Magnus Resare

Herr talman! Annika Hirvonen tar gärna upp enskilda fall här i talarstolen, så jag tänkte också dra ett exempel.

En tolvårig flicka hade varit på sitt livs första fotbollsträning. Hon åkte för första gången buss själv, hem från träningen. När hon hoppade av på sin hållplats hoppade också en 24 år gammal man av. Han hade varit i Sverige några år. Han var inte medborgare här utan var medborgare i någon helt annan del av världen. När bussen rullade iväg brottade mannen ned flickan och våldtog henne och förstörde hennes liv.

Tycker ledamoten, liksom jag, att det här ska leda till att man blir utvisad och aldrig mer sätter sin fot i vårt land?

Herr talman! Jag tycker att det är en fullständigt rimlig fråga att ställa till ledamoten om han står i talarstolen och talar om att vi kan ha fortsatt migration till det här landet. Det spelar ingen roll, säger han, för vi ska sätta in integrationsåtgärder. Sedan kan han inte svara på vilka de är.

Som sa jag i mitt anförande lite tidigare i dag var jag i Filipstad, där ni är med och styr tillsammans med oss och Sverigedemokraterna. Där jobbar man med att få ut människor som har gått i sfi år efter år och inte lärt sig ett ord svenska. Många av dem är analfabeter eller har inte gått ett år i skolan. De har jättesvårt att tillgodogöra sig studier i en lektionssal. Däremot talar medarbetare på kommunen om att de här människorna lär sig språket ganska fort när man tar ut dem och de får jobba. Det ger dem ett värde att de får komma ut på riktigt jobb. Som ledamoten är inne på ser barn sina föräldrar gå till jobbet i stället för att gå och läsa sfi utan att kunna tillgodogöra sig ett dugg.

Jag tror att vi har lång väg kvar att gå när det gäller integrationsåtgärder i det här landet. Det är därför vi börjar med att stoppa migrationen så att vi kan börja få ordning på integrationen. Det kommer att ta tiotals år att beta av den integrationsskuld vi tidigare byggt upp under ett tiotal år. Men vi är på rätt väg, och jag ser verkligen fram emot ett Sverige som håller ihop, där alla människor drar sitt strå till stacken och gör nytta. Just nu har vi hundratusentals människor som inte gör det. En del av dem kanske inte ska vara kvar i det här landet, och en del av dem kanske inte vill något hellre än att bli en del av det här landet. Låt oss fortsätta arbeta på det.

Men ledamoten kan inte tycka att det är märkligt att jag ställer en fråga om vilka integrationsåtgärder han avser när han säger att vi kan upprätthålla migrationen som den är, för vi ska sätta in integrationsåtgärder, till skillnad från andra.

Herr talman! Centerpartiet vill ha en fortsatt migration. Det är inga problem, för man vill ha integrationspolitik och integrera alla dessa människor. Men då måste jag fråga, Jonny Cato: Vad är det för integrationsåtgärder vi har på plats i dag?

Absolut, vi håller på att arbeta fram integrationspolitik och går nu fram med idéer för att integrera människor, men åtgärderna finns inte på plats i dag. Systemen är inte där. Det är därför vi säger att vi måste stoppa migrationen till det här landet och få ordning på den stora integrationsskuld vi har. Det handlar om hundratusentals människor som ännu inte är integrerade i det här landet. Först därefter kan vi möjligtvis börja diskutera om vi ska ha en ökning av migrationen igen, men inte dessförinnan.

Ledamoten står här och säger: Vi kan ha fortsatt migration, för vi vill integrera människor. Det finns väl inte en människa i den här salen som inte vill integrera folk. Det spelar ingen roll vem det gäller; alla från Vänstern till Sverigedemokraterna säger att man vill se en ökad integration och att man vill hjälpa de människor som man finner ska vara kvar här in i samhället.

Ledamoten säger att vi kan fortsätta och bara köra på som vi gör. Vad är det för system och integrationsåtgärder som finns på plats i dag som ska kunna upprätthålla den höga migration vi tidigare har haft? De finns ju inte, Jonny. Men om det finns något på plats i dag som både kan hjälpa oss att lösa den integrationsskuld vi har och också se till att vi kan upprätthålla en hög migration kan väl ledamoten berätta om det för mig.

Herr talman! Vi är som sagt verkligen överens om att det finns positiv invandring, att det finns människor som kommit hit av helt rätt skäl. Men kan vi också vara överens om, vilket jag ändå uppfattar att ledamoten också menar, att det finns människor som inte kommer in i det här samhället?

Jag tror dessutom att det finns en hel del människor som inte vill bli en del av det här samhället. Man tycker nämligen inte att våra västerländska värderingar är något att ha. Man tycker inte att homosexualitet är något man ska acceptera. Man tycker inte att flickors rätt att klä sig som de vill är något som man ska acceptera.

