Magnus Oscarsson

Herr talman! Jag tackar Kajsa Fredholm för frågan. Som ledamoten är inne på har hon talat med ministern. Ministern sa då att detta inte var aktuellt.

Jag kan utan tvekan säga att frågan är viktig och att det är bra att vi diskuterar den. Något som är viktigt här är marknaden. 69 procent av svenska folket svarar så här i den undersökning som ledamoten nämner, men är de också beredda att betala mer? Det är faktiskt i mycket det som det handlar om. Det är lätt att säga att branschen ska ändra sig. Jag tror att branschen skulle göra det om den visste att man skulle vara lika mån om att köpa kycklingen.

Vi ska också komma ihåg en annan sak som jag tycker är viktig i sammanhanget: Vi i Sverige köper in väldigt mycket utländsk kyckling. 71,2 procent av det kycklingkött vi äter är importerat. Hela 96 000 ton köps in från olika delar av vår omvärld. Jag tycker att det är intressant att ha med den bilden, ledamoten. Om vi ska kräva att vår kycklingbransch ändrar sig måste vi se till att vi inte handlar så mycket från andra länder. Man kan nästan garanterat säga att de länderna inte har ett sådant här förbud. Visst är Norge ett gott exempel; där har man ändrat sig. Men vi har inte sett att det skulle vara Norge man köper från. Man köper från andra delar av Europa, och de har inte gjort det här.

Herr talman! I dag debatterar vi djurskydd här i kammaren. Jag vill först yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är ett fantastiskt land att producera livsmedel i. Vi har duktiga bönder, bra klimat, goda förutsättningar för att odla spannmål och en god djurhållning. Vi kan producera mycket mer mat och livsmedel i Sverige än vi gör i dag.

I går hade vi debatt här i kammaren om livsmedelsproduktion. Då nämnde jag förra veckans stora samling, Lantbrukets dag, som jag och Hushållningssällskapet anordnade i Förstakammarsalen här i riksdagen. Det var tydligt att alla närvarande partier ville öka landets livsmedelsproduktion, och det är en mycket viktig signal till alla Sveriges lantbrukare. Den här signalen har även nått livsmedelsföretagen. I dag kom Arla med den stora glädjande nyheten att de väljer att satsa 3,2 miljarder kronor på ett nytt mejeri i Götene. Grattis Sverige, och grattis Götene! Det blir uppåt 1 000 nya arbetstillfällen, herr talman.

Bidragande faktorer till att Arla väljer Sverige är enligt Arlas vice ordförande Inger-Lise Sjöström och Arlas koncernchef Peder Tuborgh den politiska ledningen och engagemang. Här i Sverige är det inte som i Danmark eller Holland, där man försöker bli av med mjölkproducenter, framhåller de. Precis så är det. Vi i Kristdemokraterna och regeringen vill ha fler mjölkkor och fler köttkor i Sverige. Sverige ska bli självförsörjande på mjölkprodukter och kött. Det är roligt att det har kommit resultat.

Herr talman! Bland det första som den här regeringen gjorde när den tillträtt var att tillsätta en konkurrenskraftsutredning med före detta landshövding Elisabeth Nilsson som utredare. Hon lade fram flera förslag i sin utredning. Hon föreslog virtuella stängsel, som nu också blir verklighet – fantastiskt! Det behövdes en ny regering för att det skulle bli av. Hon föreslog villkorad läkemedelsanvändning. Hon lade också fram förslag om färre vargar, vildsvin och hjortar. Det är en väldigt viktig fråga. Min kollega talade om hur viktigt det är att vi får ned vargstammen för att ha bättre djurskydd.

Men det som verkligen tog skruv var det som gällde beteskravet. Det blev en väldigt stor fråga i Sverige. Vad är det då av det som utredaren säger som är så förfärligt enligt vissa kritiker? Jo, utredaren föreslår att mjölkkor i lösdriftsbesättningar ska undantas från beteskravet. Enligt utredaren skulle det skapa ökad flexibilitet, underlätta för många mjölkproducenter och kunna ge nya mjölkföretag. Befintlig mjölkproduktion skulle kunna bibehållas eller utökas utan att äventyra djurskyddet. Med dagens beteslagstiftning finns stora bekymmer med bland annat logistik under betesperioden, utmanande utfodring, avsaknad av mark och höga kostnader för mark. Det är vad utredaren berättar i sin utredning.

Vad är det då som är så upprörande? Det kan man fråga sig, herr talman. Jag skulle önska att alla förståsigpåare brydde sig lite mer om fakta än om känslor. Dagens stallar för mjölkkor är inte alls som Emil i Lönneberga-tidens trånga, mörka ladugårdar. I dag bygger man på ett helt annat sätt, med ljusa stallar och stor tillgång till plats för korna.

