Ann-Charlotte Hammar Johnsson

Fru talman! Vi kan börja med detta med den osäkra värld som vi lever i.

Om du har olika besked olika dagar i en värld som förändrar sig, kanske inte så snabbt i aktivitet men i retorik, behöver du också ta ställning till detta.

Jag delar inte ledamotens idé om att Sverige på något vis ska skruvas åt. Det är det som Socialdemokraterna har drivit: att man hemma ska göra så mycket att man kväver och skruvar åt sitt eget näringsliv. Det är förslag som gör att man ska gå före. Man ska göra saker och ting som gör att det blir så byråkratiskt och regelbaserat att det blir svårt för de små och medelstora företag som ni säger att ni värnar att gå framåt.

Därför är jag väldigt tacksam för att vi har en borgerlig regering som just nu sitter vid rodret och styr i den här oroliga tiden. Det man har sagt är precis det som man säger till andra: Sverige först – någonting annat är oacceptabelt.

Här gäller det att få med sig näringslivet och att göra smarta förslag som gör att man kan komma framåt. Konkurrenskraft kommer att vara ett ord som följer med oss hela vägen. Det är det vi arbetar med i EU. Det är det vi arbetar med när det gäller handelsavtalen där. Vi driver på för att ha kvar frihandeln i en väldigt gungande värld. Vi arbetar för att WTO ska kunna upprätthålla sitt arbete och fortsätta. Att hålla i och hålla ut är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Handelspolitiken är vi eniga om. Jag hoppas att Socialdemokraterna står fast vid detta med frihandel, konkurrens och en regelbaserad värld.

Fru talman! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan!

Det är väldigt olika från dag till dag. Det är klart att en regering sitter med en panel av olika tankar om hur man ska ta sig framåt i olika lägen när det gäller var detta kommer att landa. Vi ser att ett land som vi har väldigt mycket handelsförbindelser med, det vill säga USA, på daglig basis gör olika uttalanden som man ska förhålla sig till.

Det kommer att presenteras ett förslag från regeringen, när den dagen kommer, om exakt vad som kommer att hända.

Med det sagt gör man de här bilaterala avtalen. Sverige står alltså inte stilla, utan man skaffar sig olika ben att stå på så att man inte är beroende av en väg framåt. Det är det som är det viktiga för Sverige. Det är så Sverige har arbetat hela tiden och kommer att fortsätta att arbeta.

Fru talman! Handelspolitik är på agendan. Detta är ett motionsbetänkande.

Handeln har historiskt varit en av de viktigaste motorerna för Sveriges utveckling och välstånd. Den har skapat jobb, tillväxt och innovation men också vänskapsband mellan länder, vilket i sin tur bidragit till fred och stabilitet. I en tid av global oro, med krig i vårt närområde och växande protektionistiska strömningar, är det viktigare än någonsin att stå fast vid principerna om frihandel och öppenhet.

Sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995 har vår ekonomi utvecklats starkt. Över 60 procent av vår utrikeshandel sker i dag med andra EU-länder. EU:s inre marknad har gjort det möjligt för svenska företag att växa, exportera och konkurrera internationellt.

Under 2023 exporterade Sverige varor för över 1 150 miljarder kronor till andra EU-länder. Det är viktigt att vi påminner oss om detta. Trots en sviktande global efterfrågan har svenska exportföretag visat stor motståndskraft och bibehållit en exportandel på 1 procent av den globala marknaden. Detta är ingen slump utan ett resultat av en målmedveten politik där vi moderater har varit drivande. Vi har konsekvent arbetat för att stärka den inre marknaden och undanröja handelshinder.

Att vara en del av EU innebär att vi har tillgång till en marknad med över 400 miljoner konsumenter. Våra företag slipper tullar, onödiga handelshinder och byråkratiskt regelkrångel när de exporterar varor och tjänster till andra medlemsländer. Detta ger oss styrka och stabilitet men också inflytande. Men det finns såklart mer att efterfråga.

I en tid då protektionistiska vindar blåser allt starkare globalt kan vi inte ta dessa framgångar för givna. Därför är det viktigt att vi har en regering som aktivt driver på för att stärka EU:s konkurrenskraft och förhandlar fram nya frihandelsavtal. Ett ekonomiskt starkt Europa är inte bara bra för vår välfärd – det är en förutsättning för vår säkerhet och stabilitet i en alltmer orolig omvärld.

I en värld där olika och ofta självmotsägande besked uttalas från USA har regeringen arbetat med att främja frihandel tillsammans med EU. Det har lett till avslutade förhandlingar om ett efterlängtat handelsavtal med Mercosurländerna, det vill säga Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Man har också fått till ett moderniserat avtal med Mexiko. Dessa avtal öppnar nya marknader för svenska företag och skapar nya möjligheter för export och investeringar tillsammans med dessa länder.

I en tid då USA:s handelsstrategi verkar förändras dagligen och globala handelshinder riskerar att öka är det avgörande att vi fortsätter att arbeta med bilaterala avtal. Den moderatledda regeringen ser som sagt vikten av att få till fler frihandelsavtal. Ett sådant är ett frihandelsavtal mellan EU och Indien, som är en central aktör i det globala ekonomiska landskapet och en nyckelspelare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är också bra att vi fördjupar vårt samarbete med Japan, en viktig handelspartner och allierad. Sveriges medverkar vid världsutställningen i Osaka 2025, och detta ger en plattform för svenska företag, som får en unik möjlighet att visa upp sina innovationer och stärka sin konkurrenskraft i Asien.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att stärka Sveriges närvaro internationellt. Våra ambassader och konsulat är inte bara diplomatiska symboler; de är verktyg för att främja svenska intressen, stödja våra företag och skapa samarbeten.

Det har öppnats ett nytt generalkonsulat i Houston, Texas – en av USA:s mest dynamiska tillväxtregioner, med starka kopplingar till energi, försvar, it och life science.

