Magnus Oscarsson

Fru talman! Ja, absolut, var det jag försökte svara på ledamotens fråga. Men jag måste vara tydlig med att det inte är jag som bestämmer utan regeringen. Jag försökte också berätta för ledamoten att det finns fler problem här.

Ledamoten pekar endast på att det är vissa båtar som dammsuger Östersjön. Men Östersjön är inte längre ett innanhav för Sverige, och i dag fiskar massor av länder där. Sverige är ju med i EU, och hur skulle det bli om vi beslutade att inga svenska båtar får tråla i Östersjön? Jo, då kommer andra båtar in och tar den fisken i stället.

Vår minister är aktiv i fiskefrågorna, han viker sig inte och han försöker påverka så mycket han kan utifrån rådande premisser. Men han ser också helheten när det gäller Östersjön.

Finland är ett bra exempel på ett land som har god tillgång på strömming, och vi menar att det måste bero på att man är aktiv med säljakt, skarvjakt och äggprickning.

Det duger inte som det är i dag. Det är viktigt att se helheten, och det var det jag försökte berätta för ledamoten.

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för frågorna.

Ledamoten tog upp en fråga som är väldigt viktig. Vi pratar ju mycket om Sveriges livsmedelsförsörjning, och den blå näringen är en resurs som finns och som vi faktiskt behöver i en eventuell kris- eller krigssituation.

Ledamoten frågade mig om Kristdemokraterna vill stoppa de stora trålarna precis nu. Vi vet ju att det har hänt väldigt mycket och att den här regeringen har gjort många saker. Landsbygdsministern har varit på möten där han har kunnat förhandla och se till att det inte har blivit så illa som det kunde ha blivit.

Vi menar att det finns saker som vi kan göra ännu bättre men att man också måste se helheten. Naturligtvis är det ett problem att trålare dammsuger våra vatten, men det finns även bekymmer som ledamoten inte nämnde, exempelvis säl och skarv. Det måste tas ett jättestort ansvar för att se till detta. Sveriges grannländer, exempelvis Finland, har en helt annan situation. De jagar säl och ser till att skarven hålls nere.

Jag menar att vi måste se till helheten och exempelvis se till att man inte fiskar med trålare på samma sätt som i dag. Framför allt gäller det dock att se helheten. Det finns nämligen inte bara ett bekymmer, utan det är flera bekymmer som gör att vi har det hav som vi har i dag.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill först nämna livsmedelsstrategin. Det är inte första gången vi pratar om den i kammaren, och det är säkert inte den sista heller.

Livsmedelsstrategin antogs faktiskt av en enig riksdag 2017. Jag har berömt dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Jag måste säga att han gjorde ett fantastiskt bra jobb. Hans arbete betydde mycket och lade grunden för det vi har i dag.

Grunden för livsmedelsstrategin, fru talman, var tanken att öka livsmedelsproduktionen, få ett mer lönsamt jordbruk, stärka konkurrenskraften och öka den svenska livsmedelsförsörjningen. Det är den grund som även livsmedelsstrategin 2.0 står på. Den är regeringens programförklaring för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Strategin skickar en tydlig signal: Konkurrenskraft och lönsamhet i svensk livsmedelsproduktion måste stärkas för att vi ska nå tillväxt.

Fru talman! En brännande het fråga som jag själv har varit mycket engagerad i under många år är hur Sverige ska kunna öka sin livsmedelsförsörjning. I Sverige var detta under många år en icke-fråga. Andra länder skulle producera maten åt oss, var tanken. Jordbruket och vår egenförsörjning var så lågprioriterat att vi till och med hade en statsminister som sa att jordbruk var ett särintresse. Efter min första riksdagsdebatt 2014 sa en ledamot till mig: Varför prata om livsmedelsförsörjningen, Magnus? Du kan vara lugn. Bekymra dig inte – EU fixar maten åt oss!

I dag, knappt elva år senare, är det ingen politiker som uttrycker sig så aningslöst. Hotet från öst är tyvärr en verklighet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar att vi måste ha en egen beredskap, och där är livsmedelsförsörjningen helt avgörande.

Fru talman! Vårt grannland Finland gjorde inte som Sverige utan behöll sin goda beredskap, och därför har Finland i dag kunnat öka sin livsmedelsberedskap från sex till nio månader. Sverige har en beredskap för tio till tolv dygn. Därefter är det tomt i livsmedelsbutikerna, vilket är mycket bekymmersamt.

