Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) svarade Aida Birinxhiku i en replik om Immaterialrättsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februari” den 15 feb 2024.
Aida BirinxhikuS· i en replikJag tackar ledamoten för anförandet. Jag vet inte om jag håller med om att detta enbart är ett socialdemokratiskt sätt. Ledamoten och hennes parti har ju under en lång tid stått bakom detta och motionerat om det - det…Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om immaterialrättsfrågor, och jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Immaterialrättsfrågorna står sällan högst upp på den politiska dagordningen, men de är helt centrala för företag och för samhället i stort. Patenträtten, upphovsrätten och andra immaterialrätter har byggt Sverige starkt. Historien om hur Sverige blev ett rikt land är till stor del även historien om hur Sverige blev en ledande kunskapsnation.
Sverige är ett av världens främsta innovationsländer. För att fortsätta vara det måste vi ta till vara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt. Vi måste öka utväxlingen av våra innovationssatsningar så att de leder till största möjliga nytta för det stora flertalet i samhället. De är avgörande för jobben, för välfärden och för välståndet i vårt land.
Herr talman! De är också avgörande för att vi ska kunna ta oss an nutida och framtida utmaningar, inte minst när det kommer till den gröna omställningen. Immaterialrätten skapar incitament för att utveckla framtidens klimatsmarta lösningar. Den möjliggör för enskilda och företag att satsa på forskning och utveckling och göra de investeringar som krävs.
Som ett ledande innovationsland har Sverige en unik möjlighet att leda den gröna omställningen, vilket skapar jobb, investeringar och ett ökat välstånd i hela landet. Det kräver dock att vi kan både värna och skapa värde i våra immateriella tillgångar.
Herr talman! Upphovsrätten har vuxit i både betydelse och komplexitet. Vikten av att vi har en fungerande upphovsrätt i det digitala samhället kan inte understrykas nog, särskilt mot bakgrund av att de kulturella och kreativa näringarna växer i hela landet.
Patenträtten har varit, och fortsätter att vara, avgörande för vår innovationsförmåga. Som tidigare har nämnts är vårt patentsystem helt grundläggande för att företag och andra ska våga investera i forskning och utveckling.
På dagens konkurrensutsatta marknad har även mönsterrätten och varumärkesrätten blivit allt viktigare, vilket vi inte får glömma bort.
Herr talman! Det är tydligt att vi befinner oss i en kunskapsekonomi där immaterialrätten spelar en nyckelroll. Därför är jag stolt över att tidigare S-ledda regeringar har gjort satsning efter satsning på kunskapshöjande åtgärder, skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsliga intrång, infört en ny domstolsordning för att öka förutsägbarheten och minska kostnaderna i immaterialrättsliga mål och drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket har gjort det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta till vara sina idéer. Detta var några exempel.
Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte är det dock så att den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Därför behöver vi göra ännu mer.
Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag men även inom universitets- och högskolevärlden. Den omfattande kunskapsbrist som råder i dag leder till att alldeles för stora värden går förlorade.
För det andra är det hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt. Genom att använda tillgänglig patentinformation kan vi påskynda innovationer och undvika dubbelforskning. Vi kan också satsa våra forskningsmedel där de gör störst nytta. Detta är något som Patentstyret i Norge gör varje år, och det borde även vi i Sverige göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Vidare måste immaterialrätten anpassas till den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering. Här är det alldeles uppenbart att Sverige inte lyckas hålla jämna steg.
Slutligen, herr talman, behöver vi göra ännu mer, både nationellt och inom EU, för att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Det handlar om miljardbelopp som flödar in i organiserad brottslighet och som i slutändan hamnar i fickorna på de globala kriminella nätverken. Detta framgår klart och tydligt av Skatteverkets senaste granskning beträffande försäljningen av illegala tv-abonnemang.
Många är dessvärre helt omedvetna om vilken roll denna typ av intrång spelar för den organiserade brottsligheten och vad den får för konsekvenser. Vi går miste om tiotusentals jobb. Vi går miste om miljarder i skatteintäkter. Vi går givetvis även miste om de företag och kulturskapare som tvingas att lägga ned helt och hållet.
Herr talman! Mot bakgrund av alla dessa utmaningar vill vi socialdemokrater se en offensiv innovationsstrategi i Sverige. Det behövs en tydlig väg framåt när det gäller hur insatserna inom det immaterialrättsliga området ska utformas på bästa möjliga sätt, annars kommer Sverige att hamna på efterkälken i den globala kunskapsekonomin. Därför är det min förhoppning att regeringen kan gå oss till mötes och påbörja arbetet med att ta fram en sådan strategi.