Sedan den 1 januari 2024 finns även ett svenskt generalkonsulat i San Francisco, hjärtat i världens femte största ekonomi. Delstaten har länge utgjort ett nav för teknologisk innovation, grön omställning, forskning och industriutveckling, it-industri, AI med mera.

Det sker också en etablering av center för kulturella och kreativa branscher som dataspel, mode, film, design och musik. De svenska intressena i delstaten är stora och växande. I dagsläget finns över 100 svenska företag representerade, vilka tillsammans skapar fler än 44 000 arbetstillfällen i Kalifornien.

Fru talman! Genom att uppgradera generalkonsulatet i Bryssel till ambassad understryker vi Belgiens betydelse som nyckelpartner i EU. Öppnandet av en ambassad i Senegal stärker vår närvaro i fransktalande Västafrika, en region med en växande ekonomisk potential.

Sverige arbetar aktivt inom Världshandelsorganisationen, WTO, för att främja en regelbaserad global handel och lösa handelskonflikter, men i en tid av ökad protektionism och globala osäkerheter är det också viktigt att vi arbetar parallellt med de bilaterala handelsavtalen. Det ger oss fler ben att stå på och säkrar svenska företags möjligheter att nå nya marknader.

För att Sverige och Europa ska förbli konkurrenskraftiga krävs smarta regleringar, inte fler hinder. Därför har den moderatledda regeringen infört ett implementeringsråd som ska säkerställa att EU-regler inte överimplementeras i landet – det är det vi kallar gold-plating – så att svenska företag får en större arbetsbörda än sina konkurrenter. Det ska de alltså inte ha.

Man har också instiftat ett förenklingsråd, som precis har startat, där experter kontinuerligt ska arbeta fram förslag för att minska byråkratin som tynger svenska företag. Detta är särskilt viktigt för våra små och medelstora företag, som vi kallar för SME, som ofta saknar resurser för att hantera komplexa regelverk. Dessa företag är ryggraden i vår ekonomi, och deras vardag försvåras när nya regler läggs på redan existerande regler och byråkratin växer okontrollerat.

Vår linje, fru talman, är att regelverk ska vara förutsägbara och så enkla som möjligt. Det är målet.

Bistånd och handel är två sidor av samma mynt. Svenskt bistånd spelar en viktig roll för att förbättra levnadsvillkor, men vi ser också en möjlighet att skapa synergier mellan bistånd och handel. När länder kan bedriva handel skapar det inkomster och möjligheter till egna affärer som genererar utveckling.

Ett tydligt exempel är den gröna omställningen, där svenska företag ligger i framkant med innovativa klimatlösningar. Vi har också sett till att reformera biståndsagendan och stärka Business Swedens närvaro i låg och medelinkomstländer, just för att skapa de här synergierna mellan bistånd och handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverige kommer att ha ordförandeskapet i den gröna klimatfonden 2025. Det kommer att ge oss en möjlighet att effektivisera det internationella klimatbiståndet och samtidigt främja svenska företags klimatsmarta lösningar globalt. Detta är ett konkret exempel på hur vi använder vårt internationella engagemang för att både stärka svensk konkurrenskraft och bidra till en bättre värld.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Nej, Riksrevisionen var inte entydig, utan man tog upp komplexiteten och nyttorna som måste ligga i fokus. Sedan finns det något som politiken bestämmer, men man är inne på det här spåret med funktion och nyttor. Jag tycker att det är väsentligt att vi har detta som utgångsläge. Sedan kan man placera myndigheter runt om i landet, men det måste ändå vara det som ska åstadkommas som ligger i fokus. Det var väl den stora tanken.

Man beskriver också komplexiteten, som jag sa. Det är inte bara att tänka att vi ska ta myndighet A och lägga den på plats X, utan det måste finnas en större tanke. Myndigheten måste berätta vilka förutsättningar den har, som tidigare talare varit inne på. Det är också myndigheterna som vid olika tillfällen gör bedömningarna av vilka kontor som ska finnas och vilka förändringar som ska ske. Det är klart att man inte sitter på ett kontor och sätter streck över saker och ting. Det vet Monica Haider mycket väl.

Det finns inte heller någonting konstigt i att man effektiviserar sina verksamheter. Det gör ju alla regeringar – man lägger procent på saker och ting.

Fru ålderspresident! Jag tackar Monica Haider för anförandet. Jag tog replik på grund av det här med de statliga myndigheterna som ska utlokaliseras över landet. Det var inte alltför länge sedan vi fick en rapport från Riksrevisionen där den här politiska frågan lyftes. Det finns en ambition att få ut verksamhet i landet. Då är också frågan vad som händer och om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna.

När man tittar på exemplen där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamhet, till exempel om någonting annat har avlägsnats från en ort eller om man ska nyetablera, det vill säga lägga ut verksamhet, visar det sig ofta att det är bekymmersamt och att den arbetsmarknadsregion som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska eller demografiska förutsättningar. Det här är komplexa flyttar.

Jag hörde att det kom lite tankar om att det skulle vara dåligt att man har ett program för hela landet. Men då handlar det om sammanhållning och en strategi över landet i ett omvärldsläge som ser helt annorlunda ut än vad det gjorde för några år sedan. Jag tycker inte att det är så konstigt. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi funderar på hur man får bästa möjliga output på det som ska utföras hos myndigheten, så att dess funktion ligger i fokus för det man ska göra.

Sedan kan man lägga myndigheterna på olika orter. Men som sades i ett tidigare anförande blir det ofta så att de inte läggs där man kanske tycker att man har mest behov av att få någonting för att man ska få dit arbetskraft utan på orter där man ska få det att fungera med arbetskraft som ska komma dit och arbeta; det ska finnas en funktion hos myndigheten.

Fru ålderspresident! Varje parti bestämmer självt hur det vill lägga sina satsningar. Ledamoten Monica Haiders parti bestämde att projektet skulle pågå 2018–2024 och sedan utvärderas.

