Magnus Berntsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Herr ålderspresident! Jag har många saker att kommentera under dessa två sista minuter, men jag vill faktiskt börja med att rätta ledamoten Thorell. Han säger att vi kristdemokrater inte står bakom visionen om ett enprocentsmål, men det gör vi definitivt.

Till skillnad från det parti som Olle Thorell företräder har vi sedan suttit och förhandlat med andra partier. Vårt utgångsläge var ganska tydligt, och andra partiers utgångslägen var också ganska tydliga. Vi hamnade på en nivå som inte är den vi ville hamna på, men det är en hög nivå.

Problemet som ledamoten Thorell har att förklara för kammaren och alla andra är att man i hans parti inte förhandlade med någon annan utan bara med sig själv. Ändå lyckades man inte hamna på den nivå som man säger att man värnar och vill återgå till. Jag hoppas verkligen att vi ska få se det, trots att Socialdemokraterna under de närmaste åren kanske får fortsätta att förhandla med sig själva i sina budgetar. Vi får följa detta väldigt noga.

Jag vill också betona en annan sak. I de budgetar som har lagts fram de senaste åren har det gjorts ganska stora avräkningar av biståndsbudgeten, vilket har fått stor betydelse inte minst för civilsamhällets aktörer eftersom de multilaterala avtalen redan var skrivna. Det är faktiskt en väldigt bekymmersam situation för dessa aktörer.

Jag hoppas att jag uttryckte att det är just den andel av biståndet som går till civilsamhällets aktörer som ska öka. Det tycker vi är viktigt.

Jag är ledsen om jag missade att svara på någon av ledamotens frågor. Jag tackar för diskussionen.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Thorell för frågorna.

Som jag betonade i mitt inlägg är reformagendan något som det arbetas med just nu. Det är väldigt viktigt att detta görs, och det kommer att komma tillbaka både till aktörer på biståndsområdet och till oss här i kammaren längs vägen.

Jag vill dock betona att det faktiskt finns vissa tydliga delar som vi utgår ifrån. I anslutning till regeringsförhandlingarna, som utmynnade i det dokument som kallas Tidöavtalet, finns det ett avtal som kallas Bana för biståndet. Där finns de här riktlinjerna, där det står tydligt att en större andel av biståndet ska gå genom civilsamhällets aktörer. Det är någonting som vi kristdemokrater tycker är väldigt viktigt.

Det gör mig lite orolig att se det budgetförslag som Socialdemokraterna lade fram. Man lägger sig på ganska precis samma nivå som regeringspartierna gör i budgeten - vi ligger på 88 procent av bni, och Socialdemokraterna ligger på 91 procent av bni - samtidigt som man värnar det multilaterala stödet väldigt mycket. När man ligger på en så pass likartad nivå innebär det ju faktiskt en kraftig minskning till civilsamhällets aktörer.

Vi har alltså mycket att diskutera från båda håll här, skulle jag vilja säga till ledamoten Thorell.

Herr ålderspresident! Biståndet håller nu på att reformeras, vilket är behövligt. Regeringspartierna arbetar fram en reformagenda för biståndet, och alla partier i regeringsunderlaget är överens om att biståndet ska vara fokuserat och effektivt och att en större andel ska kanaliseras via civilsamhället.

Multilaterala organisationer har väsentliga funktioner i världen. Dessa organisationer, såsom Världsbanken och olika FN-organ, har stor påverkan på ekonomisk utveckling, bekämpandet av fattigdom och främjandet av mänskliga rättigheter i de fattigaste delarna av världen. Detta arbete är något som vi kristdemokrater värnar, och multilaterala organisationer kommer att vara viktiga för att uppnå det slutgiltiga målet för allt bistånd, nämligen att det inte längre ska behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Förra mandatperioden fick Utrikesdepartementet kritik från Riksrevisionen, och det är det vi diskuterar i fråga om den här rapporten. Trots att man följde upp enskilda kärnstöd löpande dokumenterades inte denna uppföljning vare sig systematiskt eller strategiskt. Det saknades därmed en översyn av de multilaterala organisationernas resultat och hur kärnstöd bidragit till att uppnå de svenska biståndsmålen. Det gick alltså inte att följa hur de svenska pengarna har använts.

