Ann-Charlotte Hammar Johnsson

Fru talman! Sverige hör till världens mest innovativa länder. Vi ligger i den absoluta toppen i globala innovationsindex och är det mest innovativa landet i EU, enligt European Innovation Scoreboard 2025.

Detta är inte en slump, utan det är resultatet av ett samhälle som bygger på kunskap, företagande och respekt för den som skapar värde. Det ställer dock krav på politiken – i en ekonomi där alltmer värde skapas genom idéer, kreativitet och digital utveckling måste lagstiftningen vara rättssäker och begriplig och följa med.

Det är i ljuset av detta vi ska se dagens betänkande om privatkopieringsersättning. Det handlar i grunden om en enkel princip: De som skapar kultur ska få rimlig ersättning när deras verk används. Men det handlar också om något större, nämligen om hur vi anpassar regelverk till en digital verklighet som har förändrats i grunden.

Privatkopieringsersättningen är, som vi redan hört, ett system som växte fram i en annan tid. Då kopierades musik och film på kassettband eller cd-skivor – alltså på fysiska lagringsmedier. I dag ser verkligheten helt annorlunda ut. Vi lever i en digital ekonomi där kultur konsumeras via streamning, där innehåll distribueras globalt på sekunder och där lagring sker i molntjänster och på digitala plattformar.

När verkligheten förändras måste lagstiftningen hänga med – annars riskerar vi att få system som blir svåra att förstå, svåra att tillämpa och svåra att upprätthålla.

Fru talman! För Moderaterna är tre saker avgörande.

Den första är modernisering av lagstiftningen. Regler ska spegla den verklighet människor faktiskt lever i, inte den verklighet vi en gång lämnade bakom oss.

Den andra är rättssäkerhet och förutsägbarhet. Företag i Sverige ska veta vilka regler som gäller; det är grunden för investeringar och tillväxt.

Den tredje är balans. Vi ska inte ställa teknik mot kultur. Vi ska skapa system där båda kan växa, sida vid sida.

Det här är inte en isolerad fråga. Det handlar om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vi är ett kunskapsland, och vår styrka ligger i forskning, innovation, teknik och kulturellt skapande. Därför är immaterialrätten en bärande del av den svenska ekonomin.

Den här regeringen har under mandatperioden tagit ett samlat grepp om immaterialrätten. I budgetpropositionen för 2026 förstärktes resurserna till Patent- och registreringsverket och Vinnova. Syftet är tydligt: att stärka kunskapen om immateriella tillgångar och förbättra möjligheterna att kommersialisera innovationer.

Det handlar dock inte bara om resurser. Patent- och registreringsverket och Vinnova har fått ett långsiktigt uppdrag fram till 2029. Det omfattar hela kedjan, från forskning till innovation och företagande. Det handlar om kunskap, om rådgivning, om bättre användning av patentinformation och om att fler idéer ska kunna bidra till jobb och tillväxt i Sverige.

Även andra delar av samhället omfattas. Vetenskapsrådet och Konstnärsnämnden har fått i uppdrag att stärka kunskapen om immateriella rättigheter inom sina områden. Regeringen har nyligen också tagit fram en samlad nationell inriktning för immaterialrättspolitiken. Det ger bättre samordning och en tydligare riktning.

Fru talman! Samtidigt agerar regeringen där problem finns. Ett exempel är arbetet när det gäller illegal ip-tv. Det har nu kommit en utredning som har gått ut på remiss. Vi ser att denna brottslighet slår direkt mot svensk kultur och mot medieföretag, urholkar intäkter för dem som skapar innehåll och försvagar hela ekosystemet för svensk film, musik och digital produktion.

Det handlar i grunden om en sak: respekt för skapande arbete. Utan skydd för immateriella rättigheter försvagas incitamenten att investera i kultur och innovation, och utan investeringar blir det ingen utveckling.

Den här kunskapen är mycket viktig. Det är glädjande att sitta i insynsrådet för Patent- och registreringsverket när man märker att det sker någonting där ute. Immaterialrätt kommer rätt högt upp på listan, även om det är långt kvar. En av företagens organisationer skrev till sina medlemmar och andra företagare om vikten av immaterialrätten.

Mot denna bakgrund är slutsatsen tydlig: Denna fråga klättrar uppåt och blir av allt större vikt. Det är också precis så det ska vara. Myndigheter har uppdaterats. Resurser har förstärkts. En nationell inriktning finns på plats, och arbetet är igång.

Fru talman! Det som efterfrågas i reservationerna – nya strukturer och ytterligare utredningar – är i stor utsträckning redan omhändertaget. Vi är på väg. Vi behöver inte fler dokument, utan vi behöver rörlighet framåt. Det handlar om genomförande. Vi stärker Sveriges konkurrenskraft och innovationskraft. Det är så vi säkerställer att den som skapar värde också får del av värdet.

Med detta vill jag avsluta mitt sista anförande i Sveriges riksdag och yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Varje år är det över 40 000 gymnasieelever som driver UF-företag i vårt land. De visar både drivkraft och innovativa affärsidéer som mycket väl skulle kunna ha en stor potential på marknaden. Tyvärr är det också så att de efter sin gymnasietid inte väljer den entreprenöriella vägen framåt.