Sommaren 2026 kommer ett stort program där man ska titta över landsbygdsstrategin. Då har man väl tagit in all information som man behöver för att titta på det så att man kan anta en strategi som gäller här och nu men som också tar oss framåt i tiden. Det är där den ligger, så det är långt eller kort avstånd till saker och ting.

Det är bra att Monica Haider är på hugget och lite snabb i fötterna. Det gick inte så snabbt under den egna regeringen, men det är bra att man har stora krav på oss.

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Monica Haider, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Man kan prata om det mesta när det handlar om regional tillväxt. När ärendet tillkom hade vi en debatt som handlade om pengarna. Det var före jul. Sedan var det en centerpartist från Dalarna som sa att vi borde ha mer diskussion om Sverige i allmänhet, vitt och brett, och det var vad jag gjorde. Med detta sagt: Man kan spara saker till sådana här replikskiften.

När det gäller de 39 gleskommuner som hade ett stöd utgick det från ett projekt som varade i ett antal år, och sedan tog projektet slut. Projekt är till för att genom en insats göra en tanke till verklighet för att se hur det fungerar, och sedan ska det bli självgående.

När projektet är slut är det upp till dem som varit med att fortsätta sitt arbete. Det går alldeles ypperligt att göra detta, och det är så det är tänkt. Projekt ska inte vara på livstid, utan de ska övergå till något beständigt. Eller också bestämmer man sig för att det inte var någon bra idé, och då fortsätter det inte.

Fru ålderspresident! Det här är ett motionsbetänkande, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Låt oss för en stund föreställa oss att vi, likt Nils Holgersson, svävar högt över vårt avlånga land. Från denna utsiktspunkt ser vi ett Sverige präglat av bördiga jordbruksmarker i söder, täta skogar som sträcker sig genom hjärtat av landet, pulserande städer som driver innovation och tillväxt och en levande landsbygd där tradition och förnyelse går hand i hand.

För att binda samman vårt land och främja regional tillväxt är en robust infrastruktur avgörande. Regeringen prioriterar därför upprustning av befintliga vägar och järnvägar. Genom att förbättra dessa transportleder underlättar vi för människor att pendla till arbete och utbildning och för företag att nå sina marknader.

I ett land med Sveriges geografi spelar de regionala flygplatserna en särskild roll. De är inte bara viktiga för affärsresor och turism utan också för att säkerställa att även avlägsna regioner har tillgång till snabba transporter. Genom att stödja och utveckla dessa flygplatser stärker vi hela landets konkurrenskraft.

De sydliga delarna av Sverige utgör med sina rika jordar grunden för vårt jordbruk. Här produceras livsmedel av högsta kvalitet, vilket inte bara säkerställer vår inhemska försörjning och ger oss möjlighet att öka nivån för att komma upp i självförsörjningsgrad – jordbruket stärker Sverige och kan bidra till export och ekonomisk tillväxt. Det är därför av yttersta vikt att vi behåller kontrollen över hur ett livskraftigt jordbruk kan utvecklas. Vi vet att konventionella odlingar hos oss i Skåne håller barnmatsnivå. Ingen använder mer tillsatser än vad som är nödvändigt, och restprodukterna av spårämne är så ytterst små att de försvinner innan grödan skördas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det pågår mycket intressanta innovationer. En av dem är att ta vara på ärtans restprodukter, som blir en ny produkt hos en annan entreprenör i en kedja av hållbarhet. Det pågår också ett arbete med att ta fram en vegetarisk produkt som inte kräver vatten i sin framställning. Den ska sedan användas för att tillaga till exempel en god ”köttfärssås”. Det här är spännande och viktiga områden inom livsförsörjningen framåt.

Det svenska jordbruket står inför en avgörande omställning, men den måste genomföras med både ekonomisk och miljömässig klokskap. När investeringskostnaderna för klimatomställningen uppskattas till mellan 80 och 85 miljarder kronor, med årliga tillkommande kostnader på 10–11 miljarder, krävs en ansvarsfull politik som värnar både klimatet och konkurrenskraften.

Vi moderater ser ljusglimtar. Jordbruksverkets senaste prognoser visar att kostnaderna för insatsvaror och tjänster väntas minska. Det var inte vad som sades i den tidigare debatten. Men kanske får vi ändå ned priserna på energi och gödsel. Detta ger oss ett andrum att genomföra omställningen på ett klokt sätt. Sveriges unika förutsättningar med vårt klimat, teknologiska framsteg och bördiga jordar ger oss en stark grund att stå på.

Men vi måste göra det rätt. Precis som i vår energipolitik står vi för en linje där klimatåtgärder genomförs med fokus på innovation och kostnadseffektivitet, inte genom tvång och överreglering. Omställningen måste ske i samklang med dem som faktiskt driver Sveriges jordbruk, inte över deras huvuden.

När vi rör oss genom Småland och norröver ser vi de vidsträckta skogarna, som inte bara är en del av vårt landskap utan också en hörnsten i vår ekonomi och kultur. Sveriges skogsägare har under generationer visat att de kan kombinera produktion och hänsyn till miljön. Det är därför avgörande att vi behåller nationell kontroll över skogspolitiken och inte låter EU:s skogsstrategi inkräkta på vår suveränitet. Moderaterna står fast vid att skogsbruket ska styras av svenska intressen och kunskap.

Våra städer är motorer för innovation, utbildning och ekonomisk tillväxt, men deras framgång är oupplösligt kopplad till en levande landsbygd. Genom förstärkning av infrastrukturen såsom upprustning av vägar och järnvägar, som jag tidigt nämnde, säkerställer vi effektiva kommunikationer mellan stad och landsbygd och skapar de förutsättningar som hela Sverige behöver för att blomstra. Detta inkluderar våra viktiga flygplatser.

