Aida Birinxhiku (S) svarade Ann-Charlotte Hammar Johnsson i en replik om Immaterialrättsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:87 Onsdagen den 12 april” den 12 april 2023.
Ann-Charlotte Hammar JohnssonM· i en replikJag tackar ledamoten för frågan. Det är helt riktigt att vi har drivit en kommittémotion där vi har skrivit in det här med att ha en strategi där man samlar alla kunskaper. Vi vet att den här typen av strategi tar tid.…Herr talman! Immaterialrätt är alltså dagens fokus för detta motionsbetänkande.
Det har skett en rejäl förflyttning i näringslivet från att de materiella tillgångarna, läs maskiner och byggnader, har varit mest värda till att det i dag är de immateriella tillgångarna som har fått störst värde.
Detta bara accelererar. I dag står företag som är immaterialrättsintensiva för runt 45 procent, om inte mer, av bnp inom EU. 87 procent är en siffra som motsvarar hur de immateriella tillgångarna har ökat på 20 år. Motsvarande för materiella tillgångar, när man räknar bort bostäder, är en ökning på 30 procent. Det är alltså 87 procent mot 30 i hur man värderar i företag.
Tyvärr är det långt ifrån så att det immateriella är känt, och därför behöver det bli det. Man kan inte nog tala om immaterialrätten. Det ligger stora värden i dessa tillgångar, och för entreprenörer och företag har de stor betydelse, inte minst skyddet för patent, för svensk och global konkurrenskraft och för innovationskraft. På ett ungefär utgörs 80 procent av ett företags värde av de immateriella tillgångarna. Därför är det också viktigt att veta och ta reda på hur och om man behöver skydda sina rättigheter och hur ett företag gör detta. Där är vi inte ännu, utan vi behöver fortsätta att prata och prata immaterialrätt.
Immaterialrättsfrågor
Herr talman! Det sker i vårt land fantastiska innovationer. Om de skulle omsättas i affärer i den utsträckning de borde skulle vi skapa högre värdetillväxt och därmed välfärd. Tyvärr omsätts inte våra entreprenörers innovationer i den omfattning som de borde. Det handlar om att vi kan relatera till uttrycket att få pang för pengarna. En missad innovation är en missad affärsmöjlighet.
Det vi vet är att företag som förstår och känner till att skydda sina materiella tillgångar ofta har högre tillväxt, högre lönsamhet och bättre utveckling än de företag som inte gör det. Därför är det allvarligt att företag långt ifrån alltid skyddar sina tillgångar. Med detta sagt vill jag också lyfta fram vikten av utbildningar i immaterialrätt i universitets- och högskoleutbildningar för dem som ska ut i arbetslivet. Här finns en stor potential framåt.
Ett annat område med stor potential är vår offentliga sektor, där det finns stort utrymme för att nyttja inköp, det vill säga offentlig upphandling, för att leverera lösningar i svenska verksamheter men också för att i internationella företag driva fram våra lösningar och sälja smarta lösningar till dem, bland annat AI. Här finns en stor potential.
Upphandlingsmyndigheten har ett mycket viktigt uppdrag att fylla i detta sammanhang, och det är min förhoppning att Sveriges Kommuner och Regioner och de statliga myndigheterna talar om och sprider kunskap om att ha ett mindset som skapar möjligheter såväl för det offentliga som för entreprenörer och företag. Att Upphandlingsmyndigheten för ett år sedan lanserade en arena för innovationsupphandling, Afori, som ska fungera som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle är därför bra. Målet är att få fler innovationsupphandlingar - och det är välkommet - så att Sverige får ut mer av forskning och innovation i samhället för smartare välfärd och så att entreprenörer och företag kan sälja lösningar som gör dem mer konkurrenskraftiga nationellt och internationellt.
Upphandlingsmyndigheten har också det viktiga uppdraget att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar.
Herr talman! Låt mig ge ett exempel. Det händer i dag, långt mer ofta än sällan tyvärr, att det tas in lösningar i det offentliga där man köper uppfinnarens idé i stället för att köpa in användningen av den. Det gör att det offentliga sitter med en idé i en skrivbordslåda som skulle kunna nyttjas av fler och bli till bra affärer för flera i stället för att den inköpta idén inte blir möjlig att nyttja och därmed inte kommer någon till godo eftersom kommunen inte ska och kan nyttja idén i affärssyfte. Idén är alltså låst till ingen nytta.
Därför är Upphandlingsmyndighetens uppdrag utmärkt. Jag hoppas verkligen att kunskapen sprids för fler affärer på ett smart sätt över vårt land genom dialog, kunskap och information, vilket innebär att myndigheten tar ett stort ansvar för att föra diskussionen mellan parterna och Sveriges Kommuner och Regioner.