Tycker ledamoten verkligen att den sortens människor ska vara kvar i det här landet?

Herr talman! Jag ser mycket positivt som har kommit från migrationen. Jag ser läkare, undersköterskor, poliser, brandmän, egenföretagare, bilmekaniker, forskare – you name it. Men jag ser också problem som har kommit med migrationen, inte minst för att vi inte har haft en integrationspolitik i landet samtidigt som det har varit en alldeles för hög migration.

Jag ser gängskjutningarna i förorten, och jag ser moralpoliser som tillåts fortsätta att förpesta livsmiljön för sina tidigare och nuvarande landsmän.

Jag kan se både det goda och det onda med invandringen. Kan Tony Haddou se de negativa konsekvenserna av de gångna årens invandringspolitik i det här landet?

Fru talman! Varje tonåring har rätt att få sin sak prövad. Om man verkligen har skyddsskäl ska man få vara i det här landet. Det är ingen som ifrågasätter det. Men när det handlar om vuxna som inte har skyddsskäl kommer det att finnas fall där de får lämna det här landet. Det kommer alltid att finnas enskilda fall som är jobbiga, men jag tror att det kommer att vara försvinnande få som drabbas av det som ledamoten nu talar om.

Jag tror att de flesta utvisningar kommer att gälla folk som har begått brott i det här landet eller folk som inte vill vara en del av det här samhället, folk som ägnar sig åt att vara moralpoliser ute i förorterna och som gör annat som inte hör hemma i det svenska samhället.

Det som ledamoten lyfter här hoppas jag är ett försvinnande litet problem. Jag tror inte att det kommer att vara något större. De flesta barn som har föräldrar som har flyktingskäl har själva flyktingskäl. Så enkelt är det.

Fru talman! Jag upprepar: Vi i det här landet har en situation som har orsakats av en naiv invandringspolitik år efter år. Vi lägger nu om systemet.

Det finns ingenting i vår politik som trumfar viss typ av lagstiftning. Bland annat har man rätt till viss respekt för sin familjebildning. Detta kan domstol pröva. Den som är vuxen och inte har någon rätt att vara här ska också betraktas som vuxen och myndig. Det kan hända att vissa personer utvisas till sina tidigare hemländer. Det kommer inte att vara fråga om barn som har fötts och vuxit upp här från spädbarnsåldern, utan det handlar kanske om människor som har någon form av tillhörighet till det samhälle de kommer ifrån men har varit här i något år.

Det är klart att vi kommer att se exempel som är jobbiga, men vi är tvungna att lägga om vår politik nu. Det är bara att vara ärlig med det. Under alltför många år bedrev vi en naiv migrationspolitik.

Om det finns anledning att se över lagstiftningen i framtiden för att någonting inte blev riktigt bra kan vi titta på det. Om man har skyddsskäl i det land man kommer ifrån kan man själv söka skydd i det här landet. Men om man kan återvända till sitt hemland är grundprincipen i den svenska migrationsrätten att man ska göra det.

Fru talman! Om allt det Cato nu rabblade upp är sant har vi väl satt våra röda linjer. Vi har ju kommit överens om ett Tidöavtal. Vi är beredda att komma överens om detta i ett avtal, en kompromiss. Det är där vi står. Titta i Tidöavtalet! Där står det vi har gått med på. Jonny Cato räknar upp olika saker som han säger att Sverigedemokraterna vill, men det är väl uppenbart att vi inte har kommit överens med dem om det nu. Vi har kommit överens om det som står i Tidöavtalet. That’s it!

Var vi sedan befinner oss i en regeringsförhandling om ett och ett halvt år får väl tiden utvisa. Vi kommer inte att gå med på någonting som vi inte känner oss bekväma med att genomföra i regeringsställning. Så är det.

Fru talman! Ledamotens fråga är högst hypotetisk. Det får väl nästa regeringsförhandling utvisa. Det är klart att vårt parti som alla andra partier har röda linjer.

Jag är faktiskt ganska nöjd med den migrationspolitik vi har kommit överens om. Jag tycker att det finns väldigt mycket bra i den. Problemet är den tidigare förda migrationspolitiken, som har orsakat att vi nu inte har möjlighet att ta emot särskilt många alls om vi på något sätt ska kunna få ordning på integrationen i det här landet.

Det är ett jätteproblem i hela Sverige. Sverige brinner, speciellt ute i förorterna, där många av de nyanlända har hamnat. Om inte ledamoten ser det problemet rekommenderar jag honom att göra ett besök i valfritt särskilt utsatt område.

Fru talman! Det är klart att man kan både spela fotboll, gå i skolan och till och med få ganska omfattande försörjningsstöd i flera av landets röda kommuner även om man är papperslös. Det är ett jätteproblem. De människor som blir utvisade ur det här landet är ofta papperslösa. Jag förstår faktiskt inte vad ledamoten menar. Det viktigaste och den absolut mest grundläggande rättigheten för ett barn är väl att vara med sina föräldrar.