En stabil och hållbar energiförsörjning är en förutsättning för både industriell utveckling och den gröna omställningen. Södra Sverige har stått inför stora utmaningar gällande elförsörjningen, vilket påverkar både hushåll och företag. Regeringen har därför beslutat om åtgärder för att stärka elsituationen i södra Sverige, bland annat genom investeringar i elnätet och Kraftlyftet.

Kraftlyftet är regeringens nya smarta satsning för att stärka elsystemet där det behövs som mest. Genom att investera i lokal elproduktion och energilagring, med start på 100 miljoner kronor 2025 och en ökning till 400 miljoner per år från 2027, skapar vi trygghet i elsystemet. Ett konkret exempel är stöd till kraftvärme som ger viktig stabilitet i områden med akuta effektbehov. Dessa insatser är nödvändiga för att säkerställa att regionen kan fortsätta att vara en drivkraft i Sveriges gröna omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det finns de som ifrågasätter kärnkraftens plats i vår energimix. Vi moderater ser den som nödvändig, vilket är en åsikt som vi delar med en majoritet av riksdagen. Kärnkraftens egenskaper gör att landet kan säkerställa en stabil och koldioxidfri elproduktion. Den kompletterar förnybara energikällor som vind och sol och ger oss den baslast som krävs för att möta både dagens och framtidens energibehov.

För att främja lokal produktion och entreprenörskap har riksdagen beslutat om skattesänkningar för små bryggerier. Från och med den 1 juli 2025 kommer oberoende bryggerier som producerar upp till 3 miljoner liter öl per år att få en sänkning av alkoholskatten med upp till 50 procent. Detta initiativ syftar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter och stimulera lokal företagsamhet.

Regeringen har dessutom beslutat att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Från den 1 juni 2025 kommer mindre producenter att kunna sälja sina produkter direkt till konsumenter på plats, vilket förväntas stärka besöksnäringen och ge konsumenter möjlighet att köpa med sig exempelvis en flaska vin direkt från vingården.

Regeringen har därför tagit beslut om att sänka skatten för vissa bryggerier. Det blir toppen att vi får lite mer frihet i vårt land och möjlighet att stärka besöksnäringen.

Sammanfattningsvis ser vi, genom att likt Nils Holgersson betrakta vårt land från ovan, ett Sverige där städer och landsbygd samverkar, där jordbruk och skogsbruk är centrala pelare i vår ekonomi och där nationellt självbestämmande är avgörande för att bevara våra unika förutsättningar.

Moderaterna arbetar för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och utvecklas, med respekt för våra traditioner och med sikte på framtidens möjligheter.

Med detta, fru ålderspresident, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

På Skolverkets hemsida står följande: "Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen."

Men när jag möter föräldrar och elever i våra kommunala skolor vittnar de om att Noa, Hugo, Elsa och Alma i betygssamtal får veta att de inte får det betyg som de har arbetat sig till. Motiveringen kan vara att man är rädd för att eleven inte ska hålla betyget. Det kan också handla om att man får det första betyget och så småningom ska jobba sig fram.

Detta är inga kriterier som finns. Vi vet att lärare rör på sig, att elever byter skola, att lärare blir sjuka, att det kommer vikarier som inte ändrar betyg och så vidare.

Min fråga är vad regeringen gör för att säkerställa att elever får rättvisa betyg.

Fru talman! Angående sjukvården - den röda linjen genom landet - och att det kostar mer blir det längre köer med Socialdemokraterna. Det är inte så att regeringen inte har tillfört medel. Det har vi gjort.

En resa som man måste göra om man vill ha regionala parlament är att man måste sköta sitt uppdrag och dra nytta av det man har. Det finns överbyggnader, och det finns andra sätt att arbeta som man bör ta vara på. Detta får regionerna ta tag i. Jag kan bara konstatera att Stockholm är ett exempel som tydligt visar på skillnaderna mellan en moderatledd region och en socialdemokratiskt ledd region.

Jag vill avsluta med att ta upp vuxenskolan, som var på tapeten tidigare. Jag tog upp exemplet att utbildning sammanförs och att man kan resa in från landet för att få en utbildning på ett ställe. Som sagts tidigare är det viktigt att en utbildning ger jobb så att det inte blir en utveckling där folk bara sätts på skolbänken. Det är viktigt att det ges arbetsmöjligheter efteråt. Det är därför vi styr om och styr rätt när det gäller utbildning.

Fru talman! Jag tackar Isak From för frågan.

Det finns väl aldrig några garantier för någonting, så det vore märkligt om jag kunde garantera någonting här och nu eller över huvud taget. Det kvittar om det är fråga om offentlig sektor eller privat sektor. Det har inte med saken att göra.

Bilprovningen är såld. Utförsäljningar är detsamma som rea; vi säljer bolag.

Allt detta är nytt, men det som har sagts hitintills är att det ska bli en utökning på landsbygden. Vi får följa frågan, och det ska inte vara annorlunda nu än tidigare. Det är målet. Det är bara positivt om det blir bättre.

Efter att ha besvarat frågan väljer jag att återgå till Isak Froms tidigare frågor. Det var bland annat tal om sjukvård mitt i allt, och jag tyckte att den delen var intressant. Isak From nämnde att Sverige har försatts i en vårdkris. Så kan det inte vara. I så fall är det fråga om regionala kriser.

Låt oss titta på exemplet från Isak Froms parti och Stockholm. Vi kan konstatera att en mångfald av saker och ting har monterats ned. Tidigare fanns valfrihet. Den har minskat. Det fanns inga vårdköer, och nu har de ökat i omfattning.

Bussarna blir färre, skatten blir högre och ekonomin försämras. På vilket sätt är detta regeringens fel? Det går som en röd tråd genom regionerna. Man har tillfört medel tidigare. Några klarar uppdraget, medan andra inte klarar uppdraget. Här verkar det vara så att i socialdemokratiskt styrda delar av Sverige är det sämre utfall än i moderata delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Regeringens budgetförslag för 2025 tar fasta på de stora utmaningar och möjligheter som vår nation står inför, och vi debatterar nu utgiftsområde 19 Regional utveckling som är en väldigt liten del av det hela.

