Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) svarade Håkan Svenneling i en replik om Handelspolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari” den 25 feb 2026.
Håkan SvennelingV· i en replikPrecis som ledamoten konstaterade har handelspolitikens strategiska betydelse ökat den senaste tiden. Moderaterna har de senaste veckorna äntligen kommit till slutsatsen att Donald Trump inte är Sveriges bästa vän och…Fru talman! Vi lever nu i en tid när handelspolitik har gått från att vara ett tekniskt politikområde till att vara en central del av både säkerhetspolitiken och den ekonomiska politiken. Internationell handel handlar i hög grad inte längre om ekonomiska regler och strukturer för handel så som vi vill ha det.
Krig i vårt närområde, ökade geopolitiska spänningar och störningar i globala leveranskedjor påverkar svenska företag varje dag. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för fyra år sedan, en ökande rivalitet mellan världens största ekonomier och en tydlig global trend mot protektionism har förändrat spelplanen. Handel används allt oftare som ett strategiskt verktyg. Nya beroenden byggs och gamla bryts. Vi ser hur tullar och stora industristöd växer fram, inte minst från den amerikanska administrationen i USA.
När stora ekonomier agerar förändras konkurrensvillkoren snabbt. Det riskerar att leda till motåtgärder, ökade handelshinder och en mer fragmenterad världshandel. Detta har vi också sett flertaliga prov på under det senaste året när vi befunnit oss i ett tullandskap som ändrats på ett nyckfullt sätt.
EU ska använda sina handelsinstrument när det behövs men alltid med målet att värna en öppen världshandel. Sverige driver på i arbetet för att konkurrensen inte ska snedvridas, samtidigt som vi värnar öppen handel och undviker eskalerande tullkonflikter genom att agera konstruktivt i Europeiska unionen och stödja Världshandelsorganisationen. Så säkerställer vi bra villkor för svenska företag. Att vara stark handlar inte alltid om att ropa högst utan om att få resultat där besluten fattas.
Fru talman! För ett exportberoende land som Sverige är svaret tydligt: Vi är och ska fortsätta att vara pådrivande för frihandel, konkurrenskraft och öppna marknader. Mer än hälften av vår bnp är kopplad till export. Det handlar om hundratusentals svenska jobb i industrin, tjänstesektorn, techbranschen och småföretag runt om i landet, för att nämna några.
Det är inte svårt att konstatera att en stängd värld ger förlorare. Det ska understrykas att vårt land valt frihandel utifrån att vi har en stark ekonomi, konkurrenskraftiga företag och förmåga att hantera risker. Med andra ord har Sverige gjort ett strategiskt val.
Handelspolitik börjar här hemma. Därför har regeringen den 1 december 2023 tagit fram en strategi för handel och investeringar. Den stärker svensk konkurrenskraft i en osäker värld. Strategin bygger på ett tvärsektoriellt arbete, där handel kopplas samman med innovation, klimat, digitalisering och industripolitik eftersom handel i dag genomsyrar hela ekonomin.
Samtidigt har regeringen inrättat ett regelråd för att stärka arbetet med regelförenkling utifrån att minska företagens administrativa bördor. Ett implementeringsråd har också inrättats för att motverka överimplementering av EU-lagstiftning så att svenska företag inte får sämre villkor än sina europeiska konkurrenter.
Det handlar ytterst om konkurrenskraft och om regelbaserade villkor. Sverige står tydligt upp för fri, hållbar och regelbaserad handel. Europeiska unionen och de muskler vi har tillsammans spelar en avgörande roll. Sverige är en stark handelsnation, men vi är också beroende av EU:s gemensamma tyngd. Genom EU får vi muskler att förhandla med världens största ekonomier. Därför driver Sverige på för fler frihandelsavtal.
EU förhandlar med flera viktiga ekonomier, bland annat Indien, Indonesien och Australien. Arbetet fortsätter också om avtalet med Mercosur, vilket är strategiskt viktigt både för att öppna nya marknader och för att minska sårbarheter i globala värdekedjor.