Regeringen har nu gett Tillväxtverket i uppdrag att arbeta med den här frågan och stärka ungas möjligheter att vidareutveckla och kunna etablera företag. Fokus är att sänka trösklarna.

Mot den bakgrunden vill jag fråga ministern hur man bedömer att detta uppdrag kommer att öka antalet unga som fortsätter sitt UF-företag så att vi kan få se fler företag framöver.

Fru talman! När det gäller socialdemokraten Mattias Jonssons uttryck om Trumpsäkrad ekonomi skulle jag säga att det handlar om att kunna hantera tullar. De är hanterbara, även om det är något vi inte önskar. I botten av detta ligger att vi vill ha frihandel och hela tiden arbetar för att kunna ha öppna ekonomier. Det tjänar vårt land väl.

Att det finns stor påverkan från andra håll i världen leder till exempel till att företag som har varit i Kina får problem med var de hör hemma och om de ska betala inom EU eller mot länder som Kina. Man arbetar för att hitta lösningar på det. Man kanske pratar med näringslivet, som svarar: Det här kan vi klara, och det här klarar vi inte.

Mattias Jonsson målar upp en mörk bild av att allting är fel, att man inte kan göra så här och att något borde ha gjorts för länge sedan. Det är spännande. Om saker och ting och mycket som man tycker inte stämmer nu hände för tio år sedan, varför gjorde inte den socialdemokratiska regeringen någonting då? Det skulle jag vilja veta, men eftersom detta var slutrepliken får jag inte svar på det.

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten Jonsson lyssnade på debatten tidigare i dag i andra kommittéer och utskott. Där kom man utanför den egna debatten om handeln. Det gör vi kanske här nu också. Det är därför jag lyfter upp det.

Man ska komma ihåg var vi kommer från, när det gäller den fråga som Mattias Jonsson nu lyfter upp. År 2022 var inflationen väldigt hög. Vi har alltså tagit oss från en plats där vi hade höga bränslepriser, enormt höga elpriser och så vidare. Det har det arbetats med längs vägen.

Retoriken som Socialdemokraterna använder om att det är tomt i ladorna är inte vår retorik. Det är er retorik, Mattias Jonsson. Det är det jag menar med valrörelse.

Vi har valt att använda ett reformutrymme för att göra reformer. Det är på den vägen vi rör oss. Vi har gjort historiska investeringar i infrastrukturen, inte minst i upprustning och reparationsskulden som ligger långt tillbaka. Vi har gjort stora satsningar på forskningspropositionen, rustat upp försvaret och sänkt skatter, så att det blir mer kvar i plånboken brett, även om Socialdemokraterna påstår något annat.

I en globalt osäker tid har vi stärkt svensk ekonomi. Vi har brutit lågkonjunkturen. Vi kom från en plats långt ned och är nu på en plats högt upp. Man påstår att vi har hög arbetslöshet. Ja, det har vi i jämförelsetalen i Europa. Men tittar vi på vårt eget land och plockar bort de personer som inte är arbetslösa enligt vår egen statistik, det vill säga ungdomar som är i arbetsför ålder men som kanske går på universitetet och jobbar på somrarna och har andra jobb och så vidare, ser vi att den sjunker märkbart. Jag tycker att det är viktigt att ta med den aspekten, eftersom det påverkar hur vi ska hantera de frågorna här hemma.

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Det ena förtar inte det andra när vi talar om frihandel. Vi kan både driva frihandelsavtal med ett land och göra avtalet framåtskridande för att komma till ett annat läge än det vi i dag befinner oss i. Avtalen har tjänat oss väl, och det tror vi att de ska göra även i fortsättningen.

Jag ser inte USA som en fiende. Tvärtom! Vi har omfattande handel med Amerika. Håkan Svenneling anser att vi borde söka oss någon annanstans. Det gör regeringen genom att lägga äggen i flera korgar. Regeringen driver på för att skapa relationer med andra länder och bygga handelsavtal. Samtidigt byggs handelsavtal med EU för att komma framåt. Det ena förtar inte det andra.

Om Sverige ska vara ett litet öppet land där vi tror på handel måste vi tillåta andra att skicka sina varor hit. Vi kan inte begära att vi ska skicka våra varor ut i världen och att alla ska tycka att det är fantastiskt utan att de får något tillbaka. Frihandel är viktigt.

Även om det inte hjälper i sak har EU tullar mot USA. Det är inte så att de enbart finns på en sida. Vi ska ha det med oss när vi tittar på frågan.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för frågan.

Det är inte så att Moderaterna, regeringen eller Sverige är emot USA. Det är administrationen och Trump som agerar, inte USA som land. Många företag har affärer med USA. Det framgick i ett annat replikskifte att det är viktigt att arbeta för att affärerna också ska fungera. Därför vill man ha handelsavtal.

Vi arbetar hela tiden för att få på plats frihandelsavtal med länder. Vi tror att handel är en väg framåt också för att skapa kontakter och gemenskap och utveckla utbyten som leder till positiva saker.

I det läget får man balansera vad som händer och vilka verktyg som ska användas som kan påverka någon som man uppfattar går i fel riktning och hela tiden driver på mot tullar. Samtidigt vill man förändra världen så att man kommer tillbaka till en ordning med en fungerande regelbaserad handel. Det är svaret.