För att biståndet ska ha den kvalitet som krävs för att effektivt kunna bekämpa fattigdom och förtryck måste tematiska prioriteringar göras av alla delar av det svenska biståndet. Som en konsekvens av detta reformarbete kommer Kristdemokraterna att arbeta för att koncentrera de multilaterala organisationerna som får bistånd från svensk sida. Urvalet av organisationer som får del av kärnstöd är de som jobbar med områden som Sverige tycker ger mervärde till arbetet, vilket kommer att öka effektiviteten i biståndsarbetet.

Vi kristdemokrater är av övertygelsen att en större andel av biståndet ska gå via civilsamhällets aktörer. Att kanalisera biståndet genom ett ibland trögt och många gånger ineffektivt FN-system är ett sätt att använda skattepengar som vi behöver vara vaksamma på. Det riskerar nämligen att undergräva legitimiteten för biståndspolitiken. Med detta sagt vill jag ändå betona att ibland är FN-systemet det enda möjliga sättet att nå de mest utsatta människor i olika delar av vår jord.

Herr ålderspresident! Biståndsramen är på 56 miljarder kronor de närmaste tre åren. Tematiska prioriteringar ska göras med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I enlighet med dessa prioriteringar anser vi att det är nödvändigt att göra strategiska urval av vilka multilaterala organisationer som Sverige engagerar sig i.

För många människor kan vad Sverige gör faktiskt vara skillnaden mellan liv och död, mellan förtryck och frihet. Därför är det viktigt att vårt engagemang och våra resurser används på ett sätt som gör bäst nytta.

Herr ålderspresident! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU3.

(Applåder)

Fru talman! Just nu är behoven enorma bland de jordbävningsdrabbade i Turkiet och Syrien. På plats bistår FN och olika länders offentliga organ men också civilsamhällets biståndsaktörer, vilket spelar stor roll för de drabbade.

Jag har varit i kontakt med borgmästaren i Adana och med regionala företrädare i Gaziantep, och de är tacksamma för den hjälp som hittills har förmedlats. Det är dock nästan omöjligt att ta in hur många byggnader som har kollapsat - nästan otaliga - och lämnat hundratusentals människor ute i snön och kylan. Det är människor som behöver alltifrån vinterkläder, tält, madrasser och filtar till spisar, generatorer och matpaket. I det långa loppet behövs också så mycket mer.

Jag vill därför fråga statsministern om den givarkonferens som regeringen har tagit initiativ till med utgångspunkt i att Sverige är ordförandeland i Europeiska unionens råd. Finns det någonting som statsministern redan nu skulle kunna utveckla kring den konferensen?

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan och tack för de vänliga orden i inledningen! De ändrades lite under vägen, men de var vänliga i inledningen och handlade om att man uppskattade vår grundsyn på biståndsområdet, som till stora delar sammanfaller med den i Risbergs parti.

Vi vill ju både långsiktigt och nu se ett enprocentsmål, men vi sitter i en regering där vi har haft en förhandling om hur vi ska se på detta framöver.

Vårt ingångsläge var väldigt tydligt, men det är också viktigt vad som blir innehållet i biståndet. Där är vi väldigt nöjda med den förhandling som har gjorts med partierna i fråga om det avtal som kallas för Bana för biståndet. Man kan säga att det är en bilaga till Tidöavtalet, och det innebär faktiskt att vi styr om biståndet dit det kan göra mest nytta.

Det innebär att en större andel av biståndet kommer att gå till civilsamhället. Det innebär att det är omöjligt för en regering att göra avräkningar i biståndet som är högre än 8 procent, vilket har gjorts de senaste åren och som faktiskt har naggat totalsumman i kanten väldigt rejält.

Innehållet är ändå det som är viktigast. Och de skrivningar som vi har fått in vad gäller reformeringen av biståndet har gjort att vi ser detta som en stor väg framåt. Vi hoppas att det som vi nu får fram i reformeringen och vägen framåt innebär att det är fler partier som kommer att vilja stå för ett enprocentsmål i framtiden.

Fru talman! När det finns kritik som är relevant ska den lämnas, absolut. Jag hoppas också att Håkan Svenneling kan vara med om att ge kritik också åt annat håll när det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag blev glad att höra Håkan Svenneling här i dag peka på det faktum att det faktiskt inte har skett något val på det palestinska området under väldigt lång tid. Det är viktigt att vi kommer fram när det gäller detta. Det är också viktigt att vi hittar dialog framåt.