Jag tycker att det är självklart att människor som inte har rätt att vara i det här landet ska lämna det. Jag tycker att det är självklart att barn ska vara med sina föräldrar. Det värdefullaste för ett barn är alltid att vara med sina föräldrar, oavsett i vilket land det är. Det är min absoluta övertygelse och uppfattning.

Fru talman! Det är ert fel att de här barnen tvingas utstå dessa situationer. Jag tycker också att det är fruktansvärt, såklart.

Problemet är att vi måste ha en reglerad invandring. Att du har skaffat barn kan inte vara ett tillräckligt skäl för att du ska få stanna kvar, om du har gått under jorden här och levt tio år i ett skuggsamhälle. Det handlar om föräldrar som gång på gång har fått avslag på sin asylansökan och har valt att inte följa det beslutet och åka hem. De barnen hamnar såklart i en jättetragisk situation. Jag känner verkligen med dem.

Men det absolut viktigaste för ett barn är att bo med sina föräldrar. Om föräldrarna måste lämna det här landet för att de inte har rätt till asyl är det bästa att barnet följer med. Jag hade inte tyckt att det var någon särskilt trevlig ordning om föräldrarna skickades hem och vi höll kvar barnet i Sverige. Barn ska vara med sina föräldrar. Om föräldrarna inte har rätt att vistas i Sverige ska barnet följa med sina föräldrar. Jag tycker att det är en sund ordning.

Om ni, när ni styrde det här landet tillsammans med Socialdemokraterna, hade sett till att få ordning på detta så att folk som får ett nej också återvänder till sina hemländer hade vi inte haft den här situationen nu. Då hade du inte behövt ställa den här frågan.

Jag tycker såklart precis som du att det är jobbigt att se de här berättelserna i medierna. Men det kan inte vara ett tillräckligt skäl att du har barn, om du går under jorden och stannar här i tio år och vägrar att följa Migrationsverkets beslut. Sedan ska du som förälder belönas för att du har valt att inte följa det som vi som land har meddelat genom Migrationsverket.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna ledamoten om att vi tilltalar varandra med ”ledamoten” eller med namn och inte med ”du”.)

Fru talman! Vi moderater i socialförsäkringsutskottet har under den här mandatperioden haft som ambition att besöka så många av Migrationsverkets kontor ute i landet som möjligt. Vi har också försökt träffa så många olika enheter som möjligt för att ta del av Migrationsverkets inspel, när det gäller både vilken lagstiftning som funkar bra i dag och vilken lagstiftning vi behöver fortsätta titta på och förändra. Inte minst nu när vi lägger om stora delar av migrationspolitiken har det har varit oerhört viktigt för oss att få lära oss vad de som jobbar med lagstiftningen i vardagen tycker är bra och inte.

Vid ett av besöken berättade medarbetarna om det uppenbara problemet med missbruk av studietillstånd i landet. För mig var det ny information, men jag tog verkligen till mig av deras berättelse. De berättade att flera svenska universitet mer eller mindre systematiskt hjälper människor som kommer från tredjeland, alltså länder utanför EU, att missbruka systemet med studietillstånd. Anledningarna är att man får terminsavgifter betalda för dessa och att man behöver ha utrikesmedborgare på sitt universitet för att uppfylla reglerna för universitet enligt Bolognaprocessen.

De berättade att svenska universitet har utsända rekryterare eller agenter i bland annat Pakistan och Bangladesh som berättar att den som kommer till Sverige och får ett studietillstånd bara behöver klara av 15 högskolepoäng per läsår för att få fortsätta vara i landet på ett studietillstånd. Man får jobba hur mycket man vill. Ens partner får jobba hur mycket han eller hon vill. Ens barn har rätt att gå i skola. Ens barn har rätt att operera knät om det går sönder. Man kan använda allt det som vi kollektivt betalar här i Sverige till den ringa summan av en terminsavgift.

De såg att detta missbrukas jättemycket. 90 procent av dem som sökt engelska på basnivå vid ett universitet i Sverige bor inte ens i upptagningsområdet för det universitetet. De bor i stället i Stockholm eller i Göteborg. Man kan tänka sig att de kanske jobbar med att cykla ut med pizzor, kör billiga taxibilar på nätterna eller någonting annat som inte är syftet med deras tillstånd.

Jag blev så arg när jag hörde att svenska universitet har anställd personal som hjälper till att rekrytera den här typen av personer till universiteten, där syftet inte är att de ska lära sig någonting utan att de ska komma hit för att jobba utan någon form av arbetsvillkor.

