Aida Birinxhiku (S) svarade Ann-Charlotte Hammar Johnsson i en replik om Handelspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:83 Onsdagen den 29 mars” den 29 mars 2023.
Ann-Charlotte Hammar JohnssonM· i en replikJag tackar ledamoten för frågan. Det jobbas hårt från Socialdemokraterna med att försöka klistra på sådana här fake news på Moderaterna och regeringen. Bygga in humanitära aspekter och social och miljömässig hållbarhet…Fru talman! Sverige har byggt sitt välstånd på handel, och att svenska exportföretag fortsatt är framgångsrika är det som skapar morgondagens välfärd.
I ett tufft omvärldsläge med ökad osäkerhet, inflation, skakiga finansmarknader, geopolitiska spänningar, ökad protektionism och så vidare är det viktigt att fortsätta arbetet för att man inte ska vända sig inåt utan utåt. Protektionismen lurar hela tiden bakom hörnet, och när den tillåts stiga fram slår den hårt mot våra leveranskedjor. Inte minst under pandemin visade det sig hur skör Europas inre marknad är vid kriser - gods kunde inte ta sig fram till slutmålet utan stoppades på vägen.
Därför är det viktigt att göra som Sverige och ständigt ligga på om vad störningar innebär och att i alla sammanhang lyfta fram och påminna om fokus på frihandel. Vi vet nämligen att frihandel aldrig kan tas för given utan ständigt behöver underhållas för att bakslag inte ska inträffa. Ökande protektionism försvårar växande världshandel. Det är mycket oroande för Sverige, som ett handelsberoende land, men även i stort för den globala handeln, ekonomin och tillväxten.
Handelspolitik
Frihandel påverkar vår vardag, då importerade produkter och tjänster - inte minst i form av insatsvaror - blir dyrare till följd av höga tullar. Det sker geopolitiska förändringar såväl på andra håll i världen som i vårt närområde. Rysslands olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina har fått stora konsekvenser i form av störningar i leveranskedjor och stigande råvarupriser på den internationella marknaden. När vi ser tillbaka ser vi att det var just frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina som var den tändande gnistan till den konflikt som föregick Rysslands annektering av Krim.
Fru talman! Historiska kriser visar på behovet av att ha säkra handels och leverantörskedjor. Ingen vet vilken nästa kris blir - vi vet bara att den kommer.
Europa behöver fortsatt vara konkurrenskraftigt globalt. Vår styrka ligger i öppenhet och i att knyta relationer med omvärlden. När världen tappar i tillit måste Europa stå starkt för att motverka tullar och andra handelshinder.
Den rådande säkerhetssituationen har, liksom pandemin, visat på styrkan i att ha motståndskraftiga och hållbara värdekedjor, strategiska partnerskap och öppen och regelbaserad handel. EU:s regelverk för den inre marknaden skapar förutsättningar för en väl fungerande handel, och därför behövs en fördjupning av den inre marknaden för att den ska fungera väl även i kristider.
Sverige har ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Det nya målet är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Ett ökat handelsutbyte med omvärlden möjliggörs av ökad export och import, vilket vi vet är värdefullt för hela ekonomin. Vidare möjliggör frihandel export, import- och investeringsflöden. Därför är den svenska hållningen att utländska direktinvesteringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.
Den svenska handels- och främjandepolitiken syftar till att främja svenska ekonomiska intressen och bilden av Sverige utomlands för att underlätta export och utländska investeringar i Sverige och för att möjliggöra ett ömsesidigt handelsutbyte med andra länder. Handeln går ju åt två håll. Med ökad export och ökad import ökar handelsutbytet med omvärlden.
Fru talman! Det är viktigt att Sverige är en tydlig röst för frihandel - jag kan inte betona det nog - både inom EU, på den inre marknaden, och globalt. WTO, World Trade Organization, har därför en grundläggande roll. Den globala handeln är en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom i världen.