Sverige har i dag en livsmedelsförsörjning som är under 50 procent. Varannan tugga vi äter kommer inte från Sverige, och vi är självförsörjande enbart på spannmål, socker, ägg och morötter. Det här duger inte. Vi måste få fler jordbruksföretag i hela Sverige. Vi måste få fler mjölkande kor, fler köttdjur, fler grisar och fler får, liksom fler som odlar grönsaker, potatis, frukt och så vidare. Varför? Jo, Sveriges skafferi, som skulle kunna bågna av svenskproducerad mat, är i dag bara halvfullt.

Vi ser en långtgående trend med färre mjölkföretag och fler nedlagda gårdar. På tio år har 1 685 gårdar lagts ned. I Norrbotten är minskningen drastisk; där har fyra av fem mjölkgårdar försvunnit sedan millennieskiftet. I hela Norrbotten finns det färre än 50 mjölkgårdar kvar. Man kan ju ställa den retoriska frågan vad Socialdemokraterna gjorde under åtta år.

Fru talman! Den här regeringen har insett detta och tagit fram olika förslag på åtgärder för förändring. Livsmedelskedjan måste bli robust igen för att kunna stå emot störningar, allvarliga kriser och i värsta fall krig. Därför avsätts mycket medel för att öka vår livsmedelsförsörjning. Det byggs nu åter upp spannmålslager runt om i landet. Även lagring av insatsvaror är oerhört viktigt.

Regeringen ger ökat stöd till jordbruket i norra Sverige för att möta den akuta nedläggning av gårdar som jag just pratade om. Stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet är bland det absolut viktigaste för att få fler att vilja satsa och för att få unga att ta vid.

Som exempel på detta fortsätter regeringen att sänka skatten på jordbruksdieseln. Jag vet att det är mycket uppskattat av våra bönder, och det gör verkligen skillnad. Jag var på ett ställe där jag träffade många företagare. En bonde sprang i fatt mig när jag skulle till tåget. Han frågade om jag kunde förstå vad vi hade gjort för hans företag. Han sa att vi hade minskat kostnaderna för hans företag med 450 000 kronor. När hände det senast? frågade han.

Konkurrenskraftsutredaren Elisabeth Nilsson föreslog flera åtgärder, fru talman, bland annat virtuella stängsel, vilket nu blir tillåtet från den 1 januari 2026. Vi behövde alltså få en ny regering för att få detta på plats.

Det andra som föreslogs var en minskad vargstam. Regeringen har avsatt medel i budgeten för att antalet vargar ska minska. Vi här i riksdagen har ju beslutat om ett mål på 170 individer. Det första delmålet, 270 individer, är nu satt till nästa licensjakt, som sker 2026.

Det föreslogs även ett förändrat beteskrav. Som svar på detta har regeringen i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att den befintliga djurvälfärdsersättningen för mjölkkor ska förstärkas med en ersättning för bete på 1 000 kronor per ko och år. Vi kristdemokrater ser dock att det skulle behövas undantag för kor i lösdrift. En lag som infördes 1988 på de premisser som gällde då måste ibland ses över för att bli up-to-date.

I dag finns ingen djurvälfärdsersättning för dikor, men det råder ingen tvekan om att även dikoproduktionen har tydliga utmaningar när det gäller lönsamhet och minskad produktion. Det arbetas på departementet med hur man ska kunna utarbeta detta till nästkommande budgetår.

Ett annat förslag som tas upp i utredningen är en statligt subventionerad avbytartjänst inom jordbruket. För de större jordbruksföretagen är detta ingen fråga alls, då de har anställda. För de mindre gårdarna är det dock en viktig fråga, då de inte har någon möjlighet att anställa folk. Sverige har haft den möjligheten förut, men den togs bort. I våra grannländer Norge och Finland finns denna möjlighet kvar. Frågan utreds på departementet.

Fru talman! Jag kommer aldrig att glömma vad en jordbrukare sa till mig på en bondefrukost utanför Nässjö. Han sa: Varje morgon frågar jag mig själv vilken regel jag kommer att bryta mot i dag. Frågan han ställde är fortfarande väldigt relevant. Jordbrukare har 862 regler att ha koll på. Så ser vardagen ut för våra jordbrukare – inte undra på att många funderar på att sluta. Nåde den bonde som gör fel; det kan bli mycket kostsamt.

