Ludvig Ceimertz

Herr talman! Jag noterade att jag inte riktigt fick svar på varför man landat så, utan bara att man hade landat så. Det kan vara okej.

Remissinstanserna har på flera punkter pekat på nödvändigheten i just den här förändringen. Inte minst de brottsbekämpande myndigheterna har varit väldigt tydliga med att detta behov är mycket stort för att kunna säkerställa relevant informationsdelning från skolor, andra myndigheter, kommuner och regioner. Det handlar om att bemöta och tidigt göra insatser för att förhindra att barn dras in i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Herr talman! Med tanke på hur det har sett ut tidigare och hur reservationen är formulerad kan jag dra en slutsats. Om vi yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation räknar jag med att det inom maximalt ett år kommer att kallas till en presskonferens där Socialdemokraterna kräver mer åtgärder för att säkerställa relevant informationsdelning till de brottsbekämpande myndigheterna. Jag ser i så fall fram emot det. Men samtidigt har vi inte tid att vänta på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Herr talman! I grunden finns det en stor enighet om denna proposition. Det uppvisas en stor enighet mellan såväl regeringspartierna som oppositionen om nödvändigheten i att utöka informationsflödet.

Det var som Annika Strandhäll också gav uttryck för den tidigare regeringen som tillsatte denna utredning, och den nuvarande gjorde en del tilläggsdirektiv för att ta fram propositionen.

Det har visats ett tydligt behov av att vi behöver utöka informationsflödet mellan myndigheter men också mellan kommuner och regioner till myndigheter och brottsbekämpningen, och även från skolan till brottsbekämpningen. Utredningen är väldigt tydlig. Ska vi över huvud taget få någon effekt är det viktigt att uppgiftsskyldigheten följer med.

Propositionen är också tydlig med att det är polisen som fortsatt ska leda och ansvara för dialogen om vilken typ av uppgifter det är som behövs, för vägledningen och för att göra det enkelt för skolan att lämna uppgifter. Skolor har inte heller någon utredningsplikt eller uppsökandeplikt för information, utan informationsdelning ska ske på ett enkelt sätt där polisen har det stora sammanhängande ansvaret.

Herr talman! Ledamoten Strandhäll gjorde en poäng av att det var den tidigare S-regeringen som tillsatte utredningen. I de utredningsdirektiv som låg till grund för den fanns det ett tydligt behov av att säkerställa informationsdelningen från skolan till brottsbekämpande myndigheter. Det låg i direktiven, men nu har man valt att gå ifrån det. Jag undrar varför.

Herr talman! Det är glädjande att vi delar bilden av att det är bra när de som begår grova brott också får en påföljd. Det gäller trots att det leder till högre belastning hos kriminalvården, trots att det leder till dubbelbeläggningar och trots att det leder till att vi behöver belägga besöksrum.

Även om inte det är ett lämpligt sätt att bedriva kriminalvård är det inte heller lämpligt att vi låter dem som begår grova brott fortsätta att få vara ute på våra gator. Vi behöver en stor utbyggnad av kriminalvården.

En stor utbyggnad av kriminalvården är igång. Vi bygger ut och bygger till på över 50 platser i landet just nu. Bara i min hemstad utökas anstaltsplatserna med över 700 platser de kommande åren. Det är väldigt positivt sett till de stora behov som finns.

Att fler inte ska avtjäna fängelsestraff i fängelse kan inte på totalen vara det som ska lösa platsbristen. Platsbristen måste lösas genom en utbyggnad. Vi kommer att fortsätta att skärpa straffen där det behövs också för att ge brottsoffer upprättelse. Vi ska sätta brottsoffer i fokus så att de har en central palts i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Sedan måste kriminalvårdspåföljden ske på ett bra och effektivt sätt. Där är behandling, studier och att de intagna ska gå bättre ut i fokus utifrån de risker och de behov som är utredda för varje enskild intagen, där man får göra bedömningar för varje enskild individ.

Herr talman! Tack, ledamoten Nordborg, för inlägget! Jag fick några funderingar under anförandet, och jag har därför några frågor och kommentarer.