Fru talman! Vi lever nu i en tid när handelspolitik har gått från att vara ett tekniskt politikområde till att vara en central del av både säkerhetspolitiken och den ekonomiska politiken. Internationell handel handlar i hög grad inte längre om ekonomiska regler och strukturer för handel så som vi vill ha det.

Krig i vårt närområde, ökade geopolitiska spänningar och störningar i globala leveranskedjor påverkar svenska företag varje dag. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för fyra år sedan, en ökande rivalitet mellan världens största ekonomier och en tydlig global trend mot protektionism har förändrat spelplanen. Handel används allt oftare som ett strategiskt verktyg. Nya beroenden byggs och gamla bryts. Vi ser hur tullar och stora industristöd växer fram, inte minst från den amerikanska administrationen i USA.

När stora ekonomier agerar förändras konkurrensvillkoren snabbt. Det riskerar att leda till motåtgärder, ökade handelshinder och en mer fragmenterad världshandel. Detta har vi också sett flertaliga prov på under det senaste året när vi befunnit oss i ett tullandskap som ändrats på ett nyckfullt sätt.

EU ska använda sina handelsinstrument när det behövs men alltid med målet att värna en öppen världshandel. Sverige driver på i arbetet för att konkurrensen inte ska snedvridas, samtidigt som vi värnar öppen handel och undviker eskalerande tullkonflikter genom att agera konstruktivt i Europeiska unionen och stödja Världshandelsorganisationen. Så säkerställer vi bra villkor för svenska företag. Att vara stark handlar inte alltid om att ropa högst utan om att få resultat där besluten fattas.

Fru talman! För ett exportberoende land som Sverige är svaret tydligt: Vi är och ska fortsätta att vara pådrivande för frihandel, konkurrenskraft och öppna marknader. Mer än hälften av vår bnp är kopplad till export. Det handlar om hundratusentals svenska jobb i industrin, tjänstesektorn, techbranschen och småföretag runt om i landet, för att nämna några.

Det är inte svårt att konstatera att en stängd värld ger förlorare. Det ska understrykas att vårt land valt frihandel utifrån att vi har en stark ekonomi, konkurrenskraftiga företag och förmåga att hantera risker. Med andra ord har Sverige gjort ett strategiskt val.

Handelspolitik börjar här hemma. Därför har regeringen den 1 december 2023 tagit fram en strategi för handel och investeringar. Den stärker svensk konkurrenskraft i en osäker värld. Strategin bygger på ett tvärsektoriellt arbete, där handel kopplas samman med innovation, klimat, digitalisering och industripolitik eftersom handel i dag genomsyrar hela ekonomin.

Samtidigt har regeringen inrättat ett regelråd för att stärka arbetet med regelförenkling utifrån att minska företagens administrativa bördor. Ett implementeringsråd har också inrättats för att motverka överimplementering av EU-lagstiftning så att svenska företag inte får sämre villkor än sina europeiska konkurrenter.

Det handlar ytterst om konkurrenskraft och om regelbaserade villkor. Sverige står tydligt upp för fri, hållbar och regelbaserad handel. Europeiska unionen och de muskler vi har tillsammans spelar en avgörande roll. Sverige är en stark handelsnation, men vi är också beroende av EU:s gemensamma tyngd. Genom EU får vi muskler att förhandla med världens största ekonomier. Därför driver Sverige på för fler frihandelsavtal.

EU förhandlar med flera viktiga ekonomier, bland annat Indien, Indonesien och Australien. Arbetet fortsätter också om avtalet med Mercosur, vilket är strategiskt viktigt både för att öppna nya marknader och för att minska sårbarheter i globala värdekedjor.

I en mer osäker värld behöver Sverige lägga äggen i flera korgar. Samtidigt är det multilaterala handelssystemet viktigare än på länge. Sverige arbetar aktivt för att stärka världshandelsorganisationen WTO, inte minst för att få ett fungerande tvistlösningssystem på plats igen.

Handel ska avgöras genom regler, inte genom maktpolitik eller eskalerande tullkonflikter. Detta är avgörande för svenska företag, som är beroende av stabila och förutsägbara villkor. Men handelspolitik handlar inte bara om stora globala avtal, utan den handlar också om att företag faktiskt ska kunna använda möjligheterna. Här hemma spelar Kommerskollegium en viktig roll som den myndighet som har ett särskilt stort ansvar för att hjälpa företag att förstå regelverk och navigera på internationella marknader.

Parallellt arbetar regeringen med initiativet Made with Sweden, som stärker svenska varumärken, innovation och exportmöjligheter på globala marknader. Tillsammans med Team Sweden – där ambassader, myndigheter och näringsliv samverkar – öppnar detta dörrar för svenska företag och hjälper dem att konkurrera på nya marknader.

Fru talman! Sverige ska vara en stark röst för öppen handel i en tid när världen blir mer sluten. Vi arbetar för att stärka konkurrenskraften genom bättre regelverk. Vi arbetar med att påverka i EU och i globala organisationer för att skapa goda villkor. Och vi arbetar med att bygga bredare handelsrelationer för att minska sårbarheten i en osäker omvärld. Det är så vi stärker svenska företag, svenska jobb och Sveriges roll som global handelsnation.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Fru talman! Tack, ledamoten Mattias Jonsson, för svaret!

