Ludvig Ceimertz

Fru talman! Bedrägerier, framför allt telefonbedrägerier mot äldre, är en särskilt hänsynslös, systematisk och skamlös form av brottslighet. Det handlar inte bara om ekonomiska förluster utan också om en stigmatisering som skapar skam- och skuldkänslor. Det är därför viktigt att vi tar krafttag mot dessa bedrägerier.

I somras skärptes exempelvis lagstiftningen för att ha en strängare syn på bedrägerier. Regeringen har tillsammans med banker och brottsbekämpande myndigheter vidtagit åtgärder för att komma åt bedrägerierna som har gett stor effekt – brottsvinsterna har minskat med ungefär 40 procent.

I förra veckan träffade finansmarknadsminister Niklas Wykman tillsammans med justitieministern företrädare från bankerna och från brottsbekämpande myndigheter för att följa upp dessa åtgärder och vad mer som kan göras framåt för att bekämpa denna typ av brottslighet.

Min fråga är: Vad kan vi förvänta oss för fortsatta åtgärder för att bekämpa bedrägerier mot äldre?

Fru talman! Jag måste säga att det är lite intressant att frågan om lokaler nu har lyfts i två repliker med kommentaren att vi inte ska prata om det nu. Ändå läggs det tid på det.

Jag vill bara passa på att säga att jag delar uppfattningen att lokaler där domstolar finns, där polisen finns och där Kriminalvården finns ska vara trygga, säkra och stabila. Det ska inte finnas några oegentligheter. Det är därför regeringen har gett dessa myndigheter i uppdrag att kartlägga just detta. Regeringen har alltså agerat i frågeställningen. Jag tycker att det är viktigt att få det sagt eftersom det ändå lyftes två gånger, med medskicket att det inte skulle lyftas.

När det sedan gäller statens servicecenter är det inte det enda sätt som finns att delta digitalt under rättegångar. Det kan man göra på många fler sätt. Vi har också sett en stor ökning av antalet tillfällen där man deltar digitalt, från ganska få tillfällen. Vid de allra flesta rättsprocesser, åtminstone de lite större, finns det nu någon form av digitalt inslag.

Vi tycker att det är positivt och bra att den möjligheten finns och vill gärna att den ska utökas och kunna användas mycket mer. Det är nämligen bekymmersamt, som ledamoten Nordborg ger uttryck för, att det ser så olika ut runt om i landet. Det behöver bli mer likvärdigt. Det är också därför vi tittar på att ta bort principen att huvudregeln ska vara fysiskt deltagande. Den utredningen bereds just nu i Regeringskansliet.

När det gäller kompetensförsörjningen är det ett bekymmer som det arbetas med. Regeringen har i två raka regleringsbrev till Domstolsverket lyft fram att man ska arbeta med, utvärdera och komma tillbaka i den frågan.

Fru talman! Ja, det kan vara lämpligt att vi börjar med de frågeställningar som lyfts upp. Ledamoten Gudrun Nordborg lyfter upp deltagande via distans. I dag är huvudregeln att deltagande ska ske fysiskt på plats. Vi ser goda anledningar att se över det. Detta ska inte behöva vara huvudfallet, utan det ska i fler fall än i dag kunna fattas beslut om digitalt deltagande genom videolänk från en annan plats av hänsyn till trygghet för brottsoffer och vittnen, av rent logistiska skäl eller av andra skäl.

Det var därför Domstolsverket fick i uppdrag att titta på frågeställningen för att se vilka förändringar som behövde göras. Detta bereds just nu inom Regeringskansliet.

Kompetensförsörjningen för domstolarna är ett bekymmer. Det är ett problem när ärenden fastnar i flödet och det skapas köer. Det är därför viktigt att kunna ändra på processer, som jag redogjorde för i mitt anförande, med snabbare lagföring där vi på ett bra sätt kan frigöra resurser. Det är också viktigt att vi arbetar systematiskt och långsiktigt för kompetensförsörjningen, och det var därför regeringen gav Domstolsverket i uppdrag att se över sin kompetensförsörjningsplan och sedan utvärdera vilka insatser som var genomförda och vilken effekt de fått.

Dessutom har regeringen tillskjutit 1,2 miljarder kronor för att våra domstolar ska kunna arbeta effektivare, säkra kompetensförsörjningen och hantera fler ärenden.

Arbetet är alltså på gång. Det tas på allvar, och det är viktigt.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, så att jag inte glömmer bort det.

Fru talman! Den svenska rättsstaten är en hörnsten i vårt demokratiska samhälle. Den vilar på förtroendet att den som utsätts för brott får upprättelse, att den som begår brott ställs till svars och att detta sker rättssäkert, snabbt och med hög kvalitet.

Men rättsstatens styrka är inte statisk. Den måste vårdas, utvecklas och anpassas till en tid där brottslighetens karaktär förändrats, där tempot ökar och där hot och tystnadskultur prövar systemets hållfasthet.

Det är därför denna regering, med Moderaterna i spetsen, driver ett brett och reforminriktat arbete för att återupprätta tryggheten, och rättsprocessen är en del av detta.

Fru talman! Låt mig inleda med att tala om en process som har varit igång ett tag. Det är ett exempel på en snabbare lagföring. Detta är sedan april 2023 ett arbetssätt som är infört i hela landet.

Det innebär att enklare brott – som ringa narkotikabrott, stölder eller trafikbrott – utreds direkt av polisen på plats. Det kan leda till åtal samma dag som brottet begås. I många fall får den misstänkte en rättegångstid redan vid ingripandet.