När vi pratar om arbetskraftsinvandring är vi överens om att ha vissa regelverk för att skydda arbetstagarna men också den svenska inre marknaden och arbetsmarknaden. I det här fallet behöver man inte ta hänsyn till någonting. Man kan jobba för vilken lön man vill så länge man betalar in sin terminsavgift.

När vi frågade hur det här kan fortgå – detta var i början av mandatperioden – talade de om att de gång på gång har sagt att det här är ett problem men att ingen har lyssnat. Regeringen har över huvud taget inte brytt sig när de har talat om det. Man har låtit det vara.

Men nu har vi en regering som lyssnar, fru talman. Nu har vi en migrationsminister som lyssnar, både på inspelen från Migrationsverket och på svenska folket. I stället för en regering där 4 procent av folket fick sätta agendan för svensk migrationspolitik har nu över 50 procent av svenska folket valt fyra partier som enas om en gemensam migrationspolitik som tar det här landet framåt.

Nu har vi en regering som inte tycker att den som kommer hit som flykting ska kunna åka hem på semester någon vecka efter att man har fått uppehållstillstånd. Nu har vi en regering som tycker att den som begår brott ska utvisas och en regering som tycker att det är dags att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Den som inte kan svenska och som inte vare sig vill eller försöker bli en del av det svenska samhället ska inte ha ett svenskt medborgarskap.

Vi har redan skärpt regelverken för utvisning så att fler utländska medborgare som begår brott utvisas. Men det finns såklart mer att göra. Vi går från ett system där den som har begått exempelvis ett sexualbrott ofta inte bara har sluppit att bli utvisad utan också har kunnat bli släppt ur fängelset och bli svensk medborgare innan brottsoffrets sår över huvud taget har läkt. Det har varit direkt stötande. Men min regering sätter nu stopp för denna naiva cirkus.

Fru talman! Många är dock redan här och kommer att vara kvar. Många av dem kommer inte att komma ut i arbete eller ens lära sig svenska om ingenting görs. Jag var i Filipstad för någon vecka sedan. Det är en moderatledd kommun i Värmland som verkligen har fått smaka på den tidigare naiva migrationspolitiken. Där har man konstaterat att sfi faktiskt inte fungerar. Människor går år efter år utan att lära sig svenska. Man berättade om människor som har gått i över tio år men knappt klarar av att formulera en mening.

Man bestämde sig för att man måste göra någonting annat för att få ut de här människorna i samhället. Därför ställer man nu krav när det gäller försörjningsstöd; den grupp människor som vill ta del av försörjningsstöd ska också göra en motprestation som kommunen bestämmer.

Man visade ett exempel där man bad en grupp personer hjälpa till att klippa gräs på en kommunal gräsmatta. Man hade en åkgräsklippare och ett antal krattor. Man berättade att så fort åkgräsklipparen kom fram räckte alla männen självklart upp händerna och talade om att det var de som skulle köra den. Då talade kommunen i stället om att det skulle hon som stod tyst längst bak göra. I Sverige kan nämligen också en kvinna köra åkgräsklippare. Man berättade att detta var ganska jobbigt för flera av männen att ta till sig i början. Men efter hand har det blivit bättre, och efter kanske tio år i Sverige börjar de faktiskt inse att en kvinna kan köra åkgräsklippare och mannen kan stå och kratta. Det är inget konstigt.

I Filipstad har man börjat uppnå integration genom att ställa krav på människor och förklara vad som gäller. De här människorna har nu börjat lära sig svenska på ett sätt som de inte har gjort under flera år i sfi. I stället för att det står ett ord på en tavla talar man om och visar vad som är en spade, en kratta och en gräsklippare. De börjar få ett ordförråd. Man beskrev det här som oerhört framgångsrikt. Man ställer lite krav på människor som vill ta del av Sverige.

Det går som sagt att få någonting gjort i det här landet bara man vågar och vill.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag rikta mig till alla er som bor i Sverige och som kommit hit som invandrare. Många av er gör fantastiska insatser för vårt land. Många av er går till jobbet varje dag. Ni jobbar kanske på ett pappersbruk eller ett sjukhus, jobbar som poliser eller gör något annat väldigt positivt för vårt land. Ni är med på fotbollsträningen med era egna och grannarnas barn. Ni reser er upp på bussen för äldre damer, eller vad man nu kan tycka är viktigt.

Vi ser er. Vi ser att ni är en positiv del av vårt samhälle, och ni ska fortsätta att vara det. Det är inte på grund av er som vi lägger om vår migrationspolitik.

Vi lägger om den på grund av att vi har en massa människor i vårt samhälle som inte vill lära sig vårt språk, som inte respekterar vårt samhälles grundläggande värderingar och som inte tycker att deras döttrar ska få välja om de ska ha slöja eller inte eller att deras söner ska få älska vem de vill. Dessa personer ska inte längre räkna med att vårt samhälle fortsätter att se genom fingrarna.