I en mer osäker värld behöver Sverige lägga äggen i flera korgar. Samtidigt är det multilaterala handelssystemet viktigare än på länge. Sverige arbetar aktivt för att stärka världshandelsorganisationen WTO, inte minst för att få ett fungerande tvistlösningssystem på plats igen.
Handel ska avgöras genom regler, inte genom maktpolitik eller eskalerande tullkonflikter. Detta är avgörande för svenska företag, som är beroende av stabila och förutsägbara villkor. Men handelspolitik handlar inte bara om stora globala avtal, utan den handlar också om att företag faktiskt ska kunna använda möjligheterna. Här hemma spelar Kommerskollegium en viktig roll som den myndighet som har ett särskilt stort ansvar för att hjälpa företag att förstå regelverk och navigera på internationella marknader.
Parallellt arbetar regeringen med initiativet Made with Sweden, som stärker svenska varumärken, innovation och exportmöjligheter på globala marknader. Tillsammans med Team Sweden – där ambassader, myndigheter och näringsliv samverkar – öppnar detta dörrar för svenska företag och hjälper dem att konkurrera på nya marknader.
Fru talman! Sverige ska vara en stark röst för öppen handel i en tid när världen blir mer sluten. Vi arbetar för att stärka konkurrenskraften genom bättre regelverk. Vi arbetar med att påverka i EU och i globala organisationer för att skapa goda villkor. Och vi arbetar med att bygga bredare handelsrelationer för att minska sårbarheten i en osäker omvärld. Det är så vi stärker svenska företag, svenska jobb och Sveriges roll som global handelsnation.
Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
Fru talman! Precis som ledamoten konstaterade har handelspolitikens strategiska betydelse ökat den senaste tiden. Moderaterna har de senaste veckorna äntligen kommit till slutsatsen att Donald Trump inte är Sveriges bästa vän och att hans politik skadar våra relationer. Vägen till den punkten har varit ganska lång och krokig, men till slut har ni äntligen kommit fram. Även om det inte alltid är de starkaste och kraftfullaste uttrycken som ni tar fram ur verktygslådan markeras det nu ändå mot Trumps politik.
Efter Trumps tillträde har han vid upprepade tillfällen hotat Europa med tullar. För att motverka detta skickades EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Skottland och Trumps golfbana i samband med en semester som Trump hade där. Efter mötet hade Ursula von der Leyen med sig en servettskiss där USA fick vad man ville och EU i praktiken inte fick någonting. Många politiker både till vänster och till höger har kritiserat denna överenskommelse.
Men när Trump ännu en gång hotade Grönland och Danmark fick Grönland och Danmark stöd av andra länder, inklusive Sverige, och det blev stopp i processen för att ratificera handelsavtalet mellan EU och USA. Ändå tog det inte lång tid efter detta förrän Moderaterna började drömma om en ratificering av avtalet så fort tullchocken och det akuta militära hotet mot Grönland var borta. Då ville Moderaterna på nytt ha ett handelsavtal med USA.
Men bedrövelsen tog inte slut där. Nu när INTA-utskottet i Europaparlamentet skulle titta på frågan i veckan fick Trump feeling igen och ville införa nya tullar, nu på 15 procent, mot Europa. Han har inte följt handelsavtalet en enda gång. I går kom nyheten att man på nytt stoppar ratificeringen.
Fru talman! Varför i hela världen vill Moderaterna ha detta dåliga handelsavtal med USA så snabbt som möjligt?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för frågan.
Det är inte så att Moderaterna, regeringen eller Sverige är emot USA. Det är administrationen och Trump som agerar, inte USA som land. Många företag har affärer med USA. Det framgick i ett annat replikskifte att det är viktigt att arbeta för att affärerna också ska fungera. Därför vill man ha handelsavtal.
Vi arbetar hela tiden för att få på plats frihandelsavtal med länder. Vi tror att handel är en väg framåt också för att skapa kontakter och gemenskap och utveckla utbyten som leder till positiva saker.
I det läget får man balansera vad som händer och vilka verktyg som ska användas som kan påverka någon som man uppfattar går i fel riktning och hela tiden driver på mot tullar. Samtidigt vill man förändra världen så att man kommer tillbaka till en ordning med en fungerande regelbaserad handel. Det är svaret.