En ko som mår dåligt mjölkar inte. Svenska mjölkbönder har redan visat gång på gång att djurvälfärd och produktion går hand i hand. Vi kan inte fortsätta med ett regelverk som många har svårt att leva upp till. Det handlar om att göra reglerna rimliga, rättvisa och anpassade till verkligheten. Generellt sett måste vi minska detaljstyrningen och överimplementeringen av EU-direktiv. Svenska bönder ska inte belastas av hårdare regler än sina europeiska kollegor. Mindre pappersarbete och mer tid i ladugården stärker livsmedelsförsörjningen.

Alla politiker talar om att minska regelbördan för bonden. Här kan vi göra skillnad för mjölkbönderna i Sverige. Det borde finnas undantag i lagstiftningen.

Herr talman! Sverige använder minst antibiotika i djurhållningen av alla länder i EU. Jag vill här i kammaren passa på att tacka alla Sveriges bönder, som gör ett fantastiskt arbete med sina djur.

Herr talman! Är jordbruk en miljöfarlig verksamhet? Ja, så står det faktiskt i miljöbalken, som beslutades här i riksdagen den 4 juni 1998. Det är många jordbrukare som reagerat kraftfullt på detta beslut. Att bedriva svenskt jordbruk med livsmedelsproduktion och djurskydd – skulle det vara miljöfarligt? Jag vet inte hur många debatter vi haft med landsbygdsministrar och miljöministrar sedan 2014 – ingen har velat röra i miljöbalken.

Men nu, herr talman, har vi en annan regering, som förstår vikten av att tala gott om svenskt jordbruk och av att gå från ord till handling och se till att denna ordalydelse förändras i miljöbalken. Det är en viktig signal.

(Applåder)

Herr talman! Det ledamoten säger är alltså att om Vänstern kommer till makten kommer den regeringen att gå in och pilla i detta och inte låta matbutikerna göra som i dag, om jag förstår det rätt. Vi kan ju lyssna på vad ledamoten säger där.

Det ledamoten tar upp är saker som kommer att fördyra. Jag vet inte om vi är överens om det. Våra svenska bönder har det tufft med konkurrens inte bara i Sverige utan även utanför och med de regler vi har som bara finns i Sverige. Det blir då väldigt märkligt: Ledamoten säger en massa saker i talarstolen om hur det ska vara, och dessutom ska det bli billigare mat.

Hur ska det bli billigare mat? Ska importen öka? Den här matkassen är ju ändå intressant. Är det svaret? Okej, vi kommer att få ett mindre antal bönder i vårt land, men vi kommer att importera. Då kommer matkassen att bli billigare.

Det är viktigt att få höra det här. Hur jag än funderar funkar inte ekvationen för mig. Hur ska man kunna ha dessa krav på svenska bönder samtidigt som man säger att maten är för dyr? Då måste man se till att importen ökar.

Då ska man också veta att handelsunderskottet på livsmedel är 88 miljarder. Det kommer nog att öka om Vänstern får makt i en regering.

Herr talman! Tack igen, Sofia Skönnbrink, för frågorna!

När vi jobbade för att få fram utredningen såg vi verkligen det ledamoten säger, alltså att många mindre livsmedelsproducenter led av detta.

Kommer det då att bli någon skillnad? I gruppen var det fem utredare – fantastiskt duktiga – och 24 experter, och de kom delvis från slakteri- och mejeriverksamhet, också småskalig sådan. De tyckte alla att det var riktigt bra förslag som vi kom fram till.

Detta bäddar ändå för att det som regeringen nu gör kommer att innebära en skillnad för den person som ledamoten hade träffat som hade slakteri – var det i Skövde? Det handlar både om sådant som säljs inhemskt och om sådant som går på export. Det tittar vi också över. Detta är väldigt positivt.

Ledamoten nämner också hur viktigt det är att den som är kontrollant har kunskap. Jag tycker att det är jätteviktigt. Detta med råd, stöd och gott bemötande är viktigt, och man ska verkligen ha kunskap om det man är ute och inspekterar.

Den utredning som regeringen nu har fått kommer att göra skillnad för landets producenter. Det tycker jag är positivt.

Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för en jätteviktig fråga! Jag är glad för att ledamoten tog upp det här. Det är precis som ledamoten säger. Det budskap vi fick från små och medelstora livsmedelsföretag – till exempel mejerier och slakterier – är att det först och främst är för höga avgifter.