Ledamoten Nordborg var inne på att det med Tidögänget vid makten nu är dubbelbeläggningar, överbeläggningar och en oerhörd press på kriminalvården. Det är sant. När vi skärper straffen för grova brott och ger polisen de verktyg de behöver för att klara upp fler brott så att de i stället för att klara upp 30 procent av skjutningarna klarar upp 70 procent kommer det att leda till fler fällande domar och fler intagna på våra anstalter. Det väljer jag att se som någonting positivt och inte negativt, och det tror jag i grunden att ledamoten Nordborg håller med om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Den andra delen handlar om utökad frigång och frivården. Det kan vara väldigt effektivt för ett fåtal som har en ordnad tillvaro. För dem på våra anstalter som har en stabil grund att stå på kan det vara väldigt effektivt och bra. Men för väldigt många är det inte det. För väldigt många avbryts behandlingsprogram i förtid, och villkorlig frigivning missköts till följd av att man inte har den stabiliteten.

Herr talman! Ledamoten Nordborg efterfrågade också lite positiva framtidsvisioner. Riksrevisionen pekar ut år 2023 som ett år med rätt dåliga resultat. Jag vill lyfta fram anstalten i Kristianstad där under föregående år 70 procent av de intagna genomgick behandlingsprogram. Det är väldigt positivt, så det finns hopp.

Herr talman! Trygghetsberedningens slutbetänkande har precis varit ute på remiss, och remissvaren bereds nu inom Regeringskansliet.

När det gäller grova våldsbrott, grova sexualbrott och brott som begås i gängkriminell miljö ser jag inget alternativ till skärpta och långa fängelsestraff. Vi ser nu över hela straffskalan i den stora straffrättsliga utredning som ska redovisas i maj.

Vid mindre brott och när det anses lämpligt kan man redan i dag avtjäna sitt straff genom elektronisk övervakning med fotboja. Detta kan i sådana fall vara ett bra alternativ. Redan i dag kan man också avtjäna en del av sitt fängelsestraff med fotboja. Det gäller dem som deltar i behandlingsprogram och följer sin verkställighetsplan och där risken för misskötsamhet bedöms som låg.

Elektronisk övervakning är en effektiv metod som absolut skulle kunna användas mer, för vi ser att den fungerar när den används. Det bygger dock på att detta används restriktivt, där det bedöms vara lämpligt och på individer som uppvisar en vilja till förändring och bedöms ha låg risk för misskötsamhet.

Herr talman! Det finns inga som helst planer på att bromsa reformtakten vad gäller att få fler som begår brott att bli dömda och få straff som står i proportion till brottets allvar. Låt mig vara mycket tydlig med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Det är dock, som ledamoten Nordborg ger uttryck för, viktigt att intagna på våra anstalter kan delta i behandling och studier, beroende på vilka riskerna och behoven bedöms vara för varje intagen som har en individuellt utformad verkställighetsplan. Vid alla ut- och nybyggnationer planeras det särskilt för att säkerställa lokaltillgången för just behandlingsverksamhet. Överallt där det byggs nytt är behandlingsdelen en central del. Däremot är det trångt på befintliga anstalter, vilket orsakar problem på många håll.

Det är också viktigt att utbilda nya programledare som kan hålla i de ackrediterade behandlingsprogrammen. Att utbilda sig till programledare inom kriminalvården tar två till tre år. Det tar alltså tid, och nu när kriminalvården snabbt byggs ut råder det därför brist på programledare, vilket är ett problem. Å andra sidan vill vi inte sänka kvaliteten på program och behandling. Det är alltså svårt att få ekvationen att gå ihop. Det är dock uppenbart att det behövs fler programledare och bättre tillgång till behandlingsprogram. Men det tar som sagt tid.

Herr talman! Sverige har under lång tid reagerat alltför svagt mot den grova kriminalitet som har vuxit fram. Det har lett till att kriminella nätverk har kunnat växa sig starka. Laglydiga medborgare har fått betala priset i form av otrygghet, våld och rädsla.

Den här regeringen har ändrat kurs. Vi genomför nu den största offensiven mot den organiserade brottsligheten i modern tid. Samhället flyttar fram sina positioner. Vi skärper straffen för grova brott. Vi kriminaliserar deltagande i kriminella nätverk. Vi ger polisen de verktyg som krävs för att klara upp fler brott. Vi stärker hela rättskedjan, från utredningar och åtal till domar och verkställighet.