Det behöver man inte bli så förvånad över. Det blir så när man själv polemiserar och alltid ställer sig en bit ifrån det som händer. Det som har skrivits i debattartiklar är väl just att vi behöver hålla ihop och vara ett land som talar med en röst utåt. Det är här som ni hela tiden söker en konfliktyta. Det gör ni i varenda fråga. Ni ställer er vid sidan av men pratar ändå om en gemenskap. Det är väl inte riktigt den retorik som Sverige behöver i den värld som vi ska navigera i.

Det är bra att Kommerskollegium ändå har ett förtroende från Socialdemokraterna, eftersom det är en utsedd myndighet. Det är bra att ha en sammanhållen organisation och en myndighet som kan ta till vara intressen och samla in frågor och de orosmoment som finns. De kan hantera dem och hjälpa företagen, oavsett storlek, att komma framåt bland regler och annat i världen som de har att navigera i.

Mattias Jonsson! Socialdemokraterna skulle kanske försöka närma sig regeringen och hålla en linje. Hur ser du på det?

Fru talman! Välkommen till valrörelsen, säger jag.

Handelspolitiken är, som ledamoten Mattias Jonsson mycket riktigt säger, en fråga som har ett stort och brett anslag i Sveriges riksdag. Att regeringen gör för lite, att allt är fel och att det alltid är vid fel tillfälle är en retorik som inte fungerar riktigt väl, om man säger så.

Den 1 december 2023 införde vi en ny strategi för handelspolitik. Det är en bred politik som går tvärs över departementen. Den genomsyrar alla olika områden. Man vänder sig också utåt med ett team som arbetar strategiskt för att på alla sätt marknadsföra Sverige med olika märkeshanteringar.

Man kan inte – det kanske är en nyhet för ledamoten Mattias Jonsson – ha ministerstyre. Men man kan ha samtal. Man har väldigt många samtal. Man har en dialog med organisationer och med näringslivet för att se vart världen vänder sig. Detta är en från-dag-till-dag-fråga emellanåt. Vissa gånger har det gått veckor under det senaste året mellan saker som har påverkat oss – tullar och annat.

Jag skulle vilja fråga ledamoten hur han ser på Kommerskollegiums arbete. Det är en av regeringen utsedd myndighet som ska tillgodose företagen, även de små och medelstora, när det gäller att agera i en mycket mer komplex värld.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner och handlar om offentlig upphandling.

Det finns stora möjligheter med denna lagstiftning, där man kan använda innovations- och funktionsupphandling. Men det är tyvärr alldeles för sällan detta används trots att det skulle kunna skapa så mycket mer värde för AB Sverige genom affärer.

En annan del i detta är att kommuner och regioner emellanåt använder idén om att köpa just idéer från företagen, vilket gör att företagen inte kan återanvända dem. Och kommunerna ska lägga idéerna i lådan, för de får inte använda dem. Det är ett problem, för då missar vi också affärer.

Den tredje delen är att det finns en uppfattning att man inte får ställa krav som faktiskt är möjliga att ställa enligt upphandlingslagstiftningen. Det handlar om sådant som att man tror att det alltid måste vara lägsta pris som gäller.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur arbetar regeringen med offentlig upphandling för att vi ska kunna växla upp och göra bättre affärer i vårt land?

Herr talman! Jag har en fråga om konkurrenskraft och tillväxt. Sverige har gott internationellt renommé om att vara en pålitlig handelsnation. Sverige är en del av EU när det handlar om att skriva på och föra fram multilaterala handelsavtal.

Min fråga till utrikeshandelsministern är: Hur stärker Sverige svenska positioner och skapar fler internationella möjligheter för svenska företag i en tid av turbulens, geopolitiska spänningar och de olika tullbesked som har kommit under året när länder också söker bilaterala avtal?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är spännande med Socialdemokraterna. När man sitter i opposition kan man alltid göra något från en dag till en annan. Man kan lämna en regering i Rosenbad, och dagen efter ska allting vara gjort som man inte gjorde på åtta år.

Vi har drivit frågan – jag har själv drivit den i opposition. Nu är den på väg fram, och man gör detta. Man tar vara på Ivas stora arbete med den här förstudien. Man ser till att man har alla samtal med sig.

När detta ska avgöras kan jag inte ge ledamoten svar på, för jag sitter inte i regeringen. Men jag har gott hopp om att detta kommer att bli riktigt bra för svensk konkurrenskraft och innovationskraft framöver, med den moderatledda regeringen.

Herr ålderspresident! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan! Jo, jag delar uppfattningen att vi ska ha en nationell strategi. Och strategi är alltså en av de delar som ingår – det är därför det är tio departement som är involverade i frågan.

Detta ska ske brett. Vi hade tidigare en utrikeshandelsstrategi, och den har man också tagit vara på genom att man sett till att det inte blir en fålla till ett departement och en annan fålla till ett annat departement. Dessutom bjuder man in brett till de rundabordssamtal som ledamoten uttryckte sig lite nedvärderande om men som jag känner är väldigt viktiga så att man får en bred syn på detta.

