Magnus Berntsson (KD) om Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Herr ålderspresident! Biståndet håller nu på att reformeras, vilket är behövligt. Regeringspartierna arbetar fram en reformagenda för biståndet, och alla partier i regeringsunderlaget är överens om att biståndet ska vara fokuserat och effektivt och att en större andel ska kanaliseras via civilsamhället.

Multilaterala organisationer har väsentliga funktioner i världen. Dessa organisationer, såsom Världsbanken och olika FN-organ, har stor påverkan på ekonomisk utveckling, bekämpandet av fattigdom och främjandet av mänskliga rättigheter i de fattigaste delarna av världen. Detta arbete är något som vi kristdemokrater värnar, och multilaterala organisationer kommer att vara viktiga för att uppnå det slutgiltiga målet för allt bistånd, nämligen att det inte längre ska behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Förra mandatperioden fick Utrikesdepartementet kritik från Riksrevisionen, och det är det vi diskuterar i fråga om den här rapporten. Trots att man följde upp enskilda kärnstöd löpande dokumenterades inte denna uppföljning vare sig systematiskt eller strategiskt. Det saknades därmed en översyn av de multilaterala organisationernas resultat och hur kärnstöd bidragit till att uppnå de svenska biståndsmålen. Det gick alltså inte att följa hur de svenska pengarna har använts.

För att biståndet ska ha den kvalitet som krävs för att effektivt kunna bekämpa fattigdom och förtryck måste tematiska prioriteringar göras av alla delar av det svenska biståndet. Som en konsekvens av detta reformarbete kommer Kristdemokraterna att arbeta för att koncentrera de multilaterala organisationerna som får bistånd från svensk sida. Urvalet av organisationer som får del av kärnstöd är de som jobbar med områden som Sverige tycker ger mervärde till arbetet, vilket kommer att öka effektiviteten i biståndsarbetet.

Vi kristdemokrater är av övertygelsen att en större andel av biståndet ska gå via civilsamhällets aktörer. Att kanalisera biståndet genom ett ibland trögt och många gånger ineffektivt FN-system är ett sätt att använda skattepengar som vi behöver vara vaksamma på. Det riskerar nämligen att undergräva legitimiteten för biståndspolitiken. Med detta sagt vill jag ändå betona att ibland är FN-systemet det enda möjliga sättet att nå de mest utsatta människor i olika delar av vår jord.

Herr ålderspresident! Biståndsramen är på 56 miljarder kronor de närmaste tre åren. Tematiska prioriteringar ska göras med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. I enlighet med dessa prioriteringar anser vi att det är nödvändigt att göra strategiska urval av vilka multilaterala organisationer som Sverige engagerar sig i.

För många människor kan vad Sverige gör faktiskt vara skillnaden mellan liv och död, mellan förtryck och frihet. Därför är det viktigt att vårt engagemang och våra resurser används på ett sätt som gör bäst nytta.

Herr ålderspresident! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU3.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Thorell för frågorna.

Som jag betonade i mitt inlägg är reformagendan något som det arbetas med just nu. Det är väldigt viktigt att detta görs, och det kommer att komma tillbaka både till aktörer på biståndsområdet och till oss här i kammaren längs vägen.

Jag vill dock betona att det faktiskt finns vissa tydliga delar som vi utgår ifrån. I anslutning till regeringsförhandlingarna, som utmynnade i det dokument som kallas Tidöavtalet, finns det ett avtal som kallas Bana för biståndet. Där finns de här riktlinjerna, där det står tydligt att en större andel av biståndet ska gå genom civilsamhällets aktörer. Det är någonting som vi kristdemokrater tycker är väldigt viktigt.

Det gör mig lite orolig att se det budgetförslag som Socialdemokraterna lade fram. Man lägger sig på ganska precis samma nivå som regeringspartierna gör i budgeten - vi ligger på 88 procent av bni, och Socialdemokraterna ligger på 91 procent av bni - samtidigt som man värnar det multilaterala stödet väldigt mycket. När man ligger på en så pass likartad nivå innebär det ju faktiskt en kraftig minskning till civilsamhällets aktörer.

Vi har alltså mycket att diskutera från båda håll här, skulle jag vilja säga till ledamoten Thorell.