År 2023 fick jag det hedersamma uppdraget att bli enskild utredare. Uppdraget var tydligt: att se över och minska regelbördan inom den gröna näringen. Det har varit ett mycket inspirerande arbete. I maj detta år presenterade jag ett betänkande där flera åtgärder för att underlätta och minska regelbördan lyfts fram.

I betänkandet föreslås att kontrollmyndigheterna reformeras och att antalet minskas från dagens 270 till 2. Vidare föreslås minskade kostnader för att stärka konkurrenskraften i den gröna näringen och att djurägarens ställning i samband med slakt stärks. Myndigheter ska tillsammans med branschorganisationer se över regelverket för att minska regelkrånglet och se över myndigheters bemötande av företag i den gröna näringen.

Det är glädjande att det finns pengar till detta så att det kan bli verklighet till nästkommande år.

Fru talman! Mycket har gjorts för att förbättra situationen för jordbruket i Sverige, men mycket återstår också att göra. Det är glädjande att antalet kor nu ökar. Efter 15 år av nedåtgående trend har det nu äntligen vänt! Sverige har 3 500 fler mjölkande kor under 2025.

En vd för ett stort mejeri som arbetar i många länder berättade att Sverige sticker ut på ett positivt sätt. Han sa att Sveriges landsbygdsminister talar om att öka antalet kor och inte om att minska antalet, vilket man talar om i många andra länder.

Kossan är ingen miljöbov utan en fantastisk resurs. Vi vill ha fler mjölkande kor. Vi vill ha mer svenskt kött i mathyllan. Vi vill fortsätta att fylla vårt lands skafferi, inte bara för vår egen skull utan också för att hjälpa andra länder med deras behov.

Jag vill passa på att önska talmannen och alla mina kollegor en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Ett stort gissel för många av landets jordbruksföretag är att kriminella aktivister bryter sig in på gårdar runt om i landet. Det händer tyvärr gång på gång och är ett reellt hot mot våra bönder. De känner både rädsla och oro när det varit inbrott på gårdar men också stor oro över att kriminella aktivister ska ta med sig smittor in på deras gårdar. Vi som är ute bland bönder vet att det är mycket säkerhet kring besök på gårdar just för att skydda mot smittor och sjukdomar.

Nyligen föll domen i ett uppmärksammat fall. Brottslingarna erkänner att de har brutit sig in på gårdar och stulit höns, men de nekar till brott. Vad blev straffet? Jo, villkorlig dom och dagsböter och skadestånd på 510 kronor respektive 7 000 kronor. Domen känns som ett jaså. Blir det inte värre än så är det bara för aktivisterna att fortsätta.

Min fråga är till justitieministern. Vad gör regeringen för att stävja denna kriminalitet?

Herr talman! Tack, ledamoten Larsson, för följdfrågorna!

Jag kan väl säga så här. När vi antog en livsmedelsstrategi 2017 var det väldigt många bönder runt om i Sverige som tyckte att det var väldigt viktigt och mycket bra. Det var till och med någon som sa: Nu kan jag äntligen investera, för ni verkar tro på framtiden. Några år senare sa de: Vänta nu, jag har inte märkt någonting av det här.

Jag tycker nog att det är ganska magstarkt av ledamoten att klaga på den här livsmedelsstrategin, som är en del av den gamla, och tycka att den är så pass dålig som ledamoten säger.

Vi menar tvärtom att det här är något som vi nu verkligen lyfter fram – svensk mat och hur vi ska öka försörjningen vid kris eller krig och med tanke på lönsamheten för svensk livsmedelsproduktion och bondekåren. Visst har det funnits kritik mot detta, men en del har också sagt: Vad underbart att detta kommit och verkligen belyses med väldigt bra förslag!

Som ledamoten Larsson vet kan det vara ömsom vin, ömsom vatten att sitta i regering. Men med den här strategin, som vi nu har uppdaterat, visar vi verkligen, som jag försökte berätta i mitt anförande, på saker och utredningar som är gjorda för att belysa och göra skillnad för bonden.

Jag tror att detta är helt avgörande. Och som jag nämnde förut är det många som är väldigt glada för att det känns som en ny tid för jordbruket i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Larsson, för frågan!

Faktum är att vissa frågor, som den här, ligger på en annan person i mitt parti att tala om. Liksom ni i ert parti har vi delat upp det på olika talespersoner. Men jag ska försöka svara så gott jag kan.

Exakt den fråga som ledamoten ställer vet jag ligger på regeringens bord. Den ser över hur man ska kunna kompensera för det här. Men frågan är väldigt elegant ställd, tycker jag.

