Aida Birinxhiku (S) svarade Ann-Charlotte Hammar Johnsson i en replik om Immaterialrättsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februari” den 15 feb 2024.
Ann-Charlotte Hammar JohnssonM· i sitt anförandeDebatten och betänkandet behandlar de motioner de motioner som lämnades in i höstas på området immaterialrätt. Vad är då immaterialrätt? Sammanfattningsvis är det idéer som i praktiken kan skyddas. Det handlar om patent…Herr talman! Debatten och betänkandet behandlar de motioner de motioner som lämnades in i höstas på området immaterialrätt.
Vad är då immaterialrätt? Sammanfattningsvis är det idéer som i praktiken kan skyddas. Det handlar om patent som skyddar en lösning för en teknisk idé som någon tagit fram och vill säkra. Det handlar om varumärken i form av ord, symbol, färger eller ljus som är ett kännetecken på en produkt eller tjänst. Alla ser vi dagligen olika varumärken när vi rör oss i samhället och digitalt. Det kan handla om en sportsko, en väska eller en symbol för en matvarubutik. Så har vi design, som är till för att skydda utseendet på en produkt, alltså inte funktionen. Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som film, musik och litteratur.
Allt fler av tillgångarna i våra företag är immateriella tillgångar, och vi använder en del av dem i vår vardag i form av appar och plattformar som det finns en skapare och en ägare bakom. Just den här delen med immaterialrätt och sociala medier ställer frågor på sin spets. Vad händer till exempel om jag lägger upp en bild på ett känt konstverk i sociala medier? Är det okej att fotografera? Är det okej att göra en avbildning?
För lite mindre än ett år sedan debatterade vi immaterialrätt här i kammaren. En av frågorna handlade då om panoramaundantaget, som tar sikte på att lösa frågan om det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Frågan är om privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Förr tog vi våra semesterbilder och satte in i ett fotoalbum. Nu lägger vi upp våra bilder på sociala medier, och de får en spridning långt utöver fotoalbumet.
Denna fråga och fler blir då föremål för lagstiftning. Det är lagmässigt tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat om ens syfte är direkt affärsmässigt. Det är uppenbart. Men det finns en glidande skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm och att det då finns ett konstverk med på bilden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Den andra änden av skalan när det gäller vad som är tillåtet och inte rör nyhetsjournalistik på tv och i medier där man visar bilder från brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till beslut om vad som får visas och inte. Den 19 januari var utredningen kring hur detta ska hanteras klar, och den går nu på remiss innan regeringen ska lägga fram ett förslag till beslut.
Herr talman! Beredning sker också på andra områden, står det skrivet i dagens betänkande. Ett sådant område är det som kallas parodiundantaget. Det handlar om citat och att just göra parodi på någonting som redan finns, till exempel en bild eller en symbol. Även detta är på remiss inför beslut.
Jag vill lyfta de skeenden som vi nu är med om där den gamla världen, om uttrycket tillåts, där vi köper och lånar böcker och går på bio utmanas av nya, digitala tjänster. Jag vill nämna exemplet där en app där många unga befinner sig kopplas samman med affärer på stan som just säljer böcker. Det visade sig framgångsrikt. Böcker köptes i affärer som hade marknadsfört sig på appen.
Allt är möjligt när man hittar vägar fram i två världar som ska förenas.
Herr talman! Det sker fantastiska innovationer i vårt land. Om alla dessa skulle omsättas i affärer i den utsträckning som de borde skulle vi skapa mycket större värden i vårt land, vilket skulle leda till högre värdetillväxt och därmed mer välfärd. Det är därför glädjande att kunna konstatera att det pågår ett stort arbete inom Regeringskansliet med att ta fram olika strategier på olika områden.
En av dessa sjösattes i slutet av 2023 i månadsskiftet november/december av den moderatledda regeringen: Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Det är ett nytt och samlat helhetsgrepp som är unikt i sitt slag för att få till handel och affärer för svenskt vidkommande. Strategin har tagits emot väl, och nu ska den omsättas i reell politik. Vi kommer att återkomma till den i debatten om handelspolitiken längre fram i vår.
I dag vill jag lyfta att den innehåller skrivningar om just immaterialrätten. I strategin står det så här: "Företag generellt och innovativa företag i synnerhet behöver ökad kunskap och medvetenhet om potentiella risker vid internationalisering, inklusive i frågor om hantering av immateriella tillgångar vid internationella samarbeten kring forskning och innovation. Det handlar om vilken information som kan och bör skyddas och på vilket sätt."
Detta tillsammans med skrivningar om samverkan från de statliga aktörerna med svenska företag, universitet och högskolor tar ett helhetsgrepp om frågorna om att få till information och innovation från idé till affär. Det handlar om att skydda sina företags tillgångar, att få hjälp att hitta information och att utveckla sina affärer.
Det är svar på de motioner som lyfts i betänkandet kring små och medelstora företag som långt ifrån alltid vet vart de ska vända sig och hur de ska göra för att utöka affärerna. De behöver kunskap om immaterialrätt. Även på utbildningssidan är det viktigt att få in immaterialrätten.
Statens myndighet Patent- och registreringsverket har och får en mer central roll framåt med att informera och kommer att knytas närmare lärosäten för att växla upp på utbildningssidan så att Sverige AB kan stärkas från utbildning till idé och affärsmöjligheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
Strategin lyfter fram alla de områden som nu ska haka i varandra för att flytta Sverige framåt i den outnyttjade potential vårt land har för att genomföra ännu fler affärer på bättre sätt.