Detta smala utgiftsområde krokar i en bredd av politikområden. Inte minst Riksrevisionens rapport om den regionala tillväxtpolitiken har pekat på svårigheterna att avgränsa vad som är regional utvecklingspolitik och vad som inte är det, eftersom en mångfald av alla politikområden på ett eller annat sätt påverkar förutsättningarna att bo, leva och verka i landets alla delar. Det är något som vi har fått ta del av här.

Riksrevisionens rapport från 2022 kom med ett antal rekommendationer. En sådan är möjligheten till gemensamma uppdrag. Samverkan och synergieffekter skulle uppnås. Detta har den nuvarande regeringen tagit fasta på. Man vill jobba tvärsektoriellt med regional tillväxt för att nå nya möjligheter.

Detta sker genom att regeringen med förslag om att stärka samverkan mellan statliga och lokala nivåer går i linje med att samla aktörernas uppdrag till en helhet. I dessa sammanhang har regeringen till exempel gett flera myndigheter i uppdrag att 2025 och 2027 redovisa hur deras verksamhet har bidragit till målen för den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken och hur verksamheten har varit av betydelse för EU:s sammanhållningspolitik.

Det är viktigt att mäta det som görs och se vad det ger för effekter för den konkurrenskraft och tillväxt som är så viktig för AB Sverige och för oss som bor, lever och verkar här. I det arbetet har Tillväxtverket en central roll med anvisningar, analyser, redovisningar, samordning, metodutveckling och lärande för statliga myndigheters uppgifter inom regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik.

Tillväxtverket har tillsammans med Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att, utifrån myndigheternas ansvar, erbjuda regionerna stöd som strategisk planering genom bland annat ökad kunskap och utvecklad samverkan i det regionala utvecklingsarbetet.

Regeringen har också gett Tillväxtverket ett uppdrag att stödja länsstyrelserna att utforma och genomföra kompetenshöjande insatser för bättre myndighetskontakter med företag. Det ingår att bidra med kunskap om förenkling och företagens förutsättningar, något som är grundläggande för oss moderater. Uppdraget ska redovisas senast i december 2026.

Menar vi allvar med att konkurrenskraft och tillväxt är viktigt är det också viktigt att våra myndigheter går åt samma håll och inte bromsar och försvårar. Myndigheterna ska vara en del av lösningen för vårt näringsliv.

Fru talman! Resurserna måste användas mer effektivt. Till exempel har regeringen aviserat en effektivisering av vissa regionala stöd, och det är bra. Skattebetalarnas pengar måste gå till projekt som skapar verklig tillväxt och jobb, inte till administration. Utformningen av regleringsbrev är också viktigt i sammanhanget.

Rent fysiskt är det avgörande att människor kan resa och varor transporteras. För att det ska kunna ske på ett konkurrenskraftigt sätt behövs alla transportslag, inte minst flyget, i vårt avlånga land. Det är i vardagen vi märker hur det hänger ihop, och vi som pendlar i veckorna möter människor som reser till jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

I min grannkommun Svalöv erbjuds en eftertraktad svetsutbildning. Dit reser yrkesverksamma in från landets olika regioner - senast från Norrbotten - för att tillgodogöra sig utbildningen. Detta är för mig ett gott exempel på hur vårt land skapar nytta för alla när vi kan samla utbildning och leverera påbyggnad av utbildning. Precis på det sättet anser jag att man ska ta till vara och maximera effekt och nytta.

Killarna som var på resa berättade att de skulle få fantastiska möjligheter i framtiden på jobbet, även inkomstmässigt, med denna utbildning. Allt kan inte finnas överallt, men alla kan få del av kunskap för att höja kompetensen.

Fru talman! Med regeringens politik utökas nu stödmöjligheterna till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i landet. Det sker med hjälp av en ny förordning som innebär en möjlighet att få stöd.

En viktig del i arbetet med att stärka landsbygden är att stödja de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna. På detta område kan jag ge exempel på debatter som hölls med ansvarigt statsråd i den förra regeringen, exempelvis om pumpar och drivmedelsstationer. Det fanns 1 miljard i avsatta medel för att öka möjligheterna för dem att ställa om. Det var små mackar utan mycket utrymme. Det fanns restriktioner kring medlen, och man började erbjuda dem via landsbygdsprogrammet. Det innebar att de fastnade i statsstöd, vilket i sin tur gjorde att de inte kunde betalas ut. Därmed gick tiden. Sedan infördes medel till regionerna, vilket innebar att de kom att konkurrera med andra saker som landsbygden skulle behöva.

Samtidigt kan vi se framför oss ett läge där vi kan ta exemplet Abisko, som ligger långt från Norge och tio mil från Kiruna. Abisko skulle kanske stå utan drivmedelsstation. Hur skulle det då bli med hemtjänsten som ska köra alla dessa mil? Det skulle inte fungera i vardagen.

Vi har också diskuterat hur EU-medel påverkar. Om du redan har investerat i en sak för din lanthandel eller station kan det innebära att du inte får pengar för något annat syfte. Det här är ett exempel där det är viktigt att myndigheter gör rätt från början, så att det går att ta vara på möjligheterna.

Låt mig återgå till budgetområdet Regional utveckling. Det finns ett tydligt mål, nämligen att stärka villkoren för att bo, verka och leva i hela landet - från glesbygd till storstäder.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stark lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Det finns fyra huvudområden, och man inser lätt att det blir politik för alla utgiftsområden. De kopplar på längden och bredden.

Med Moderaterna i spetsen vill vi se en regional utvecklingspolitik som inte bara fördelar resurser utan som också bygger frihet och framtidstro i hela landet. Låt oss ge människor och företag möjligheten att lyckas från norr till söder och från stad till landsbygd. För att det ska bli verklighet krävs tydliga prioriteringar, nämligen ett företagsvänligt klimat, en välfungerande infrastruktur och en effektiv stat som stöder, inte hindrar, tillväxt.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag önskar alla en god jul.