Jag kan ju säga så här. Min kollega John Widegren lyfte upp att vi precis har lämnat över ett förslag till regeringen på hur man ska kunna få enklare konkurrens för våra svenska företag. Med tanke på hur det ser ut i vårt land i dag och de förändringar som måste till är det verkligen på tiden att vi gör någonting med detta. Det ligger väldigt mycket i konkurrenskraften att vi faktiskt säkerställer att våra företag får konkurrera på samma villkor runt om i vårt land, oavsett om det är i norr eller i söder.

Jag tycker absolut att det här är en fråga att ställa nu, men man kan ändå lyssna. Vi har många förslag som är på gång. Jag tänker att det är viktiga signaler för alla Sveriges bönder.

Herr talman! I dag debatterar vi här i kammaren betänkandet om djurhälsodata samt jordbrukspolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

För några veckor sedan hade jag besök av två mjölkbönder. Det var ett mycket intressant samtal om att de själva var unga och ville satsa på svensk mjölk. Jag lyssnade på de båda mjölkbönderna – en från Hälsingetrakten och en från Skaraborg – och fick höra dem berätta. De sa: Vet du, Magnus, nu i vår när vi diskuterar i branschen tror vi på framtiden. Det känns som att det är ett driv i jordbruksnäringen.

Sådant tycker jag att vi ska ta till oss. Jag blir i alla fall väldigt glad över att höra det. Det är enormt viktiga signaler att unga bönder ger uttryck för glädjen i och tron på att det finns pengar att tjäna på svenskt jordbruk.

För ungefär tre månader sedan var jag på ett annat möte, med många jordbrukare i Nässjö. När jag skulle gå till stationen, herr talman, sprang en bonde i fatt mig och sa: Kan ni förstå – er sänkning av dieselpriset har gett 450 000 till min gård. När fick jag det senast? Du måste verkligen berätta för andra att jag nu kan investera hemma på gården.

Sådant är roligt att höra. När jag var på en mässa i Norge sa norrmännen: Vi tittar mycket på Sverige just nu, för det verkar ha hänt något i jordbrukspolitiken.

Herr talman! Det är en ny tid i vårt land. Vi har en regering och en landsbygdsminister som arbetar för att det ska produceras mer livsmedel i hela landet. Den absolut viktigaste frågan, anser jag, är att vi producerar mer mat, från söder till norr.

Vi har haft ett stort bekymmer i vårt land – det måste ändå sägas. Vi har inte varit självförsörjande på så mycket mer än vetemjöl, morötter, socker och ägg. Faktum är att om vi tittar på vårt skafferi ser vi att det är halvtomt, eller halvfullt, beroende på hur man ser på saken. Så här kan vi inte fortsätta att ha det. Vi behöver få mer produktion och mer fart på vårt lands brukande. Vi har alla möjligheter.

Vi hörde min kollega John berätta hur det är ställt och vad många tycker och tänker. Vi menar att med den politik som vi nu för blir det en ny tid. Faktum är att vi kan prata mycket om vad som händer, men runt om i vår värld lägger sig ungefär 800 miljoner människor hungriga varje kväll, utan att ha fått mat för dagen.

Är det någonting vi kan göra? Vi kan producera mer mat så att vi kan fylla vårt skafferi så att det bågnar, och vi kan leverera mat till andra människor som verkligen behöver det. Det tror jag är otroligt viktigt.

Vi hörde i början här att vi har antagit en livsmedelsstrategi. Nja, vi har antagit den förut, så egentligen är den bara uppdaterad. Men det tycker jag är väldigt positivt.

Vi antog den här livsmedelsstrategin 2017. Det var väldigt positivt. Där pratar man mycket om ökad livsmedelsproduktion och mer lönsamhet i jordbruket och om att stärka konkurrenskraften och öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Men precis som min kollega John sa har många inte märkt det. Jag har i alla fall inte märkt det. Många av bönderna säger att de märkte en väldig skillnad. Men vi menar att den här uppdateringen är väldigt viktig därför att där pratar man om mer svensk mat på butikshyllorna och på tallriken för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten för våra svenska bönder. Sverige ska vara mer rustat. Vi ska stärka vår livsmedelsförsörjning.

Det här, herr talman, är en helt avgörande fråga för vårt land, för har vi inte mat att ställa fram om det blir kris eller krig är vi illa ute. Och med de förutsättningar vi har i Sverige att producera mer mat kan vi verkligen göra skillnad.