Den avgift ledamoten tar upp kommer från Livsmedelsverket. Det är någonting som jag utan att veta exakt kan säga att de ser över. Den avgiften landade inte bra. Det jag däremot vet är att regeringen kommer att se över andra avgifter. Slutklämmen i utredningen var att man måste minska avgifterna. De hämmar tillverkningen av livsmedel, alltså matproduktionen.

Får vi igång det här kan det påverka möjligheterna att ha kvar produktion runt om i hela landet, både korvtillverkning och osttillverkning. Då kan det finnas en chans för en bonde som är kvar, kanske i Jämtland, att producera mjölk till ett mejeri. Det är otroligt viktigt att få igång det här. Jag vet att man från regeringens sida kommer att se till att avgifterna minskar. Det gäller även export, exempelvis. Samtidigt är avgifterna bara en del. Det handlar också om hur kontrollanterna agerar. Men det kanske ledamoten kommer att fråga om.

Herr talman! Tack igen, Emma Nohrén, för frågorna! Vi kan väl börja med kommunerna och det stora ansvar de har. Vi kan från statens sida vara med och hjälpa till.

Det är som sagt ingen ny företeelse att detta tar tid och är bekymmersamt. Även på Emma Nohréns tid, när hennes parti satt med i regeringen, var detta en viktig fråga. Man upplevde ändå att det gick framåt med myrsteg. Man ska vara ärlig i det här sammanhanget och säga att det verkar ta tid. Jag tänker att det viktiga är att det blir bra. Det är mitt svar på ledamotens första fråga.

Ledamoten menar att det här bara är att göra, på en gång. Men finns det beslut på att man ska invänta en myndighets svar är det väldigt bra att göra det. Efter ett år kan man få höra hur det funkade. Eventuellt kan myndigheterna – i det här fallet Livsmedelsverket – ha något förslag på hur det skulle kunna bli bättre. Jag tänker att det är viktigt. Vi är helt överens om att det kan bli bättre, men det är mycket värt att höra vad Livsmedelsverket kommer med för synpunkter och förslag.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna!

Jag börjar med den sista frågan. Efter en del turer fick vi möjligheten att ställa frågor till restauranger för att få veta var köttet kommer ifrån. Det har funkat sisådär. Man måste vara ärlig och säga att det här kan bli mycket bättre. Grejen är att det står i beslutet att det ska utvärderas. Jag vet att Livsmedelsverket har till uppgift att göra det. Jag tänker att när de har utvärderat kommer det tillbaka till oss, och då får vi säkert göra omtag. Det är viktigt att säga att man kan göra mycket mer här.

Apropå exempelvis kommunernas inköp: Jag är själv en gammal kommungubbe från Ödeshög – även min ledamotskollega John Widegren kommer från Ödeshög. Där kämpade vi verkligen för detta. Vi fick alltid till svar: Det går inte. Ju mer de sa att det inte går, desto mer sa vi att det kommer att gå – för att visa att kommuner faktiskt kan göra skillnad. Vi kan ställa krav på vad vi ska köpa och på det sättet visa att vi köper från Sverige. Då sa vi verkligen inte att det är viktigast med en ekologisk gurka från Holland, utan vi sa att det viktiga för oss är att det är från Sverige. Faktum är att det gick väldigt bra.

Någonting som det verkligen tittas på nu är hur man ska kunna göra det här. Ledamoten ställde frågan förut, till min kollega här. Vad jag har förstått är det på gång att ta fram någon form av förslag på hur man ska komma vidare.

Herr talman! Tack, Kajsa, för frågan!

När det gäller mjölk ser man att bönder som har ekologisk mjölk tjänar lite mer än konventionella mjölkbönder. Jag tänker att det är marknaden som styr det här. Det finns en marknad för ekologisk mjölk, och då ökar priset. Det är väldigt viktigt att komma ihåg det.

kan ledamoten inte svara, men jag pratar på så får väl ledamoten nicka. Jag tycker nämligen att det här är så spännande. Vi pratar om att det är viktigt med ekologiskt. Jag förstår det, och jag tycker naturligtvis själv att det är viktigt med ekologiskt. Men vad är viktigast – att köpa en gurka som är ekologiskt odlad i Holland eller att köpa en gurka som är konventionellt odlad i Västerås?

Ibland slår vi knut på oss själva – allt ska vara ekologiskt. Men vi måste kunna producera sådant som är konventionellt odlat, som också är odlat på ett mycket bra sätt.

Ledamoten sa att det skulle kunna bli 50 procent mindre skörd om man bara har ekologiskt, eller vad det var. Vi har ett läge i vår värld där 900 miljoner människor lägger sig hungriga varje kväll. Då menar jag att Sverige ska vara ett land som producerar mycket mer mat. Det är strunt samma om det är ekologiskt eller konventionellt, bara det odlas mat i vårt land för vår egen befolkning men också för att vi ska kunna hjälpa andra människor som är i behov av mat.

Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för frågan!

Det ledamoten tar upp är jätteviktigt. Det är viktigt att vi har en produktion, oavsett om den är ekologisk eller konventionell. Det tycker jag är svaret på ledamotens fråga.

Jag tänker att marknaden måste få styra här. Vill ledamoten och andra ha ekologiskt köper de det. Andra köper sådant som är konventionellt odlat.

Det finns en viktig fråga som måste tas upp i det här sammanhanget. Man kan prata med dem som vet hur det fungerar, så att säga, och som kan beräkna detta. Det visar sig att om man bara skulle satsa på ekologiskt kommer vi att se en mycket mindre skörd i vårt land, och vi kommer att se en minskad livsmedelsproduktion.

Jag tänker passa på att ställa en fråga nu när ledamoten har chans att svara på den. Ser ledamoten att detta är ett bekymmer, eller spelar det ingen roll? Jag menar att det är viktigt att vi ökar all livsmedelproduktion i vårt land, oavsett om den är ekologisk eller konventionell.

Herr talman! Jag ska inte prata så mycket om pannkakor och gröt just för tillfället, utan jag tänkte börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi antog en livsmedelsstrategi år 2017. Den var tydlig med att vi skulle stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten och minska regelbördan. Ni som har varit med sedan dess vet att många inte upplevde att det blev någon skillnad. Man ansåg att det bara blev något som det pratades om, och det är något som inte är positivt. Vi politiker kan inte bara prata om saker utan att det blir något av dem; det är jätteviktigt!

Därför är det bra att vår nuvarande regering har antagit Livsmedelsstrategin 2.0. Det är väldigt positivt att vi har en regering som verkligen vill öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Det finns ett tydligt ställningstagande i Livsmedelsstrategin 2.0.

Herr talman! Det är ett överordnat mål som man har beslutat om – en strategi som ska styra olika statliga myndigheter.

I förra veckan hade vi Lantbrukets dag här i riksdagen tillsammans med Hushållningssällskapet. Alla närvarande partier fick då frågan om de ville öka livsmedelsproduktionen. Alla ville det, herr talman! Alla partier var med på att öka livsmedelsproduktionen. Det här, mina vänner, är en otroligt viktig signal till alla Sveriges jordbrukare: Vi är, avsett partifärg, överens om att öka livsmedelsproduktionen. Det är mycket viktigt att ha med sig detta framåt.

Herr talman! Som vi har diskuterat tidigare har antalet mjölkbönder minskat under lång tid. Vi hade år 2015 i Sverige 4 169 mjölkföretag, och i dag är siffran nere i 2 484. Tyvärr är dock siffran inaktuell, för antalet har minskat sedan mätningen. Det här är något som på sikt är alarmerande.

När man pratar med mjölkföretag eller med bönder över huvud taget säger de att det är viktigt att de kan tjäna pengar. Det var också kontentan av Lantbrukets dag i förra veckan. Såväl unga som äldre säger: Vi måste kunna tjäna pengar! Det är grunden för att vi ska kunna ha fler jordbruksföretag i vårt land. Man kämpar hårt – absolut, det är inget snack om den saken – men man behöver också tjäna pengar.

Det här är viktigt med tanke på hur det ser ut. Om det är kristider upplever man att man får gå till politiken med mössan i hand och be om stöd. Man måste naturligtvis även i kristider kunna spara pengar i ladorna; det är viktigt.

Antalet kor har varit väldigt lågt, men det är kul att kunna berätta att antalet kor nu har ökat för första gången sedan 2015. I dag finns det 5 000 fler kor än föregående år, vilket är mycket positivt. Vi vet att det också kommer att påverka oss mycket framöver.

Herr talman! Vi ska ha i minnet att vi under slutet av 80-talet och början av 90-talet hade en livsmedelsförsörjning på 90 procent här i landet. I dag är den nere under 50 procent. Vi har ett handelsunderskott på livsmedel med över 88 miljarder. Här kan det bara bli bättre, och det måste bli bättre. Vi måste bli duktigare på att producera mer mat i vårt land, och vi måste också bli duktigare på att handla mat.

Herr talman! Just nu ser vi att det är tomt på nötkött i olika butiker. Det är intressant med tanke på att vi inte är i kris eller krig. Man kan bara tänka sig hur det skulle vara i så fall. Vissa handlare säger till och med: Köp max ett paket nötfärs, för alla måste ha till fredagens tacos!