Det är inte bara ett nytt arbetssätt. Det är ett nytt synsätt. Det är en rättsstat som agerar i realtid och säger till brottsoffer: Vi ser dig, vi lyssnar och vi agerar. Till gärningspersonen säger den: Du möter rättsstaten här och nu, och inte om sex månader.

Under mitt senaste besök hos polisen tidigare i denna vecka lyftes just detta som ett framgångsrikt verktyg i arbetet mot vardagsbrottsligheten. Det frigör utredningsresurser, minskar belastningen i domstolarna och skapar en tydlig återkoppling i rättskedjan. Det är helt enkelt smart, snabbt och rättssäkert.

Det här vill vi ta vidare, och det har fattats beslut om att utöka och möjliggöra det här även när det gäller gärningsmän under 18 år. Det är positivt. Detta görs på prov, och det går framåt och ska vara igång i hela landet under 2026 för att sedan utvärderas. Resultatet talar sitt tydliga språk när det gäller just snabbare lagföring: från ungefär 22 veckor till knappt 7 veckor från brott till dom. Det är en positiv förändring, inte på marginalen utan faktiskt i rättsprocessens hjärta.

Fru talman! När jag lyfter fördelarna med detta vill jag passa på att nämna att samtliga av de partier som brukar räknas till det socialdemokratiska potentiella regeringsunderlaget hade reservationer när det här behandlades i kammaren och sedan infördes. Det kan man välja att fundera över.

Fru talman! Digitaliseringen förändrar också bevisningen. Brott sker i dag lika ofta i ett chattflöde som på en fysisk plats. Regeringen säkerställer därför att domstolarna får rätt teknik, rätt kunskap och rätt metoder för att hantera digital bevisning, fjärrförhör och liknande. Vi möjliggör för vittnen som riskerar att utsättas för hot att delta via videolänk, något som också aktualiseras i en av reservationerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Fru talman! Här vill jag understryka att regeringen redan bereder konkreta förslag om att stärka möjligheten till videonärvaro genom processrättsliga reformer i allmän domstol. Domstolarna ska få större flexibilitet när det gäller att besluta om videolänk, både av effektivitetsskäl och av trygghetsskäl. Det är alltså inte brist på vilja som föranleder ett avslag på reservationen utan det faktum att arbetet redan är i full gång.

Fru talman! En effektiv process kräver också verktyg för att kunna lagföra dem som söker undkomma rättvisan. Därför har vi förstärkt möjligheten att använda hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning, rumsavlyssning och kameraövervakning i kampen mot brottsligheten. Där breddar vi tillämpningen till fler brottstyper och tidigare skeden och möjliggör även mer preventiv användning.

Regeringen är också på väg att lägga fram och tidigarelägga införandet av att hemliga tvångsmedel ska kunna användas även mot barn under 15 år. Det är en nödvändig reform. Barn ska inte skyddas från rättsstaten, fru talman, utan av den. När barn begår mord, bär vapen eller utnyttjas av gäng måste samhället kunna agera med beslutsamhet och rättssäkerhet och med barnets framtid i fokus.

Fru talman! Jag vill också lite kort bemöta reservationer som finns kring hemliga tvångsmedel. Där argumenteras att lagstiftning som inskränker den personliga integriteten alltid bör tidsbegränsas och utvärderas. Det är en viktig diskussion som vi såklart ska ha. Men det är också en diskussion som förutsätter att man ser hela bilden, både behovet av rättssäkerhet och behovet av långsiktigt fungerande verktyg i brottsbekämpningen.

Det är därför regeringen har infört en hel del tidsbegränsad lagstiftning på området, bland annat möjligheten till dataavläsning i preventivt syfte. Vi lämnar dessutom årliga redovisningar till riksdagen av hur tvångsmedlen använts.

Regeringen har också redan tillsatt en systematisk utredning för att se över hela regelverket för hemliga och preventiva tvångsmedel, där syftet är att skapa ett tydligt och samlat regelverk.

Fru talman! Vi behöver inte bara nya verktyg. Det behövs också varaktiga arbetssätt. Tillfälliga undantag, även om de ibland kan vara goda, kan aldrig på sikt ersätta ett fungerande, legitimt och långsiktigt regelverk. Därför ser vi till att reformerna införs och att de utvärderas medan de används, förbättras i tid och förankras för framtiden.

Fru talman! Vi rustar inte bara verktygen. Vi måste också rusta rättsväsendet i sig självt. Vi har tillfört betydande resurser till Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten. Vi möjliggör att fler domare och åklagare anställs, att ärendebalanser betas av och att rättsprocessen återfår den hastighet och tyngd som rättsstaten kräver och behöver.

Domstolsverket har fått i uppdrag att ta fram en kompetensförsörjningsplan med fokus på att stärka rekrytering, utveckla karriärvägar och fokusera på arbetsmiljön inom hela kedjan. Det handlar om att bygga en långsiktig förmåga.

Detta är också någonting som lyfts upp i en reservation, där man menar att det behöver göras. Men det är, fru talman, någonting som redan görs. Redan i 2023 års regleringsbrev lyftes detta upp, och Domstolsverket fick det i uppdrag. I regleringsbrevet för 2024 lyftes det igen för utvärdering av hur vi ska kompetensförsörja våra domstolar.

Fru talman! Det är inte punktinsatser som gör skillnad; det är det systematiska långsiktiga arbetet.

En annan sak som nämnts i reservationer, fru talman, är säkerhetsrisker kopplade till myndigheternas lokaler. Där har regeringen redan agerat och gett Domstolsverket, Kriminalvården och polisen i uppdrag att identifiera och hantera säkerhetsrisker i fastighetsägande och hyresförhållanden.