(Applåder)

Fru talman! När det gäller köpkraften är Sverige ett litet, exportberoende land som säljer till en värld som befinner sig i upp- och nedgång. Vi har valet i USA med hela den resan, och vi har Kina och exporten till Tyskland, som är vårt stora försäljningsland. Vi har också haft elpriser som har påverkat läget.

Den här regeringen har kompenserat de barnfamiljer som Isak From nämner. Man har ökat barnbidrag och så vidare för att göra det bättre i en svår tid med inflation, och man har bekämpat inflationen så att inte de höjda bidragspengarna skulle försvinna från dessa familjer och göra det dyrare.

Jag skulle också vilja ta upp de 39 kommunerna som Isak From nämner och som det har gått så illa för eftersom de inte har fått mer medel. Man kan i så fall fråga sig varför Isak From och hans regering inte tillförde mer medel. Det här var ett projekt. Ibland glömmer Socialdemokraterna att ge hela bilden. Det här var ett projekt för att bygga upp en organisation för att hjälpa näringslivet från 2018 till 2024. Det är sex år. Någonstans tar projekt slut, och man övergår till att vara självgående. Är man inte det får Isak From och hans regering tillföra mer medel.

Nu kommer det en utredning och ett förslag om att titta på helheten när det gäller regional tillväxt och hur man ska kunna använda de synergieffekter som ledamoten själv var inne på i sitt anförande. Hur får man så bra nytta som möjligt från dessa synergieffekter?

Fru talman! Tack, ledamoten Isak From, för anförandet!

Det finns mycket man kan säga. Man kan börja med att konstatera att det kanske bara behövs ett utskott i Sveriges riksdag under nästa års debatter, eftersom allt som är möjligt att framföra kommer in här.

Jag ska försöka beta av några frågor.

Jag börjar med detta med att Sverige och dess befolkning har blivit fattigare. Regeringen tog över när inflationen ökade. Den har varit uppe i 10 procent. Isak Froms regering ville elda på. Man ville ge mer pengar i ett läge där de skulle ätas upp och brännas. Det var ungefär som att slänga dem på ett bål.

Jag skulle därför vilja fråga Isak From var han tror att vi hade stått i dag med en sådan politik. Hur hög hade inflationen blivit? Hade vi kunnat få ned den?

Den här regeringen har ägnat sig åt att bekämpa inflationen för att göra det bästa möjliga för AB Sverige och för befolkningen.

Det andra jag skulle vilja ta upp med Isak From handlar om reduktionsplikten och drivmedel, något som också en tidigare ledamot var inne på. Socialdemokraterna vill gärna leka Robin Hood. Man ska plocka in, och sedan ska man fördela ut. Samtidigt gör man det väldigt byråkratiskt. På vilket sätt gynnar det landets medborgare? Varför ska inte alla kunna ha möjlighet att få sänkta kostnader för drivmedel vid pump?

Fru talman! Äntligen är ett ord jag vill använda för att beskriva det beslut som ska komma i dag.

Ibland kan frågor tyckas små när de ska beslutas, och de kan vara stora för den som ska leva med besluten och hantera effekterna av dem i vardagen. Därför blir jag lite förundrad när Vänsterpartiets Birger Lahti går upp i talarstolen och säger att även en blind höna kan hitta ett korn. Beslutet har stor betydelse även i de små delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensio-natsrörelser

Efter åratal av det som uppfattas som onödig byråkrati och frustration kommer nu beskedet som hela hotell- och besöksnäringen har väntat på. Regeringen har lagt fram en proposition om att avskaffa tillståndskravet för hotell- och pensionatsrörelser och i stället ha ett anmälningsförfarande. Och det är det förslaget vi ska besluta om i dag.

Jag är oerhört stolt och glad över detta. Precis som tidigare sagts av Eric Palmqvist är det en ny regering nu. Man tar den här frågan på allvar. Det finns väldigt mycket att göra, men någonstans måste man börja beta av. Regelförenklingar som dessa är ett litet steg på vägen i ett större perspektiv. Man har också nämnt att det kommer implementeringsråd och regleringsråd som ska ta hand om frågorna, titta på och avgöra det som kommer till oss framöver och ta hand om det som redan finns. Arbetet är stort, men det pågår. Det känns riktigt bra.

Vad säger då det här beslutet? Jo, att den som avser att driva hotell- eller pensionatsrörelse som tar emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. Då kommer vi in på var det här betänkandet kommer ifrån - det är från justitiedelen. Men jag är också glad att kunna konstatera att det är en samverkan mellan två departement. Det är viktigt när man arbetar med dessa frågor att kunna synka näringslivsperspektivet med den lagstiftning som ligger till grund.

Vad är det då som ska hända nu? Jo, det är att man ska göra en anmälan som ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter jämfört med tidigare, och sedan ska det vara klart.

Vad gör Polismyndigheten? Jo, den ska ha ett register för detta så att det finns antecknat vilka som har det. För att säkerställa att alla finns med och är sjysta företag ska polisen också se till att man anmäler sig. Annars blir polisen tvungen att göra någonting, och det blir att förelägga dem som inte gör det. De får kanske också ett vite. Det är väl helt okej, tänker jag, i en värld där vi ska se till att allt fungerar.

Det finns också i detta en del som handlar om tillsyn och kontroll. Det handlar om skyldighet att driva en rörelse så att den inte medför fara för allmänheten. De här delarna tas om hand och förs över till den nya lagstiftningen med endast språkliga och redaktionella ändringar.

När kommer då den här lagen? Jo, den träder i kraft den 1 januari 2025. Det är snart.

De hotell- och pensionatsrörelser som har beviljats tillstånd enligt äldre föreskrifter ska anses vara anmälda. De ska inte behöva ta tag i delar framåt, utan de finns med i den nya lagen.