Herr talman! Vad är då immaterialrätt? Jo, det är de tillgångar som finns i form av uppfinningar, varumärke, upphovsrätt, konstnärligt och kulturellt skapade alster. Det handlar om kunnande, det vill säga know-how, affärsprocesser och data.
Patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt är alla immateriella rättigheter. Upphovsrätten uppkommer när du skapar ett verk, och de övriga tre kan man skapa skydd för, vilket man bör göra.
Patent- och registreringsverket, PRV, och Vinnova har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. Detta beskrivs också i regleringsbrevet till PRV. Av regleringsbrevet framgår att PRV ska redovisa hur myndigheten arbetar för ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter samt minskade intrång i förhållande till allmänhet, näringsliv och offentliga aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Jag vet, herr talman, att lärare erbjuds utbildning vid verket för att sprida kunskap. Man har också genomfört informationskampanjer på sociala medier till ungdomar om piratkopiering. Det är ett viktigt informationsområde att visa på vad som händer när enskilda entreprenörer tar fram produkter och tjänster som missbrukas och stjäls för att sedan säljas olagligt.
Immaterialrätten har som alla områden i vårt samhälle en skuggsida som handlar om när det sker ett missbruk av rätten. Såväl stora värden som arbetstillfällen och tillväxt går förlorade med piratkopiering.
Som någon sa: Likaväl som man inte går in på ett varuhus och plockar till sig det man vill och går ut ska det också fungera så på nätet. Det är inte annorlunda. Här är det inte bara politiken som ska skapa lagar, utan den som köper har också ett ansvar som konsument att veta vad man ska göra och på vilket sätt för att inte hamna i ett kriminellt agerande.
Herr talman! Detta motionsbetänkande hanterar olika delar av immaterialrätten. En av de motioner som lyfts fram gäller panoramaundantaget. Det tar sikte på att kunna lösa frågan om att det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Det som diskuteras är att privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Man kan beskriva det som att våra gamla fotoalbum har hamnat på nätet. Vi vill kunna ta bilder, och det kan då finnas konst i bakgrunden som någon är upphovsperson till. Det kan exempelvis vara våra semesterbilder.
Det är tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat i direkt affärsmässigt syfte. Det är uppenbart. Men det finns en skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm, och det kan då finnas ett konstverk med på bilden. Den andra änden av skalan är att nyhetsjournalister på tv eller i medier visar upp bilder på brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till sådana beslut. Det finns en pågående utredning sedan juli 2022 som bland annat har till uppgift att titta på denna fråga.
Herr talman! Det bereds också i Regeringskansliet förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering, och förslaget ska presenteras så småningom.
Även på området målutveckling i patent- och marknadsdomstolar har regeringen gett ett uppdrag som ska redovisas till hösten. Regeringen gav i december 2022 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa målutvecklingen i patent- och marknadsdomstolarna för perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2022 utifrån relevanta indikatorer. Det uppdraget ska också redovisas till hösten. Det är bra att vi får fakta på bordet.
Den 1 juni ska också ett enhetligt patentsystem träda i kraft, men sedan den 1 januari 2022 arbetar man provisoriskt med denna lagstiftning.
Regeringen arbetar också på EU-nivå med att få till bättre förutsättningar för små och medelstora företag när det gäller processer i domstol. Målet är att skapa en snabb och effektiv domstolsprocess inte minst för dessa små aktörer när det gäller handläggningstider, reducerade ansökningsavgifter för bland annat mikro- och småföretag samt ett tak för rättegångskostnader. Med det nya systemet kommer små och medelstora företag därmed att erbjudas möjligheten att processa mer kostnadseffektivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Enligt uppgift kommer en nordisk-baltisk filial av patentdomstolen att vara placerad i Stockholm. En sökande ska i ett enda förfarande få och upprätthålla ett europeiskt patent med verkan i nästan hela EU. Följden väntas bli kostnadsbesparingar, mindre byråkrati och ökad rättssäkerhet för användare.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.
Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!
Jag konstaterar att ledamoten och jag är helt överens när det gäller vikten av ett fungerande immaterialrättsligt skydd för Sveriges innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Jag konstaterar också att vi i stor utsträckning ser samma utmaningar på immaterialrättens område.
Vi socialdemokrater vill se en bred och offensiv innovationsstrategi som kan möta de här utmaningarna. Vi behöver en strategi för att använda befintliga patentdata på ett systematiskt och strategiskt sätt. Vi behöver en strategi för att öka kunskapen om immaterialrätt inom näringslivet och inom akademin. Vi behöver en strategi för att anpassa det immaterialrättsliga skyddet till den snabba utveckling som sker inom AI och digitalisering, som ledamoten nämnde, och naturligtvis även för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter.