Jag tycker att det är beklagligt att regeringspartierna först höll med om behovet av en nationell strategi men nu helt plötsligt säger nej, trots att en sådan strategi finns i nästan samtliga våra grannländer och andra länder som vi konkurrerar med på innovationsområdet, trots att en sådan strategi efterfrågas av alla från näringslivet till forskningsfinansiärer och trots att detta kan ske i bred parlamentarisk enighet.
Just nu ser vi att nationella strategier arbetas fram i land efter land, att antalet patent inom grön teknik ökar i rask takt och att andra länders satsningar på forskning och innovation blir alltmer offensiva. I detta läge väljer regeringen att vända i frågan om en nationell strategi. I detta läge väljer regeringen dessutom att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket kommer att leda till nedskärningar i stödet till små och medelstora företag vad gäller hanteringen av immateriella tillgångar. Det är, som jag nämnde tidigare, högst oroväckande när det samtidigt rapporteras att svenska startups förlorar möjligheter till finansiering eftersom de är betydligt sämre på att hantera sina immateriella tillgångar än startups i andra jämförbara EU-länder.
Vi socialdemokrater avvisar naturligtvis regeringens nedskärningar och avsätter i vår budgetmotion 175 miljoner kronor mer till forsknings och innovationsanslaget. Att skära ned när andra länder satsar som aldrig förr är inte rätt väg att gå. Därför hoppas jag att regeringen tar till sig av den hårda kritik som dessa beslut har föranlett, inte minst från näringslivets sida.
Herr talman! I tidigare debatter har jag upprepat att den som står still snabbt blir omsprungen. Det vet alla som sitter i den här kammaren och som engagerar sig i dessa frågor. Om vi inte tar till vara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt kommer vi att gå miste om jobb, investeringar och vår ställning som ett ledande innovationsland. Vi riskerar att gå miste om det som har gjort att ett litet och exportberoende land i norra Europa har kunnat bli så framgångsrikt och har kunnat bygga ett så starkt välfärdssamhälle. Det, herr talman, har vi helt enkelt inte råd med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Aida Birinxhiku för anförandet.
Jag tycker att den som använder begrepp som att regeringen har sagt nej till en strategi, att sittande regering inte ser behov och så vidare far med osanning. Det jag sa i mitt anförande var att man nu har ett antal strategier som man arbetar med.
Strax före jul kom en stor satsning. Det gällde utrikeshandelsstrategin, där man har valt att jobba över departementsgränser och samla in kunskap från Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Utbildningsdepartementet och så vidare. Forskning och utveckling inkluderas också här. Detta gör man för att sätta affärerna och näringslivet i centrum.
Det var precis det som Aida Birinxhiku tog upp, men vi gör det på ett annat sätt. Det går att tycka att det är fel sätt, men det är detta sätt vi har valt. Jag kan se att många bra tankar, idéer och resultat kan komma ur detta.
Till skillnad från det som ledamoten tog upp har näringslivet hyllat detta och sagt att det är fantastiskt. Det finns ingenting att klaga på.
Ibland kanske man tänker om. Det är ingen som har sagt att det inte kan bli en annan strategi framöver om det skulle vara så att alla pusselbitar inte kommer in, även om man hoppas på att de gör det med denna breda ansats.
Jag skulle fråga ledamoten om vägen dit måste vara en socialdemokratisk väg eller om man också kan se att det finns bra tankar och idéer hos dem som vill göra på ett annat sätt. Det går faktiskt att uppnå målet på olika sätt. Det är lite tråkigt att höra ord som antyder att regeringen inte skulle vilja göra någonting därför att regeringen inte vill göra det som Socialdemokraterna vill.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Jag vet inte om jag håller med om att detta enbart är ett socialdemokratiskt sätt. Ledamoten och hennes parti har ju under en lång tid stått bakom detta och motionerat om det - det var inte länge sedan ledamoten själv stod i talarstolen och krävde en nationell immaterialrättsstrategi.
Detta är viktigt. Det är något som Socialdemokraterna har stått bakom och något som kan ske i bred parlamentarisk enighet. Jag tycker att de avsnitt i utrikeshandelsstrategin där immaterialrätt nämns är välkomna. Jag nämnde också i mitt tidigare replikskifte att det är välkommet att regeringen arbetar med att ta fram flera olika strategier som kan hjälpa oss på vägen.
