Magnus Berntsson (KD) om Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Vi lever i en turbulent tid. Auktoritära stater utmanar ständigt den regelbaserade världsordningen. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina. Kinas agerande i Taiwansundet och Irans brott mot sin egen befolkning och inblandning i ett flertal krishärdar är också exempel på detta. Det har lett till ackumulerade och näst intill permanenta kriser.

Säkerhetsaspekter måste nu kopplas till långt fler politiska sakområden än tidigare, såsom energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Ja, listan kan göras mycket lång.

Allt detta påverkar också vårt land, inte minst genom vår ansökan om att tillsammans med Finland bli medlemmar i Nato.

Fru talman! Vi känner alla här en avsky inför Putins fullskaliga krig i Ukraina men också en beundran för alla ukrainare som i ett helt år kämpat dag och natt mot en angripare som drömmer om att återskapa ett ryskkontrollerat imperium och en intressesfär av gammal sovjetisk natur. Putins ambitioner sträcker sig långt utanför Rysslands gränser och utgör ett betydande hot mot hela Europa, inte minst mot oss här uppe i norr. Det är därför ingen överdrift att säga att Ukraina även utkämpar vår strid.

Putin har offrat många ryska liv, och Ryssland har brutit mot alla de lagar som gör oss till människor, inklusive de internationella lagar som ska skydda civilbefolkning. De skyldiga måste ställas till svars, och historiens dom kommer att bli hård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den svenska regeringen aviserade nyligen att Sverige bland annat skickar artillerisystemet Archer och stridsfordon 90 till Ukraina för att ge dem större möjligheter att försvara sig och kasta ut angriparen. Det är glädjande att det görs med stöd av en enig riksdag och ett solitt stöd hos svenska folket.

Den ryske diktatorn förväntade sig inte den styrka som det ukrainska folket har visat. Han förväntade sig inte heller den enighet som Europas demokratier tillsammans med USA visat genom vårt stöd till Ukraina. Vårt stöd kommer att fortsätta även efter att Ryssland fått lämna Donetsk, Luhansk, Krim och allt annat ukrainskt territorium. Vi ska hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land igen och bistå dem på vägen till ett medlemskap i Europeiska unionen.

Fru talman! De iranska folken förföljs i dag av den egna regeringen. Det revolutionära gardet är regimens förlängda arm. De arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter, inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på att kvinnor ska tvingas täcka hår och ansikte.

Samtidigt som det revolutionära gardet förtrycker den iranska befolkningen sponsrar de och stöder islamistiska terrorgrupper i Jemen, Syrien, Libanon med flera. Flera länder, däribland USA, har därför redan terrorstämplat det revolutionära gardet. Det är dags att hela EU-kretsen gör detsamma.

Den iranska regimen har även under flera år försökt tillverka kärnvapen. Detta är ett hot mot inte minst staten Israel och dess huvudstad Jerusalem. Västvärlden har trott sig kunna styra Irans kärnenergiprogram mot ett civilt bruk genom ett avtal i utbyte mot sanktionslättnader. Dessa förhandlingar, som leds av EU, ligger just nu på is, men de bör avslutas även i formell mening.

Fru talman! Behoven runt om i vår värld är enorma. Civilsamhällets aktörer inom bistånds- och utvecklingssamarbetet spelar en avgörande roll för tusentals människor runt om i vår värld. De finns på plats i Turkiet och Syrien och bistår jordbävningsdrabbade. De finns i Demokratiska republiken Kongo och ger vård till våldsutsatta kvinnor. I Tanzania bistår de med sjukvård till fattiga.

I anslutning till Tidöavtalet kom partierna överens om en ny inriktning för biståndet. I Bana för biståndet framgår det att biståndet ska reformeras och att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka.

I årets statsbudget är biståndsanslaget fortsatt högt, 56 miljarder fryst på tre år eller 0,88 procent av Sveriges bruttonationalinkomst. Det innebär att endast Luxemburg ger en större andel än Sverige. Kristdemokraternas mål är dock att återgå till enprocentsnivån.

Det finns ett annat parti som också säger sig vilja återgå till enprocentsmålet. Men jag menar att man har förlorat all trovärdighet när man inte ens lyckas nå dit i sitt eget budgetförslag, trots att de enda man behövt förhandla med är sig själva.

Vi kristdemokrater har även drivit igenom att ett tak på 8 procent ska införas för hur stora avräkningar som får göras från biståndet för kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Våren 2022 drog den socialdemokratiska regeringen utan förvarning in 17 procent av biståndet till avräkningar för mottagandet av ukrainska flyktingar. Med detta tak blir det alltså mer pengar till bistånd i år än förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! I östra delen av Demokratiska republiken Kongo pågår sedan många år våldsamma konflikter som drabbar civilbefolkningen hårt. Det könsbaserade våldet är utbrett, och sexuellt våld är en del av krigföringen. Situationen på marken är komplex, och det finns över 120 olika rebellgrupper som opererar i landet.