Det är intressant att det är på det här sättet. Vi vet att det var torka år 2018 och dålig lönsamhet. Men nu har köttpriserna gått upp, och då vill man exempelvis spara på kvigorna. Vi kommer dock inte ifrån att antalet kor har minskat, så vi ser ändå hur det är. Här måste vi från politikens sida bli mycket duktigare på att jobba för våra jordbrukare.

En viktig fråga är beredskapslagren. Det är en stor fråga för vårt land. Med tanke på vad jag sa tidigare om vår dåliga livsmedelsförsörjning är detta något som den här regeringen verkligen satsar på. Det handlar om att stärka beredskapslagren i hela landet, med start i norra Sverige. Jag tror att detta är en viktig signal för hela vårt land.

Finland är ett gott exempel, där man inte gjorde som i Sverige och andra europeiska länder och minskade beredskapen. I Finland behöll man sin försörjning på minst 80 procent när Sverige gick ned under 50. Här har alltså Sverige väldigt mycket att lära av Finland, och det har vi också gjort tack vare den här regeringen.

Jag läser nu innantill från Livsmedelsstrategin: ”Om vi inte själva producerar den mat vi behöver är vi hänvisade till att importera mat från länder med lägre klimat- och djurvälfärdsambitioner.”

Herr talman! Här har vi en clou – en otroligt viktig fråga. Vi i Sverige är duktiga på att ha regler, och regler som bara finns i Sverige. Men samtidigt köps det in mat från olika länder som inte har våra ambitioner vare sig när det gäller djurvälfärd eller klimat. Jag måste ändå säga att konsumenterna är duktiga, och konsumentmakten är jättestor. Men kommunerna i vårt land måste skärpa sig.

Tänk er ett kommunhus någonstans i Sverige. I den ena delen av huset sitter en kontrollant och kontrollerar hur våra djur sköts, och på den andra sidan sitter inköpare och köper mat från länder som inte alls har samma ambitioner. Det här, mina damer och herrar, är jätteallvarligt.

En viktig signal till våra kommuner är: Skärp er! Faktum är att Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU, och det är något som är väldigt viktigt.

Vi pratar mycket om kött i skolorna. En annan sak som är alarmerande är det man nu hör om att vissa kommuner exempelvis inte ska servera kött till de äldre i äldreomsorgen på söndagarna. Det här är jätteallvarligt, och det är en dålig signal. Här måste vi se till att bli duktiga på att köpa svenskt och gynna våra duktiga svenska bönder.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anders, för din fråga!

Jag vill inte gå in i eurodebatten. Jag har en jätteduktig kollega som tar den debatten. Jag tänker dock på att de i Finland säger att de inte är så jätteförtjusta i euron. Det blev kanske inte så bra som de hade önskat, och det får vi förhålla oss till.

Jag pratade ju om att försöka vända detta och liknade det vid att vända en oceanångare. För att sätta det i ett sammanhang kan jag nämna att jag för ett tag sedan pratade med en äldre småländsk man som berättade att han blev bonde på 60-talet. Han gick till banken och sa att han ville låna pengar eftersom han skulle ta över gården. Då sa banktjänstemannen: Men lille pojk – inte ska du bli bonde! Har du inte förstått att vi i Sverige inte ska ha det på det sättet? Vi ska köpa in mat från andra länder och producera något annat.

Redan på 60-talet var detta något som man fick in i våra jordbrukare, eller i vårt samhälle. Det tar naturligtvis tid för den här regeringen att ändra något som har funnits ända sedan 60-talet.

Vi måste ha mer livsmedelsproduktion. Vi måste se till att vårt skafferi inte är halvfullt utan faktiskt bågnar av mat. Vi kan producera mer mat och se till att det finns försörjning för hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anders Karlsson, för mycket relevanta frågor!

Det vore ju väldigt förmätet av mig att säga att vi är nöjda, att allt har gått perfekt, att vi har gjort allt som vi sa att vi skulle göra och att allt har blivit precis som vi tänkte från början. Så är det ju inte. Det är klart att vi har sett att det tar tid.

Vi fick regeringspärmen, öppnade den och började. Från dag ett har vi haft som tydlig utgångspunkt att vi ska förändra. Jag vet att Anders Karlsson, liksom jag, känner många lantbrukare. Vi ska se till bonden som vill se skillnad på gårdsnivå.

När bönder ringer berättar jag för dem att regeringen har gjort mycket. Det pendlar upp och ned med världsmarknadspriset, men faktum är att den här regeringen har gjort skillnad. Vi har tagit tag i dieselskatten. Vi har sett till att förändra andra delar för att göra så att dieselpriset vid pump blir lägre. När bönder är glada över det går det ju inte att säga åt dem att lugna sig, utan då blir man såklart själv glad och entusiastisk.