Det återstår att se hur vägen går framåt. Vi kan inte riktigt förutse det, men vi behöver följa detta nära.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! I utrikesdeklarationen är det väldigt tydligt att regeringen står bakom en tvåstatslösning. Det har varit en svensk och europeisk inställning under väldigt lång tid. Även Kristdemokraterna står bakom en tvåstatslösning. Det är väldigt viktigt att det kommer igång förhandlingar igen och att man kommer vidare i den frågan.

Vad gäller den nuvarande israeliska regeringen återstår det att se vart den kommer att ta vägen. Vi kommer att följa detta nära. Det är dock också viktigt att slå fast att Israel är en demokrati i ett område där det faktiskt inte finns mycket av demokratier. Det är väldigt tydligt att det är en fungerande demokrati. Man kan se på det faktum att det har varit åtskilliga val de senaste åren. Det går alltså att avsätta en regering som inte följer de demokratiska spelreglerna eller respekterar folkviljan.

Håkan Svenneling vet att Kristdemokraterna är starka vänner av demokratin i Mellanöstern, men det innebär inte att vi accepterar eller uppskattar allting som den för tillfället sittande regeringen i landet driver.

Fru talman! Vi lever i en turbulent tid. Auktoritära stater utmanar ständigt den regelbaserade världsordningen. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina. Kinas agerande i Taiwansundet och Irans brott mot sin egen befolkning och inblandning i ett flertal krishärdar är också exempel på detta. Det har lett till ackumulerade och näst intill permanenta kriser.

Säkerhetsaspekter måste nu kopplas till långt fler politiska sakområden än tidigare, såsom energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Ja, listan kan göras mycket lång.

Allt detta påverkar också vårt land, inte minst genom vår ansökan om att tillsammans med Finland bli medlemmar i Nato.

Fru talman! Vi känner alla här en avsky inför Putins fullskaliga krig i Ukraina men också en beundran för alla ukrainare som i ett helt år kämpat dag och natt mot en angripare som drömmer om att återskapa ett ryskkontrollerat imperium och en intressesfär av gammal sovjetisk natur. Putins ambitioner sträcker sig långt utanför Rysslands gränser och utgör ett betydande hot mot hela Europa, inte minst mot oss här uppe i norr. Det är därför ingen överdrift att säga att Ukraina även utkämpar vår strid.

Putin har offrat många ryska liv, och Ryssland har brutit mot alla de lagar som gör oss till människor, inklusive de internationella lagar som ska skydda civilbefolkning. De skyldiga måste ställas till svars, och historiens dom kommer att bli hård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den svenska regeringen aviserade nyligen att Sverige bland annat skickar artillerisystemet Archer och stridsfordon 90 till Ukraina för att ge dem större möjligheter att försvara sig och kasta ut angriparen. Det är glädjande att det görs med stöd av en enig riksdag och ett solitt stöd hos svenska folket.

Den ryske diktatorn förväntade sig inte den styrka som det ukrainska folket har visat. Han förväntade sig inte heller den enighet som Europas demokratier tillsammans med USA visat genom vårt stöd till Ukraina. Vårt stöd kommer att fortsätta även efter att Ryssland fått lämna Donetsk, Luhansk, Krim och allt annat ukrainskt territorium. Vi ska hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land igen och bistå dem på vägen till ett medlemskap i Europeiska unionen.

Fru talman! De iranska folken förföljs i dag av den egna regeringen. Det revolutionära gardet är regimens förlängda arm. De arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter, inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på att kvinnor ska tvingas täcka hår och ansikte.

Samtidigt som det revolutionära gardet förtrycker den iranska befolkningen sponsrar de och stöder islamistiska terrorgrupper i Jemen, Syrien, Libanon med flera. Flera länder, däribland USA, har därför redan terrorstämplat det revolutionära gardet. Det är dags att hela EU-kretsen gör detsamma.

Den iranska regimen har även under flera år försökt tillverka kärnvapen. Detta är ett hot mot inte minst staten Israel och dess huvudstad Jerusalem. Västvärlden har trott sig kunna styra Irans kärnenergiprogram mot ett civilt bruk genom ett avtal i utbyte mot sanktionslättnader. Dessa förhandlingar, som leds av EU, ligger just nu på is, men de bör avslutas även i formell mening.

