Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) om Regional utveckling

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) höll ett anförande om Regional utveckling i debatten ”Protokoll 2023/24:49 Torsdagen den 14 december” den 14 dec 2023.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Så här dags på året är det de olika utgiftsområdena som står på agendan för riksdagens arbete för att vi ska kunna fatta beslut om budgeten för 2024.

Här och nu ligger området regional utveckling på bordet för debatt och beslut. Det handlar om projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning

Statliga myndigheter och andra aktörer som har verksamheter av särskild betydelse för just denna del finns också med under detta område. Det kan till exempel vara Jordbruksverket och Tillväxtverket, för att nämna ett par. Det ska sägas att pandemin satte fart på såväl signering som inlämnande av underlag digitalt, vilket var nödvändigt för att ha effektivitet med de regionala och lokala aktörerna som söker medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det avsätts 410 miljoner kronor till Almi AB under anslaget till Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är medel till företagsutveckling och innovation. Meningen är att medlen ska användas för att små och medelstora företag ska kunna stärka sin konkurrenskraft.

Den som läser om regeringens politik kommer att se att det är återkommande skrivningar om att åtgärder och förslag ska leda till just konkurrenskraft.

På området finns också medel, som jag tidigare nämnt, från Europeiska regionala utvecklingsfonden som ska bidra till att stärka konkurrenskraften i alla delar av landet genom att främja den digitala gröna omställningen.

Den regionala utvecklingspolitiken syftar till att stärka möjligheten att bo, verka och leva i hela landet. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om de väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag, och transporter behöver vara effektiva.

Teknik ger utvecklingskraft. Post och paket med drönare har diskuterats samtidigt som självkörande fordon har utvecklats. När det kommer till servicepunkter såsom livsmedelsbutiker har självskanningsbutiker dykt upp såväl i staden som på landsbygden och skapat möjligheter.

Allt detta och det som sker ute på företag och hos entreprenörer tar våra regioner och kommuner framåt. Genom att just göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att växa och verka i hela Sverige. Olikheter gör att kommuner och regioner utvecklas på sitt vis.

Företagande är lokalt och skapar ringar på vattnet för jobb och tillväxt när det sker etableringar och företag väljer att expandera. För några veckor sedan hade vi tre kommuner från Skåne på plats här i riksdagen som ville berätta att det spelar roll för dem att vingårdar och gårdsförsäljning kommer på plats. Turism - möjligheten att bo, besöka och att ta del av den svenska mat- och dryckeskulturen - spelar roll för kommunernas inkomster, och så är det på andra håll i landet också.

Digitaliseringen inom jordbruket skapar effekter, och det gör även vingårdar. När det gäller arbete på landsbygden kan man ställa sig frågan vad hantverket på vingårdar kan innebära. Jo, det kan innebära följande: Om man har 900 hektar jordbruk och genomför en digitalisering kanske man har fyra anställda, medan man i hantverket på en vingård på 4 hektar kanske har nio anställda.

Ett annat exempel är från 2019, vilket nu är fyra år sedan. Det skånska bageriföretaget Pågen fick då nej till att expandera sitt företag i Skåne på grund av det inte gick att garantera tillräckligt med el. Pågen kunde därför inte utveckla sitt företag i Malmö.

För oss moderater ligger grunden i att återskapa ett hållbart och robust elsystem i landet. Därför är det med glädje i en svår tid jag kan konstatera att vi tog beslut kring kärnkraften i förra veckan. Det är med stor frustation och sorg som jag tänker på den situation vi befinner oss i och vad den socialdemokratiska regeringen med hjälp av Centern, Vänstern och Miljöpartiet har åsamkat AB Sverige och våra företag och medborgare ute i regionerna och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd, inte minst för företagare, och ju längre norrut man kommer, desto större är avstånden - och därmed också drivmedelskostnaderna. Därför kan man inom ramen för budgetens transportbidrag söka lokalt stöd i de fyra nordligaste länen. Det är en av de poster som ligger i betänkandet.

När jag ändå är inne på transporter vill jag uppmärksamma er som följer debatten på att vi den 21 november kunde följa den första flygningen över Atlanten som genomfördes med 100 procent SAF, det vill säga sustainable aviation fuel. Starten gick från London, och man landade i New York - en milstolpe på vägen mot det nya.

I Örnsköldsvik satsas det på elektrobränsle, och i södra Sverige satsar Preem på just SAF. Detta att flyget nu kan klara stora sträckor och genomföra resor med 100 procent förnybart ger utveckling i omställningen. Detta, fru talman, är innovationskraft. Moderaterna tror på utvecklingskraft och teknisk utveckling som lösningar. I framtiden kommer vi att kunna ta oss runt i vårt avlånga, milsvida land med flyg som går antingen på el eller på andra bränslen som är förnybara. Jag tror också att vi i framtiden kommer att se att man landar på fler orter än i dag.

Ett annat exempel på ett omtag är att i vardagen få till arbetspendling för människor och godstrafik för företagen, att bygga på det som finns och att renovera vägar och järnväg samt att beta av den stora underhållsskulden. Detta görs i stället för det kostsamma snabbtåg som den förra regeringen ägnade sig åt. Det hade kostat mycket stora belopp.