Vad gäller studietillstånden, slutligen, har vi nu skärpt det regelverket, för vi får ordning på Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Forssell.

Vi var nog ganska många som reagerade för något år sedan när en gängkriminell mördare blev svensk medborgare samtidigt som han satt häktad misstänkt för mord. Jag vet att regeringen redan har skärpt reglerna så att detta inte ska kunna hända igen. Jag förstår också att regeringen vill skärpa de krav som ställs på den som vill bli svensk medborgare ännu mer.

Jag undrar om migrationsministern skulle kunna berätta lite om hur arbetet fortskrider och om sina tankar i allmänhet när det gäller den här frågan.

Herr talman! År 2022 var det 87 av 180 000 undersköterskor i det här landet som kom som arbetskraftsinvandrare från ett tredjeland. Jag är faktiskt förvånad över att det är så många som har tillgodogjort sig svenska språket och sedan tagit sig hit för att jobba som undersköterskor. Det är fantastiskt bra. Av dessa 87 verkar 50 ha jobbat i Umeå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag tycker verkligen att det är positivt med människor som kommer hit och arbetar. Jag tycker därför också, som jag sa tidigare, att det är viktigt att man inför undantag om en bransch av någon anledning inte kan tillgodogöra sig arbetskraft här i landet. Regeringen återkommer om detta så småningom.

Jag tycker också att det är viktigt att de som kommer hit och tar jobb som man egentligen skulle kunna tillgodose med människor från den svenska arbetslöshetsbanken, där det finns hundratusentals människor, i hög utsträckning bidrar till den svenska välfärden. Vi kan inte ha människor som kommer hit och inte genererar vad de kostar.

Vårt samhälle är uppbyggt med att en del tjänar mer och en del tjänar mindre än medianlönen – så är det. Jag tycker att det är jättepositivt med alla människor som jobbar.

Till er som är oroliga vad gäller jordgubbar på midsommar vill jag avsluta med att säga att jordgubbsplockare och säsongsarbetare inte kommer att omfattas av försörjningskravet. Det är viktigt att få detta sagt. Vi kommer att fortsätta ha jordgubbsplockare i det här landet, hoppas jag. Jag ser fram emot att få njuta av en ask när våren och sommaren kommer.

Tack så mycket för en god debatt i dag!

Herr talman! Jag valde att ta replik på ledamoten då hon talade mycket om det som jag nämnde tidigare i mitt anförande vad gäller att tjäna över eller under medianlön. Det är självfallet så att den som tjänar mycket i det här landet också betalar för den som inte tjänar så mycket. Jag tycker att det är en helt rimlig modell. Det är den svenska samhällsmodellen.

Ledamoten förstår lika väl som jag att om alla tjänade 20 000 kronor i månaden i det här landet skulle välfärden inte hålla ihop. Men det är också så att om alla var bankchefer skulle välfärden inte heller hålla ihop, för då hade det inte funnits några händer där.

I den samhällsmodell vi har och det skattesystem vi har byggt i detta land och som alla är någorlunda överens om, även om vi kanske vill skruva lite olika på skattetabellerna beroende på vilket parti vi företräder, är det ändå så att den som tjänar mycket betalar mycket och att den som tjänar lite betalar lite mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi moderater tycker att det är centralt att alla ska kunna leva på frukten av sitt arbete. Om man jobbar och sliter varje dag ska man kunna leva på det. Det är därför vi alltid har tyckt att det är viktigt att rikta jobbskatteavdrag och skattesänkningar i första hand till dem som inte tjänar så mycket. Vi tycker att detta är superviktigt.

Jag vill bara säga att jag delar ledamotens uppfattning vad gäller att kalla vissa jobb för lågkvalificerade. Man ska vara försiktig med det. Jag var på ett äldreboende i Årjäng för något år sedan, där man berättade om den problematik som många som kommer och arbetar där i dag har. De vet inte hur det känns att borsta tänderna på någon annan. De har inte fått träning i hur det känns när någon annan stoppar in en tandborste i munnen på en. Detta hade jag aldrig tänkt på, men det visar att det är ett kvalificerat arbete att ta hand om äldre.

Ett absolut kvalifikationskrav för att jobba på ett äldreboende måste vara att kunna svenska språket. Om det är så som ledamoten påstår, att 50 personer har kommit som arbetskraftsinvandrare till Umeå från ett tredjeland, undrar jag var de lärde sig svenska innan de kom hit. Eller är de 50 personer som ledamoten talade om kanske någon annan grupp?

Herr talman! I min verklighet tror jag inte att det kommer att vara aktuellt med arbetskraftsinvandring för jobb inom det svenska försvaret. Däremot ska vi se till att fler jobbar där, och dem plockar vi såklart här i landet.