Jag måste dock säga att jag inte kunde läsa någonting i utrikeshandelsstrategin om hur vi ska göra för att öka kunskapen om immaterialrätt, apropå att regeringen har valt att kraftigt minska anslaget till Vinnova.
Jag kunde inte läsa något om hur vi ska anpassa det immaterialrättsliga skyddet till AI och den utveckling som sker där.
Jag kunde inte läsa något om hur vi ska använda tillgänglig patentinformation eller om hur vi ska underlätta den användningen. Kanske ska vi göra som man gör i Norge, där man varje år gör djupgående patentanalyser för att kunna satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Jag kunde inte heller läsa något om hur denna strategi ska motverka det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter.
Herr talman! Det är alltså många pusselbitar som saknas. Därför är det beklagligt att regeringen inte vill använda detta strategiska angreppssätt och inte vill arbeta fram en innovationsstrategi, trots att man har velat det tidigare. Detta är någonting som näringslivet efterfrågar. Det är också någonting som forskningsfinansiärer efterfrågar. Numera efterfrågas det även av OECD.
Jag väntar fortfarande på svaret. Varför har regeringen helt plötsligt ändrat sig efter att tidigare ha drivit den här frågan?
Herr talman! Våra partier ansåg att man behövde ta ett samlat grepp och få in immaterialrättsstrategi och innovationsstrategi under ett och samma paraply. Det är alltså ett annat sätt att göra samma sak. Vi får väl utvärdera framöver hur det blev. Jag säger inte att det andra sättet är dåligt, men jag tror att det här är bra och att man kan ta ett annat grepp om det när man tittar på alla hinder för företagare att växla upp, få nya möjligheter, bli internationella och så vidare.
Angående vem som ska informeras har Patent- och registreringsverket ett uppdrag. Regleringsbrevet talar om minskning av störande regleringar, och myndigheten ska också jobba nära universitet och högskolor med just de frågor ledamoten tar upp. Myndigheten har alltså fått det uppdrag där ledamoten vill göra på ett annat sätt.
Angående intrång i det immateriella. Diskussionen om ip-tv och streamning är stor, för det är ett jätteproblem. Den förra regeringen tog fram grovt upphovsrättsbrott, vilket det byggs vidare på. Det har kommit en dom som innebär fängelse i två år och sex månader och ett skadestånd på 195 miljoner. Regeringen följer nu detta för att se om det verkar avskräckande. Gör det inte det arbetar man med att ta fram nya verktyg i verktygslådan. Det finns poliser som är specialister på detta, och som ledamoten nämnde arbetar också Skatteverket aktivt med kontroller, vilket är bra. Vi är inte framme och har mycket kvar att göra, men det är ett steg i rätt riktning.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Jag håller med om att det har gjorts mycket bra på detta område. Både ledamoten och jag har framhållit att Sverige är ett av världens främsta innovationsländer, och det är resultatet av en tydlig politisk riktning. Ledamoten har i tidigare kommittémotioner framfört att innovatörerna inte kan vänta, men i detta fall verkar det vara okej att låta dem vänta.
Vi tycker fortfarande att man behöver ta ett strategiskt angreppssätt och jobba på samma sätt som man jobbar för exempelvis kulturella och kreativa branscher. Man måste se hur man kan använda verktygen på bästa möjliga sätt för att Sverige ska fortsätta att vara ett ledande innovationsland.
Nationella strategier arbetas fram i land efter land, och som jag tidigare har nämnt finns dessa i nästan samtliga av våra grannländer - något ledamoten också har hänvisat till i tidigare debatter. Det finns i andra länder som vi konkurrerar med på innovationsområdet, efterfrågas av näringslivet och kan samla ett brett politiskt stöd. Då har jag svårt att förstå varför regeringen fortfarande väljer att säga nej till att arbeta fram en strategi som specifikt tar sikte på immaterialrätt och innovation. Vi drev denna fråga redan förra mandatperioden, och vi kommer att fortsätta att driva den denna mandatperiod.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Jag har inte heller fått något svar på hur man resonerar om nedskärningarna i Vinnova. Det går inte ihop att tala sig varm för att kunskapshöjande åtgärder måste öka och samtidigt föra en politik som innebär att Vinnovas innovationscheckar inte kommer att kunna utformas på samma sätt och att välfungerande projekt inom produktionsområdet kommer att behöva läggas ned.
Herr talman! Jag tycker att regeringen är svaret skyldig. Varför väljer regeringen att sänka ambitionsnivån när andra länder växlar upp?