Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Ludvig Ceimertz (M) om Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Ludvig Ceimertz (M) höll ett anförande om Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott i debatten ”Protokoll 2024/25:90 Onsdagen den 26 mars” den 26 mars 2025.

Herr talman! Vi debatterar nu regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Barn som misstänks för grova brott – bara där borde man stanna upp och förfäras över att vi över huvud taget har en riksrevisionsrapport om barn som misstänks för grova brott.

Den kriminalitet vi ser i Sverige i dag är brutal. Barn i allt yngre åldrar rekryteras av gäng. De används som springpojkar och lockas in i brottslighet som riskerar att prägla hela deras liv. Gängen utnyttjar barn skoningslöst. De får bära vapen, langa narkotika eller i värsta fall utföra grova våldsbrott, till och med mord.

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för att bryta barns brottslighet har varit otillräckliga. Det är bara att hålla med. De har varit otillräckliga under lång tid. Problemen har bara vuxit utan att tillräckliga insatser har gjorts. Denna revisionsrapport är ett tydligt tecken på det. Men jag tror att vi alla har sett det själva redan innan.

Riksrevisionen underkänner det arbete som har gjorts. Vi har sett gängen växa sig starkare och hur unga dras in, men samhällets respons har varit för sen och för svag. Men nu är en avgörande omläggning av kriminalpolitiken på väg. Regeringen tar ett helhetsgrepp för att förebygga, bekämpa och bryta kriminalitet hos barn och unga. Vi stärker rättsväsendet, socialtjänsten och hela samhällets förmåga att hantera dessa allvarliga problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

En av de stora reformer som genomförs är den nya socialtjänstlagen. Det är en lag som sätter det brottsförebyggande arbetet i centrum, och den kommer på plats i sommar. Det är en reform som innebär att vi slutar vara reaktiva. I stället bygger vi ett samhälle där vi identifierar risker tidigt, agerar i tid och har rätt verktyg för att gripa in snabbt när barn hamnar i riskzonen.

Det kommer att bli en avgörande förändring. Det ger socialtjänsten ökad befogenhet att sätta in insatser tidigt, även om vårdnadshavarna inte samtycker. Och det stärker samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis för att säkerställa att barn i riskzonen fångas upp innan det blir för sent, herr talman.

Reformen är en tydlig förändring och en tydlig ändring av synsätt. Tidigare har det pratats om brottsförebyggande arbete utan att man har gett myndigheterna verktygen. Nu gör vi verkstad och skapar förutsättningar för att agera. Det ska vara svårt att komma in i kriminalitet men lätt att ta sig ur den.

Med den så kallade mellantvångsutredningen stärker vi och förtydligar föräldraansvaret. Samhällets ansvar kommer aldrig att kunna kompensera fullt ut för ett bristande föräldraansvar. Föräldraansvaret måste tydliggöras, och det måste stärkas. Vi stärker insatserna mellan de mest ingripande insatserna, som tvångsomhändertagande, och de helt frivilliga insatserna, där vi ser att hälften av alla föräldrar tackar nej. Vi lägger också 8 miljarder för att få implementeringen på plats.

Herr talman! Andra centrala delar i den omfattande strategin är Bob-strukturen och den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott. Bob – barn och unga i organiserad brottslighet – är en ny samverkansstruktur mellan myndigheter som arbetar med just dessa frågor. Polisen, socialtjänsten, Kriminalvården, Sis, Åklagarmyndigheten och andra aktörer ska nu arbeta tillsammans på ett mer systematiskt sätt för att identifiera och bryta kriminalitet innan det går för långt.

Samtidigt förstärker vi det brottsförebyggande arbetet genom den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott. Det handlar om att göra det svårare för barn och unga att dras in i kriminalitet från första början, om att bygga ett skyddsnät runt unga genom att ge skolan, socialtjänsten och andra aktörer större möjligheter att agera. Genom samverkansstrukturerna mellan kommun, stat och civilsamhälle kan vi agera med hela samhällets kraft.

Vi river också sekretesshinder. Det ska sägas att det inte har skett utan motstånd. Men nu river vi de sekretesshinder som gör det svårt för myndigheter, civilsamhälle, kommuner och regioner att samlas runt och hjälpa barn som är på väg in i kriminaliteten. Vi vill göra mer för att man ska kunna dela mer information, och ytterligare lagstiftning är på väg.