Fru talman! Behoven runt om i vår värld är enorma. Civilsamhällets aktörer inom bistånds- och utvecklingssamarbetet spelar en avgörande roll för tusentals människor runt om i vår värld. De finns på plats i Turkiet och Syrien och bistår jordbävningsdrabbade. De finns i Demokratiska republiken Kongo och ger vård till våldsutsatta kvinnor. I Tanzania bistår de med sjukvård till fattiga.

I anslutning till Tidöavtalet kom partierna överens om en ny inriktning för biståndet. I Bana för biståndet framgår det att biståndet ska reformeras och att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka.

I årets statsbudget är biståndsanslaget fortsatt högt, 56 miljarder fryst på tre år eller 0,88 procent av Sveriges bruttonationalinkomst. Det innebär att endast Luxemburg ger en större andel än Sverige. Kristdemokraternas mål är dock att återgå till enprocentsnivån.

Det finns ett annat parti som också säger sig vilja återgå till enprocentsmålet. Men jag menar att man har förlorat all trovärdighet när man inte ens lyckas nå dit i sitt eget budgetförslag, trots att de enda man behövt förhandla med är sig själva.

Vi kristdemokrater har även drivit igenom att ett tak på 8 procent ska införas för hur stora avräkningar som får göras från biståndet för kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Våren 2022 drog den socialdemokratiska regeringen utan förvarning in 17 procent av biståndet till avräkningar för mottagandet av ukrainska flyktingar. Med detta tak blir det alltså mer pengar till bistånd i år än förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! I östra delen av Demokratiska republiken Kongo pågår sedan många år våldsamma konflikter som drabbar civilbefolkningen hårt. Det könsbaserade våldet är utbrett, och sexuellt våld är en del av krigföringen. Situationen på marken är komplex, och det finns över 120 olika rebellgrupper som opererar i landet.

Konflikterna beror på många saker, däribland illegal handel med mineralfyndigheter, där ofta väpnade grupper exploaterar civilbefolkningen för att skapa inkomster. Detta har inneburit ett ökat antal internflyktingar i landet. I dag är de fler än 5,6 miljoner, vilket är den största krisen i sitt slag på kontinenten.

I december kommer det att ske ett val i landet. Men fortsätter oroligheterna riskerar valet att skjutas upp. För att säkerställa valet behövs aktörer med hög grad av tillit lokalt som kan bidra som lokala valobservatörer, såsom kyrkan och det lokala civilsamhället, som har en stor tilltro hos lokalbefolkningen. Här kan Sverige hjälpa till.

Fru talman! Jag har varit i kontakt med borgmästaren i Adana och med regionala företrädare från Gaziantep. Det är platser som i dag genomgår mycket svåra tider. De är tacksamma för den hjälp som hittills förmedlats, men det är näst intill omöjligt att ta in hur ofantligt många byggnader som kollapsat och lämnat hundratusentals människor utanför i snö och kyla. De behöver nu vinterkläder, tält, madrasser, filtar, spisar, generatorer och matpaket, och i det långa loppet behövs det mycket mer.

Fru talman! Jag skulle vilja hinna prata om många fler saker: EU, Moldavien, Kaukasus, klimatet, handeln, Afghanistan, Västafrika, Afrikas horn med mera. Men jag får återkomma till detta i andra sammanhang. Nu vill jag avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen.

(Applåder)

Fru talman! Jag ser verkligen fram emot att få höra den återrapporten. Jag har upptäckt att vi i riksdagen har en i stor utsträckning gemensam syn även när det gäller Moldavien och inte bara när det gäller Ukraina. Vi har nästan varje vecka den senaste tiden haft besök av olika moldaviska och ukrainska delegationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Det är väldigt viktigt för oss i Sverige att utvecklingen i Moldavien går åt rätt håll. Jag hoppas att statsministern kan förmedla den signalen även vid sina kommande möten.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för allt arbete som görs av Sverige som ordförandeland, för Ukraina och för att upprätthålla enigheten i EU, vilket vi vet är oerhört viktigt för den fortsatta situationen.

När Ukraina varit på dagordningen, vilket tyvärr har varit fallet hela det senaste året sedan Putins fullskaliga krig inleddes, har också situationen i Moldavien ofta diskuterats. Deras EU-vänliga regering aviserade sin avgång förra veckan, antagligen ganska kort tid efter att Europeiska rådet avslutats. Moldaviens president Maia Sandu nominerade i fredags Dorin Recean, som också är positivt inställd till den europeiska integrationen, till ny premiärminister.

