Daniel Vencu Velasquez Castro (S) om Kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU

Herr talman! Ärendet som i dag ligger på bordet rör kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU. Det är välkommet med en övergripande strategi för att stärka EU:s motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Dessa initiativ för regelförenkling är inte bara viktiga utan nödvändiga.

Det är uttalat att den grundläggande principen för EU:s ekonomiska säkerhet är att alla åtgärder ska utgå från proportionalitet och precision, och det är viktigt.

Vi har ett nytt ekonomiskt och geopolitiskt landskap att förhålla oss till och navigera i. Varje vecka, ibland varje dag, uppdateras besked om tullar och ekonomi. Landskapet är därför osäkert och kräver att Europas företag får bättre villkor för att kunna växa, konkurrera och skapa jobb.

Det finns nu ett fönster att ta ett rejält häv för att arbeta bort byråkrati och hinder. Det är ett arbete som alltid behöver göras och som borde ha gjorts tidigare, men nu kan det bli av. Det finns en öppenhet för omtag.

För oss moderater är det glasklart: Europas konkurrenskraft stärks genom marknadsdrivna lösningar, frihandel och ett företagsklimat där små, medelstora och stora företag orkar och vill investera i framtiden.

I en tid då Europas konkurrenskraft står på spel kan vi inte fortsätta på samma spår utan behöver se över såväl regler som dokument så att de blir förutsägbara, enklare och mindre betungande. I ambitionen att få till vällovliga EU-dokument har det goda blivit det bästas fiende. Europa bromsar sig självt genom att låsa in framtiden i gårdagens lösningar, och därmed missas möjligheter för tillväxt framåt. Det är nödvändigt att EU:s regelverk speglar den värld vi lever i och den omställning som ständigt sker, inte den värld vi lämnat bakom oss. Därför har kommissionen lagt fram konkreta förslag med förenklingspaket.

För att stärka Europas konkurrenskraft krävs att vi minskar den administrativa och ekonomiska bördan för våra företag. I dag fastnar alltför många, särskilt små och medelstora företag, i en snårskog av rapporteringskrav och blankettbyråkrati snarare än att få fokusera på sin kärnverksamhet. Det är därför förenklingsarbetet måste vara målinriktat, ändamålsenligt och proportionerligt. Det är det som bygger ett starkt Europa.

Viktigt och mycket positivt är att kommissionen betonar behovet av teknisk neutralitet i klimatomställningen. Det är så vi resonerar. Politiken ska inte välja teknik utan sätta tydliga mål för vad som ska åstadkommas och sedan låta företag, entreprenörer och marknad hitta de bästa lösningarna.

Herr talman! EU:s handelspolitik är strategiskt viktig. Vi behöver fler frihandelsavtal, säkra tillgången till kritiska råmaterial och bygga robusta värdekedjor. Men det måste ske utan att vi går i protektionismens fälla. Öppenhet mot världen är en styrka, inte en svaghet. Handeln är en hörnsten i Europas styrka, än mer för Sverige som det exportberoende land vi är. En öppen och regelbaserad handel är helt avgörande för vår ekonomiska tillväxt, teknikutveckling och försörjningstrygghet.

Därför är det viktigt att vi slutför och uppdaterar frihandelsavtal. Men det måste ske i nutid. Vi har inte råd att förhandla i 10–20 år medan våra företag tappar marknadsandelar. Vi behöver handelsrelationer här och nu, inte i en avlägsen framtid.

Om EU ska vara en global ekonomisk motor krävs att våra företag har rätt villkor. Det handlar om kapitalförsörjning, innovationskraft och ett starkt skydd för immateriella rättigheter. Men det handlar också om att säga nej till överdrivet statligt stöd som snedvrider konkurrens och låser fast oss i gamla strukturer.

Det som också låser fast oss i gamla strukturer är när skrivningar i EU-dokument går i gamla spår avseende kända tekniker, material och lösningar. Då sker ingen utveckling och innovation, vilket är till nackdel för oss alla. Innovativa företag som arbetar med nya, framtidsinriktade lösningar får inte hindras av skrivningar i EU-dokument som borde vara öppna för innovation, inte minst när vi talar om grön omställning och hållbarhet.

Låt mig ge ett exempel. Jag har besökt ett företag som tar fram komposterbara produkter av biodolomer, som är ett patenterat svenskt material. Det kan ersätta fossil plast och därigenom minska koldioxidutsläppen på detta område med 80 procent. För mig är dessa produkter spot-on när det gäller grön omställning och ger hållbarhet tack vare ett innovativt företag som åstadkommer mervärden och viktiga lösningar för oss alla.

Vad är det då som skaver? Jo, här blir det tydligt hur skrivningar i engångsplastdirektivet förhindrar företaget att sälja sina produkter på marknaden i Europa. Det är en förlorad möjlighet för vårt land och den inre marknaden. Detta är ett exempel på något som är svenskt och innovativt och kan göra stor nytta.

