och företag har de stor betydelse, inte minst skyddet för patent, för svensk och global konkurrenskraft och för innovationskraft. På ett ungefär utgörs 80 procent av ett företags värde av de immateriella tillgångarna. Därför är det också viktigt att veta och ta reda på hur och om man behöver skydda sina rättigheter och hur ett företag gör detta. Där är vi inte ännu, utan vi behöver fortsätta att prata och prata immaterialrätt.

Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Det sker i vårt land fantastiska innovationer. Om de skulle omsättas i affärer i den utsträckning de borde skulle vi skapa högre värdetillväxt och därmed välfärd. Tyvärr omsätts inte våra entreprenörers innovationer i den omfattning som de borde. Det handlar om att vi kan relatera till uttrycket att få pang för pengarna. En missad innovation är en missad affärsmöjlighet.

Det vi vet är att företag som förstår och känner till att skydda sina materiella tillgångar ofta har högre tillväxt, högre lönsamhet och bättre utveckling än de företag som inte gör det. Därför är det allvarligt att företag långt ifrån alltid skyddar sina tillgångar. Med detta sagt vill jag också lyfta fram vikten av utbildningar i immaterialrätt i universitets- och högskoleutbildningar för dem som ska ut i arbetslivet. Här finns en stor potential framåt.

Ett annat område med stor potential är vår offentliga sektor, där det finns stort utrymme för att nyttja inköp, det vill säga offentlig upphandling, för att leverera lösningar i svenska verksamheter men också för att i internationella företag driva fram våra lösningar och sälja smarta lösningar till dem, bland annat AI. Här finns en stor potential.

Upphandlingsmyndigheten har ett mycket viktigt uppdrag att fylla i detta sammanhang, och det är min förhoppning att Sveriges Kommuner och Regioner och de statliga myndigheterna talar om och sprider kunskap om att ha ett mindset som skapar möjligheter såväl för det offentliga som för entreprenörer och företag. Att Upphandlingsmyndigheten för ett år sedan lanserade en arena för innovationsupphandling, Afori, som ska fungera som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle är därför bra. Målet är att få fler innovationsupphandlingar - och det är välkommet - så att Sverige får ut mer av forskning och innovation i samhället för smartare välfärd och så att entreprenörer och företag kan sälja lösningar som gör dem mer konkurrenskraftiga nationellt och internationellt.

Upphandlingsmyndigheten har också det viktiga uppdraget att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar.

Herr talman! Låt mig ge ett exempel. Det händer i dag, långt mer ofta än sällan tyvärr, att det tas in lösningar i det offentliga där man köper uppfinnarens idé i stället för att köpa in användningen av den. Det gör att det offentliga sitter med en idé i en skrivbordslåda som skulle kunna nyttjas av fler och bli till bra affärer för flera i stället för att den inköpta idén inte blir möjlig att nyttja och därmed inte kommer någon till godo eftersom kommunen inte ska och kan nyttja idén i affärssyfte. Idén är alltså låst till ingen nytta.

Därför är Upphandlingsmyndighetens uppdrag utmärkt. Jag hoppas verkligen att kunskapen sprids för fler affärer på ett smart sätt över vårt land genom dialog, kunskap och information, vilket innebär att myndigheten tar ett stort ansvar för att föra diskussionen mellan parterna och Sveriges Kommuner och Regioner.

Herr talman! Vad är då immaterialrätt? Jo, det är de tillgångar som finns i form av uppfinningar, varumärke, upphovsrätt, konstnärligt och kulturellt skapade alster. Det handlar om kunnande, det vill säga know-how, affärsprocesser och data.

Patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt är alla immateriella rättigheter. Upphovsrätten uppkommer när du skapar ett verk, och de övriga tre kan man skapa skydd för, vilket man bör göra.

Patent- och registreringsverket, PRV, och Vinnova har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. Detta beskrivs också i regleringsbrevet till PRV. Av regleringsbrevet framgår att PRV ska redovisa hur myndigheten arbetar för ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter samt minskade intrång i förhållande till allmänhet, näringsliv och offentliga aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Jag vet, herr talman, att lärare erbjuds utbildning vid verket för att sprida kunskap. Man har också genomfört informationskampanjer på sociala medier till ungdomar om piratkopiering. Det är ett viktigt informationsområde att visa på vad som händer när enskilda entreprenörer tar fram produkter och tjänster som missbrukas och stjäls för att sedan säljas olagligt.

Immaterialrätten har som alla områden i vårt samhälle en skuggsida som handlar om när det sker ett missbruk av rätten. Såväl stora värden som arbetstillfällen och tillväxt går förlorade med piratkopiering.