Rysslands invasion av Ukraina har skapat en osäker situation för Moldavien, som är ett av Europas fattigaste länder, och gör landet mycket sårbart för rysk influens. Moldavien har gjort stora framsteg i kampen mot korruption, och EU gav landet kandidatstatus förra sommaren.

Min fråga till statsministern är därför: Diskuterades Moldavien på rådsmötet, och planerar EU att göra något särskilt för att stödja Moldavien för att man ska kunna hålla sig undan rysk kontroll?

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Vi kristdemokrater tackar alldeles särskilt för det och kommer att följa frågan mycket nära.

Jag vill också ställa en fråga angående att regimen i Iran har velat utveckla kärnvapen. Det är ett hot mot resten av världen, inte minst staten Israel. Vi i västvärlden har trott att det har gått att styra kärnenergiprogrammet till att bli civilt, i utbyte mot sanktionslättnader. I formell mening leder EU det arbetet, som ligger på is just nu. Är det inte dags att även formellt avsluta det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! De iranska folken förföljs i dag av sin egen regering. Det revolutionära gardet är regimens förlängda arm, och de arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter - inte minst kvinnor - som vågar motsätta sig regimens extrema och totalitära tolkning och tillämpning av sharialagar och islam, bland annat genom att kvinnor tvingas täcka hår och ansikte.

Samtidigt som det revolutionära gardet förtrycker den iranska befolkningen sponsrar och stöder de islamistiska terrorgrupper i Jemen, Syrien och Libanon. De liknar terrorgrupper som al-Qaida och Isis. Den stora skillnaden här är att det finns en statlig koppling. Många länder, bland annat USA, har därför redan i dag terrorstämplat IRGC, och Europaparlamentet röstade nyligen för en sådan resolution.

Min fråga till utrikesministern är därför om regeringen har för avsikt att samla stöd i EU-kretsen för att terrorstämpla det revolutionära gardet.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det var betryggande. Jag hör på rösten och i svaret från statsministern att det pågick en diskussion runt bordet där man verkligen tog det här på allvar och tittade på de åtgärder som kommer att behöva vidtas. Det behöver man göra på ett riktigt sätt så att man fattar de rätta besluten.

Men jag tänker att det kanske inte bara handlar om Europaparlamentet, utan att vi behöver se på alla institutioner och alla delar som kan bli utsatta för det här sättet att försöka påverka politiska beslut. Det är en stor risk för det demokratiska samhället.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för att han i sin roll har varit med och sett till att det till slut också blev en överenskommelse om ett stort ekonomiskt stödprogram till Ukraina. Det var oerhört viktigt. Det är både nödvändigt och välkommet. Och mer kommer givetvis att behöva göras under det svenska ordförandeskapet.

Jag håller med statsministern om att enigheten och tydligheten från EU:s sida tillsammans med den transatlantiska länken kommer att vara instrumentellt för den kamp som Ukraina bedriver för den regelbaserade världsordningen men också för allas vår frihet. Det vill jag betona.

När statsministern i förra veckan besökte det öppna mötet med EU-nämnden innan statsministern åkte till Bryssel för mötet med rådet ställde jag frågan om det vid det tillfället fanns något att säga om den så kallade Qatar-gate. Det fanns inte så mycket att säga då, så min följdfråga i dag är om det finns något mer att säga nu som kom upp på mötet kring detta. Även om detta är primärt kopplat till Europaparlamentet får det ju en effekt på hela bilden av det europeiska samarbetet. Jag tänker att det kan vara bra att vi får veta något om hur det resoneras med tanke på att vi ska ta över ansvaret i och med det svenska ordförandeskapet inom bara några dagar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utrikesutskottets betänkande beträffande utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Därmed yrkar jag också avslag på de uppräknade motionerna på området.

Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Det är något som jag tror alla ser har blivit viktigare i och med vår mycket oroliga samtid, som präglas av ackumulerade kriser skapade av Rysslands orättfärdiga och olagliga krig i Ukraina.

I sin, enligt min mening, framsynta och offensiva budgetproposition på området betonar regeringen att insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra insatser eller samverkan bidrar. Det är alltså viktigt med relationsskapande på olika nivåer och i olika forum.

Utgiftsområdet innehåller fem olika områden: internationell krishantering och fredsfrämjande insatser, forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, exportkontroll, nordiskt samarbete och Sverigefrämjande.