Låsningen beror på att det i engångsplastdirektivet endast tillåts tillverkning i så kallade naturliga polymerer när det gäller engångsprodukter som sugrör, bestick, glas, muggar, tallrikar, lock för drycker med mera. Naturliga polymerer är stora organiska molekyler som finns i naturen, såsom cellulosa, lignin och viskos.

Om man i engångsplastdirektivet i stället hade fokuserat på funktion hade det kunnat öppna upp för nya material. Då skulle komposterbara material tillåtas i dessa engångsprodukter, och man skulle få fram nya lösningar som gynnar såväl konsumenter som företag, jobb och miljö.

Det här svenska företaget har kunder utanför Europa som inte har skrivit in hämmande text och som vill nyttja dessa produkter. Det gör att de får hållbara lösningar på plats medan vi i vår del av världen halkar efter och går miste om smarta lösningar. När det handlar om grön omställning måste vi därför se till att skrivningarna blir rätt och träffsäkra så att det skapas nya möjligheter och önskvärda lösningar. Det är nödvändigt för tillväxt och välfärd. Politiken får inte utforma skrivningar så att företagen slår igen portarna och lämnar Europa i stället för att producera och utveckla här för avsättning såväl lokalt och regionalt som inom Europa och globalt.

Engångsartiklar har dessutom en viktig funktion inom exempelvis sjukvården. Här dricker patienter med sugrör, och sugrören i dagens material håller inte samma kvalitet som de plastsugrör vi har tagit bort. Men med produkter i det nya, fantastiska materialet blir nyttan större.

Angående rapporteringskrav och de åtgärder vi ska använda för att nå målen är det ett feltänk att mer papper och mer rapportering skulle vara svaret på hur vi minskar utsläppen. Klimatarbetet måste ske i balans, där marknadsdrivna lösningar och ett företagsvänligt klimat utgör grunden. Vi får inte skjuta oss själva i foten.

Låt mig vara tydlig. För oss moderater är företag inte ett problem som ska lösas. De är lösningen. Utgångsläget är att företag skapar jobb som genererar skatteintäkter och bär upp vår välfärd. Därför måste politiken fokusera på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap.

Herr talman! Avslutningsvis: Vi står inför stora utmaningar men också stora möjligheter. Europa kan bli en plats där företag växer, innovation frodas och regelverk öppnar dörrar i stället för att stänga dem. Fönstret är vidöppet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Tillväxt är det vi vill skapa genom ökande konkurrenskraft. Jag tog upp ett exempel, ett litet sådant, men man kan se det i ett större perspektiv. Min fundering är att det redan finns företag som gör innovationer, men de kommer inte fram. De kan sälja globalt, vilket är fantastiskt, för det skapar mycket nytta.

En sak som dessa företag tillverkar är fiskenät, som vi vet ibland ramlar ned på bottnen i dag. Där finns en stor diskussion om hur vi hanterar våra hav och vad som blir av arbetet. De här näten kan bli nedbrytbara. Den påverkan det kan få är på riktigt för mig. Det är riktiga lösningar för en grön omställning.

När det kommer till den gröna motorn vet jag inte. Jag kan inte svara för ett annat parti, men om vi hade diskuterat vid sidan av hur man hittar lösningar som kommer, det vill säga utgår från funktionen för det som vi ska åstadkomma, tänker jag att vi kanske pratar samma språk.

Att få till bra lösningar handlar om att minska byråkratin. Byråkratin är ett stort aber, och jag kan inte se att våra svenska företag skulle ha något emot det, tvärtom.

Det var svar på frågorna.

Herr talman! Tack igen, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan!

Ibland undrar jag om vi befinner oss i olika världar. Det är väldigt lätt för oss att plocka olika svar från det vi hör och ser. Alla företag resonerar inte som dem som ledamoten har haft kontakt med, och även om de gör det tas dessa intressen till vara.

Jag tycker att det är märkligt att jämföra att sitta i regering i en högkonjunktur och att befinna sig i ett annat läge. USA har som sagt fått en ny administration, och det är handelshinder med tullar som svänger hit och dit från dag till dag och från vecka till vecka. Vi vet inte riktigt vart världen är på väg. Det är helt olika förutsättningar att arbeta under.

De som är duktiga på det de gör ligger självfallet i framkant. Sedan ser man över hur mycket regler företagare har att arbeta med. De tynger de små och medelstora företagen mer än de stora, som har större muskler.

Med detta sagt hör man ofta Socialdemokraterna prata om näringsliv och företag, men det är sällan man hör något om de små och medelstora företagen i debatten. Alla ska med, och det ska fungera. Vi ska ha både företag som går före och innovationer, men vi måste också tillåta de små.

Som jag nämnde i mitt anförande tidigare finns det massor av exempel där små företag skulle kunna göra nytta om vi skruvade på det som behöver hända i Bryssel. Där pratar vi med våra partikollegor om att få till skrivningar i dokument som behöver förnyas och förbättras. Jag hoppas att andra partier gör samma sak.