Vi har mycket att göra fram till valet och förhoppningsvis därefter. Man måste se detta som en oceanångare. Det tar tid att vända det här. Nu gäller det att försöka få till det. Det tar minst fyra år till att förändra riktigt ordentligt så att bonden känner ännu mer att det blir skillnad på gårdsnivå.

Fru talman! Jag önskar att jag hade fem minuter på mig att svara på allting, för Malin Larssons frågor var jättebra. Jag ska försöka svara på dem så gott jag kan.

Jag börjar med frågan om att antalet kor har minskat. Detta har ju skett under en väldigt lång period. Jag har suttit med i miljö- och jordbruksutskottet ganska länge och var med under den kris vi kallade mjölkkrisen. Jag hade många debatter med dåvarande ministrar, men jag sa aldrig att det var regeringens fel att mjölkpriset var så dåligt. Hela världens mjölk hänger ju ihop på något sätt. Jag sa aldrig att det var regeringens fel att mjölkpriset var 2,30 när det var som lägst. Däremot kan man såklart agera för att det ska bli bättre, och jag tycker att det är viktigt att man gör det.

Vad har då regeringen gjort? Jag tycker om att berätta om bonden som sprang i fatt mig. Han ville verkligen berätta för mig. Vänta! Jag vill höra vad du säger!

Folk ringer mig ibland och säger: Vad bra att ni har gjort någonting som gör att jag märker skillnad på gårdsnivå! När fick jag de här pengarna förut?

Det är detta som är så viktigt. Oavsett vad vi kommer fram till handlar det om att ha lönsamhet i jordbruket och stärka konkurrenskraften. Det blir bärande, oavsett om man bor i norr eller i söder och oavsett om man bor i Sverige eller inte. Det är det viktigaste vi har att göra.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi jordbrukspolitiken. Vi har diskuterat livsmedelsstrategin många gånger under åren. Det är inte konstigt, för denna strategi, som antogs av en enig riksdag 2017, var unik på det sättet att vi faktiskt var överens om att vi skulle ha vissa grundstenar för att få en annan jordbrukspolitik i vårt land. Jag tackade dåvarande landsbygdsministern och tackar än i dag, för det var ett mycket bra initiativ han tog.

Det vi skulle göra, fru talman, var att öka livsmedelsproduktionen. Vi skulle ha mer lönsamhet i jordbruket, vi skulle stärka konkurrenskraften och vi skulle öka Sveriges livsmedelsproduktion. När vi tittar tillbaka på detta och ser hur det sedan har blivit visar det sig dock att vi faktiskt inte har gjort något av det vi trodde och sa att vi skulle göra. Inget av det hände. Vi ökade inte livsmedelsproduktionen, det blev inte mer lönsamhet, vi stärkte inte konkurrenskraften och vi ökade inte heller livsmedelsförsörjningen.

Detta är väldigt allvarligt, vilket man förstår när man summerar det och ser hur det blev. Efter det här sa lantbrukare att de inte såg några synliga effekter. Livsmedelsindustrin var också tveksam, och regelkrånglet och den tunga administrationen kvarstår. Många sa att det här bara blev en pappersprodukt, fru talman.

Tittar vi på statistiken är det inte så jätteroligt, men vi måste ändå prata om den, tycker jag. År 2015 hade vi i Sverige 4 169 mjölkföretag. I slutet av 2025 var vi nere i 2 484 mjölkföretag. Antalet kor har inte heller ökat – det hörde vi förut. År 2015 fanns det ungefär 338 000 kor, och 2024 fanns det 289 400. Jag vill dock upplysa mina vänner om att antalet mjölkkor år 2025 äntligen ökade med 3 500. Det var faktiskt något positivt.

Under diskussionen i dag har några pratat om att man ser att det är brist när man tittar i matbutiken, och det är sant. Detta började dock inte nu, utan det började för en del år sedan. Vi som har varit med vet exempelvis att det var torka 2018, vilket gjorde att många tänkte att de måste slakta ett antal kor. Det blev då färre nötkreatur, och med dålig lönsamhet dessutom har detta varit en dålig kombo. Nu är det faktiskt bättre lönsamhet i nötköttsproduktionen. Därmed satsar man på sina kor, och det kommer också att märkas. Men den här kombon är helt klart något negativt.

Detta, fru talman, visar på sårbarheten vi har i vårt land. Vi är fortsatt nere på bottennivåer – 50 procent av vår livsmedelsförsörjning. Vi har dock ett handelsunderskott på över 80 miljarder. Vi handlar och köper, och när vi drar ett streck märker vi att vi har ett handelsunderskott. Det här är någonting som vi tycker måste ändras. Vi vill att vi ska kunna äta exempelvis mer svensk ost och mer svenskt kött.