Myndigheterna har bland annat nu föreslagit förvärvstillstånd och statlig förköpsrätt och att vissa samhällskritiska fastigheter bör kunna ägas permanent av staten. Också här är arbetet alltså redan igång och fungerar på bredd.

Fru talman! Avslutningsvis: Rättsstaten är inte bara paragrafer och protokoll. Det är ett löfte till varje brottsoffer att vi ser, att vi bryr oss och att vi agerar. Vi kan inte vänta in framtiden. Vi måste bygga den med reformer som biter, med verktyg som fungerar och med en målmedvetenhet där man inte skäms för att kalla brott för brott och rätt för rätt. Vi reformerar för att människor ska få sin rätt i tid på riktigt.

Vi avstyrker reservationerna i betänkandet, inte av brist på engagemang utan därför att vi redan gör jobbet. Vi har tagit initiativet, vi har kraften och vi har förmågan. Vi vet vart vi ska, och vi har redan börjat gå dit för en tryggare morgondag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret.

Det är viktigt att arbetet med kontaktförbuden är brett, sker på flera fronter och hänger ihop i hela rättskedjan. Men det är också viktigt att kontaktförbuden inte bara används i själva domen och blir en falsk trygghet och en produkt som inte ger den effekt det ska. Jag har nämligen sett att det inte fått tillräckliga konsekvenser om man bryter mot ett kontaktförbud.

Ser ministern ett behov av tydligare konsekvenser för dem som bryter mot kontaktförbud så att skyddet ökar?

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsmisslyckande. Brå har rapporterat att det dödliga våldet minskade under 2024, men denna positiva trend omfattar inte partnervåld mot kvinnor. I genomsnitt mördas 15 kvinnor varje år av män de har eller har haft en nära relation med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor har regeringen lagt en proposition på riksdagens bord om utökat kontaktförbud. Min fråga är vilken effekt justitieministern och regeringen förväntar sig att de föreslagna lagändringarna får. Jag undrar även vilka ytterligare åtgärder justitieministern kommer att vidta för att stärka skyddet för de kvinnor som utsätts för våld av någon som de har eller har haft en nära relation med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Det var ju trevligt att få ett erkännande av att det görs ett förebyggande arbete. Det som görs är nog den största förändringen i det socialpreventiva arbetet på kanske 40 år i form av en nationell samordnad strategi och en förändrad socialtjänstlag, som ger ett förebyggande ansvar. Men det kallades nu för mindre justeringar. Jag tycker faktiskt, herr talman, att det är lite anmärkningsvärt. När den största socialpreventiva insatsen i modern tid görs kallas det justeringar i marginalen eller mindre insatser. Jag minns inte exakt vilka ord som användes, så jag ska inte lägga dem i munnen på någon.

Regeringens strategi mot kriminaliteten står på tre ben. Vi ska slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och motverka nyrekryteringen av unga till de kriminella gängen. För detta krävs det att man tar ett helhetsgrepp. Det har Johnsson Fornarve också framfört, och nu framför jag vilket omfattande arbete som görs. Men det arbetet måste få ta tid. Tyvärr löser det sig inte snabbt. Tyvärr kan man inte bryta nyrekryteringen på en gång. Det tar tid att förändra. Det tar tid att bryta mönster. Men att få till rivna sekretesshinder för att gemensamt, med hela samhällets kraft, kunna möta ungdomar på glid är jag helt övertygad om kommer att visa sig vara en nyckelfaktor. Det är synd att det är just det som Vänsterpartiet motsätter sig.

Herr talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för ditt anförande! Jag lyssnade på det med en viss förvåning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Ja, det stämmer att regeringen driver en repressiv politik för att bekämpa de kriminella gängen, komma åt brottslighet och säkerställa att vi kan få fler lagförda samt skärper straffen och ger brottsoffer upprättelse. Men vi driver också en politik när det gäller ett omfattande förebyggande arbete.

Det var detta jag hakade upp mig på. Gång på gång sades det att regeringen inte gör någonting när det gäller det förebyggande arbetet – det är bara lås och bom. Jag tänkte därför att jag skulle nämna några saker som regeringen gör.

Man inför tidigare stöd i mödra- och barnhälsovården och föräldraskapsstöd och skolsociala team för att stärka föräldrarollen. Det är en riktad satsning till Bris för att hjälpa barn och unga att lämna kriminalitet. Det är ett förstärkt föräldraansvar, inklusive fler hembesök i mödra- och barnavården. Det är en ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Det är en elevhälsogaranti för snabb tillgång till professionellt stöd i skolan. Skolområden stängs för obehöriga för att man ska minska rekryteringen till gäng. Rektorer får lagstadgat ansvar för tryggheten, inklusive möjlighet att omplacera våldsamma elever. Det är skolsociala team.

Det är minskade sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis för ett bättre informationsutbyte. Det är inrättande av en ny samverkansstruktur för barn i organiserad brottslighet.

Det är en ny socialtjänstlag med fokus på förebyggande insatser. Det är 8 miljarder för att implementera den.

Det handlar om fotboja för unga som vårdas på grund av brottslighet eller koppling till grov kriminalitet. Det är en översyn av HVB-vården för ökad trygghet och säkerhet. Utredning är tillsatt för att reformera hela ungdomsvården.

Det är en nationell strategi mot organiserad brottslighet för att mobilisera hela samhället i bekämpningen av kriminaliteten. Föräldrar och samhället ska sätta tydliga gränser och ta ansvar för att förebygga brott. Det handlar om regelbunden uppföljning och utvärdering för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna.