Det multilaterala, regelbaserade handelssystemet genom främst WTO skapar förutsättningar och lika och rättvisa villkor för alla länder och är ett tydligt forum för global, regelbaserad handel. Tyvärr befinner vi oss fortsatt i ett läge där WTO är dysfunktionellt.
Med förändring kommer multilaterala handelssystem som är av stor betydelse, och det är därför ett viktigt svenskt intresse att få WTO att fungera. Det gäller att säkerställa organisationens framtida relevans. Att uppnå en förändring i hanteringen av sakfrågor och regelverk är viktigt. Tillgänglighet till marknader, likvärdiga spelregler och borttagande av handelshinder är viktigt för den globala handeln och svensk ekonomi.
Export av varor respektive tjänster är nära sammankopplat. För att ta ett exempel kan nämnas att industriprodukter ofta är sammankopplade med tjänsteinnehåll i form av mjukvaror. Vi kan konstatera att tjänstesektorn har vuxit rejält över tid och gjort detta i högre takt än varuhandeln de senaste decennierna. Teknikutvecklingen och digitaliseringen ger möjligheter för ett land som Sverige.
Fru talman! Sverige driver på för att ta bort handelshinder generellt. Frihandeln är fortsatt ryggraden i vår handelspolitik. EU behöver fler frihandelsavtal, och Sverige driver detta under sitt ordförandeskap. Ett modernt, hållbart frihandelsavtal har förhandlats med Nya Zeeland. Det planeras att undertecknas i juni under det svenska ordförandeskapet.
Sverige arbetar för att EU fortsätter att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden och att ingå nya, moderna bilaterala och regionala frihandelsavtal med exempelvis Mexiko, Kina, Australien, Indien, Indonesien och Mercosur, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela.
Frihandels- och marknadsekonomi är centralt för att lyfta människor ur fattigdom, klara den gröna omställningen och finansiera vår gemensamma välfärd.
Den gröna omställningen är nödvändig och rymmer nya möjligheter till sysselsättning och tillväxt. Det finns synergieffekter mellan klimatfinansiering, handel och innovation som vi måste dra nytta av fullt ut. Den svenska regeringen kommer därför att nära samarbeta med näringslivet för att främja export och utrikeshandel, investeringar och svensk konkurrenskraft.
Konkurrenskraftsfrågorna står därför också i fokus för det svenska ordförandeskapet i EU. Både i förhållande till Inflation Reduction Act, IRA, och i utformningen av EU:s politik för grön omställning förespråkar Sverige öppenhet och transparens. Men svenska företag ska också dra nytta av de stödmöjligheter som står till buds genom EU.
Angående IRA pågår det samtal för att få bort handelshinder och undvika ett subventionsrace. Mer behöver till än de eftergifter från diskriminerande inslag som hittills har gjorts. Självklart välkomnar vi att USA tar ansvar för grön omställning, men protektionistiska verktyg gynnar inte handeln.
Fru talman! Med grund i att utländska direktinvesteringar är viktiga för samhällsekonomin och svenska företag är det samtidigt ett av de sätt som främmande makter använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Granskning av och vaksamhet över utländska direktinvesteringar är en viktig del.
Globaliseringen och den internationella handeln bidrar till utveckling och ökat välstånd. Det är inte genom mindre handel och utebliven ekonomisk tillväxt som människors levnadsstandard förbättras, tvärtom.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!
Jag tror att vi kan enas om mycket när det kommer till handelspolitiken. Vi har till exempel under lång tid varit rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del, det vill säga att vi ska stå upp för en rättvis handel. Nu verkar det dock som om Moderaterna och den här regeringen har ändrat sig.
I budgetpropositionen för 2023 ändrar regeringen målformuleringen och överger just den del som handlar om en rättvis handel. I den senaste näringspolitiska budgetdebatten konstaterade också ledamotens kollega att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Den moderata riksdagsledamoten framhöll då att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.