Regional utveckling återfinns i en bredd av åtgärder inom många politikområden, vilket vi också hörde i ett tidigare anförande. Det finns tolv punkter uppskrivna inom vårt område, med massor av olika delar som återfinns på andra politikområden i budgeten. Den regionala utvecklingspolitiken har i uppdrag att samordna insatser så att de kompletterar varandra och skapar synergieffekter. Här måste det bli mer arbete och effektivitet, och det är det vi är ute efter med detta. Den 1 januari 2024 ersätter också begreppet regional utveckling det tidigare begreppet regional tillväxt.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Effektivitet är ett känt begrepp på den borgerliga sidan, och det är även ett välanvänt begrepp. Du nämnde också effektivitet i ditt anförande, Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Nu ska den sittande SD-regeringen effektivisera myndigheterna med en besparing om 1 procent rakt av på alla myndigheter. Det innebär att Statens servicecenter får spara in 90 tjänster och Försäkringskassan typ 450 tjänster. Jag undrar vad det är som inte behöver göras på dessa två myndigheter - speciellt på Statens servicecenter, som skulle starta nya servicekontor ute i hela landet. Även Försäkringskassan ligger på olika platser i landet.

Ni har även aviserat att ni ska slå ihop tio myndigheter - eller inordna några myndigheter i andra myndigheter, som det står. Till exempel ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som ligger i Gävle, och Arbetsmiljöverket, som ligger i Solna, inordnas i varandra. Då kan man ju fundera på var myndigheterna kommer att hamna. Är det meningen att de ska vara kvar på de ställen där man slår ihop dem, eller kommer man att flytta dem? Kommer man att ta regionalpolitiska hänsyn när man ska inordna myndigheter i varandra? Det tycker jag vore jätteintressant att få veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är alltså några frågor till Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Fru talman! Jag förstår att det för Socialdemokraterna kan vara en negativ sak att tala om effektivisering. För mig handlar det om att jobba smart.

Det är också så att man alltid kan förbättra sin verksamhet; den är ju inte stillastående, hoppas jag, så att det tillförs medel utan att man kommer vidare. Pengar behöver inte heller alltid vara allt. Som ledamoten Monica Haider säger har regeringen nu bestämt sig för att göra en effektivisering om 1 procent. Det är ju en svår tid - det vet vi om - och då ska vi alla hjälpas åt. Man kan då passa på att se hur man kan jobba på nya sätt.

Vi kan ta exemplet pandemin, som satte fart på digitaliseringen och möjligheten att signera via mejl och bank-id i stället för att skicka in papper - eller luntor, som jag kallar det. Jordbruksverket arbetade med Leaderprojekt på det viset, apropå det vi har pratat om tidigare gällande att jobba effektivt med de olika projektpengar som finns att söka. Där fick man skicka in luntor som någon sedan satt och gick igenom på olika nivåer, och bara jag säger det känner jag ju hur lång tid det administrativa tog där. Jag tror alltså att det finns väldigt mycket att spara genom att jobba på det viset.

Att slå ihop myndigheter tycker jag också är smart om det går att göra vinster med det. Det finns nämligen väldigt många olika myndigheter som gör olika saker som kanske emellanåt överlappar varandra. Saker kanske görs två tre gånger om man jobbar i stuprör. Att samordna en organisation och förbättra utväxlingen ser jag alltså som positivt.

Fru talman! Det är inte så att vi socialdemokrater är emot effektivisering, men när tidningsrubrikerna säger att man ska spara in 90 tjänster på servicekontoren och 450 tjänster på Försäkringskassan - som dessutom hela tiden får nya uppgifter att klara av - blir man ju lite fundersam över vad effektiviseringen ska leda till. Jag tror absolut att det finns saker man kan göra för att det ska bli mer effektivt.

Du säger att man ska jobba smart och att pengar inte är allt, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Det har du ju rätt i - men har de 450 som kommer att få gå från Försäkringskassan alltså inte jobbat smart? Är det så man ska tolka det? Behövs inte de 450 personerna längre, eller de 90 på Statens servicecenter? Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! Tack för följdfrågan, Monica Haider!

Ja, vad väljer tidningarna att skriva om i sina rubriker när man gör en förändring? Är det åt plushållet är det ju alltid positivt, medan jag kanske inte alltid tycker att det är positivt att tillföra en massa medel utan att veta hur de ska användas. Vi kan också se att myndigheter har använt pengar på olika sätt; ibland har de fått statliga uppdrag att genomföra projekt och valt att plocka ned de pengarna och i stället satsa på andra projekt. Jag kan till exempel prata om ett verk som Vinnova. Det är väl bra att det blir en översyn av hur man arbetar på de olika myndigheterna. Det är inte så att man från den ena dagen till den andra bestämmer sig för att klippa av myndigheter, utan det har pågått ett arbete där man har tittat igenom hur man vill ha det och arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag brukar inte bry mig så mycket om tidningsrubriker och deras påverkan. Men jag tänker att de väljer att inte skriva något som är positivt, utan de vill veta vad som ska hända när man drar ned med 1 procent per myndighet. Man kan se olika delar i det, och om en tidningsrubrik beskriver att det görs nedskärningar i antalet tjänster sätter man en spets på det hela.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.