Detta säger ledamoten Johnsson Fornarve inte är någonting.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig vara tydlig: Vi har på många sätt ärvt ett trasigt system när det gäller den statliga ungdomsvården. Att polisen över huvud taget inte får informera Ivo, som har till uppgift att granska, om att det finns kriminella som driver eller arbetar på HVB-hem är absurt. Nu ändrar vi på det. Vi går fram med ny lagstiftning för att riva sekretessen, så att polisen och andra myndigheter i större utsträckning ska kunna samverka och dela information för att sätta stopp för detta. Vi har gett Ivo ett tydligt uppdrag att inspektera HVB-hemmen och stänga alla som har koppling till kriminalitet eller inte fungerar. Ivo har också fått ett resurstillskott för ändamålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Vi har gått fram med en nationell samordningsfunktion för att hjälpa kommuner att göra placeringar. Det ska inte vara så att man vid varje enskild socialtjänst i Sveriges 290 kommuner ska sitta själv och ringa och leta efter HVB-hem, för man har ofta inte kunskapen och helhetsbilden. Det funkar i de större kommunerna, men i de mindre kommunerna är det svårt. Därför inför vi en nationell samordning för att placera ut barn och unga på HVB-hem.

Men låt mig också vara tydlig med att det inte löser sig bara för att kommuner tar över HVB-hemmen. Ivo stänger kommunala HVB-hem för att de har koppling till grov organiserad kriminalitet när det är hemkommunen som har placerat personer på boendet. Det är alltså inte i den änden vi ska börja för att komma åt problemet. I stället ska vi stärka Ivo, bryta sekretesshinder, ha nationell samordning och stänga alla HVB-hem som har koppling till kriminalitet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Jag tackar ledamoten Johnsson Fornarve för repliken.

Låt mig vara tydlig: När vi ser kriminella driva eller arbeta på HVB-hem är det ett fullständigt misslyckande. Att det finns kriminella med koppling till grov organiserad brottslighet som arbetar med att ta hand om våra unga i riskzon är ett misslyckande på alla sätt. Det är också därför regeringen har agerat på många sätt i denna fråga.

Regeringen har stärkt Ivo, dels med ökade resurser, dels med ett tydligt uppdrag att göra granskningar av HVB-hem för att kunna stänga de HVB-hem som har koppling till kriminalitet. Vi har tillsatt en utredning för att se över hela den statliga ungdomsvården och ge den bättre effektivitet. För de grovt kriminella unga inför vi ungdomsfängelser. Vi stärker Sis, stärker HVB och stärker familjehem för att kunna differentiera i större utsträckning och stärka den statliga ungdomsvården.

Herr talman! När Ivo stänger även kommunala HVB-hem för att det finns kopplingar till grov organiserad brottslighet kan inte slutsatsen vara att problemet enbart handlar om att inte alla HVB-hem drivs av kommuner. När till och med kommunala HVB-hem tvingas stänga av Ivo kan alltså inte slutsatsen vara att bara kommuner ska få lov att driva HVB-hem.

Herr talman! Vi debatterar nu regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Barn som misstänks för grova brott – bara där borde man stanna upp och förfäras över att vi över huvud taget har en riksrevisionsrapport om barn som misstänks för grova brott.

Den kriminalitet vi ser i Sverige i dag är brutal. Barn i allt yngre åldrar rekryteras av gäng. De används som springpojkar och lockas in i brottslighet som riskerar att prägla hela deras liv. Gängen utnyttjar barn skoningslöst. De får bära vapen, langa narkotika eller i värsta fall utföra grova våldsbrott, till och med mord.

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för att bryta barns brottslighet har varit otillräckliga. Det är bara att hålla med. De har varit otillräckliga under lång tid. Problemen har bara vuxit utan att tillräckliga insatser har gjorts. Denna revisionsrapport är ett tydligt tecken på det. Men jag tror att vi alla har sett det själva redan innan.

Riksrevisionen underkänner det arbete som har gjorts. Vi har sett gängen växa sig starkare och hur unga dras in, men samhällets respons har varit för sen och för svag. Men nu är en avgörande omläggning av kriminalpolitiken på väg. Regeringen tar ett helhetsgrepp för att förebygga, bekämpa och bryta kriminalitet hos barn och unga. Vi stärker rättsväsendet, socialtjänsten och hela samhällets förmåga att hantera dessa allvarliga problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

En av de stora reformer som genomförs är den nya socialtjänstlagen. Det är en lag som sätter det brottsförebyggande arbetet i centrum, och den kommer på plats i sommar. Det är en reform som innebär att vi slutar vara reaktiva. I stället bygger vi ett samhälle där vi identifierar risker tidigt, agerar i tid och har rätt verktyg för att gripa in snabbt när barn hamnar i riskzonen.

Det kommer att bli en avgörande förändring. Det ger socialtjänsten ökad befogenhet att sätta in insatser tidigt, även om vårdnadshavarna inte samtycker. Och det stärker samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis för att säkerställa att barn i riskzonen fångas upp innan det blir för sent, herr talman.

Reformen är en tydlig förändring och en tydlig ändring av synsätt. Tidigare har det pratats om brottsförebyggande arbete utan att man har gett myndigheterna verktygen. Nu gör vi verkstad och skapar förutsättningar för att agera. Det ska vara svårt att komma in i kriminalitet men lätt att ta sig ur den.