Man måste förstå att en stor del av arbetslösheten i vårt land just nu beror på att folk inte klarar av språket, inte är läskunniga och knappt klarar av att räkna. Det är inte deras fel. De kommer till vårt land utan att ha fått någon skolning i sitt hemland. När de sedan kommer hit får de ingen hjälp ut i samhället. Det hade varit bra om vi satt in stödinsatser för tio år sedan. Då hade en stor andel av de människor som i dag är arbetslösa varit ute på arbetsmarknaden.

Vi har ju haft jättestor migration till vårt land, och det har kommit människor som vi sedan inte har hjälpt. Därför har regeringen sagt att vi behöver minska migrationen till så låga nivåer att vi kan integrera människor i vårt land.

Jag ser positivt på framtiden. Jag tror att Sverige om 15 år kan vara där Sverige var för 15 år sedan, men det kräver hårt arbete från oss politiker, från människor ute i kommunerna och från de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Jag är positiv inför framtiden, men allt detta kräver arbete.

Herr talman! Jag har aldrig någonsin påstått att de människor som tjänar under medianlönen inte bidrar till vårt samhälle. Mitt parti premierar verkligen arbete. Vi sänker skatten för dem som går till jobbet och sliter varje dag. Jag har aldrig någonsin påstått det där.

Det jag påstår är att om Sverige har en medianlön som ligger på en viss nivå kommer det att behövas sådana som tjänar mer. Vårt samhälle går ut på att några tjänar jättemycket och att andra tjänar lite mindre. Alla är med och bidrar så gott de kan. Men om vi bara fyller på med människor som tjänar väldigt lite utarmar det vår totala välfärdsmodell på sikt. Vi behöver ha människor som tjänar mer pengar. Så många som möjligt ska jobba. Så många som möjligt ska betala så lite skatt som möjligt, men de ska ändå betala skatt och dra sitt strå till stacken för vår välfärds skull. Mitt parti kämpar bara för att få så många människor som möjligt i arbete. Vi tror på människor som jobbar, och vi tror att människor vill jobba.

Vad gäller Umeå tycker jag att det är bedrövligt att vi inte utbildar tillräckligt många människor här i landet som kan ta dessa jobb. Det är anmärkningsvärt att vi inte får ut de hundratusentals arbetslösa människor i arbete i dag, så att de kan ta jobb inom äldreomsorgen.

Om man har varit ett regeringsbärande parti i åtta år och inte fått ut dessa hundratusentals människor i arbete måste man dock se sig själv i spegeln. Jag minns att socialdemokratiska statsministrar, understödda av Miljöpartiet, sa för 15 år sedan att vi behövde en jättemigration till vårt land för att rädda äldreomsorgen, och det kom människor för att jobba där. Men vad gjorde man med dem när de kom hit? Man utbildade dem inte och gav dem inte ens språket. Nu måste vi ta hit människor från tredjeland i stället för att använda den arbetskraft som vi har och som för bara några år sedan var grunden till hela den retorik som gick ut på att man tog hit människor till Sverige som skulle jobba inom dessa yrken. Men de har inte kommit ut i jobb. Det finns hundratusentals arbetslösa i dag.

Fru talman! Jag har aldrig någonsin sagt att jag inte bär ansvar för regeringens politik. Det är klart att vi gör det, i allra högsta grad – vi är ju med och arbetar med regeringen. Det jag sa var att vi inte svarar för när ett visst förslag kommer att träda i kraft eftersom det fortfarande bereds i Regeringskansliet. Det förstår nog Jonny Cato också, men man kan förstås vara rolig och använda sluggerretorik.

Jag tycker på fullt allvar att det är rimligt att den som kommer till Sverige är med och bidrar till den allmänna välfärden, att man drar sitt strå till stacken och att man finansierar det som ens barn, hustru eller man får ta del av. Jag ser inte hur Centerpartiets Sverige ska bära sig. Man vill över huvud taget inte ha några lönekrav, utan den som vill jobba några timmar i månaden kan få komma hit och ta med sig sin familj, som får tillgång till hela vår välfärdsstat.

Jag tycker att det är superrimligt att vi försöker få ut de hundratusentals människor som finns här i landet i arbete. Jag tror att de är fullt kapabla att ta jobb. Det är säkert jättemånga där ute som varje dag bara sitter och längtar efter att få en arbetsplats att gå till.

Vi kommer att arbeta med integrationsåtgärder och bidragstak. Vi kommer att jobba dag och natt för att få dessa människor i arbete så att vi kan få tillbaka det Sverige som fanns före den regering som du var med och stöttade, Jonny Cato. Den satt i åtta år och gjorde kaos av det här landet.

Fru talman! Om det sistnämnda får regeringen återkomma. Jag svarar inte för regeringen, utan jag inväntar också besked i den frågan. Men det kommer säkerligen att komma, och då kan vi debattera exakt hur det blev.