Nu kan den här branschen se fram emot att slippa ett antal energitjuvar. Man slipper det ansökningsförfarande som tagit lång tid, särskilt när verksamheten ska byta föreståndare. Det har fått konsekvenser i form av väntetid för godkännande och fördröjd verksamhet. Det har också varit en osäkerhet för företagen när de försökt planera sin verksamhet.

Vi vet att utdragna processer hos myndigheter leder till att det är svårt att veta när tillstånden kommer. Det skapar osäkerhet och oklarheter som påverkar verksamheten i vardagen.

Den typ av ansökan om tillstånd hos Polismyndigheten med krav på att bifoga dokument som skapat sådan byråkrati försvinner. Nu ska allt detta tillhöra det förflutna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensio-natsrörelser

Det nya förfarande som vi beslutar om senare i dag skapar också en mer jämbördig konkurrenssituation mellan näringens olika aktörer.

För er som lyssnar eller sitter på bänkarna där uppe och tittar: Den här debatten handlar också om er som reser och är intresserade av den delen. Som ni vet finns det numera något som heter Airbnb, och de har inte haft samma krav på sig som andra. Nu blir det mer jämbördigt.

Någon som följer debatten kanske funderar på var det här kommer ifrån och varför man har haft den här regeln. Det har man varit inne på tidigare i debatten. Den historiska förklaringen handlar om regler från 60-talet för att skydda gästerna. Då såg världen och samhället annorlunda ut. Numera har vi myndigheter som har lagstiftning att följa med brandskydd, arbetsmiljöregler och dataskyddsförordningen, och då är det detta som träder in. Därmed har man sett att de här sakerna tas om hand av de här myndigheterna. Upplysning brukar man inte lägga i lagstiftning, och det har man också fört ett resonemang om i det här underlaget.

Jag som moderat är stolt över att vi nu med en moderatledd regering kan ta det här steget. För vissa är det väldigt litet, och de undrar varför man har en sådan stor debatt om detta. Men det är så viktigt där ute.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill uppehålla mig vid utredaren och vilka lösningar som är möjliga om man är en duktig utredare. Det har kommit för mig att det finns möjligheter och potential. Kanske kommer vi att få se lösningar som jag inte har tänkt på - jag är inte jurist och kan inte se alla de delarna. Jag vet också att kvinnoorganisationerna har referenser till vad de vill se: Så här måste det fungera. Precis som justitieministern sa kan det också komma fram nya saker som är ännu bättre än vad vi var och en på sitt håll tidigare har tänkt. Det är med den förhoppningen jag ser på detta.

I det ligger också den rättshjälp vi hade i början av 90-talet. Ledamoten Martina Johansson tog upp att det fanns moderata motioner när den socialdemokratiska regeringen tog bort den delen, de fem timmar man kunde få med ett antal kronor som sedan kunde bli några tusenlappar. Det räcker dock väldigt kort tid om man har en bodelning som sträcker sig över flera år. Det fanns lite spännande tankar kring detta som jag har gott hopp om att utredaren ska titta på.

Jag skulle vilja avsluta med att tala om vår demokrati Sverige, där det finns saker och ting under ytan som man tänker sig inte finns hos oss. Det är ju så de flesta tänker tills de ser de problem som finns. Det är viktigt att förstå att även om det inte är en stor grupp jämfört med befolkningen som skriker och är högljudda är det ändå väldigt skadliga saker som händer. Det är viktigt att ha stora öron och lyssna på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnoorganisationerna har varit med vid rundabordssamtalen, som jag förstår det. Det finns berättelser om att de inte har kunnat få något gehör där. Det finns alltså lärdomar att dra hela vägen när det gäller hur vi når fram och får den bästa rättsstaten.

Jag ser hopp om att gå från hopplöshet till hoppets fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för en viktig interpellation! Tack till statsrådet för svaret och det glädjande besked som vi är oerhört tacksamma för! Det dröjde länge, men så i förra veckan beslutades det om det här. Detta är viktigt.

Vi har fått höra Eva Lindhs berättelse. Vi som har deltagit i debatten har nog liknande berättelser. Här fick vi höra om en kvinna som hade svårt att lämna mannen. Jag har också hört om ett mönster där kvinnor helt plötsligt får veta och förstår att någon faktiskt har planerat och försökt hitta kryphål för att komma undan ekonomiskt. Kvinnorna har sedan blivit satta på bar backe på grund av de inte har kunnat hålla i och hålla ut i en rättsprocess.

Rättshjälpen togs ju bort på 90-talet. Kvinnor som är slitna och trötta och som lever under svåra förhållanden varje dag - ibland med barn, vilket gör det ännu värre - har grottat ned sig i ämnet och blivit sina egna experter. De har lyft fram att det vid tillfället fanns ett antal moderata motioner om att detta skulle bli ett problem framöver. Och det har det också visat sig bli.

Eva Lindh har en partikamrat som har varit riksdagskollega och som även är före detta vice talman. Hon skrev så här: "Kvinnojourerna möter många kvinnor som vid en separation inte har råd att driva igenom en bodelning och därmed går tomhänta ur relationen. Störst är problemen när kvinnan på grund av våld tvingats fly det gemensamma hemmet utan att få med sig sina ägodelar." Detta är ett citat som är ungefär tio tolv år gammalt. Hon har också deltagit i en radiointervju, som jag tycker att alla borde ta del av. Det säger mycket om vad detta handlar om.

Jag fick veta det här strax före 2019 och har sedan dess skrivit flera motioner och deltagit i interpellationsdebatter. Det innebär att jag har stått här och debatterat med den tidigare justitieministern ett antal gånger. Jag hade önskat att vi hade kommit längre då, på tal om att tiden går. Om han hade sagt att han skulle titta på frågan, att han lyssnade och att regeringen skulle ta frågan vidare för att se om det gick att ha ett rundabordssamtal och så vidare - vilket kom senare - hade vi kanske varit framme i dag.