Konflikterna beror på många saker, däribland illegal handel med mineralfyndigheter, där ofta väpnade grupper exploaterar civilbefolkningen för att skapa inkomster. Detta har inneburit ett ökat antal internflyktingar i landet. I dag är de fler än 5,6 miljoner, vilket är den största krisen i sitt slag på kontinenten.

I december kommer det att ske ett val i landet. Men fortsätter oroligheterna riskerar valet att skjutas upp. För att säkerställa valet behövs aktörer med hög grad av tillit lokalt som kan bidra som lokala valobservatörer, såsom kyrkan och det lokala civilsamhället, som har en stor tilltro hos lokalbefolkningen. Här kan Sverige hjälpa till.

Fru talman! Jag har varit i kontakt med borgmästaren i Adana och med regionala företrädare från Gaziantep. Det är platser som i dag genomgår mycket svåra tider. De är tacksamma för den hjälp som hittills förmedlats, men det är näst intill omöjligt att ta in hur ofantligt många byggnader som kollapsat och lämnat hundratusentals människor utanför i snö och kyla. De behöver nu vinterkläder, tält, madrasser, filtar, spisar, generatorer och matpaket, och i det långa loppet behövs det mycket mer.

Fru talman! Jag skulle vilja hinna prata om många fler saker: EU, Moldavien, Kaukasus, klimatet, handeln, Afghanistan, Västafrika, Afrikas horn med mera. Men jag får återkomma till detta i andra sammanhang. Nu vill jag avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! I utrikesdeklarationen är det väldigt tydligt att regeringen står bakom en tvåstatslösning. Det har varit en svensk och europeisk inställning under väldigt lång tid. Även Kristdemokraterna står bakom en tvåstatslösning. Det är väldigt viktigt att det kommer igång förhandlingar igen och att man kommer vidare i den frågan.

Vad gäller den nuvarande israeliska regeringen återstår det att se vart den kommer att ta vägen. Vi kommer att följa detta nära. Det är dock också viktigt att slå fast att Israel är en demokrati i ett område där det faktiskt inte finns mycket av demokratier. Det är väldigt tydligt att det är en fungerande demokrati. Man kan se på det faktum att det har varit åtskilliga val de senaste åren. Det går alltså att avsätta en regering som inte följer de demokratiska spelreglerna eller respekterar folkviljan.

Håkan Svenneling vet att Kristdemokraterna är starka vänner av demokratin i Mellanöstern, men det innebär inte att vi accepterar eller uppskattar allting som den för tillfället sittande regeringen i landet driver.

Fru talman! När det finns kritik som är relevant ska den lämnas, absolut. Jag hoppas också att Håkan Svenneling kan vara med om att ge kritik också åt annat håll när det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag blev glad att höra Håkan Svenneling här i dag peka på det faktum att det faktiskt inte har skett något val på det palestinska området under väldigt lång tid. Det är viktigt att vi kommer fram när det gäller detta. Det är också viktigt att vi hittar dialog framåt.

Det återstår att se hur vägen går framåt. Vi kan inte riktigt förutse det, men vi behöver följa detta nära.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan och tack för de vänliga orden i inledningen! De ändrades lite under vägen, men de var vänliga i inledningen och handlade om att man uppskattade vår grundsyn på biståndsområdet, som till stora delar sammanfaller med den i Risbergs parti.

Vi vill ju både långsiktigt och nu se ett enprocentsmål, men vi sitter i en regering där vi har haft en förhandling om hur vi ska se på detta framöver.

Vårt ingångsläge var väldigt tydligt, men det är också viktigt vad som blir innehållet i biståndet. Där är vi väldigt nöjda med den förhandling som har gjorts med partierna i fråga om det avtal som kallas för Bana för biståndet. Man kan säga att det är en bilaga till Tidöavtalet, och det innebär faktiskt att vi styr om biståndet dit det kan göra mest nytta.

Det innebär att en större andel av biståndet kommer att gå till civilsamhället. Det innebär att det är omöjligt för en regering att göra avräkningar i biståndet som är högre än 8 procent, vilket har gjorts de senaste åren och som faktiskt har naggat totalsumman i kanten väldigt rejält.

Innehållet är ändå det som är viktigast. Och de skrivningar som vi har fått in vad gäller reformeringen av biståndet har gjort att vi ser detta som en stor väg framåt. Vi hoppas att det som vi nu får fram i reformeringen och vägen framåt innebär att det är fler partier som kommer att vilja stå för ett enprocentsmål i framtiden.