Alla dessa delar måste ses som en helhet. Sverige står nämligen inför de största utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna i modern tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär att utrikes- och säkerhetspolitiken måste omprioriteras för att möta de hot som Sverige och Europa står inför. Att värna svenska intressen och stå upp för demokratiska värderingar i samarbete med EU och genom aktiv diplomati och internationellt samarbete är själva kärnan i svensk utrikespolitik.

Ett ansvarsfullt och engagerat svenskt medlemskap i internationella organisationer ser till att vi får gehör för denna politik. Respekten för det regelbaserade internationella systemet, som bygger på folkrätten, är central och har ställts på sin spets genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina och genom ett offensivt Kina. Vi ser även vad som pågår i Iran, för att nämna ytterligare ett område.

Det är viktigt att Sverige även fortsatt värnar den europeiska säkerhetsordningen och respekten för mänskliga rättigheter. Det måste helt enkelt ses som grundläggande för utrikespolitiken.

Jag tycker också att det är bra att regeringen pekar på det självklara att man avser att verka för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande som en förutsättning för hållbar säkerhet.

Det stundande svenska ordförandeskapet i EU bör även nämnas i och med att vi i dag här i kammaren har fått lyssna till statsministern när han presenterade det svenska ordförandeskapets prioriteringar. Säkerhet och enighet är ett område. Resiliens och konkurrenskraft är ett annat mycket viktigt område. Välstånd, grön omställning och energiomställning är ett tredje. Det fjärde är demokratiska värden och rättsstatsprincipen, alltså vår grundval.

Ordförandeskapets prioriteringar återspeglar ståndpunkter som Sverige länge har förespråkat inom EU, men de svarar också upp mot de aktuella geopolitiska och ekonomiska utmaningar som unionen står inför.

Herr talman! I och med den fullständiga enighet vi har haft här i riksdagen för det omfattande stödpaketet till Ukraina med såväl luftförsvar som vinterutrustning samt det breda stödet här i kammaren för Natoansökan tycker jag att det borde finnas goda förutsättningar för en fortsatt god samsyn i frågorna inom utgiftsområdet även i fortsättningen.

Herr talman! Debatten i EU tenderar ofta att pendla mellan två ytterpositioner. Antingen hamnar den i det dike där EU-samarbetet reduceras till teknikaliteter eller så hör man rop på att EU ska ta större och större kliv mot en europeisk superstat som kan ersätta Europas nationer. Just nu hör vi ganska mycket krav på författningsförändringar och dylikt.

Jag tycker att det är viktigt att vi kan hitta en medelväg som gör att EU kan göra det som EU är bäst på: att vara lagom helt enkelt. Min fråga till statsministern blir: Är detta ett arbetsprogram som ser till att vi får ett lagom Europa?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för redogörelsen för prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet. Jag vill betona att det var rätt och rimligt att statsministern höll sig mycket till säkerhetsområdet, på grund av Rysslands orättfärdiga och olagliga krig i Ukraina. Jag vill också tacka för tydligheten i stödet till Ukraina som, som sagt, nu kämpar för hela Europas frihet. Enigheten och tydligheten från EU är oerhört viktig att bevara. Jag är glad över att det också nämndes.

Energifrågorna har i och med kriget i Ukraina blivit kopplade till säkerhetspolitiken. Vi har ett svenskt näringsliv som ligger i framkant i omställningen till en fossilfri framtid. De vet nämligen att om de inte ställer om kommer de inte att kunna sälja sina varor och tjänster inom ett antal år.

Jag hade i går möjligheten att på EU-nämndens öppna möte ställa en fråga om Inflation Reduction Act. Jag är tacksam för att statsministern även lyfte fram det svenska näringslivet.

Herr talman! Min fråga till statsministern som jag skulle vilja få svar på är: Kommer det svenska ordförandeskapet att använda sig av det svenska näringslivet för att visa på vad som är möjligt, alltså att ställa om till en fossilfri framtid samtidigt som landet kan utvecklas som ett välfärdsland?

Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett strategiskt verktyg som är menat att hjälpa EU-kommissionen att uppnå sin målsättning att skapa ett starkare, mer hållbart och inkluderande Europa.