Sverige är faktiskt bara självförsörjande på vetemjöl, morötter, socker och ägg. Den morotskaka som vi har pratat mycket om är alltså det vi kan äta i kristider. Skämt åsido – det här är jätteallvarligt och någonting som regeringen verkligen jobbar aktivt för att ändra på.

Ett lysande exempel på ett land som inte tänkte dra ned som vi gjorde i Sverige är Finland, fru talman. Där tänkte man: Trots att det är fred och ser lysande ut framåt vågar vi inte, för vi har en orolig granne i öster. Vi måste ha minst 80 procents självförsörjning av livsmedel.

Tidigare klarade Finland sex månader, och faktum är att man nu klarar nio månader utan att importera ett enda vetekorn. I Sverige klarar vi hela tio till tolv dygn, och sedan är det tomt på hyllorna i våra matbutiker. Detta är naturligtvis jätteallvarligt, och regeringen har verkligen tagit krafttag för att förändra det. Vi ser nämligen att exempelvis Finland, som hade en helt annan politik, tyvärr fick rätt. Det är tråkigt att säga det, men så är det.

Livsmedelsstrategin 2.0 har vi pratat lite om. Det är klart att det finns en del kritik; man kanske undrar varför man inte fick vara med och diskutera. Men faktum är att livsmedelsstrategin 2.0 kom ut från den första livsmedelsstrategin.

Regeringens fokus har varit en stark och robust livsmedelsproduktion. Det är grunden. Vi kan prata väldigt gott om olika bidrag hit och dit, men det hjälper inte eftersom det viktigaste – och det vet ju alla här som har varit ute och talat med bönder – är att vi har en produktion som är lönsam och konkurrenskraftig. Det är grunden för allting. Det är viktigt att ha Norrlandsstöd och andra stöd, fru talman, men oavsett det är det viktigt att slå fast detta – tycker i alla fall jag. Regeringen och vi i Tidöpartierna har också visat hur viktigt det är att fortsätta på den vägen.

En sak som hände var att Elisabeth Nilsson, som fick i uppdrag att titta på konkurrenskraften, kikade på detta och tog fram förslag som nu har blivit till stöd. Virtuella stängsel och beteskravet har vi pratat mycket om här i kammaren, och där blev det 1 000 kronor per mjölkko. Vi kristdemokrater vill dock att det ska finnas ett undantag i beteslagstiftningen. Vi tycker att det är viktigt att det finns med tanke på hur det ser ut på gårdarna.

Det vi ser när vi är ute och diskuterar med människor – min kollega Helena sa exempelvis tydligt att hon varit ute och pratat med sina kompisar i Halland – är att de överallt säger att antalet regler är för stort. Regelverket bågnar ju, och det dundrar på. Vi pratade om att vi i dag faktiskt har över 862 regler. Kanske kom det dessutom en ny regel i går eller i dag; vi får se. Det här är jätteallvarligt, och därför ville regeringen satsa på detta.

Jag fick faktiskt det uppdraget, vilket jag kan säga att jag är väldigt tacksam för. Vad kom vi då fram till? Arbetet är färdigt, och regeringen kommer att lägga fram förslag framöver. Det handlar om flera åtgärder. Bland annat tycker vi att antalet myndigheter ska minska från dagens 270 till 2. Vi tycker också att djurägarnas ställning ska stärkas – det är jätteviktigt – och att olika avgifter ska tas bort. Myndigheterna ska dessutom arbeta mer för att stödja och ge råd till jordbruksföretagen. Det finns även andra förslag, och de kommer att komma här framöver.

Det viktiga är att slå fast att vi inte är färdiga som regering. Min kollega Staffan talade om det. Vi har mycket kvar att göra, och vi behöver minst fyra år till för att få till ännu mer av det vi är ute efter. Vi önskar nämligen att bönderna ska märka skillnad. Som svar på det kan man få höra ett retoriskt ”Jaha, ja, det säger ni nu”, men faktum är att jag möter väldigt många bönder som säger att vi har gjort skillnad. Bara på tre år har bönderna märkt att vi har gjort skillnad.

Jag kommer aldrig att glömma den bonde som sprang i fatt mig i Nässjö. Han sa: Hör du, Magnus, innan du går – ni i regeringen har sänkt kostnaden för diesel i mitt jordbruk med 450 000 kronor. Ta med dig det till dina kompisar i Tidögänget och hela riksdagen! För mig har ni gjort skillnad.