Fort är inte alltid bäst. Jag kan själv vara väldigt frustrerad över att tiden går, men jag tycker att det är viktigt att man tar detta grepp och har med alla dessa delar för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt och få så mycket input på varje område så att detta hänger ihop.

När det gäller detta pratar vi ofta om att det saknas delar som avser utbildning, näring eller något annat. För att få alla dessa inslag kan man inte bara göra som Socialdemokraterna – man hade där och då breda sittningar, stormöten, om upphovsrätten. I stället sitter man ned och möts och kommunicerar – det handlar inte om envägsinformation.

Detta är viktigt, och jag känner gott förtroende för att det kommer att bli riktigt bra.

Herr ålderspresident! Jag har tillbringat tid här i kammaren från klockan 09.20 i morse – klockan är nu 14.00 – med det stora ämnet kärnkraft och dess finansiering. Det är självfallet ett viktigt ämne, men inte mindre viktigt är immaterialrätt. Det är viktigt på ett helt annat sätt och är kanske ingen kioskvältare i valrörelser.

Ni som sitter med spetsade öron sedan den förra debatten kan fortsätta göra det, för det är väldigt viktigt att man i Sverige förstår vad immaterialrätt innebär. Om man inte vet vad det betyder kan man slå upp det.

I detta betänkande finns två delar. Den ena innebär i korthet att vi ska besluta om ett lagförslag om att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordnigen för privatkopiering och att regeringens rätt att meddela föreskrifter tydliggörs. Den andra delen samlar motioner från den allmänna motionstiden om olika delar av immaterialrätt.

Immaterialrätt förkortas IP, från engelskans intellectual property, och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande, och det industriella skyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom patent, designskydd och skydd för varumärken och andra varukännetecken.

Vi kommer som privatpersoner dagligdags i kontakt med immaterialrätten, inte minst när vi rör oss i sociala medier. Förr satt vi med våra fotoalbum. Nu lägger vi ut bilder för hela världen. Men många tänker inte på att det inte är självklart att publicera bilder på andra. Man behöver få tillåtelse att göra det. För det mesta – kanske i 98 procent av fallen – tycker de som är med på bilderna att detta är okej om man befinner sig i samma rum och blir tillfrågad.

Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Tittar man på helheten handlar lagstiftningen om såväl respekt som rättigheter.

Herr ålderspresident! Personer livnär sig på sin konst, sin musik och sina framträdanden. Historiskt sett har Sverige burit fram fantastiska skapare: författare som Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren, musikskapare som Benny Andersson och konstnärer som Carl Larsson. Och listan kan göras lång med filmskapare, formgivare och uppfinnare. Deras verk har inte bara format vår kultur och identitet, de har också skapat ekonomiska värden, arbetsplatser och inspiration över hela världen.

De immateriella rättigheterna kan vara och är av stor ekonomisk betydelse för upphovspersoner, uppfinnare och entreprenörer. Därför har man genom historien tagit fram internationella konventioner, såsom Bernkonventionen 1886 för upphovsrätten och Pariskonventionen 1883 för det industriella rättsskyddet och konkurrens.

År 1994 fick vi Tripsavtalet, Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights. Det togs fram inom ramen för Världshandelsorganisationen, WTO. Avtalet förpliktar de avtalsslutande länderna att upprätthålla den standard som följer av de senaste textversionerna av Bern och Pariskonventionerna.

Inom EU bärs systemet upp av flera centrala syften. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterialrättsliga regleringar är viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörerna inom EU och främja EU-företagens internationella konkurrenskraft. Det här är en viktig nationell såväl som internationell lagstiftning.

Herr ålderspresident! Immaterialrätten är inte bara en teknisk eller juridisk fråga. Det är också både en ekonomisk fråga och en demokratifråga. Vi måste därför börja tidigt. Redan i grundskolan bör barn få lära sig om immaterialrätt. Men det behövs mer. Kunskap om immaterialrätt måste också vara en självklar del av undervisningen på universitet och högskolor, kanske särskilt inom teknik, design, konst, musik, juridik, journalistik och entreprenörskap. Det är där framtidens innovatörer, kreatörer och företagare formas. Det behöver dock genomsyra hela universitetsvärlden.

Vår industri och våra företag behöver personer som är duktiga inom immaterialrätt och entreprenörskap som kan leva på sitt skapande. De behöver veta hur man skyddar sig.

Herr ålderspresident! En allt större del av företagens värde i dag ligger i deras immateriella tillgångar: deras varumärken, uppfinningar, tekniska lösningar, design och digitala innehåll. Tyvärr saknar många små och medelstora företag i Sverige kunskap om hur man skyddar dessa tillgångar. Det gör dem sårbara.

Patent- och registreringsverket jobbar med detta. Man har varit ute på universiteten och informerat och har nu goda kontakter med organisationer, företagsvärlden och andra myndigheter.

För att Sverige ska kunna vara en stark nation behöver vi identifiera, registrera och kommersialisera immateriella rättigheter på ett strategiskt sätt. Det är därför glädjande, herr ålderspresident, att regeringen tagit initiativ till att samla och stärka detta område.