Fru talman! Avtalet undertecknas med Trumpadministrationen. Det är inte någon annan än Trump som man har förhandlat avtalet med. Trump bryter mot överenskommelsen gång på gång, nu senast häromdagen. Moderaterna och EPP-gruppen uttalar att man ändå vill gå vidare med ratificeringen av avtalet. Jag förstår inte logiken.
För mig är slutsatsen att vi måste minska beroendet av USA för att garantera de värdekedjor som finns och en stabil efterfrågan. Vi behöver hitta nya globala produktions- och handelsmönster, och vi ska göra oss mindre beroende av USA. Vi har varit kritiska mot handelsavtalen eftersom de skadar europeisk industri och vårt jordbruk, och det leder till ett ökat beroende av USA.
I avtalet konstateras bland annat att Europeiska unionen har för avsikt att avskaffa alla tullar mot industrivaror från USA. Samtidigt ger man förmåner till USA på ett brett spektrum av varor, från nötter till fläskkött och bisonkött. För USA är det generellt 15 procent på alla EU-produkter när det är i princip noll för USA. Det kan skada vår jordbrukssektor och vår förmåga till självförsörjning.
En del av uppgörelsen är att Europa ska köpa amerikansk fossil energi för 750 miljarder dollar över tre år. Man måste ändå kunna ifrågasätta realismen i detta. Det här står helt uppenbart i strid med våra klimatmål, och det ökar vårt beroende. Det kräver betydande investeringar för att fyrdubbla energiimporten från USA, i ett läge där vi behöver minska vårt beroende av fossil energi och av USA.
I avtalet står det också att vi ska köpa mer militär utrustning och försvarsmateriel, i en tid då vi behöver stärka vår egen säkerhet och minska vårt militära beroende av USA. Då vill Moderaterna bygga in detta i handelsavtalet.
Fru talman! Jag förstår inte motiven.
Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.
Det ena förtar inte det andra när vi talar om frihandel. Vi kan både driva frihandelsavtal med ett land och göra avtalet framåtskridande för att komma till ett annat läge än det vi i dag befinner oss i. Avtalen har tjänat oss väl, och det tror vi att de ska göra även i fortsättningen.
Jag ser inte USA som en fiende. Tvärtom! Vi har omfattande handel med Amerika. Håkan Svenneling anser att vi borde söka oss någon annanstans. Det gör regeringen genom att lägga äggen i flera korgar. Regeringen driver på för att skapa relationer med andra länder och bygga handelsavtal. Samtidigt byggs handelsavtal med EU för att komma framåt. Det ena förtar inte det andra.
Om Sverige ska vara ett litet öppet land där vi tror på handel måste vi tillåta andra att skicka sina varor hit. Vi kan inte begära att vi ska skicka våra varor ut i världen och att alla ska tycka att det är fantastiskt utan att de får något tillbaka. Frihandel är viktigt.
Även om det inte hjälper i sak har EU tullar mot USA. Det är inte så att de enbart finns på en sida. Vi ska ha det med oss när vi tittar på frågan.
Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för anförandet!
Jag har två frågor till Moderaterna och Ann-Charlotte, fru talman. Jag hör regeringen och finansministern uttrycka att vi har en Trumpsäkrad ekonomi. Samtidigt sägs det att det är tomt i våra lador, och vi har en arbetslöshet på 9 procent och en ungdomsarbetslöshet på ungefär 25 procent. Under mandatperioden har vi också sett stora volymer av varsel och konkurser. Vi får väl gå tillbaka decennier för att hitta motsvarande siffror.
Min fråga till Ann-Charlotte Hammar Johnsson är: Vad betyder Trumpsäkrad ekonomi?
Det finns samtidigt en snedvriden konkurrens från Kina när det gäller stålet, vilket har drabbat 90 000 jobb mellan 2008 och 2023. Vilka åtgärder anser ledamoten att man behöver vidta för att komma till rätta med den snedvridna konkurrensen?