Som någon sa: Likaväl som man inte går in på ett varuhus och plockar till sig det man vill och går ut ska det också fungera så på nätet. Det är inte annorlunda. Här är det inte bara politiken som ska skapa lagar, utan den som köper har också ett ansvar som konsument att veta vad man ska göra och på vilket sätt för att inte hamna i ett kriminellt agerande.

Herr talman! Detta motionsbetänkande hanterar olika delar av immaterialrätten. En av de motioner som lyfts fram gäller panoramaundantaget. Det tar sikte på att kunna lösa frågan om att det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Det som diskuteras är att privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Man kan beskriva det som att våra gamla fotoalbum har hamnat på nätet. Vi vill kunna ta bilder, och det kan då finnas konst i bakgrunden som någon är upphovsperson till. Det kan exempelvis vara våra semesterbilder.

Det är tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat i direkt affärsmässigt syfte. Det är uppenbart. Men det finns en skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm, och det kan då finnas ett konstverk med på bilden. Den andra änden av skalan är att nyhetsjournalister på tv eller i medier visar upp bilder på brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till sådana beslut. Det finns en pågående utredning sedan juli 2022 som bland annat har till uppgift att titta på denna fråga.

Herr talman! Det bereds också i Regeringskansliet förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering, och förslaget ska presenteras så småningom.

Även på området målutveckling i patent- och marknadsdomstolar har regeringen gett ett uppdrag som ska redovisas till hösten. Regeringen gav i december 2022 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa målutvecklingen i patent- och marknadsdomstolarna för perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2022 utifrån relevanta indikatorer. Det uppdraget ska också redovisas till hösten. Det är bra att vi får fakta på bordet.

Den 1 juni ska också ett enhetligt patentsystem träda i kraft, men sedan den 1 januari 2022 arbetar man provisoriskt med denna lagstiftning.

Regeringen arbetar också på EU-nivå med att få till bättre förutsättningar för små och medelstora företag när det gäller processer i domstol. Målet är att skapa en snabb och effektiv domstolsprocess inte minst för dessa små aktörer när det gäller handläggningstider, reducerade ansökningsavgifter för bland annat mikro- och småföretag samt ett tak för rättegångskostnader. Med det nya systemet kommer små och medelstora företag därmed att erbjudas möjligheten att processa mer kostnadseffektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Enligt uppgift kommer en nordisk-baltisk filial av patentdomstolen att vara placerad i Stockholm. En sökande ska i ett enda förfarande få och upprätthålla ett europeiskt patent med verkan i nästan hela EU. Följden väntas bli kostnadsbesparingar, mindre byråkrati och ökad rättssäkerhet för användare.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.

Fru talman! Tack, ledamoten, för utvecklingen av begreppet rättvisa utifrån hur man definierar det hos Socialdemokraterna!

Fortfarande är det så att alla dessa saker finns i de regelbaserade verktyg som finns inom såväl OECD som WTO. Vi har mänskliga rättigheter, hållbarhet och så vidare. De här begreppen används inom detta. Varför då lyfta ut och prata om enskilda begrepp? Det är ju det som blir lite märkligt i sammanhanget. Låt oss prata om regelbaserade, robusta regelverk där de här delarna ingår, som de redan gör.

Jag förstår inte Socialdemokraternas förkärlek för att lyfta upp enskilda begrepp och köra dem ett och ett i stället för att prata om en helhet: WTO:s och OECD:s regelbaserade regelverk fungerar så här, och då kan alla anamma vad det handlar om.

Det är de här ramarna för handelssystemet som vi vill hålla fast vid, för att vara tydliga i en värld som på olika sätt springer åt olika håll. Då ska man inte tillföra fler begrepp utan hålla sig till det som är, och jobba med det framåt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det jobbas hårt från Socialdemokraterna med att försöka klistra på sådana här fake news på Moderaterna och regeringen. Bygga in humanitära aspekter och social och miljömässig hållbarhet gör man genom regelverk. Det är därför vi har valt begreppet regelbaserad handel. Det är också det begrepp som används av OECD, Global Deal och WTO.

De här regelverken är baserade på att alla har kännedom och kunskap om vad det handlar om när man arbetar ihop. Om man har en sådan gemensam syn är det lättare att tala med varandra och föra politiska diskussioner.

Jag ska inte göra mig till tolk för mina partikamrater, men jag tror att de tänker att man inte ska lägga pålagor på företag. Det finns också olika sätt att se på detta med rättvisa. Vilket begrepp används av vem, och hur förstår man varandra? Det här handlar om förståelse. Man vill då baka in detta i det regelverk som finns så att det stämmer med WTO:s och OECD:s sätt att bedöma vad detta handlar om.

Man väljer helt enkelt själv från sitt parti hur man vill förankra och göra sin handelspolitik känd. Regelbaserad handel finns redan, och utifrån det arbetar vi med olika begrepp som är kända internt och som alla delar när det gäller hur det ska fungera.