Med den så kallade mellantvångsutredningen stärker vi och förtydligar föräldraansvaret. Samhällets ansvar kommer aldrig att kunna kompensera fullt ut för ett bristande föräldraansvar. Föräldraansvaret måste tydliggöras, och det måste stärkas. Vi stärker insatserna mellan de mest ingripande insatserna, som tvångsomhändertagande, och de helt frivilliga insatserna, där vi ser att hälften av alla föräldrar tackar nej. Vi lägger också 8 miljarder för att få implementeringen på plats.

Herr talman! Andra centrala delar i den omfattande strategin är Bob-strukturen och den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott. Bob – barn och unga i organiserad brottslighet – är en ny samverkansstruktur mellan myndigheter som arbetar med just dessa frågor. Polisen, socialtjänsten, Kriminalvården, Sis, Åklagarmyndigheten och andra aktörer ska nu arbeta tillsammans på ett mer systematiskt sätt för att identifiera och bryta kriminalitet innan det går för långt.

Samtidigt förstärker vi det brottsförebyggande arbetet genom den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott. Det handlar om att göra det svårare för barn och unga att dras in i kriminalitet från första början, om att bygga ett skyddsnät runt unga genom att ge skolan, socialtjänsten och andra aktörer större möjligheter att agera. Genom samverkansstrukturerna mellan kommun, stat och civilsamhälle kan vi agera med hela samhällets kraft.

Vi river också sekretesshinder. Det ska sägas att det inte har skett utan motstånd. Men nu river vi de sekretesshinder som gör det svårt för myndigheter, civilsamhälle, kommuner och regioner att samlas runt och hjälpa barn som är på väg in i kriminaliteten. Vi vill göra mer för att man ska kunna dela mer information, och ytterligare lagstiftning är på väg.

Det är viktigt att vi tar till konkreta åtgärder och bygger barriärer för att unga inte ska rekryteras in i gängen. Och det är viktigt att de som ändå hamnar där ska få en väg ut.

Det är talande att den största kritiken främst handlar om att det går för långsamt, att det inte går snabbt nog. Jag kan hålla med om den kritiken. Det är en frustration som har funnits under många år. Men det är ändå intressant att kritiken mot att det inte går tillräckligt snabbt kommer när arbetet sätter fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Under åtta år hade den tidigare regeringen chansen att agera. Det var åtta år då vi såg hur barn rekryterades till gäng utan att man vidtog de skarpa åtgärder som hade behövts. Man fortsatte att låta insatser hos socialtjänsten vara frivilliga. Vi såg hur HVB-hem misslyckades med att hjälpa ungdomar på glid.

När vi nu genomför den största kriminalpolitiska förändringen på decennier handlar kritiken om att det går för långsamt. Ja, det är frustrerande när det går för långsamt. Jag håller med. Men vi är på väg. Vi är igång. Vi har startat. Vi har gjort om arbetet. Vi tar krafttag. Vi tar ett helhetsgrepp för att få barn och unga ut ur kriminalitet och bryta nyrekryteringen till gängen.

Vi vet att vi inte kommer att lösa detta över en natt – långt ifrån. Det krävs uthållighet, ett heltäckande arbete och en kombination av förebyggande insatser och tydliga reaktioner på brott. Vi måste vara både repressiva och förebyggande. Det är därför vi har en tydlig strategi som omfattar hela rättsväsendet, socialtjänsten och civilsamhället. Vi ska kunna bryta tidigt. Vi är repressiva mot brott och förebyggande för att minska nyrekryteringen.

Låt mig vara tydlig: Vi kan inte vika oss. Vi kan inte låta barn bli brickor i gängens maktspel. Vi tänker inte ge upp kampen för ett tryggare Sverige. Vi måste bygga ett samhälle där brott möts av konsekvens och där den som lockas av kriminalitet ser en mur av motstånd framför sig – en mur byggd av lag, rättvisa och ett starkt samhälle. Det handlar inte bara om att lagföra brottslingar. Det handlar i grunden om att återerövra Sverige – gata för gata, kvarter för kvarter och barn för barn.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Många av förslagen som finns i skrivelsen är saker som regeringen redan genomför, är på väg att genomföra eller redan har på plats. Det är naturligtvis bra att ni tycker att förslagen ska genomföras, och det är naturligtvis bra att ledamoten Wallentheim och den socialdemokratiska kommittén i justitieutskottet tycker att regeringen gör ett bra arbete. Jag vill uppmuntra arbetet genom att säga att det borde göras. Det är positivt och något som vi naturligtvis välkomnar.

Men det blir också lite märkligt när kritiken handlar om att det blir för sent och för långsamt när det gäller saker som vi borde ha haft på plats redan.

I fråga om ökade befogenheter på HVB-hem handlar det om att personal ska kontrollera om boende använder droger och genomsöka rum. Det är sådant som borde ha varit på plats för länge sedan, och det är positivt att vi nu genomför dessa förslag. Det är naturligtvis bra att det sker påtryckningar på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Ledamoten Wallentheim säger alltså att det var den socialdemokratiska regeringen som påbörjade arbetet genom att tillsätta ett antal utredningar. Men det var en direkt följd av att den socialdemokratiska regeringen var i minoritet i riksdagen och att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen att tillsätta dessa utredningar. Ett tillkännagivande på riksdagsspråk innebär att riksdagen kör över regeringen för att man ska göra jobbet. Ja, den förra regeringen var i minoritet i kammaren. Tur var väl det eftersom vi då kunde få utredningarna på plats.