Moderaterna har tidigare drivit frågan om en ny immaterialrättsstrategi i Sverige. Det framgår klart och tydligt av den senaste kommittémotionen från Moderaterna. Därför vill jag passa på att fråga ledamoten om regeringen är beredd att gå oss till mötes och införa en offensiv innovationsstrategi som tar hänsyn till de utmaningar som jag redogjorde för tidigare.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det är helt riktigt att vi har drivit en kommittémotion där vi har skrivit in det här med att ha en strategi där man samlar alla kunskaper. Vi vet att den här typen av strategi tar tid. Vi vet att det behöver vidtas åtgärder och det på många olika plan, som ledamoten tar upp. Det handlar om både AI och piratkopiering.
Det senare är en komplicerad fråga. Det är lätt att tänka att man kan flytta positioner och lagstifta, till exempel för att ett företag inte ska använda ip-adresser. Man tänker att om man sätter åt det företaget skulle man kunna lösa frågan. Men då finns det en risk, eller det är ganska troligt, att företaget skaffar ett annat bolag som går in i stället. Hur man än gör kommer man att knuffa den här frågan framför sig, så den är väldigt komplex. Då handlar det om att kunna sätta åt personer i stället för att ta de här stegen.
Ledamoten och jag har också fört en dialog med Rättighetsalliansen om just piratkopieringen, som är en allvarlig fråga.
Jag ska också svara om strategin. Ja, det är rätt att den ligger. Det handlar om att näringsliv, akademi och politik behöver komma samman i ett underlag. Om det ska vara just en strategi får vi väl se. Det tar lite tid, som jag sa, och det kan göra att man behöver göra andra saker under tiden. Det vill säga att man ser till att de olika områdena, AI och så vidare, arbetar fram förslag som tillsammans leder fram till en strategi. Men vi vet ju att Finland har en 2.0 och att Danmark har en och att Sverige saknar en, trots att ni haft möjligheten att göra detta i åtta år, så det är absolut en fråga som lever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Herr talman! Tack till ledamoten för svaret!
Under tiden som vi har suttit i regering har vi genomfört flera satsningar på immaterialrättens område för att möta de utmaningar som jag nämnde tidigare. Vi har satsat på kunskapsgivande åtgärder genom uppdrag till bland annat PRV och Vinnova. Vi har infört innovationscheckar. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsliga intrång. Vi har också infört en ny domstolsordning som innebär ökad förutsägbarhet och minskade rättegångskostnader i immaterialrättsliga mål.
Vi är naturligtvis stolta över alla dessa satsningar. Vi vet att det går bra för Sverige, men vi vet också att det finns flera områden där Sverige behöver bli ännu bättre. Vi måste fortsätta vara ett av världens främsta innovationsländer, nu och i framtiden.
Det är därför vi går fram med det här förslaget och vill att man ska införa en offensiv och mångfasetterad innovationsstrategi för att kunna möta de här utmaningarna. Det verkar Moderaterna hålla med om, så nu när Moderaterna har regeringsmakten måste jag naturligtvis fråga ledamoten: När kommer en sådan här strategi, om den nu kommer över huvud taget, och vilka utmaningar kommer den att ta hänsyn till?
Herr talman! När kommer den? Ja, det är intressant att man har höga förväntningar. Det ska man ha på en regering som är moderatledd, men det har ju bara gått några månader. Låt beredningen ta sin tid!
När det handlar om åtgärder som är gjorda tidigare är det så som ledamoten sa att det finns väldigt mycket som vi är överens om.
Jag tycker att det är bra att man har tagit steg framåt för att skapa de här innovationscheckarna och ge uppdraget till Upphandlingsmyndigheten, som nu bör ta sitt ansvar och riktigt trycka ut ett mindset som är att kommuner och regioner kan delta i det här som blir testbäddar där man kan gå ut med innovationer både hemmavid och utomlands.
Man har tillsatt två domstolar för att klara av att samla patenten. Det är också bra, och det kommer att utvärderas hur det ser ut nu. Den utredningen tillsattes i december, så det pågår en hel del beredningar.
Vi tar höjd för att näringslivet, akademin och politiken gemensamt ska kunna hitta lösningar, precis som Socialdemokraterna har gjort tidigare. Dock har man inte skaffat en egen strategi. Det var något nytt som lanserades i somras att näringsutskottet ska göra det, men det är väl bra om partiet har samlats kring det också.
På utbildningssidan saknas det fortfarande utbildning i immaterialrätt på universitet och högskolor, vilket gör att arbetslivet saknar den kompetensen. Men vi hoppas få rull på det nu, och det kommer att hända en del.
(Applåder)