Vi har pratat om det här förut. Jag tänker att jag tar det ändå, för jag tycker att det är så intressant. I vårt grannland Finland har de en helt annan politik. Jag har sagt det förut men kan säga det igen, för det finns säkert någon som ser detta på tv just nu. I Finland var de aldrig med på att lägga ned alltihop och tycka att livsmedelsproduktion bara är någonting vid sidan om. I Finland sa de: Nej, vi vet aldrig hur framtiden blir. Kanske måste vi ha en produktion värd namnet.

I Finland har de faktiskt en självförsörjningsgrad, en livsmedelsförsörjningsgrad, på 80 procent. I Sverige är den under 50 procent. I Finland säger de att de inte behöver importera mat, exempelvis korn, eller någonting. De klarar nu att försörja sin egen befolkning i över nio månader. I Sverige är summan faktiskt bara några veckor innan det är tomt på våra hyllor, så är det några vi verkligen kan lära oss av är det våra finska vänner. Det har vi också gjort, och jag är som sagt väldigt glad för att vi nu tar riktiga steg framåt för detta.

Herr talman! Vi kan inte bara tala om detta, utan det måste också ge resultat. Det har den här regeringen visat. Jag menar att vi behöver ha 125 000 fler kor i vårt land. Vi behöver mer mjölkproduktion och mer köttproduktion.

Vi hör när vi lyssnar runt om att det är en annan tid nu. Vi tror på framtiden för svensk livsmedelsproduktion. Med det som vi nu har gjort och är på gång att göra i vårt land är vi övertygade om att vi kommer att se skillnad, och det är helt avgörande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! I kväll debatterar vi digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Väldigt mycket händer när det gäller artificiell intelligens. Redan de två inledande talarna har pratat om det – och jag fortsätter, för detta är väldigt stort. Det är ingen överdrift att påstå att AI redan har en enorm påverkan på hela vårt samhälle.

Ibland känns det som om det inte finns några gränser för vad man kan få hjälp med av AI. Det används exempelvis i offentlig sektor och bland kommuner och regioner. Det har blivit ett väldigt stort och viktigt hjälpmedel. Även i jordbruket, som jag vanligtvis pratar mycket om, används det. Vi hörde min kollega Maria Stockhaus tala om traktorer – jag tror att det var i Småland eller något sådant. Faktum är att de används nu i dag, men de kommer att användas mycket mer i framtiden.

Men vi får inte ha en naiv syn på AI. Det är viktigt att det finns regler för hur AI får användas. Jag är, som min kollega Mattias Ottosson, positiv till AI, naturligtvis. Men det är bra att EU har gått före och antagit regler. Det är något som fler länder borde göra.

I fel händer är AI nämligen ett hot. I länder där man inte bryr sig om vare sig demokrati eller mänskliga rättigheter används AI på ett effektivt sätt mot människor för att upprätthålla diktaturen.

Fru talman! Sverige har hamnat som blygsamma nummer 17 på den globala AI-indexlistan. Självklart ska vi inte vara där nere. Vi ska ha en annan placering, en topplacering. Sverige borde vara högre upp på listan, och regeringen arbetar aktivt för det. Man tillsatte ju en AI-kommission som nu är färdig och har lagt fram 75 förslag på åtgärder som kommer att göra stor skillnad i framtiden.

I vår vårändringsbudget finns pengar till att stärka motståndskraften mot desinformation genom AI-kompetens. Detta är enormt viktigt med tanke på att man kan använda AI för att lura människor på olika sätt.

Fru talman! Jag är glad över att vi har en regering som är aktiv i frågor som rör digitalisering. Exempelvis satsar regeringen 3,8 miljarder på ökat bredbandsstöd för bättre uppkoppling i glesbygden, vilket är oerhört betydelsefullt. Detta är en fortsatt mycket viktig fråga om vi menar allvar med att hela Sverige ska fungera.

En annan mycket viktig fråga är alla bedrägerier som dagligen utförs mot framför allt äldre i Sverige. Jag kan bli så fruktansvärt arg och upprörd när jag läser eller får berättat för mig hur kriminella ligor ringer äldre och lurar till sig pengar. Regeringen har gett ett uppdrag till PTS att komma med förslag på åtgärder för att förhindra dessa bedrägerier.