Herr talman! I fråga om förebyggande arbete och resurssättning ville den tidigare regeringen göra ändringar i socialtjänstlagen, och man skrev in i utredningsdirektiven att förslagen inte får vara kostnadsdrivande. Vi tillskjuter 8 miljarder för ändamålet. Det är en skillnad i vem som styr.

Herr talman! Jag delar ledamoten Wallentheims inställning när hon säger att detta är ett svek mot de barn som kunde ha fått en bättre framtid. Det är helt korrekt. Men vi ska också ha med oss att när vi debatterar denna rapport från Riksrevisionen är det inte bara en granskning från Riksrevisionen utan också en utvärdering av åtta år av socialdemokratiskt misslyckande på området. Riksrevisionen visar att insatserna för unga i kriminalitet har varit för sena och för otillräckliga. Det är problem som vi ärvt och nu åtgärdar genom att göra det som inte gjordes tidigare.

Vi lägger fram en ny socialtjänstlag som kräver förebyggande och uppsökande arbete, och vi inför det så kallade mellantvånget med fotboja för unga och ett stärkt föräldraansvar. Det blir tydliga konsekvenser för föräldrar som vägrar att samarbeta. Vi inför obligatoriska allvarssamtal för att fånga upp unga i riskzon, och vi skärper kraven för att delta i behandling. Genom Bob-strukturen och strategin Barriärer mot brott samordnar vi myndigheterna och civilsamhället för att samverka och samarbeta tillsammans för att hjälpa unga som är på väg att fastna i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! När Socialdemokraterna pratar om punktmarkering kan vi konstatera att vi nu ser till att det blir verklighet. Det är positivt. Och det är positivt att Socialdemokraterna i en sådan stor utsträckning har anslutit sig till en tydligare socialpreventiv linje och tydligare insatser i brottsbekämpningen. Det är bra att vi kan hitta en bred enighet i kammaren.

Men när vi är överens är det samtidigt synd att det skulle krävas ett regeringsskifte innan förslagen kunde bli verklighet.

Fru talman! För ungefär ett år sedan lanserade regeringen den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott, som syftar till att tidigt identifiera riskfaktorer för kriminalitet och stärka samhällets skyddande strukturer. En central del i strategin är att olika myndigheter, kommuner och civilsamhället ska samverka bättre för att förebygga brott och bryta destruktiva mönster i tid.

Jag vill vända mig till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Regeringen har tagit viktiga steg för att stärka det socialpreventiva arbetet genom just den här strategin för att tidigt fånga upp ungdomar i riskzon.

Vilka effekter börjar socialtjänstministern se efter ett år med strategin Barriärer mot brott? Och vad avser socialtjänstministern att göra framöver för att ytterligare stärka arbetet med att bryta destruktiva mönster i tid och förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet?

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Den utredning som ska presenteras om ett par månader ser vi nog alla fram emot för att se hur vi långsiktigt ska kunna göra den statliga ungdomsvården ännu bättre. Tack för svaret om åtgärderna på Sis! Det är glädjande att de även är på gång på HVB.

Kan statsrådet Camilla Waltersson Grönvall berätta mer om i vilken riktning åtgärderna på HVB kommer att gå? Är ökade befogenheter för personalen när det gäller droger, visitationer och liknande på gång?

Herr talman! Att bryta rekryteringen till gängen är helt avgörande för att kunna bekämpa den grova kriminaliteten. Med anledning av det vill jag börja med att tacka socialtjänstministern för det omfattande arbete som görs för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.

Jag vill också ställa en fråga till socialtjänstministern. Vi vet att många unga som riskerar att dras in i kriminalitet placeras på HVB eller inom den statliga ungdomsvården Sis. Där har vi nåtts av rapporter om att ungdomar rekryteras in i kriminella gäng. Det finns droger, och ungdomar fortsätter att begå brott därinne.

Vad gör regeringen för att säkerställa att den statliga ungdomsvården ska kunna fungera bättre och bli ett bättre skydd för ungdomar som är på väg in i kriminaliteten, i stället för att bli en väg in i kriminaliteten som den ibland har visat sig vara?

Herr talman! Sverige har, som ni alla vet och sett, under en lång tid plågats av en alltmer hänsynslös och brutal brottslighet. Skjutningar och sprängningar har blivit vardag i vissa områden, och den organiserade brottsligheten har tillåtits växa sig alldeles för stark. Barn rekryteras in i gäng. Vittnen tystas. Kriminella låg länge steget före polisen, inte minst genom att använda krypterad kommunikation och digitala verktyg för att dölja sina brott.

Detta sökte vi mandat för att förändra för att få ordning på Sverige, och vi gör det steg för steg.

Ett effektivt verktyg som polisen har haft i kampen mot kriminaliteten är hemlig dataavläsning, som infördes redan 2020 av den dåvarande regeringen. Det var ett bra och viktigt verktyg som infördes för snart fem år sedan. Det har använts för att avslöja och lagföra grova brottslingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Sedan lagen infördes för fem år sedan har den vid ett par tillfällen av den här regeringen utvidgats, och det har skapat ännu bättre förutsättningar för de brottsbekämpande myndigheterna att använda den. Vi har också sett hur användningen successivt, steg för steg, har ökat. Detta har blivit en helt vital del för polisen i dess utredningsarbete. Därför är det av yttersta vikt att vi nu tar nästa steg och gör lagen permanent för att ytterligare stärka polisens möjligheter att klara upp brott och, kanske framför allt, förhindra att allvarliga brott sker.

Med den här propositionen genomförs det några viktiga förändringar. Hemlig dataavläsning ska kunna användas i fler fall för att man ska kunna identifiera misstänkta. Reglerna för hur uppgifter hämtas in och hanteras blir tydligare, vilket stärker rättssäkerheten. Och överskottsinformation ska få användas även för andra ändamål för att man ska kunna förebygga ytterligare brott.