Jag tycker att vi ska ta med oss det.

Jag ska också läsa några ord ur den nya livsmedelsstrategin. Det står: ”Om vi inte själva producerar den mat vi behöver är vi hänvisade till att importera mat från länder med lägre klimat- och djurvälfärdsambitioner.” Det är precis detta det handlar om, fru talman. Vi kristdemokrater är inte nöjda. Vi vill att antalet kor ska öka med 100 000 – det tycker vi är jätteviktigt – och att Sverige ska bli självförsörjande på mejeriprodukter och kött.

Avslutningsvis, fru talman: Sverige har de bästa förutsättningar att producera livsmedel, men vårt skafferi är i dag halvtomt. Vi måste kunna producera mer mat i landet. Skafferiet ska bågna av mat så att vi kan både försörja vår befolkning och hjälpa andra i nöd.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Kajsa Fredholm, för svaret! Det är positivt att hon kan fortsätta en minut till.

Vad jag tänker på och försöker lyfta fram är krisen som vi har sett i vårt samhälle. Det har varit en nedåtgående trend, och ett antal mjölkgårdar har lagts ned. Vi hörde ledamoten John Widegren prata om det allvarliga läget för spannmålsodlare och köttbönder med flera. Det är väldigt tufft i vårt land.

Det är ändå fantastiskt, tycker jag, att vi har ett ökat antal kor i vårt land. Vi har alltså brutit denna trend efter 15 år. Men vi behöver faktiskt ha 40 procent fler kor i vårt land om vi ska bli självförsörjande på mjölkprodukter, som ledamoten själv sa förut.

Vi har ett handelsunderskott. Vi säljer och köper livsmedel, och det är ett handelsunderskott på ungefär 90 miljarder. Det är ganska mycket pengar. Vi skulle kunna äta mer svenskt och producera mer av svenska matprodukter.

Jag fick en rak fråga av ledamoten förut. Jag tänker också ställa en rak fråga till ledamoten. Vad säger Vänsterpartiet? Vill man ha fler kor i landet? Är det positivt?

Jag menar att vårt land kan producera mycket, mycket, mycket mer mat än i dag. Faktum är att varje kväll i vår värld är det 900 miljoner människor som lägger sig hungriga. Då är min fråga: Är det bra att vi ökar antalet kor?

Fru talman! Jag tänkte bara ställa en fråga till ledamoten apropå livsmedelsförsörjningen. Vi är ganska överens om att den behöver öka. Både ledamoten och jag tog upp att det ser väldigt tufft ut på olika sätt.

Min fråga till ledamoten är hur Vänstern ser på det här. Det skulle vara intressant att höra svaret. Vi har nog olika syn på det, så jag undrar hur ledamotens parti tänker sig att man ska öka antalet jordbruksföretag i vårt land.

I mitt anförande berättade jag att på tio år har 1 685 mjölkgårdar lagts ned. I till exempel Norrbotten har 4 av 5 mjölkgårdar försvunnit sedan millennieskiftet. Då är frågan: Hur tänker sig ledamoten och Vänsterpartiet att man ska kunna få bukt med det här? Hur ska man vända utvecklingen? Hur ska man få fler att vilja satsa? Hur ska man få unga att vilja ta vid? Det är min enkla fråga.

Fru talman! Jag tackar återigen Emma Nohrén för frågorna, och jag ska försöka svara på dem.

Är det värt detta? Ja, är det korta svaret. Riksdagens beslut följs nu upp av regeringen.

Ledamoten tar också upp frågorna från EU, och dem ska vi svara på. Vi är dock övertygade om att våra svar kommer att få EU att förstå varför vi anser att detta är så viktigt.

Det är ju val om ett antal månader, och ledamotens parti har tänkt ingå i Magdalena Anderssons regeringsalternativ. Nu kan ledamoten inte svara, så vi får ta detta en annan gång. Men det är spännande att fundera på hur ett parti med stora invändningar mot riksdagens beslut om en minskad vargstam ska kunna samarbeta med ett parti som var med och beslutade detta. Men det får vi som sagt ta en annan gång.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Emma Nohrén för frågorna.

Precis som ledamoten är inne på ska vargstammen äntligen minskas. Riksdagen har beslutat att antalet ska vara 170 individer, och nu har regeringen tittat på hur vi ska nå dit. I första vändan ska den minskas till 270 individer under nästa år.

Ja, det är en omfördelning i budgeten eftersom detta givetvis kommer att kosta pengar. Regeringen omfördelar pengarna på det sätt den tycker är görligt och får då fram pengar så att man verkligen kan komma till skott och minska antalet vargar i Sverige.