Fru talman! Ännu en viktig fråga som regeringen och civilminister Erik Slottner har uppmärksammat är digitalt utanförskap. Det gäller framför allt äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar. Detta har resulterat i att det nu finns hjälp att få via en telefontjänst på Post- och telestyrelsen. Genom telefontjänsten går det exempelvis att få stöd med att börja använda e-tjänster, betala räkningar online, boka vård digitalt och ringa videosamtal. Det går också att få personlig vägledning om var man kan få praktisk hjälp i närheten av bostadsorten. Detta är mycket positivt!

(Applåder)

Fru talman! Implementeringen av EU:s vattendirektiv har i Sverige inneburit att både stora och små dammar, en del av dem från 1500-talet, har rivits bort. I Fredriksberg i Ludvika finns det flera historiska och kulturella miljöer med olika typer av dammar som är värdefulla ur många synvinklar. Att lättvindigt riva och rasera sådana miljöer utan att ta hänsyn till olika intressen är att kraftigt rasera kulturella och historiska intressen. Vi ser nu flera exempel på hur unika kulturmiljöer hotas runt om i Sverige.

Min fråga till miljöministern är: Kommer regeringen att se till att det tas större hänsyn så att man kan säkerställa värdet av dessa historiska och kulturella miljöer och också säkerställa att de finns kvar i framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Jag tycker ändå att det blir lite konstigt. Ledamoten målar upp en väldigt mörk bild och att de här kycklingarna lider något förfärligt.

Vi har ett system i vårt land med kontrollanter som är ute och ser över detta. Om det är något problem, till exempel med inlastning i kycklingstallarna, säger de till, och då åtgärdar jordbrukarna det.

När jag lyssnade på ledamoten kändes det nästan som att de håller på med något halvkriminellt. Det var en väldigt mörk bild. Därför kände jag mig tvungen att ta replik. Jag hoppas att ledamoten inte har en så negativ bild av svensk kycklingproduktion. Den är nämligen väldigt viktig för vårt land.

Om det skulle vara så som ledamoten har sett, på nätet och allt vad ledamoten sa, tycker jag att ledamoten ska kontakta bönder som håller på med detta. De kan ge en bra bild av hur det ser ut. Och om det skulle vara så illa som ledamoten är inne på blir det ändå en rättssak. Vi har ju ett sådant system. Inget ska gå under radarn. Man löser saker på plats och har en god relation med våra producenter. Det är jätteviktigt att lyfta fram.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Kajsa Fredholm för hennes anförande.

Jag lyssnade på ledamoten, och det var mycket som var negativt. Jag förstår inte hur det kan vara så illa som ledamoten säger. Jag vet, och det vet säkert ledamoten också, att det finns kontrollanter som tittar noga på hur det fungerar med djurskyddet, särskilt i fråga om kycklingproduktionen.

Litar inte ledamoten på de kontrollanter som gör kontroller hos jordbrukarna? Ledamoten målar upp en oerhört negativ bild, och jag skulle därför vilja höra om ledamoten litar på kontrollanterna.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för dina frågor!

Det var spännande att du tog upp regelförenklingar. Jag håller på och jobbar med sådant. Efteråt kan vi diskutera exakt hur du menade – jag var inte riktigt med på det, men jag tar gärna input från vad du sa.

Beteskravet har ju blivit en stor fråga. Det finns gott om känslor i det här. För att vara ärlig upplever jag också att det ibland finns en ganska stor okunskap. Jag undrar hur många av dem som tycker så mycket som egentligen själva har varit ute och träffat mjölkbönder i deras kontext, vid deras gårdar, med nybyggda stallar med mera. Där någonstans måste man ju börja. Man kan naturligtvis ha en åsikt, men man behöver ha lite fakta när man pratar om det här.

Jag hör från olika håll att det skulle vara mycket sämre när det gäller djurhållningen. En riktigt varm sommardag går kon inte ut; det vill den inte göra. När det är väldigt smutsigt – när det har regnat 30, 40 eller 50 millimeter eller kanske ännu mer – går den inte heller ut. Om den går ut blir den väldigt smutsig. Det skapar sjukdomar.

Vi lever i olika världar. Någonstans där måste vi börja prata. Vi kan ha åsikter om vad som är helt fel eller helt rätt, men vi måste ändå ha faktaunderlag.

Faktum är att de flesta kommer att ta ut korna. 80–85 procent kommer att fortsätta vilja ha korna ute. Det är detta vi har att prata om. Det bästa är att ha flexibilitet och att lita på Sveriges bönder.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan!