Det är viktigt att vi tar till konkreta åtgärder och bygger barriärer för att unga inte ska rekryteras in i gängen. Och det är viktigt att de som ändå hamnar där ska få en väg ut.

Det är talande att den största kritiken främst handlar om att det går för långsamt, att det inte går snabbt nog. Jag kan hålla med om den kritiken. Det är en frustration som har funnits under många år. Men det är ändå intressant att kritiken mot att det inte går tillräckligt snabbt kommer när arbetet sätter fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Under åtta år hade den tidigare regeringen chansen att agera. Det var åtta år då vi såg hur barn rekryterades till gäng utan att man vidtog de skarpa åtgärder som hade behövts. Man fortsatte att låta insatser hos socialtjänsten vara frivilliga. Vi såg hur HVB-hem misslyckades med att hjälpa ungdomar på glid.

När vi nu genomför den största kriminalpolitiska förändringen på decennier handlar kritiken om att det går för långsamt. Ja, det är frustrerande när det går för långsamt. Jag håller med. Men vi är på väg. Vi är igång. Vi har startat. Vi har gjort om arbetet. Vi tar krafttag. Vi tar ett helhetsgrepp för att få barn och unga ut ur kriminalitet och bryta nyrekryteringen till gängen.

Vi vet att vi inte kommer att lösa detta över en natt – långt ifrån. Det krävs uthållighet, ett heltäckande arbete och en kombination av förebyggande insatser och tydliga reaktioner på brott. Vi måste vara både repressiva och förebyggande. Det är därför vi har en tydlig strategi som omfattar hela rättsväsendet, socialtjänsten och civilsamhället. Vi ska kunna bryta tidigt. Vi är repressiva mot brott och förebyggande för att minska nyrekryteringen.

Låt mig vara tydlig: Vi kan inte vika oss. Vi kan inte låta barn bli brickor i gängens maktspel. Vi tänker inte ge upp kampen för ett tryggare Sverige. Vi måste bygga ett samhälle där brott möts av konsekvens och där den som lockas av kriminalitet ser en mur av motstånd framför sig – en mur byggd av lag, rättvisa och ett starkt samhälle. Det handlar inte bara om att lagföra brottslingar. Det handlar i grunden om att återerövra Sverige – gata för gata, kvarter för kvarter och barn för barn.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Under hösten 2024 framkom det att kriminella gäng driver ett stort antal HVB-hem i vårt land. Det är helt obegripligt att något sådant kan hända, anser jag. HVB-hem ska vara till för att ge unga en ny chans i tillvaron och en nystart i livet utan kriminalitet. Det borde vara en självklarhet att de som ansvarar för våra unga är personer med kompetens, integritet och en genuin vilja att hjälpa unga till ett bättre liv. Varje ung ska möta vuxna med resurser och möjligheter att hjälpa till att stoppa brott. I stället har många unga mött personal kopplad till kriminella gäng som använt HVB-hemmen som rekryteringsbas för unga till kriminella nätverk. Placeringen på de här hemmen har då haft motsatt effekt och i stället bidragit till att unga dragits in djupare i kriminaliteten. Det är minst sagt anmärkningsvärt och helt obegripligt.

Under 2024 konstaterade polisen att kriminella gäng driver HVB-hem och att medlemmar i kriminella nätverk jobbar i verksamheten. 200 miljoner kronor räknade SVT ut att svenska kommuner betalat till HVB-hem med kopplingar till grov kriminalitet och organiserad brottslighet. Några av de här hemmen har nu stängts, men inte alla.

Hur anser ledamoten att samhället ska göra för att komma till rätta med det här problemet? Är det inte på tiden att samhället tar över driften av HVB-hemmen för att helt utesluta att kriminella gäng kan driva verksamheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Jag tackar ledamoten Johnsson Fornarve för repliken.

Låt mig vara tydlig: När vi ser kriminella driva eller arbeta på HVB-hem är det ett fullständigt misslyckande. Att det finns kriminella med koppling till grov organiserad brottslighet som arbetar med att ta hand om våra unga i riskzon är ett misslyckande på alla sätt. Det är också därför regeringen har agerat på många sätt i denna fråga.