Ja, det är absolut jättemånga som tjänar under medianlönen. Precis som du säger, Jonny Cato, är det exakt hälften av landets invånare. Det jag menar, och min poäng, är dock följande: I ett samhälle där en del tjänar över och en del tjänar under medianen blir det någonting bra av det som ligger i mitten. Men om man bara fyller på dem som tjänar under får ju alla, även de som är med och tjänar under medianen, vara med och lyfta dem som tillförs i den undre kategorin.

Därför vill vi att folk som kommer hit ska tjäna medianlön eller så småningom mer. Just nu har vi sagt att nivån ligger på 80 procent, och det är okej. Senare kommer en hel del yrken att vara undantagna, nämligen de där vi inte kan hitta kompetensen i Sverige, och då kommer det att vara okej. Det är nämligen inte så enkelt som att man bara genererar välstånd utifrån den löneinkomst man har, utan man genererar också en del välstånd genom att ens företag kanske säljer en produkt till någon annan och så vidare. Jonny Cato förstår hur det där fungerar.

Vi är alltså helt klart positiva till att folk kommer hit och jobbar, men vi är också positiva till att de är med och i så stor utsträckning som möjligt finansierar det de kostar landet. Kommer det hit någon som jobbar för 17 000–18 000 i månaden och har med sig en partner och ett antal barn är det klart att de personerna kostar vårt samhälle pengar varje månad.

Jag tycker ändå att det är rimligt att man är med och finansierar barnens skola, en operation för ens partner eller vad det nu kan vara som man faktiskt får rätt till. Det är sunt att man har rätt till det, för man är ändå med och bidrar, men vi har varit tvungna att få ordning på den modell som har gällt tidigare. Den var nämligen inte rimlig. Var och en förstår ju att man med 13 000 kronor i månadslön inte bär sin kostnad.

Fru talman! Inledningsvis vill jag gärna för tittare och andra göra det väldigt klart att det försörjningskrav vi talar om här bara rör människor som kommer från länder utanför EU. Jag tycker att det är väldigt viktigt att det kommuniceras ut.

Jag tänkte inte vara sämre än den föregående talaren, Ola Möller, med att sätta detta ämne i en historisk kontext. Jag har ett intresse av att ibland handla på auktioner. Jag brukar leta efter antikviteter på olika auktionssajter. Som alla samlare med någon form av självinsikt vet måste man avgränsa sitt samlande till någonting. Jag och min flickvän har valt att avgränsa det till metallföremål som hennes förfäder har gjort i detta land. Från någon gång på 1700talet till någon gång på 1800talet var olika förfäder till henne aktiva som smeder här.

De kom hit som arbetskraftsinvandrare. Hennes familj var valloner och kom hit som arbetskraftsinvandrare för att hjälpa till med det svenska metallarbetet, eftersom vi inte hade tillräckligt duktiga smeder själva här i landet. Först höll de på mycket med att göra vapen så att vi kunde bygga en stark krigsmakt. Sedan började en del göra andra föremål, som vaser, skedar eller vad det nu kan vara. Utan arbetskraftsinvandring hade jag alltså inte haft min kära Isabelle.

För att fortsätta i någon form av historisk kontext har jag det senaste året också intresserat mig lite för marinarkeologi, och skeppet Vasa är väl intressant att nämna även i detta sammanhang. Skeppet Vasa är någon form av symbol för hela den svenska stormaktstiden, och det byggdes av duktiga holländska och belgiska hantverkare och skeppsbyggare som kom hit.

Nu kanske någon lustigkurre kan tycka att Vasaskeppet inte är någon symbol för ett gott hantverk. Då ska man ha med sig att de skepp som byggdes efter att Vasa förliste gjordes om lite och tjänade den svenska krigsmakten väl. De var väldigt framgångsrika i det de gjorde när de var nere och krigade och byggde Sverige som en stormakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Nu tror jag inte att Gustav II Adolf kanske diskuterade försörjningsstöd så mycket på sin tid. Jag tror inte att han diskuterade så mycket alls med andra. Han tog nog beslut, och så fick det bli som han tyckte. Men om han hade diskuterat försörjningskrav tror jag att det hade varit i en lite annan kontext än det är nu. På den tiden kanske man behövde betala sin hyra och sätta mat till sig och sin familj på sitt bord. Dagens samhälle är ju lite mer komplext än så.

I dagens samhälle handlar försörjning inte enbart om att betala sin mat och sin hyra. Det är ju så att den som kommer hit för att arbeta också har rätt att ta med sig sin partner, som har rätt till operationer om man behöver det. Man har rätt att ta med sig sina barn, som har rätt till skola, förskola och att åka buss till fotbollsträningen och allt vad det kan vara. Allt detta finansieras genom att man jobbar och betalar tillräckligt mycket i skatt.