Ja, vi är överens om en del där, Rebecka – bland annat att vi har sett en utveckling där det har blivit färre mjölkbönder, eller gårdar över huvud taget, i vårt land. Jag tror att många bönder ändå är glada över att vi i den här kammaren pratar om det här och är intresserade av hur vi ska kunna förbättra det. Det är ju ändå det som är viktigt: Hur kan vi förbättra för Sveriges mjölkbönder och för våra bönder över huvud taget?

Jag tror att det finns några saker som är viktiga. Här i kammaren brukar vi prata om att lönsamheten måste öka. Vi måste också se till att konkurrenskraften stärks och att regelkrånglet minskar. Regelbördan nämns återkommande när jag är ute och pratar med bönder.

Jag håller dock inte med om att man ensidigt pratar om export i livsmedelsstrategin. Tvärtom talar man faktiskt om tre ben: export, robusthet samt svensk mat och gastronomi. Robusthet är någonting som är jätteviktigt i vår tid. I mitt anförande var jag inne på hur det ser ut nu. Vi kan i dag inte försörja vårt lands invånare som vi skulle behöva kunna. Därför är det bra att regeringen ser till att jobba med dessa frågor. På punkt efter punkt har regeringen sett till att underbygga mer, så att det går att sätta mat på bordet i en krissituation. Det kommer att ta tid att bygga upp detta, men resan har åtminstone börjat. Den började egentligen 2017, med livsmedelsstrategin, och den fortsätter nu.

Herr talman! Tack återigen, Stina Larsson, för frågorna! Jag håller helt med dig.

Jag tänker så här: Det är myndigheterna som gör detta, och det är väldigt svårt att gå in i förväg och tycka och tänka. Som ledamoten var inne på var det mycket i sociala medier, och det var många som hörde av sig. Det gäller även politiskt; det var inte bara ledamoten som hörde av sig och tyckte att det här var helt ogenomtänkt, utan det var andra också.

Jag tänker mig – och hoppas ändå – att man från myndighetens sida på något sätt lär sig att leva lite mer i verkligheten, kanske. Så tänker jag. Vi får se vad som kommer, men jag har hopp om att det i alla fall blir mycket bättre.

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för din fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Det är ju jätteintressant, tycker jag, att Jordbruksverket gjorde på det här sättet. Jag reagerade väldigt starkt, kan jag säga. Det är så många som jobbar med det här runt om i Sverige, och det är många som har det som hobby och så vidare. Jag reagerade på sättet som man pratar om det här på. Jag förstår naturligtvis intentionen, men det skulle slå väldigt fel. Jag tror dessutom att en kanin skulle ha uppåt tio kvadratmeter – var det inte så? Det var i alla fall väldigt mycket, och oavsett vilket tror jag inte att det är gångbart.

Jag tycker att det är jättebra att man tar tillbaka det här och ser över det så att vi kanske får något helt annat.

Herr talman! Jag börjar med den första frågan så att vi inte tappar bort oss här.

Jag tänker att regeringen ser över det här. Vi har ett stort bekymmer som vi måste göra något åt. Det sista jag hörde var att regeringen måste göra allt den kan för att se till att det finns veterinärer i hela landet. Det vill jag säga till att börja med.

Sedan måste jag ändå säga följande: Ni som var med 2014, 2015 eller 2016 vet att det var väldigt tufft på den tiden, med enormt dåliga mjölkpriser för mjölkbönderna. Det var då vi lyfte fram förslaget att man likt Finland faktiskt kan låta staten gå in och stötta. Då fick vi svaret från den dåvarande socialdemokratiska ministern: Det går inte. Vi har lagar i Sverige, och beteskravet är reglerat i lag. Därför kan vi inte gå in och ändra det och ge stöttning i form av ersättning till Sveriges mjölkbönder.

Det var svaret jag fick då. Jag tänker: Om man skulle släppa på det här – om man skulle göra det som vi hoppades – skulle det bli mycket enklare att göra det som de gör i Finland. Finland är ju också med i EU. På det sättet skulle vi alltså kunna stötta om det behövs och göra det här mer flexibelt. Jag tror nämligen att det är det som är viktigt för våra svenska mjölkböcker, det vill säga att känna att det finns flexibilitet i systemet och att vi litar på dem. De vet bäst när korna ska vara ute och när de ska vara inne.

Herr talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för frågan!

Jag måste ändå svara på den första delen, som handlade om offentlig upphandling. Precis som ledamoten var inne på hade vi en sådan debatt för en tid sedan. Om vi kort ska ta den delen tycker jag att det alltid är viktigt att faktagranska ett sådant påstående som ledamoten kommer med i sitt anförande. Även nu säger ledamoten att man inte vill köpa mjölk från särskilda gårdar om det skulle bli så.