En särskild arbetsgrupp, IDA-gruppen, som är en interdepartemental arbetsgrupp, har tillsatts och har kommit igång inom Regeringskansliet. Uppdraget är att samordna immaterialrättsliga frågor och bidra till att ta fram en svensk strategi för området.

Inom vårt land är industriellt, kreativt och kulturellt skapande centralt för svensk innovations- och konkurrenskraft. Vi rör oss i en värld där samhällsutmaningar, snabb teknikutveckling, AI och en tuff global konkurrens råder. Därför är det viktigt att det initiativ som regeringen nu har tagit leder fram till ett samlat grepp.

Tio departement är involverade. Man jobbar nu vågrätt mellan departementen för att samla kunskap. Det gäller Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Kulturdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet. Allting samlas under Justitiedepartementet.

Justitieministern talar om att det gäller att flytta fram positionerna för Sverige. Energi- och näringsministern understryker att det handlar om att behålla och öka Sveriges ställning som innovationsland. Och kulturministern kallar de kulturella och kreativa branscherna för en ny basnäring i Sverige.

Det är viktigt att alla delar av samhället involveras. Utbildning, företagande, forskning och kulturskapande samlas kring samma mål: att immaterialrätt inte ska vara något för de få utan något som bär vår gemensamma framtid.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! Tack igen, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Ibland undrar jag om vi befinner oss i olika världar. Det är väldigt lätt för oss att plocka olika svar från det vi hör och ser. Alla företag resonerar inte som dem som ledamoten har haft kontakt med, och även om de gör det tas dessa intressen till vara.

Jag tycker att det är märkligt att jämföra att sitta i regering i en högkonjunktur och att befinna sig i ett annat läge. USA har som sagt fått en ny administration, och det är handelshinder med tullar som svänger hit och dit från dag till dag och från vecka till vecka. Vi vet inte riktigt vart världen är på väg. Det är helt olika förutsättningar att arbeta under.

De som är duktiga på det de gör ligger självfallet i framkant. Sedan ser man över hur mycket regler företagare har att arbeta med. De tynger de små och medelstora företagen mer än de stora, som har större muskler.

Med detta sagt hör man ofta Socialdemokraterna prata om näringsliv och företag, men det är sällan man hör något om de små och medelstora företagen i debatten. Alla ska med, och det ska fungera. Vi ska ha både företag som går före och innovationer, men vi måste också tillåta de små.

Som jag nämnde i mitt anförande tidigare finns det massor av exempel där små företag skulle kunna göra nytta om vi skruvade på det som behöver hända i Bryssel. Där pratar vi med våra partikollegor om att få till skrivningar i dokument som behöver förnyas och förbättras. Jag hoppas att andra partier gör samma sak.

Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Tillväxt är det vi vill skapa genom ökande konkurrenskraft. Jag tog upp ett exempel, ett litet sådant, men man kan se det i ett större perspektiv. Min fundering är att det redan finns företag som gör innovationer, men de kommer inte fram. De kan sälja globalt, vilket är fantastiskt, för det skapar mycket nytta.

En sak som dessa företag tillverkar är fiskenät, som vi vet ibland ramlar ned på bottnen i dag. Där finns en stor diskussion om hur vi hanterar våra hav och vad som blir av arbetet. De här näten kan bli nedbrytbara. Den påverkan det kan få är på riktigt för mig. Det är riktiga lösningar för en grön omställning.

När det kommer till den gröna motorn vet jag inte. Jag kan inte svara för ett annat parti, men om vi hade diskuterat vid sidan av hur man hittar lösningar som kommer, det vill säga utgår från funktionen för det som vi ska åstadkomma, tänker jag att vi kanske pratar samma språk.

Att få till bra lösningar handlar om att minska byråkratin. Byråkratin är ett stort aber, och jag kan inte se att våra svenska företag skulle ha något emot det, tvärtom.

Det var svar på frågorna.

Herr talman! Ärendet som i dag ligger på bordet rör kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU. Det är välkommet med en övergripande strategi för att stärka EU:s motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Dessa initiativ för regelförenkling är inte bara viktiga utan nödvändiga.

Det är uttalat att den grundläggande principen för EU:s ekonomiska säkerhet är att alla åtgärder ska utgå från proportionalitet och precision, och det är viktigt.

Vi har ett nytt ekonomiskt och geopolitiskt landskap att förhålla oss till och navigera i. Varje vecka, ibland varje dag, uppdateras besked om tullar och ekonomi. Landskapet är därför osäkert och kräver att Europas företag får bättre villkor för att kunna växa, konkurrera och skapa jobb.

Det finns nu ett fönster att ta ett rejält häv för att arbeta bort byråkrati och hinder. Det är ett arbete som alltid behöver göras och som borde ha gjorts tidigare, men nu kan det bli av. Det finns en öppenhet för omtag.

För oss moderater är det glasklart: Europas konkurrenskraft stärks genom marknadsdrivna lösningar, frihandel och ett företagsklimat där små, medelstora och stora företag orkar och vill investera i framtiden.