Programmet är indelat i fem avsnitt där det första beskriver de många kriser som alla har sin grund i Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskar annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet. Kommissionen markerar det i det första avsnittet om stöd för Ukraina, för att minska medlemsstaternas beroende av energi samt för att främja investeringar och reformer genom återhämtningsinstrumentet.

Många europeiska institutioner och direktorat har varit involverade i framtagandet av arbetsprogrammet men också medlemsstaterna. I år har dock ett annat organ haft en stor betydelse för utformningen av dokumentet. Det är Europas framtidskonferens, The Conference On the Future of Europe. Dess förslag och rekommendationer är listade under avsnitt två av de fem avsnitten.

Framtidskonferensen var ett försök till en mer deliberativ process där ett antal medborgare i unionen bjudits in till medborgarpaneler i frågor som berör allas vår framtid. Syftet har varit ett försök till att unionen bättre ska adressera frågor som dess invånare tycker står högst på agendan. Därefter har dessa frågor diskuterats tillsammans med EU-kommissionärer, regeringsföreträdare, EU-parlamentariker och nationella parlamentariker, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala företrädare, för att nämna några. Som en av delegaterna, då representerande regional nivå, har jag kunnat följa denna process på väldigt nära håll.

Slutresultatet av konferensen är ett antal förslag och rekommendationer som är utformade för att hjälpa EU att möta utmaningar som demokratiska nedgångar, ekonomiska ojämlikheter och miljöförstöring. Om detta experiment har varit lyckosamt återstår att se när vi gör en utvärdering av det hela.

De flesta förslagen och rekommendationerna kräver inga fördragsförändringar. Trots det har mycket av efterspelet handlat om kraven på ett konvent som just ska föreslå sådana förändringar bland annat vad gäller röstningen i valet till Europaparlamentet med en paneuropeisk valkrets och eventuellt också en EU-president. Detta är något som inte uppskattas ur ett svenskt perspektiv och troligen inte heller är förenligt med vår grundlag.

Det tredje avsnittet speglar von der Leyens politiska inriktning för Europa, en grön giv, en ekonomi för människor och att vi ska vara rustade för den digitala tidsåldern. Det handlar också om främjandet av en europeisk livsstil, att Europa ska vara starkare i världen och en ny satsning på demokrati.

Det fjärde avsnittet beskriver mer inriktningen på kommissionens fortsatta arbete med en bättre lagstiftning och efterlevnaden av EU-rätten.

I det slutliga femte avsnittet lyfter man fram EU:s förmåga att vara relevant för allmänheten och att det ska vara en del av drivkraften för arbetet. Det är mycket som påverkar oss.

Det är dock inte endast EU-kommissionen som påverkas av arbetsprogrammet och inte bara invånarna i EU, utan det påverkar också närområdet väldigt mycket. Jag har tidigare nämnt Ukraina. I går hade vi som exempel på detta besök i riksdagen av Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu och Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja. Jag hade tillsammans med ett antal personer även i det här rummet möjlighet att resonera med dessa personer om vad EU kan göra framöver för att stärka situationen för människor även i närområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Slutligen är arbetsprogrammet även mycket viktigt för det kommande svenska ordförandeskapet. Jag tror och har även hört här i dag att det är många som tillsammans med mig ser fram emot att få lyssna till statsministern den 14 december när det svenska ordförandeskapets prioriteringar slutligen ska presenteras här i kammaren.

Med Ungerns besked i går om att det inte vill stödja det stödpaket till Ukraina som nu är presenterat ser vi att det finns mycket kvar att göra. Det gäller både stödet till Ukraina och att arbeta på processen om rättsstatens principer.

Men det finns också bra saker att se fram emot. Det känns tryggt att vi nästa år även får vara med och fira att den inre marknaden fyller 30 år. Det är verkligen värt att nämna.

Fru talman! Debatten i EU tenderar ofta att pendla mellan två ytterlighetspositioner. Antingen hamnar vi i det diket där EU-samarbetet reduceras till att handla om teknikaliteter, eller så hörs rop om EU ska ta allt större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer. Vi måste finna en medelväg. EU ska göra det som EU är bäst på, eller som vi kristdemokrater brukar uttrycka det: EU måste vara lagom. EU kan med hjälp av arbetsprogrammet vara det. Men vi kommer ständigt att behöva bevaka och korrigera när kursen lämnar målet.

Med det ställer jag mig bakom utskottets utlåtande. Jag tackar alla som har deltagit i debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)