Herr talman! När polisen genomför en hemlig dataavläsning för att utreda ett specifikt brott kan de stöta på information om andra brott som rör andra ärenden. Det kan till exempel handla om planerade mord, om vapenaffärer eller om barn som utnyttjas och dras in i brottslighet.

Nu ser vi till att polisen kan använda denna information fullt ut, så att man kan lagföra fler och, viktigast, förhindra att nya brott begås och att barn dras in i kriminalitet. Detta är en viktig förändring som kommer att göra vårt rättsväsen ännu mer effektivt i kampen mot den grova kriminaliteten.

Herr talman! Här stärks också polisens möjlighet att använda kamerafunktionen i elektroniska enheter för att ta reda på vem det är som utför en brottslig handling. Detta är en viktig bevisning som inte minst gäller grova sexualbrott och brott som planeras i slutna digitala miljöer, ofta från gärningsmannens hem.

Herr talman! Den organiserade brottsligheten tränger allt längre ned i åldrarna. Gängen rekryterar barn för att begå grova brott, inte sällan skjutningar och sprängningar. Detta är en skrämmande utveckling som vi måste möta med kraftfulla åtgärder.

Därför skulle jag också vilja lyfta upp utredningen om att använda hemliga tvångsmedel även mot barn under 15 år. Det är en viktig förändring som är på väg fram och som vi tidigarelägger med över ett halvår för att kunna ta i drift redan till hösten. Så får polisen större möjlighet att förebygga att barn dras in i grov kriminalitet. Det är en viktig förändring för att kunna komma åt beställarna och skydda barn från att dras in i kriminalitet.

Herr talman! Det här är en del av en större strategi där vi stärker polisens verktyg, skärper lagstiftningen och ser till att brottslingar grips, döms och avtjänar sina straff. Hemlig dataavläsning har under en lång tid visat sig vara ett kraftfullt och effektivt verktyg. Genom att nu göra den permanent, utöka dess användningsområde och stärka möjligheten att använda överskottsinformation ser vi till att den kan göra ännu mer nytta. Vi gör detta för att stoppa våldet, för att skydda samhället och för att återupprätta tryggheten i Sverige.

Jag vill säga några ord om den reservation som är så tydlig när det gäller att göra en utvärdering av lagen. Jag var sugen på att begära replik på ledamoten Löbergs anförande i ärendet, men jag tänkte att jag tar detta nu i talarstolen i stället. I reservationen försöker man bygga upp ett motsatsförhållande, där regeringen nu skulle ha ändrat sig från den 20 februari. Så är inte riktigt fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Vi kan konstatera att det i propositionen står att en samlad översyn är angelägen. Lagrådet bekräftar att de delar regeringens uppfattning att det är angeläget med en samlad översyn. Konstitutionsutskottet har uttalat sig och konstaterar att de delar regeringens bedömning att det behövs en samlad översyn. I utskottet har oppositionen sedan yrkat på att man ska säga till regeringen att det behövs en samlad översyn.

Jag konstaterar att det finns en bred enighet från alla håll om att det behövs en bred översyn. Den förändring som skedde i förra veckan, den 20 februari, handlade inte om huruvida behovet av en översyn fanns. Den handlade om att den tidssattes.

Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag.

Herr talman! Vi är som sagt i huvudsak överens, men ledamoten pekar också på att det hela går att lösa inom dagens regelverk. Vi är dock inte nöjda med hur det ser ut i dag, och därför vill vi få till en tydlig förändring.

I SOU:n pekas det tydligt på att om vi inte gör denna förändring riskerar effekten att utebli. Det ser nämligen så olika ut runt om i vårt land i fråga om hur väl detta är utbyggt och fungerar.

Regeringen trycker i sin proposition också på att det är polisen som ska vara ledande i detta. Det är de brottsbekämpande myndigheterna som ska tala om vilka uppgifter som behövs, och de ska ge vägledning, utse kontaktperson, göra analysarbetet och stå för helheten. Det är inte kommuner, regioner, skolor eller liknande som ska göra detta. De ska bara lämna ifrån sig en uppgift och har ingen utredningsplikt eller uppsökandeplikt. Uppgifter de har fått till sig, om de ser förändringar, får en oro eller magkänsla eller tänker att något kan vara relevant är sådant det trycks på i propositionen.

Jag tycker att det är synd att vi inte har nått enighet om detta, men samtidigt är det positivt att vi i huvudsak har hittat en bred enighet om propositionen, herr talman. Det här är nämligen en viktig förändring.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Liljeberg för hennes inlägg.

Det är väldigt positivt att vi i huvudsak har en bred enighet om behovet av att dela information och motverka sekretesshinder så att vi kan stå tillsammans och enade för att förebygga, bekämpa och förhindra kriminalitet.

Det jag hakade upp mig på var utläggningen om att vi skulle tvinga medarbetare i kommuner, regioner och skolor till avancerade analytiska utvärderingar av om en uppgift behövs eller inte. Det står uttryckligen i propositionen att polisen och de brottsbekämpande myndigheterna ska vara drivande i detta. Det är de som ska framföra vilken uppgift som behövs. Det införs ingen utredningsplikt eller plikt att göra kvalificerade analyser för någon annan.