I en tid då Europas konkurrenskraft står på spel kan vi inte fortsätta på samma spår utan behöver se över såväl regler som dokument så att de blir förutsägbara, enklare och mindre betungande. I ambitionen att få till vällovliga EU-dokument har det goda blivit det bästas fiende. Europa bromsar sig självt genom att låsa in framtiden i gårdagens lösningar, och därmed missas möjligheter för tillväxt framåt. Det är nödvändigt att EU:s regelverk speglar den värld vi lever i och den omställning som ständigt sker, inte den värld vi lämnat bakom oss. Därför har kommissionen lagt fram konkreta förslag med förenklingspaket.

För att stärka Europas konkurrenskraft krävs att vi minskar den administrativa och ekonomiska bördan för våra företag. I dag fastnar alltför många, särskilt små och medelstora företag, i en snårskog av rapporteringskrav och blankettbyråkrati snarare än att få fokusera på sin kärnverksamhet. Det är därför förenklingsarbetet måste vara målinriktat, ändamålsenligt och proportionerligt. Det är det som bygger ett starkt Europa.

Viktigt och mycket positivt är att kommissionen betonar behovet av teknisk neutralitet i klimatomställningen. Det är så vi resonerar. Politiken ska inte välja teknik utan sätta tydliga mål för vad som ska åstadkommas och sedan låta företag, entreprenörer och marknad hitta de bästa lösningarna.

Herr talman! EU:s handelspolitik är strategiskt viktig. Vi behöver fler frihandelsavtal, säkra tillgången till kritiska råmaterial och bygga robusta värdekedjor. Men det måste ske utan att vi går i protektionismens fälla. Öppenhet mot världen är en styrka, inte en svaghet. Handeln är en hörnsten i Europas styrka, än mer för Sverige som det exportberoende land vi är. En öppen och regelbaserad handel är helt avgörande för vår ekonomiska tillväxt, teknikutveckling och försörjningstrygghet.

Därför är det viktigt att vi slutför och uppdaterar frihandelsavtal. Men det måste ske i nutid. Vi har inte råd att förhandla i 10–20 år medan våra företag tappar marknadsandelar. Vi behöver handelsrelationer här och nu, inte i en avlägsen framtid.

Om EU ska vara en global ekonomisk motor krävs att våra företag har rätt villkor. Det handlar om kapitalförsörjning, innovationskraft och ett starkt skydd för immateriella rättigheter. Men det handlar också om att säga nej till överdrivet statligt stöd som snedvrider konkurrens och låser fast oss i gamla strukturer.

Det som också låser fast oss i gamla strukturer är när skrivningar i EU-dokument går i gamla spår avseende kända tekniker, material och lösningar. Då sker ingen utveckling och innovation, vilket är till nackdel för oss alla. Innovativa företag som arbetar med nya, framtidsinriktade lösningar får inte hindras av skrivningar i EU-dokument som borde vara öppna för innovation, inte minst när vi talar om grön omställning och hållbarhet.

Låt mig ge ett exempel. Jag har besökt ett företag som tar fram komposterbara produkter av biodolomer, som är ett patenterat svenskt material. Det kan ersätta fossil plast och därigenom minska koldioxidutsläppen på detta område med 80 procent. För mig är dessa produkter spot-on när det gäller grön omställning och ger hållbarhet tack vare ett innovativt företag som åstadkommer mervärden och viktiga lösningar för oss alla.

Vad är det då som skaver? Jo, här blir det tydligt hur skrivningar i engångsplastdirektivet förhindrar företaget att sälja sina produkter på marknaden i Europa. Det är en förlorad möjlighet för vårt land och den inre marknaden. Detta är ett exempel på något som är svenskt och innovativt och kan göra stor nytta.

Låsningen beror på att det i engångsplastdirektivet endast tillåts tillverkning i så kallade naturliga polymerer när det gäller engångsprodukter som sugrör, bestick, glas, muggar, tallrikar, lock för drycker med mera. Naturliga polymerer är stora organiska molekyler som finns i naturen, såsom cellulosa, lignin och viskos.

Om man i engångsplastdirektivet i stället hade fokuserat på funktion hade det kunnat öppna upp för nya material. Då skulle komposterbara material tillåtas i dessa engångsprodukter, och man skulle få fram nya lösningar som gynnar såväl konsumenter som företag, jobb och miljö.

Det här svenska företaget har kunder utanför Europa som inte har skrivit in hämmande text och som vill nyttja dessa produkter. Det gör att de får hållbara lösningar på plats medan vi i vår del av världen halkar efter och går miste om smarta lösningar. När det handlar om grön omställning måste vi därför se till att skrivningarna blir rätt och träffsäkra så att det skapas nya möjligheter och önskvärda lösningar. Det är nödvändigt för tillväxt och välfärd. Politiken får inte utforma skrivningar så att företagen slår igen portarna och lämnar Europa i stället för att producera och utveckla här för avsättning såväl lokalt och regionalt som inom Europa och globalt.

Engångsartiklar har dessutom en viktig funktion inom exempelvis sjukvården. Här dricker patienter med sugrör, och sugrören i dagens material håller inte samma kvalitet som de plastsugrör vi har tagit bort. Men med produkter i det nya, fantastiska materialet blir nyttan större.