Herr talman! I dagens motionsbetänkande lyfts frågor fram om vad man kan och får göra juridiskt och vidare att det kommer nya möjligheter med AI. I dag på morgonen deltog jag vid ett seminarium där Kommerskollegium tillsammans med andra aktörer satte ljuset på standarder och gamla regelverk som behöver förändras tillsammans med att utveckla nya arbetssätt - just för att hålla jämna steg med de digitala innovationerna.
Produkter som tidigare har kunnat kontrolleras utifrån att de ser ut på ett visst sätt och är statiska har nu övergått till att vara produkter som hela tiden är föränderliga. Det innebär att de måste kontrolleras på annat sätt, och det har två sidor. Detta ger fantastiska möjligheter för oss samtidigt som vi måste kontrollera att saker och ting går rätt till.
Vid dagens möte framfördes bland annat ett önskemål om samverkan mellan myndigheter, och det ligger också i regeringens intresse att tillsammans skriva in i våra regleringsbrev till myndigheterna om att göra så.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Jag är övertygad om att ledamoten delar engagemanget för immaterialrättsfrågorna och för att Sverige inte ska halka efter som innovationsnation. Men då borde ledamoten även dela min oro över att regeringen först och främst väljer att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket kommer att leda till nedskärningar i stödet till små och medelstora företag vad gäller hanteringen av immateriella tillgångar. Det framgår klart och tydligt av Vinnovas konsekvensanalys av budgetpropositionen, och det är högst oroväckande när vi samtidigt vet att de mindre företagen i Sverige är betydligt sämre på att hantera sina immateriella tillgångar jämfört med mindre företag i andra jämförbara EU-länder.
För det andra säger regeringen konsekvent nej till att arbeta fram en nationell strategi som kan möta de utmaningar som vi ser på immaterialrättsområdet. Ledamoten och regeringspartierna stod tidigare bakom behovet av en strategi, men de verkar nu helt plötsligt ha ändrat sig.
Herr talman! Jag kan konstatera att nationella strategier arbetas fram i land efter land och att andra länders satsningar på forskning och innovation blir alltmer offensiva. Varför väljer då den här regeringen att prioritera annorlunda?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag börjar med det sista. Vi valde när vi var i opposition att innan valet säga att vi ville ha en strategi. Det är inte mer komplicerat än så. Det finns inte något nej, och det vet jag att ledamoten känner till efter att ha debatterat med näringsministern.
Utrikeshandelsstrategin innehåller många olika delar, som sammantaget sätter affären och företagen i mitten. Till det plockas kunskapen in. På så vis går man en annan väg med att först ha en strategi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor
När vi ser att allt detta är på plats tillsammans med andra strategier som regeringen tar fram kommer det att leda till svar. Om det finns vita fläckar kvar tar vi hand om dem, och det är möjligt att det blir en strategi där allt annat arbete kan plockas in.
Jag hade inte tänkt på den vägen tidigare, men det är en lysande idé att sätta affären och företagen i mitten. Det är ett annat sätt att göra samma sak.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Det är välkommet att regeringen arbetar fram olika viktiga strategier. Men varför tas inte en strategi fram som specifikt tar sikte på innovation och immaterialrätt? Varför väljer regeringen att avfärda den idén helt och hållet? Det är det beskedet jag fick i den senaste interpellationsdebatten jag hade med energi- och näringsminister Ebba Busch den 18 december.
Jag vill också återkomma till att regeringen väljer att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket jag nämnde i mitt tidigare anförande. Jag vill understryka att vi socialdemokrater avvisar regeringens nedskärningar. Vi säger nej till dem i vår budgetmotion och avsätter 175 miljoner kronor mer till forsknings- och innovationsanslaget.
Att regeringen har valt att skära ned när andra länder satsar som aldrig förr är inte rätt väg att gå. De satsningar som statsrådet har nämnt i den interpellationsdebatt jag hänvisade till tidigare kan inte kompensera för generella neddragningar, och det framgår klart och tydligt när man läser den konsekvensanalys som Vinnova har gjort av budgetpropositionen.
Ledamoten talar varmt om att vi måste öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag. Men varför väljer man då att sänka anslagen till Vinnova? Det kommer att leda till kraftiga nedskärningar i det stödet.
Därför kvarstår min fråga till ledamoten: Varför sänker regeringen ambitionsnivån när andra länder väljer att växla upp?
Herr talman! Jag skulle inte säga att vi skär ned. Tvärtom har den moderatledda regeringen haft ett samlat grepp i och med den strategi som lades fram innan jul. Man samlar all den information som behövs utifrån att man lägger fram andra strategidokument.
Det behöver inte vara Vinnova som har hand om uppdraget att informera och se till att små och medelstora företag får den information de behöver. I min värld finns Patent- och registreringsverket, och den myndigheten har redan uppdraget. De ska knyta universitet och högskolor närmare, och det finns ett informationsansvar. Det ser vi olika på.
Sedan var det frågan om Vinnova generellt. Med forskning och utveckling kommer man också att satsa på försvar och säkerhet. I den aspekten kommer också Vinnova in, så att man kan se på olika områden. Det är där frågan ligger.