För det är som ni säger: Tiden tickar på, och de här kvinnorna har ett rent helvete varje dag, skulle jag vilja påstå. Jag följer vissa av dem, och vi har fått ta del av berättelser som de har skickat till oss. Det går inte att beskriva i ord vad det här handlar om.

Jag skulle ha önskat att Eva Lindh precis som jag hade deltagit i interpellationsdebatter tidigare, med den tidigare justitieministern, innan den här regeringen tog över. Jag hade gärna även sett Laila Naraghi i debatten. Det skulle ha gjort att vi hade stått starkare överlag. Det började med att vi hade vår egen debatt, under den här regeringens tid, i november. Ni tillträdde ju i oktober, och det var innan en enig riksdag sa sitt när man sedan på våren i utskottet klubbade delar av en motion.

Vi fick höra att justitieministern hade läst in sig på Teleman och framtidsfrågor och sett att det fanns saker och ting i detta som hade ett mönster som han ville gå vidare med. Även om tiden går, och trots att vi har en demokrati som kräver sina utredningstillfällen, är jag väldigt glad att vi kunde börja på det viset och slapp lägga ännu mer tid på att harva igenom detta en gång till. Nu ser man på frågan från alla håll och kanter, och det vill jag tacka för.

Herr talman! För er som följer debatten kan jag berätta att det i de tidigare replikskiftena här har sagts att vi bara pratar om kärnkraft. Jag kan inte hålla med om det. Vi pratar om alla kraftslag, i alla fall om sol och vind, framför allt vind.

Jag tror att jag sa så här: Två uppdrag har givits av regeringen. Man ska både titta på incitament och se på tekniken hur man kan hitta möjligheter och pragmatism i detta. Det måste väl ändå räknas som en del av den delen.

När det handlar om vem som har byggt kärnkraft var det som sagt socialdemokrater, moderater, kristdemokrater och liberaler som var för detta. Det tackar jag för. Jag är jättestolt över att de gjorde det i vårt land för oss, men jag är mycket besviken, ledsen och oroad över det allvarliga läge vi befinner oss i med energipolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med en röst lade man ned och stängde den sista. Man valde det fast vi i denna kammare vädjade om att man inte skulle ta bort det som är grunden utan låta det finnas kvar medan vi bygger ut. Det är just det man ska göra. Grunden är kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme, och sedan bygger man på med det andra - det förnybara - och hittar möjligheter framåt med teknik. Det är så det ska fungera. Det är därför det blir en så skev debatt när man säger att det går bra att göra detta och att det andra inte behövs. Jo, grunden behövs, för annars kommer man ingenstans.

Förhandling har vi också varit inne på här, men vad ska den leda till? Efter den förra förhandlingen ökade man priserna för kärnkraften. Då var det helt plötsligt inte givet att använda den längre. Man kunde inte ha den, och så sa man: "Det var inte vi i politiken, utan det var Vattenfall." Men det är ju inte sant. Det är så dumt med spel.

Se till att göra detta, för det här är på allvar! Vi befinner oss i en verklighet där vi ska konkurrera med världen. Vi befinner oss i det här läget med allt som händer.

(Applåder)

Herr talman! Tack till den som har skrivit interpellationen!

Ungefär så här har energi- och näringsministern sagt: Det kvittar vilket energislag det är. Jag bryr mig inte om det bara det gör nytta. Jag brukar säga detsamma. Jag bryr mig inte om ifall det är kärnkraft, men den ska ha samma egenskaper eftersom det är dessa vi behöver tillföra systemet. Men om någon har en bättre lösning är ni välkomna med den.

Vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft är stabila kraftslag. De behövs för att de fungerar året runt alla dygnets timmar och minuter. De bygger grunden.

Jag måste också uppehålla mig vid historien. Havsbaserad vindkraft nämns i interpellationen, och jag ska återkomma till den. Men jag var fruktansvärt ledsen och gick faktiskt till val på att det stabila system som de som var före oss byggde upp, med vattenkraft och kärnkraft spritt över landet för att få hela landet att fungera, har ryckts undan av dem som inte velat ha kärnkraft. Det har delvis gått ändå, men när vi nu ska ställa om alltmer till el och inte har kärnkraften kvar utan bara det förnybara blir det väldigt svängigt.

Regeringen har två nya uppdrag på gång för det förnybara. Det måste ge mer effekt oberoende av väder. Om det inte går ger det inte mer nytta. Jag bor i en del av landet där det finns mycket vindkraft. Det är en fantastisk bygd där det borde fungera väl, men det gör det inte, vilket beror på tekniken, inte politiken. Man behöver alltså en bas av kärnkraft. Det andra uppdraget handlar om att ge incitament för effektivitet och lagring, men de batterier som nämns i debatten ligger långt fram i tiden.

Kanske finns det företag som har lovat att de bara ska använda nya, väderberoende energislag, alltså grön el, och de får problem.

Regeringen säger att det fossilfria behövs, och hela världen ställer om för att kunna använda fossilfritt och inte enbart väderberoende energi.

Så till den havsbaserade vindkraften. Enligt Svenska kraftnät skulle Vattenfall använda de så kallade flaskhalsavgifterna till att bygga bland annat Kriegers flak. Men det kan man inte göra, för det är inte tillåtet eftersom de inte får gå till nya etableringar utan bara till det befintliga. Detta verkar Socialdemokraterna ha glömt på vägen, men det är alltså inte möjligt.

Kraftslaget vind kräver större ledningar och massor av koppar. Energin måste vara stor när den går igenom, och det är långt till land. Bladen slits också, så de varar inte så länge som man säger.

Man måste ta in alla delar när man pratar om vindkraften, och det är inte så enkelt som man gör det i retoriken. Jag säger som den förre talaren: Det är dags att prata energipolitik och sluta prata ideologi.

(Applåder)