I dag är medianlönen i Sverige ungefär 35 000 kronor. Även med den medianlönen vet vi ju att välfärden alltid behöver mer pengar. Det är klart att om man fyller på med en massa människor som tjänar långt under medianlönen kommer alla andra att vara tvungna att hjälpa till för att lyfta upp så att man får råd med skola, buss, pensioner och allt vad det här landet behöver.

Jag tycker att vi behöver lyfta blicken lite när det gäller försörjningskrav och se vad en svensk försörjning verkligen är. Jag tror att det är någonting mer än att tjäna 13 000 i månaden, som det var tidigare. Då har vi inte möjlighet att betala allt det vi vill att vår välfärdsstat ska stå för.

Det handlar också om att få in arbetslösa människor på arbetsmarknaden. Vi vet att det finns hundratusentals människor som i dag står utan jobb och som borde kunna ta jobb. De borde kunna ta enkla jobb. I stället för att kosta samhället pengar skulle de kunna generera pengar in i det här samhället. Jag tror verkligen att en hel del av de människor som är här är fullt kapabla att ta en hel del av de arbeten vi historiskt sett har gett människor från alla möjliga delar av världen utanför Europa. Det ska den här debatten också handla om.

Vi står med en integrationsskuld. Det vet vi. Flera tidigare regeringar har varit alldeles för dåliga på att få människor att lära sig svenska och kanske lära sig läsa, räkna och allt man behöver för att kunna ta ett jobb i Sverige. Det arbetar vi med just nu. Vi försöker få till bra integrationsåtgärder så att de människor som är här enklare ska kunna ta sig ut i arbetslivet. Men vi står alltjämt med en skuld, vilket inte minst tidigare regeringar ska skyllas för. Sverige tog in hundratusentals människor år efter år. Dem ska vi få in i arbete, men de behöver lite hjälp på vägen.

Jag skulle vilja lyfta den dialog som vi har fört med branschorganisationer. Jag tycker att den har varit konstruktiv.

Jag skulle särskilt vilja lyfta Gröna arbetsgivare, som jag har träffat ett par gånger och som jag har för avsikt att träffa igen. Jag tycker att de är väldigt konstruktiva i sitt sätt att föra dialog. De förstår att det här är en del av Tidöavtalet och att man har kommit överens om det här, men de är också väldigt noga med att beskriva riskerna med att vissa arbetsgrupper kanske inte kan få 100 procent av medianlön. Därför är det oerhört viktigt att vi för en tät och nära dialog nu när vi eventuellt ska höja kravet till 100 procent av medianlön, så att vi kan göra vissa undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag tror att vi kommer att få se bra undantag – och flera undantag – i de branscher där det kommer att behövas. Det är till exempel jätteviktigt att vi har ett jordbruk som funkar i det här landet, och om vi inte kan kompetensförsörja jordbruket från Sverige eller andra länder i Europa måste vi kanske få hit människor från tredjeland. Då är det jätteviktigt att det fungerar. Det är en beredskapsfråga; blir det krig eller annan kris i världen – det kan vara missväxt i resten av världen – måste det svenska jordbruket stå starkt.

Där vet jag att regeringen är lyhörd, och vi kommer så småningom att återkomma med vilka yrkesgrupper som blir undantagna från de försörjningskrav vi inför.

Någonting positivt med försörjningskravet och de reformer vi har genomfört på arbetskraftsinvandringssidan är att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen nu kan ta sig hit på ungefär en månad. Tidigare tog det kanske ett halvår att få ett arbetstillstånd i Sverige, och nu går det på ungefär 30 dagar.

Vi vet att folk tidigare sa nej till att komma till Sverige, för innan du hade fått ett arbetstillstånd i Sverige kunde du vara igång och jobba i någon annan del av världen. Det fick folk att dra sig för att välja Sverige som land att åka till om de var högkvalificerade inom en viss yrkesgrupp. I dag ser vi att de kommer hit, för du hinner inte ens flytta ut ur lägenheten i ditt hemland innan du kan vara igång och arbeta i Sverige. Det är otroligt positivt, och jag vet att även branschen har varit väldigt positiv till det. Vi har fått de signalerna till oss, och det är jag jätteglad för.

Vad gäller Socialdemokraternas arbetsmarknadsprövning tycker jag inte att det är någonting bra. Jag tycker att arbetsgivaren faktiskt ska få välja vilka som ska komma hit så länge de uppfyller kraven för ett svenskt arbetstillstånd lönemässigt, bidrar till vår välfärd och bidrar till företagens möjlighet att växa och skapa välstånd i det här landet. Försörjningskrav handlar inte om att undanta företagen möjlighet att anställa den de vill, utan det handlar om att vi har regler för att få ett uppehållstillstånd i Sverige. Om man kommer hit måste man ändå vara med och bidra till det gemensamma.

Med de orden skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Sander (M).