Fru talman! Jag vet inte om ledamoten Jonsson lyssnade på debatten tidigare i dag i andra kommittéer och utskott. Där kom man utanför den egna debatten om handeln. Det gör vi kanske här nu också. Det är därför jag lyfter upp det.
Man ska komma ihåg var vi kommer från, när det gäller den fråga som Mattias Jonsson nu lyfter upp. År 2022 var inflationen väldigt hög. Vi har alltså tagit oss från en plats där vi hade höga bränslepriser, enormt höga elpriser och så vidare. Det har det arbetats med längs vägen.
Retoriken som Socialdemokraterna använder om att det är tomt i ladorna är inte vår retorik. Det är er retorik, Mattias Jonsson. Det är det jag menar med valrörelse.
Vi har valt att använda ett reformutrymme för att göra reformer. Det är på den vägen vi rör oss. Vi har gjort historiska investeringar i infrastrukturen, inte minst i upprustning och reparationsskulden som ligger långt tillbaka. Vi har gjort stora satsningar på forskningspropositionen, rustat upp försvaret och sänkt skatter, så att det blir mer kvar i plånboken brett, även om Socialdemokraterna påstår något annat.
I en globalt osäker tid har vi stärkt svensk ekonomi. Vi har brutit lågkonjunkturen. Vi kom från en plats långt ned och är nu på en plats högt upp. Man påstår att vi har hög arbetslöshet. Ja, det har vi i jämförelsetalen i Europa. Men tittar vi på vårt eget land och plockar bort de personer som inte är arbetslösa enligt vår egen statistik, det vill säga ungdomar som är i arbetsför ålder men som kanske går på universitetet och jobbar på somrarna och har andra jobb och så vidare, ser vi att den sjunker märkbart. Jag tycker att det är viktigt att ta med den aspekten, eftersom det påverkar hur vi ska hantera de frågorna här hemma.
Fru talman! Min tolkning är att Trumpsäkrad ekonomi innebär skattesänkningar, reformer och lånat reformutrymme.
Jag hörde inget svar om Kina och de dumpade priserna på stål. 90 000 jobb och 25 procent av arbetskraften i stålindustrin har försvunnit. Ståltillverkningen i Vikmanshyttan, som har funnits i 500 år, har slagit igen.
Det har inte funnits någon skyddsmekanism mot det billiga kinesiska stålet. Men nu har det fattats ett beslut på EU-nivå för att hantera överimporten. Det är en tullkvot på 18 miljoner ton. Den är viktig och något som stålindustrin har krävt i över tio år. Äntligen har den kommit på plats.
Jag noterar dock att Moderaterna i berört utskott i Europaparlamentet röstade nej till den här tullkvoten, som säkrar jobb i Sverige och Europa, för att hantera de dumpade priserna från det kinesiska stålet.
Min fråga blir fortsatt: Vad vill Moderaterna? Och varför röstade Moderaterna nej till tullkvoten för att hantera den snedvridna konkurrensen?
Fru talman! När det gäller socialdemokraten Mattias Jonssons uttryck om Trumpsäkrad ekonomi skulle jag säga att det handlar om att kunna hantera tullar. De är hanterbara, även om det är något vi inte önskar. I botten av detta ligger att vi vill ha frihandel och hela tiden arbetar för att kunna ha öppna ekonomier. Det tjänar vårt land väl.
Att det finns stor påverkan från andra håll i världen leder till exempel till att företag som har varit i Kina får problem med var de hör hemma och om de ska betala inom EU eller mot länder som Kina. Man arbetar för att hitta lösningar på det. Man kanske pratar med näringslivet, som svarar: Det här kan vi klara, och det här klarar vi inte.
Mattias Jonsson målar upp en mörk bild av att allting är fel, att man inte kan göra så här och att något borde ha gjorts för länge sedan. Det är spännande. Om saker och ting och mycket som man tycker inte stämmer nu hände för tio år sedan, varför gjorde inte den socialdemokratiska regeringen någonting då? Det skulle jag vilja veta, men eftersom detta var slutrepliken får jag inte svar på det.
