Kajsa Fredholm (V) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Kajsa Fredholm (V) höll ett anförande om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2025/26:50 Torsdagen den 11 december” den 11 dec 2025.
Fru talman! Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen. En halv miljon människor är i dag arbetslösa, och många hushåll har svårt med pengar till både hyra och mat.
Fru talman! Den ekonomiska ojämlikheten ökar lavinartat med Tidöpartierna vid styråran. Sett till förmögenhetskoncentrationen är Sverige med sina 542 miljardärer ett av världens mest ojämlika länder. Sveriges 82 dollarmiljardärer äger tillsammans lika mycket som halva vårt lands bruttonationalprodukt. Samtidigt lever, enligt Statistiska Centralbyrån, nästan 700 000 människor i social och materiell fattigdom i Sverige.
Och vad gör regeringen då? Jo, de fortsätter att sänka skatterna, med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen och välfärden hela tiden minskar. För nästa år föreslår regeringen ytterligare skattesänkningar med över 50 miljarder kronor. Så här ska det inte behöva vara i ett rikt land som Sverige, fru talman.
Jag är glad att vi i Vänsterpartiets budgetalternativ tar en helt annan riktning. I stället för att sänka skatten mest för dem med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen.
Vi använder pengarna till att stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvård. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bland annat genom höjda barnbidrag. På det sättet främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. På det sättet bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.
Fru talman! Sveriges landsbygd och dess resurser – vi som bor där – spelar en helt avgörande roll för att kunna genomföra den så viktiga gröna omställning som vi står inför. Att öka vår självförsörjningsgrad är helt nödvändigt med tanke på omvärldsläget och den klimat- och naturkris vi befinner oss i.
Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel.
För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.
Vi i Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras, där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.
En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka vår motståndskraft mot störningar.
Fru talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden men även för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen nu stärker ersättningen för mjölkkor på bete, men vi anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukaren samt att även slåtterängar omfattas.
Fru talman! Skogen är en av våra viktigaste resurser. Jag som bor i Dalarna vet verkligen hur betydelsefull den är. Skogen, och för den delen hela landsbygden, var en viktig anledning till att jag tog steget för över 35 år sedan och flyttade från Stockholm till Dalarna. Skogen är livsmiljö för en mängd olika arter och genererar ekosystemtjänster såsom vattenrening, bär, svamp med mera, och detta gör den utöver att lagra kol och producera råvaror.
Vi i Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i dess helhet är att betrakta som tillräckligt hållbart i dag för att nå våra klimatambitioner och bevara nödvändig, hög biologisk mångfald. Vår inställning är att produktionsmålen måste vara underställda miljö- och klimathänsynen.
För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem och biologisk mångfald måste vara ramen för hur skogarna nyttjas. Inom dessa ramar bör ett hållbart brukande förse oss med råvaror och energi som bland annat kan ersätta fossil energi och råvaror med stor klimatpåverkan.
Att vi på ett hållbart sätt använder vår skogsråvara är avgörande för att vi ska möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden. Dessa kriser måste vi lösa tillsammans.
Fru talman! Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig, och utvecklingen är tyvärr negativ. Här behöver Skogsstyrelsen mer resurser för att kunna göra fler fysiska tillsyner vid avverkningsanmälningar.
Fru talman! Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Även här behöver Skogsstyrelsen betydligt mer medel så att skogsägare kan teckna naturvårdsavtal och bilda biotopskyddsområden.
Fru talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är superviktigt. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur, som har stor betydelse för ekosystemens funktion. I förlängningen förbättrar det våra förutsättningar att producera livsmedel lokalt.
För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel, men vi i Vänsterpartiet föreslår att det ska införas ett statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel.
Vi föreslår även ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Bristande förebyggande arbete mot viltskador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte kan känna trygghet i att kunna få tillräckligt med stöd för viltskador.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet delar även Sametingets och Naturvårdsverkets bedömning att det inte finns tillräckligt med medel för att kunna betala ut ersättning för förebyggande av rovdjursskador till samebyarna, och vi föreslår därför en ökning av anslaget.
Fru talman! Det finns ett stort behov av att minska antalet djurförsök i Sverige. Hundratusentals djur utsätts i Sverige varje år, och alltför många av försöken är plågsamma. Sveriges 3R-center fungerar som en samlande arena för att minska antalet djurförsök.
EU:s mål, som Sverige jobbar efter, är att alla djurförsök ska ersättas när detta är vetenskapligt möjligt. Nu har regeringen inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket inneburit att verksamheten i betydande delar har monterats ned. Vi i Vänsterpartiet vill i stället att verksamheten ska utvecklas ytterligare. Därför vill vi se en kraftigt ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken.
Fru talman! I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande. Jag vill också önska alla en god jul.