Det kan handla om att polisen säger till en skola att de ser aktiviteter i ett visst kriminellt nätverk och att om någon därifrån dyker upp i närheten av skolan och pratar med elever vill de gärna få veta det. Då behöver inte skolan göra någon avancerad analys. Det kan också handla om att man kanske ser kraftiga förändringar i en elevs beteende. Då kan man också lämna information om det.

Det är alltså polisen och de brottsbekämpande myndigheterna som ska vara drivande i detta och som ska framföra vilka slags uppgifter som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Herr talman! Vi står inför en av vår tids mest akuta utmaningar: att bekämpa och förebygga den grova kriminalitet som sliter isär vårt samhälle. Den organiserade kriminaliteten har blivit systemhotande och måste mötas av samhällets samlade kraft och samlade förmåga.

Vi sökte mandat hos svenska folket för att få ordning på Sverige, och reform för reform gör vi just det. Genom att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till de kriminella gängen kan vi bygga Sverige tryggt igen. Dagens proposition ska ses som en del av den helheten och det arbetet.

Regeringens proposition Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen är inte bara en viktig del i detta arbete utan en nödvändig reform för att våra brottsbekämpande myndigheter ska kunna göra sitt jobb.

Den organiserade brottsligheten, herr talman, har blivit alltmer komplex och avancerad. Kriminella nätverk drar nytta av de hinder som finns för myndigheter, kommuner och regioner att samarbeta, och det bristande informationsutbytet skapar kryphål som utnyttjas hänsynslöst.

Regeringens uttalade målsättning är att skapa en ny ordning i sekretesslagstiftningen som innebär att myndigheter och andra aktörer som utgångspunkt ska dela information till brottsbekämpande myndigheter utan hinder av sekretess. Låt mig lyfta fram varför detta förslag är både viktigt och nödvändigt.

Ett effektivt informationsutbyte är avgörande för att bekämpa kriminaliteten. För att stoppa brott måste vi förstå brottens struktur och förekomst. Polisen, Åklagarmyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter behöver ha snabb och korrekt information för att kunna förebygga brott och slå till mot brottslig verksamhet.

Den nuvarande lagstiftningen begränsar detta arbete.

I dag är det många gånger svårt för myndigheter, kommuner, regioner och skolor att dela information med brottsbekämpande instanser, även när det finns tydliga indikationer på brottslig aktivitet. Sekretessregler som är avsedda att skydda individen får i praktiken motsatt effekt – de skyddar de kriminella och förhindrar tidiga insatser riktade till barn. Genom att underlätta informationsutbytet kan vi täppa till dessa luckor.

Med det här förslaget blir det möjligt för myndigheter att både på begäran och på eget initiativ dela relevanta uppgifter med Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande aktörer. Det handlar om att ge dem rätt förutsättningar att bekämpa brotten innan de begås.

Herr talman! Ett exempel som visar varför detta är viktigt är Skatteverket, vars brottsbekämpande del och andra delar har svårt att dela uppgifter inom myndigheten. Att man även inom samma myndighet har svårt att utbyta information mellan olika avdelningar påvisar tydligt behovet av en ändring.

Inom skolan finns det många uppgifter som efterfrågas av de brottsbekämpande myndigheterna. Många av dessa uppgifter omfattas inte av sekretess eller tystnadsplikt och skulle därför kunna lämnas ut om de begärs ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

I dag är skolor med offentlig huvudman skyldiga att på begäran lämna ut sådana uppgifter, medan skolor med enskild huvudman saknar en motsvarande skyldighet. Detta ska nu fungera på samma sätt för kommunala och enskilda skolor.

Den kartläggning som utredningen har gjort visar att detta tillämpas väldigt olika runt om i Sverige. I skolor med ett väl utarbetat samarbete med polisen fungerar detta väldigt bra. I skolor med ett mindre utvecklat samarbete med polisen fungerar detta inte alls bra. Utredningen pekar tydligt på att om vi ska kunna få en konsekvent hantering av detta och säkerställa ett gott samarbete mellan skolan och polisen är uppgiftsskyldigheten en viktig del för att polisen ska kunna veta vilka uppgifter som finns.

Det är polisen som ska ansvara för detta. Det är polisen som ska göra det enkelt för skolorna; det ska inte bli någon administrativ börda för skolorna.

Herr talman! Ett brottsbekämpande samhälle kräver samarbete. Propositionen handlar inte bara om att stärka våra myndigheter utan också om att skapa en kultur av samarbete och informationsdelning mellan olika samhällsaktörer, där vi pratar med varandra för att gemensamt ta oss an denna viktiga insats.

Brottsbekämpningen är ingen isolerad uppgift. Den är en gemensam insats för hela vårt samhälle. Den grova kriminaliteten är nämligen ett hot mot hela vårt samhälle. Organiserad brottslighet är inte längre något som bara påverkar vissa utsatta områden. Det är ett samhällsproblem som underminerar tilliten till rättsstaten och tryggheten i hela vårt land.

Människor ska inte behöva vara rädda för att gå utanför dörren eller oroa sig för sina barns säkerhet och trygghet. Genom att stärka informationsflödet ger vi våra brottsbekämpande myndigheter de verktyg de behöver för att förebygga våld, skydda de mest utsatta och återta kontrollen över samhället.

Herr talman! Det är naturligtvis ingen universallösning att stärka informationsdelningen, men det är ett nödvändigt steg i rätt riktning. Det är en nödvändig reform av flera andra för att vi tillsammans ska kunna bekämpa kriminaliteten och återta kontrollen över den systemhotande brottslighet vi under alldeles för lång tid har sett växa fram.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Låt oss nu anta denna proposition och visa att Sverige står starkt tillsammans mot kriminaliteten!

(Applåder)