Är detta Moderaternas syn på en handelspolitik som fördelar globaliseringens vinster mer rättvist? Står inte Moderaterna längre upp för en rättvis handel?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det jobbas hårt från Socialdemokraterna med att försöka klistra på sådana här fake news på Moderaterna och regeringen. Bygga in humanitära aspekter och social och miljömässig hållbarhet gör man genom regelverk. Det är därför vi har valt begreppet regelbaserad handel. Det är också det begrepp som används av OECD, Global Deal och WTO.
De här regelverken är baserade på att alla har kännedom och kunskap om vad det handlar om när man arbetar ihop. Om man har en sådan gemensam syn är det lättare att tala med varandra och föra politiska diskussioner.
Jag ska inte göra mig till tolk för mina partikamrater, men jag tror att de tänker att man inte ska lägga pålagor på företag. Det finns också olika sätt att se på detta med rättvisa. Vilket begrepp används av vem, och hur förstår man varandra? Det här handlar om förståelse. Man vill då baka in detta i det regelverk som finns så att det stämmer med WTO:s och OECD:s sätt att bedöma vad detta handlar om.
Man väljer helt enkelt själv från sitt parti hur man vill förankra och göra sin handelspolitik känd. Regelbaserad handel finns redan, och utifrån det arbetar vi med olika begrepp som är kända internt och som alla delar när det gäller hur det ska fungera.
Fru talman! Jag vet inte om jag skulle benämna detta fake news eftersom den här budgetdebatten livesändes. Där framgick det klart och tydligt att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel.
Jag måste också säga att det är anmärkningsvärt att man talar sig varm för vikten av en regelbaserad handel men samtidigt inte vill vidröra begreppet rättvis handel. En rättvis handel är ju en förutsättning för en regelbaserad handel. Det är en förutsättning för acceptansen för frihandel i tider av ökad protektionism.
När jag ställde en skriftlig fråga om detta till statsrådet Johan Forssell svarade han att han tyckte att begreppet rättvis handel inte var tillräckligt tydligt. Låt mig då tydliggöra för statsrådet, för ledamoten och för den här regeringen vad begreppet faktiskt innebär.
En rättvis handelspolitik handlar om att värna miljö, klimat och arbetstagares rättigheter, att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, att välkomna och se till att näringslivet kan ta en större roll när det kommer till arbetet för en hållbar utveckling och att utöka och utveckla Global Deal-samarbetet, inte minst genom att tillföra mer resurser och lyfta det initiativet i Sveriges bilaterala kontakter.
Står Moderaterna inte upp för de här sakerna, nu när jag har tydliggjort vad begreppet innebär? Det är i alla fall någonting som tidigare S-ledda regeringar har jobbat hårt med inom EU-samarbetet, inom WTO-samarbetet och i förhandlingar om frihandelsavtal och som vi socialdemokrater fortfarande står upp för.
Vi vill ha en handelspolitik som faktiskt leder till jobb, välfärd och välstånd för alla. Vill inte Moderaterna det?
Fru talman! Tack, ledamoten, för utvecklingen av begreppet rättvisa utifrån hur man definierar det hos Socialdemokraterna!
Fortfarande är det så att alla dessa saker finns i de regelbaserade verktyg som finns inom såväl OECD som WTO. Vi har mänskliga rättigheter, hållbarhet och så vidare. De här begreppen används inom detta. Varför då lyfta ut och prata om enskilda begrepp? Det är ju det som blir lite märkligt i sammanhanget. Låt oss prata om regelbaserade, robusta regelverk där de här delarna ingår, som de redan gör.
Jag förstår inte Socialdemokraternas förkärlek för att lyfta upp enskilda begrepp och köra dem ett och ett i stället för att prata om en helhet: WTO:s och OECD:s regelbaserade regelverk fungerar så här, och då kan alla anamma vad det handlar om.
Det är de här ramarna för handelssystemet som vi vill hålla fast vid, för att vara tydliga i en värld som på olika sätt springer åt olika håll. Då ska man inte tillföra fler begrepp utan hålla sig till det som är, och jobba med det framåt.