Regeringen har stärkt Ivo, dels med ökade resurser, dels med ett tydligt uppdrag att göra granskningar av HVB-hem för att kunna stänga de HVB-hem som har koppling till kriminalitet. Vi har tillsatt en utredning för att se över hela den statliga ungdomsvården och ge den bättre effektivitet. För de grovt kriminella unga inför vi ungdomsfängelser. Vi stärker Sis, stärker HVB och stärker familjehem för att kunna differentiera i större utsträckning och stärka den statliga ungdomsvården.

Herr talman! När Ivo stänger även kommunala HVB-hem för att det finns kopplingar till grov organiserad brottslighet kan inte slutsatsen vara att problemet enbart handlar om att inte alla HVB-hem drivs av kommuner. När till och med kommunala HVB-hem tvingas stänga av Ivo kan alltså inte slutsatsen vara att bara kommuner ska få lov att driva HVB-hem.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Jag är glad att ledamoten håller med om att det är ett fullständigt misslyckande när kriminella driver HVB-hem.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har varnat för den växande brottsligheten inom HVB-hemmen. Ivo har också stängt flera HVB-hem, men flera återstår. Varje dag som går då unga tvingas vara på HVB-hem med kriminella kopplingar innebär naturligtvis stora risker. Det är faktiskt obegripligt varför regeringen inte stoppar det här tydligare och tidigare. Är det så att regeringen inte förmår sätta hårt mot hårt eftersom det handlar om privata vinstdrivande aktörer i välfärden? Är det så att regeringen är bakbunden av sin tro på att marknaden ska lösa alla problem? Det har ju visat sig att det här inte har fungerat när det gäller HVB-hemmen.

Jag menar att det offentliga måste ta över kontrollen av HVB-hemmen. Att kommuner har betalat ut bidrag till HVB-hem som visat sig vara kriminella beror på att kommunerna inte har haft inblicken och insikten i vilka de här aktörerna varit. Om vi får ett offentligt övertagande av HVB-hemmen kan vi få en total kontroll över inriktningen på dem. Vi kan då också se till att personalen som jobbar där har adekvat utbildning och kompetens; det är naturligtvis otroligt viktigt att vi har personal som kan hantera de här ungdomarna, som har väldigt svår problematik. För att skydda våra barn och unga måste vi se till att HVB-hemmen inte drivs av kriminella gäng. Jag har svårt att se att det finns någon annan långsiktig lösning än att det offentliga tar över för att få enhetlighet och kontroll över HVB-hemmen. Håller inte ledamoten med om det?

Herr talman! Låt mig vara tydlig: Vi har på många sätt ärvt ett trasigt system när det gäller den statliga ungdomsvården. Att polisen över huvud taget inte får informera Ivo, som har till uppgift att granska, om att det finns kriminella som driver eller arbetar på HVB-hem är absurt. Nu ändrar vi på det. Vi går fram med ny lagstiftning för att riva sekretessen, så att polisen och andra myndigheter i större utsträckning ska kunna samverka och dela information för att sätta stopp för detta. Vi har gett Ivo ett tydligt uppdrag att inspektera HVB-hemmen och stänga alla som har koppling till kriminalitet eller inte fungerar. Ivo har också fått ett resurstillskott för ändamålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Vi har gått fram med en nationell samordningsfunktion för att hjälpa kommuner att göra placeringar. Det ska inte vara så att man vid varje enskild socialtjänst i Sveriges 290 kommuner ska sitta själv och ringa och leta efter HVB-hem, för man har ofta inte kunskapen och helhetsbilden. Det funkar i de större kommunerna, men i de mindre kommunerna är det svårt. Därför inför vi en nationell samordning för att placera ut barn och unga på HVB-hem.

Men låt mig också vara tydlig med att det inte löser sig bara för att kommuner tar över HVB-hemmen. Ivo stänger kommunala HVB-hem för att de har koppling till grov organiserad kriminalitet när det är hemkommunen som har placerat personer på boendet. Det är alltså inte i den änden vi ska börja för att komma åt problemet. I stället ska vi stärka Ivo, bryta sekretesshinder, ha nationell samordning och stänga alla HVB-hem som har koppling till kriminalitet.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.