Detta innebär att fler kriminella nu frihetsberövas och att fler får längre fängelsestraff. Kriminalvården ser därmed en kraftig ökning av antalet intagna. Detta sätter Kriminalvården under hård press.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Att Kriminalvården skulle hamna under hård press var en utveckling vi förutsåg. Sett till hur brottsligheten i Sverige har utvecklat sig var det också en utveckling vi ville ha. Vi ville att fler kriminella skulle hamna i fängelse. Vi ville att fler skulle få strängare straff och längre verkställigheter. Därför har vi skjutit till historiska resurser för att möta Kriminalvårdens ökande behov.

Herr talman! Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet tar upp viktiga frågor. Att minska återfallen i brott är en central del av kriminalpolitiken, och regeringen håller i stort med om de iakttagelser som görs i Riksrevisionens rapport. Vi tar frågan på största allvar och arbetar aktivt för att stärka Kriminalvårdens möjligheter att bedriva en effektiv och resultatinriktad behandlingsverksamhet.

Riksrevisionen pekar på att behandlingsprogram inte bedrivs fullt ut och inte bedrivs effektivt. Man pekar framför allt på två delar i detta: bristen på lokaler och bristen på personal.

Vi är väl medvetna om dessa utmaningar; alla ser dem. I backspegeln kan man vara kritisk till att utbyggnaden av kriminalvården kom igång så sent som den gjorde. Man skulle kunna välja att skälla på tidigare regeringar och tidigare justitieministrar. Man kan också välja att på allvar ta tag i problemen.

Vi har valt det senare och har därför gjort historiska satsningar på Kriminalvården. Sedan denna regering tillträdde har myndigheten fått kraftigt ökade anslag för att kunna expandera sin verksamhet. Nya anstalter och häkten byggs, och personalstyrkan växer. Det här är avgörande för att säkerställa att fler intagna på våra anstalter får tillgång till behandlingsprogram.

Just nu byggs det nytt, och det byggs ut på över 50 platser i landet. Det rekryteras och utbildas ny personal. Detta är bra, men vi är inte nöjda med det. I regleringsbrevet till Kriminalvården betonas särskilt att man ska prioritera behandlingsverksamheten och se till att de som löper störst risk för återfall får rätt insatser under verkställigheten. Att bryta brottsmönster är en investering i trygghet, både för individen och för samhället.

Herr talman! Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att hålla dömda brottslingar inlåsta och se till att de avtjänar sina straff under ordnade och rättssäkra former. Det gäller att skydda samhället och att skydda brottsoffer. Men låt oss också vara tydliga med att den som har möjlighet att förändra sitt liv måste kunna få rätt verktyg för att göra det. Därför måste Kriminalvården kunna säkerställa att behandlingsinsatser finns tillgängliga och att de används på ett effektivt sätt.

Riksrevisionen föreslår att Kriminalvården ska få ett särskilt uppdrag att utveckla en strategi för att öka behandlingsverksamheten. Regeringen håller med om detta. Kriminalvården arbetar löpande med att förbättra och anpassa sina behandlingsinsatser. Det är viktigt att myndigheten har flexibilitet för att hantera dessa frågor.

Samtidigt måste vi se verkligheten som den är. Som brottsligheten har utvecklat sig kommer kriminalvården att vara under hårt tryck under lång tid framöver. Det är viktigt att vi har en tydlig strategi för att minska belastningen på våra fängelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

En del av den strategin är att se till att fler utländska medborgare som döms till fängelse i Sverige ska kunna avtjäna sitt straff i sitt hemland. I dag utgör utländska medborgare en betydande andel av de intagna i kriminalvården. Ett effektivt sätt att hantera detta skulle vara att låta fler utländska medborgare avtjäna sitt straff i sitt hemland. Vi ser också över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Det är en modell som redan används i flera europeiska länder och som kan bidra till att minska trycket på Sveriges egna anstalter.

Genom att använda alla tillgängliga verktyg, från fler fängelseplatser till internationella samarbeten, kan vi säkerställa att vårt rättssystem kan hantera den ökade mängden frihetsberövade på ett effektivt sätt.

Herr talman! Vi befinner oss i en tid då det är viktigt att hålla många tankar i huvudet på samma gång. Å ena sidan behöver vi en sträng och konsekvent kriminalpolitik där samhället markerar tydligt mot brott, ger brottsoffer upprättelse och har straff som speglar brottets allvar. Å andra sidan måste vi ge dem som döms till kriminalvårdspåföljd en möjlighet att förändra sina liv. Vi måste ge dem rätt verktyg för behandling och studier så att det går att komma bättre ut. Därför har regeringen tillfört stora resurser till Kriminalvården, inte bara till fler fängelseplatser utan också för att förbättra verkställigheten och säkerställa och prioritera behandlingsprogrammen.

