Magnus Berntsson

Fru talman! Absolut inte, Håkan Svenneling. Jag uppmärksammade att vi i vår uppräkning av stater där mänskliga rättigheter kränks i stor utsträckning nämnde samma. Vi ser alltså en hel del på samma sätt.

Avtalet som är skrivet med Turkiet av den förra regeringen är något som också den nuvarande ställer sig bakom. Regeringen kommer därför att både före och efter en Natoanslutning målmedvetet fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige, Turkiet och Finland. Det vill jag vara tydlig med, men vi måste också vara väldigt tydliga med att det finns många andra avtal som Sverige har gått in i och som man behöver leva upp till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Vi är inte ensamma i detta regeringsunderlag. Olle Thorell vet mycket väl att detta är ett avtal och att det är en förhandling som har skett. Ibland får man inte hela vägen så som man önskar. Jag tror att förra försvarsministern var väldigt tydlig när han sa att han inte över huvud taget kunde tänka sig att föra in Sverige i Nato. Jag tror att vi är väldigt många som är tacksamma över att han faktiskt ändrade sig i den frågan. I det här fallet är jag inte lika glad.

Fru talman! Tack för frågan, Olle Thorell! Jag var inte helt överraskad över den. Som Magnus Jacobsson svarade är det många av oss kristdemokrater som tycker att detta är ett väldigt svårt ställningstagande. Vi har fått väga det fram och tillbaka.

Vi ser ändå att vi har fått igenom ganska mycket på biståndsområdet som väger tungt i den helhetsbedömning som ska göras när statsbudgeten kommer upp - det är vid ett annat tillfälle som vi ska debattera och besluta om den. Väldigt mycket handlar om att rikta om biståndet till de delar där det kan få mest betydelse, framför allt civilsamhället. Det kan då få stor betydelse på landsbygden i stället för att riskera att hamna i korrupta staters totala budget.

Fru talman! I regeringsförklaringen från i tisdags går att läsa: "Sverige kommer aldrig att acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande. Makt går inte före rätt."

Jag tror att vi alla här kan ställa oss bakom just de orden, men tyvärr finns det många platser på vår jord där människor med makt tar sig rätten över andra människors liv, också när det gäller deras egen befolkning. Låt mig ge några exempel.

Listan över systematiska kränkningar mot mänskliga rättigheter i Iran kan göras lång: Kvinnor tvingas bära slöja, dissidenter fängslas utan rättegång, minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas genom hängning. Den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska kunna se på när säkerhetsstyrkorna skjuter mot demonstranter. Men vi ser er som protesterar, och vi står på er sida.

I Kuba finns ett stort antal samvetsfångar som straffas för något så modest som att kräva att demokratiskt få välja sina egna ledare. Jag vill särskilt peka på Movimiento Cristiano Liberación, MCL, som fortsätter att i Oswaldo Payas anda peka på att det finns en annan möjlig framtid för Kubas folk än den under ett kommunistiskt ok.

I vårt närområde tänker jag givetvis särskilt på Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskat något annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet. Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet.

Invånarna i Belarus stöder inte kriget, men ändå deltar landet i detsamma. Rysk militär gör ständigt missilattacker mot civila mål i Ukraina från belarusiskt territorium. Men om Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja fick styra, som folket ville och röstade på, skulle Belarus inte ta del i kriget. Det är därför så viktigt att både stödja den demokratiska rörelsen i Belarus och stärka Ukrainas försvar.

Listan på Kinas hotfulla och oacceptabla handlingar går att göra mycket lång. Det handlar om aggressionen i Taiwansundet just nu. Och situationen i Tibet, behandlingen av uigurer och av studenter i Hongkong samt fängslandet av Gui Minhai är bara några av dessa. Också här måste vi i Sverige och EU vara tydliga även om det drabbar vår handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Utöver detta vill jag även lyfta fram homofobi, antisemitism och förföljelse av kristna som ytterligare exempel på kränkningar som drabbar många människor återkommande i många länder.

Fru talman! Alla människor förtjänar att få leva i frihet, säkerhet och demokrati. Det minsta vi kan göra är att ge uppmärksamhet och vårt erkännande till dem som står upp mot auktoritära ledare som tycker just att makt går före rätt.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Låt mig först tacka för återrapporten om Rysslands krig mot Ukraina, effekterna på Europa och den rådande situationen.

Jag skulle dock vilja lyfta upp situationen i Iran, som trots att den inte fanns med på den officiella dagordningen bekymrar oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Mahsa Jina Amini, 22 år, Hadis Najafi, 20 år, och Hananeh Kia, 23 år, är bara några av de personer som har berövats livet. Vi vet i dag inte hur många som har dödats eftersom den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska få se när säkerhetsstyrkor skjuter mot demonstranterna.

Listan på systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter kan göras lång. Kvinnor tvingas bära slöja, dissidenter fängslas utan rättegång, minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas med hängning.

Regimen utgör inte bara ett hot mot sin egen befolkning, som tvingats leva under ett skräckvälde i 43 år, utan har även starkt bidragit till kriget i Jemen och en destruktiv kraft i Mellanöstern. Regimen utövar också spionage här i Sverige, inte bara mot oss som land utan även specifikt mot svenska exiliranier.

Europaparlamentet antog i dagarna en resolution som i starka ordalag fördömer regimen och kräver en oberoende utredning och att ansvariga ställs inför rätta.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern: Diskuterades situationen i Iran ändå av stats- och regeringscheferna mellan programpunkterna i Prag?