Angående rapporteringskrav och de åtgärder vi ska använda för att nå målen är det ett feltänk att mer papper och mer rapportering skulle vara svaret på hur vi minskar utsläppen. Klimatarbetet måste ske i balans, där marknadsdrivna lösningar och ett företagsvänligt klimat utgör grunden. Vi får inte skjuta oss själva i foten.

Låt mig vara tydlig. För oss moderater är företag inte ett problem som ska lösas. De är lösningen. Utgångsläget är att företag skapar jobb som genererar skatteintäkter och bär upp vår välfärd. Därför måste politiken fokusera på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap.

Herr talman! Avslutningsvis: Vi står inför stora utmaningar men också stora möjligheter. Europa kan bli en plats där företag växer, innovation frodas och regelverk öppnar dörrar i stället för att stänga dem. Fönstret är vidöppet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Nu har det sagts ”äntligen” ett antal gånger i dag, och jag ansluter mig till den skaran. Det här är en efterlängtad reform. Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har varit något många hoppats på länge, och de har kämpat för och trott på en reform under mycket lång tid.

Längtan har varit stor hos små bryggerier, lokala vinodlare och cidertillverkare, för att nämna några, och även hos oss konsumenter, som vill kunna köpa en flaska av något vi just smakat och lärt oss om direkt från tillverkaren. Så kan vi göra på våra resor runt om i Europa och världen.

Det här har beskrivits som en frihetsreform, och det har debatterats i dag. Det är ett sätt att stärka landsbygden, besöksnäringen och det småskaliga företagandet. Och det har ju sett lovande ut med en möjlighet att sälja egenproducerade drycker direkt till besökare i samband med ett besöksarrangemang.

Men när vi läser det faktiska förslaget till föreskrifter från Folkhälsomyndigheten, med detaljkrav, då blir det smolk i bägaren – och arrangemanget blir för komplext. Det har talats om överimplementering. Det är tidskrav på minst 45 minuter, varav 30 minuter ska vara kunskapshöjande. Ett besöksarrangemang måste ledas av en fysisk person. Och det har också talats om hur informationen ska se ut.

Regeringen å sin sida skriver i propositionen att det ska handla om ”viss varaktighet” som underlag för aktiviteten kopplad till besöket. På sidan 68 i propositionen läser jag om fysisk rundvandring, men där står inget om att minst en fysisk person ska finnas tillgänglig till hundra procent, likt en guide som följer besökaren steg för steg, eller om att ”viss varaktighet” behöver stå i rimlig proportion till verksamheten. För små hantverkare och verksamheter, exempelvis det lilla hantverksbryggeriet som kanske drivs av två personer, där marginalerna redan är små och personalen inte räcker till, blir det här ytterligare en administrativ börda – en chans som blir omöjlig att ta. Kraven kan till och med leda till att de som man tänkt ska kunna delta helt utesluts genom det remissförslag som ligger hos Folkhälsomyndigheten. Medan vissa kan dra nytta av och bejaka reformen riskerar andra att få stå kvar på perrongen och titta på när tåget rullar förbi. Det var inte syftet.

Detta förslag ser ut att handla om gårdsförsäljning, och det talas om gårdsförsäljning. Men när vi tittar närmare på det ser vi något annat, något mer begränsat och något som i praktiken inte fullt ut motsvarar det som många hoppats på.

Vi vet också att kommuner gör olika. S-styrda Stockholms stad har redan uttalat att de inte vill att söndagen ska vara öppen som besöksdag för turister och besökare. Men det är just på helgen som många människor går ut för att göra besök av olika slag. Samtidigt står andra kommuner med famnen öppen och redogör för allt de kan göra för att ge dryckeshantverkarna en fin sommar tillsammans med besökare och turister med start den 1 juni 2025 och för att de ska kunna ha öppet sju dagar i veckan.

Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkohol-drycker

Fru talman! Jag tänker att myndigheten är klok och tar remissvaren i beaktande på ett sätt som skapar förutsättningar för alla och att man gör rimliga avvägningar. Min partikamrat Johan Hultberg lyfte upp detta i sitt anförande tidigare, och jag står bakom det helt och hållet.

Nu finns det en möjlighet att visa hur gårdsförsäljning kan berika vårt land. Det görs ansvarsfullt och med rimliga krav, och även de minsta aktörerna får plats. Det är väl just så vi ska ha det. Sedan får vi ta steg framåt. Detta är ett första steg, men jag ser fram emot att jobba vidare med det här förslaget, för att utveckla det för näringslivet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Herr talman! Min fråga går till närings- och energiminister Ebba Busch.

Regeringen har en väg framåt där näringslivsperspektivet står i fokus. Det har skrivits in i regleringsbrev att man ska ta hänsyn till näringslivsperspektivet. Man arbetar med ett implementeringsråd för att ta bort gold-plating, och man har infört ett förenklingsråd för att regelbördan och byråkratin ska minska.

Förenklingsrådet har nyligen denna månad lämnat över sitt första förslag för att minska regelbördan för företag till näringsministern. Självklart väcker detta nyfikenhet och stort intresse. Många företag har genom åren vittnat om hur det är att ha regelkrångel och byråkrati i sin vardag. Det hindrar både tillväxt och konkurrenskraft.

Med detta i åtanke vill jag fråga statsrådet: Vad händer nu? Hur ser det fortsatta arbetet ut i Regeringskansliet?