Faktum är att 90 procent av alla landets kommuner köper ekologisk mjölk. När det gäller ekologisk mjölk är korna ute. Det är ju ett krav för ekologiskt. Det är intressant att få fakta om detta. Det är så det ser ut. Av alla som i dag köper handlar 90 procent ekologiskt. Det kommer ändå att fortsätta. Det är intressant.

Ledamotens andra fråga lyfter fram något jätteviktigt, nämligen hur det ser ut i exempelvis den norra delen. Som exempel kan jag säga att Jordbruksverkets nordligaste kontor är i Uppsala. Det visar kanske en del i hur det har varit. Här måste det bli förändring. Nu har livsmedelsstrategin detta som en punkt, alltså att utreda hur vi ska få igång detta i hela landet.

I dag är livsmedelsförsörjningen för dålig i norra delen. Det är väldigt sorgligt med tanke på att det finns så mycket åkermark och betesmark. Vi skulle kunna ha mycket mer produktion.

Herr talman! Här i kammaren debatteras i dag betänkandet om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett bra och robust djurskydd. Det har vi haft i många år. Detta visar sig också väldigt tydligt när det gäller hur mycket antibiotika som används i svensk djurhållning. Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU. Det är väldigt bra. Hur mycket som används är en av de viktigaste frågor vi har hand om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

För några år sedan var jag i Paris med miljö- och jordbruksutskottet. Där funderade de på om det här var en viktig fråga. Nu har alla börjat förstå att det här är en jätteviktig fråga – kanske en av de viktigaste vi har att behandla framöver. Ibland verkar det som att politiken vill ta åt sig äran, men det är våra duktiga jordbrukare som ska äras och tackas för att det är på det sättet.

Herr talman! Vi har ett stort bekymmer med att det finns för få veterinärer i landet. Det är en mycket viktig fråga, som vi hörde här inledningsvis. Det är viktigt att det i hela landet ska gå att få en veterinär när ett djur blir sjukt. Regeringen har skjutit till pengar till distriktsveterinärerna, och regeringen kommer med fler förslag under våren för att förbättra detta.

Jag är glad att vi har en regering som vill satsa på svenskt jordbruk med en uppdaterad livsmedelsstrategi där ökad livsmedelsproduktion är en bärande del. Vi kan inte bara hoppas på att andra länder ska hjälpa oss vid en kris eller krigssituation. Vi måste själva se till att det finns mat i våra förrådshus. Vårt lands skafferi ska inte vara halvtomt, utan det ska bågna av mat. Det ska vara så mycket att vi också kan hjälpa andra länder som behöver vår hjälp.

Sverige har mycket bra förutsättningar för att odla och producera livsmedel. Under många år bakåt i tiden har dock antalet bönder minskat i stort antal. Antalet mjölkkor har också minskat. Faktum är att vi i Sverige aldrig har haft så få jordbrukare eller mjölkkor i landet. Detta vill regeringen göra något åt. Vi vill att svenskt jordbruk ska vara lönsamt och att konkurrenskraften ska stärkas.

Herr talman! Det var därför regeringen tillsatte utredningen om animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. Den hade förra landshövdingen Elisabeth Nilsson som utredare. Det kom många bra och viktiga förslag som exempelvis att förenkla regelverket för läkemedelsanvändning för jordbrukare, att göra skyddsjakt enklare och att staten ska gå in med kreditgarantier. Den fråga som kanske blev störst var nog förslaget om att mjölkkor i lösdrift ska undantas från beteskravet.

Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater litar på Sveriges mjölkbönder. De, om några, vet bäst när korna ska vara inne i djurstallet och när de ska gå ut. Därför är flexibiliteten en viktig fråga för många av Sveriges mjölkbönder. Det är också viktigt att komma ihåg att en ladugård förr – exempelvis när min pappa var bonde – inte såg ut som i dag, när mjölkstallarna är ljusa, stora och har en helt annan komfort.

Herr talman! Under mjölkkrisen ställde jag väldigt många frågor till dåvarande landsbygdsministern gällande om vi kunde ge en djurväldfärdsersättning för kor som är ute – precis som mjölkbönderna i Finland får.

Jag fick svaret att det inte går när vi har en lag om beteskrav. Det är omöjligt. Med en förändrad beteslagstiftning kommer det att vara möjligt.