Avslutningsvis vill jag understryka att vi tar denna fråga på största allvar. Vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som krävs för att Kriminalvården ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Damsgaard, David Josefsson och Adam Reuterskiöld (alla M).

Fru talman! I slutet av ledamoten Nordborgs anförande i talarstolen tryckte hon väldigt tydligt på vikten av den andra utredning regeringen har tillsatt, med de kompletterande förslagen om en kontaktförbudslagstiftning. Nordborg tryckte själv på vikten även av dessa förslag, om ett större geografiskt område och en effektivare elektronisk övervakning - två av de punkter som är med i den kompletterande utredningen, där remisstiden, fru talman, gick ut förra veckan.

Jag delar helt Nordborgs uppfattning att dessa punkter är viktiga. Det var därför utredningen om kompletterande förslag var så viktig, och det är därför de måste vara en del av en helhet - för att vi ska kunna ta hand om en kontaktförbudslagstiftning på ett brett plan, inte göra punktinsatser utan ha en bred ansats. Då är det viktigt att vi samlar de utredningar som finns, tar ett helhetsgrepp och går fram med en proposition.

Jag lovar att det inte sölas med detta, utan det bereds i Regeringskansliet. En proposition kommer att läggas fram med sikte på en effektivare kontaktförbudslagstiftning, med större områden och bättre elektronisk övervakning som blir lättare att utdöma, där fokus ska vara på den som blir utsatt. Jag ser, fru talman, fram emot att kunna rösta för en sådan proposition när den kommer.

Fru talman! Jag hoppade till lite i min stol när ledamoten Nordborg gav uttryck för tanken att det kanske är regeringens ovilja att agera på den föregående regeringens tillsatta utredning som leder till att en proposition inte är på plats än. Det skulle jag vilja vända mig mot.

Den föregående regeringen tillsatte en utredning om en effektivare kontaktförbudslagstiftning den 7 juli 2022. Det skedde efter ett antal tillkännagivanden från den samlade oppositionen, det vill säga Moderaterna, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Den samlade oppositionen krävde av den då sittande regeringen att denna utredning skulle tillsättas, och regeringen gjorde alltså det den 7 juli 2022 - strax före valet.

Alla goda krafter som bekämpar mäns våld mot kvinnor är bra, och den utredning som tillsattes då föreslår många goda saker som vi kommer att använda oss av. Med tanke på reservationerna i det här ärendet tror jag också att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag för att ta krafttag när det gäller kontaktförbudslagstiftningen. Vi ska göra den betydligt effektivare, och där är utredningen om en effektivare kontaktförbudslagstiftning väldigt viktig.

Alla goda krafter är alltså bra, och alla får gärna följa med när vi bygger Sverige tryggt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Fru talman! Statens enskilt viktigaste uppgift är att skydda sina medborgare och garantera frihet och trygghet. Varje år utsätts alldeles för många människor för våld, hot och trakasserier. De får sina liv begränsade och ser tillvaron förstöras. Där måste staten kunna gå in och garantera säkerhet. Oavsett om det rör sig om offer för gängvåld eller hedersvåld eller om mäns våld mot kvinnor måste det bekämpas med samma kraft och beslutsamhet. Våldet och otryggheten är ett gift som bryter ned människor och samhällen.

Riksrevisionens granskning begränsar sig till några områden och påvisar stora brister i statens arbete med skyddade personer. Alltför mycket av statens skydd har varit kopplat till begränsningar för de utsatta, och alltför lite har varit kopplat till begränsningar för förövarna.

Regeringen genomför nu en historisk omläggning av kriminalpolitiken som i grunden handlar om ett perspektivskifte, från att ha ett alltför ensidigt fokus på gärningspersonen i synen på brott och straff till att sätta brottsoffer, hotade personer och samhällets behov av skydd i centrum. Flera av de brister som lyfts upp i Riksrevisionens rapport bekräftar denna bild - behovet av ett perspektivskifte och av reformer. Vi har nu en regering som reform för reform bygger Sverige tryggare igen.

Utredningsbetänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning är slutfört. Utredningen kom till stånd någon månad före valet efter stora påtryckningar från den samlade oppositionen under den förra mandatperioden. Det har också tagits fram en utredning med kompletterande förslag på kontaktförbudslagstiftning där remisstiden gick ut så sent som i förra veckan, den 11 november. Med utgångspunkt i utredningsdirektiven och utredningarna bereds just nu en proposition i Regeringskansliet.

Behovet av att kontaktförbudet ska få en mer förebyggande funktion är stort. Att kontaktförbudet behöver spela en alltmer förebyggande roll blir särskilt tydligt när det gäller våld i nära relation. Det måste bli lättare att döma ut kontaktförbud även när det inte finns någon tidigare brottslighet. Detta blir särskilt tydligt när det gäller mäns våld mot kvinnor, där det ofta inte finns några tidigare domar trots år av systematiskt våld. Det måste vara risken som styr, inte enbart historiken. Det måste alltså bli lättare att utdöma kontaktförbud, som också måste kunna gälla betydligt större områden, för begränsningarna ska ske för förövare, inte de våldsutsatta.

Fler kontaktförbud måste också kunna hanteras med fotboja för att säkerställa och kunna göra snabbare ingripanden. Om större områden kombineras med en bättre fotboja kan polisen hinna ingripa innan förödande våldsutövning sker. På så vis kan det få en mer förebyggande roll.

Fru talman! Vi behöver också ha straffskärpningar för den som bryter mot ett kontaktförbud. Riksrevisionen pekar tydligt på att konsekvenserna för den som inte följer ett kontaktförbud inte är tillräckliga. Det drar undan trovärdigheten, det drar undan skyddet och det drar undan den förebyggande effekten. Om ett kontaktförbud ska vara effektivt måste det också bli tydliga konsekvenser för den som bryter mot det. Utgångspunkten måste vara att skydda de utsattas frihet och trygghet.

I regeringens budgetförslag för 2025 finns medel avsatta för att genomföra en förändring i kontaktförbudslagstiftningen. Som jag nämnde tidigare gick remisstiden för de kompletterande förslagen ut så sent som i förra veckan. Remissinstanser är viktiga och ska ges möjlighet att svara, och jag känner mig trygg i att en proposition att ta ställning till snart kan läggas på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Med tanke på de reservationer som finns i detta ärende tycks det finnas ett starkt stöd för regeringens politik. Det är bra. Ett starkt stöd för regeringens politik kan göra Sverige tryggare igen.

Fru talman! Riksrevisionen pekar också på ett antal punkter kopplat till skyddade personuppgifter. Där har regeringen gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, Skatteverket och Integritetsskyddsmyndigheten att vidta åtgärder, ta fram samverkansmodeller, göra analyser och stödja övriga myndigheter i arbetet med skyddade personuppgifter. Dessa uppdrag har regeringen gett i regleringsbrev, och de ska återrapporteras. Slutsatserna kommer att ligga till grund för ytterligare åtgärder.

Fru talman! Avslutningsvis bekräftar Riksrevisionens rapport behovet av reformer och också de brister vi har sett. Där vidtar regeringen kraftfulla åtgärder. Såväl bristerna enligt Riksrevisionens rapport som förslagen på åtgärder är helt i samklang med regeringens omfattande arbete. Genom att göra nödvändiga reformer kan vi, reform för reform, bygga Sverige tryggt igen.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till justitieutskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Kriminaliteten och det grova våldet tilläts under många år att växa sig till systemhotande nivåer. Den förra regeringen började efter lång tid att höja straffen något. Detta var naturligtvis bra, men samtidigt uteblev de mönsterbrytande reformerna helt.

Regeringen har gjort en bred offensiv för att pressa tillbaka gängen och våldet. En av de viktiga reformer som genomförts började gälla förra veckan, nämligen den om självständigt förverkande. Statsministern har tidigare under frågestunden redogjort för effekterna den haft redan under första veckan.

Vilka ytterligare signaler har statsministern fått om hur effekterna kommer att bli framöver när det gäller självständigt förverkande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som förekommer i alla delar av vårt samhälle, såväl geografiskt som socioekonomiskt. Ett av flera verktyg som kan användas för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor är utfärdande av kontaktförbud. Men under våren konstaterade Riksrevisionen att det finns ett flertal brister i systemet med kontaktförbud. Det fungerar inte likvärdigt i landet. Det används främst som repressiv åtgärd och missar därmed sin förebyggande effekt. Konsekvenserna av att bryta det är otillräckliga.

Justitieministern och regeringen har i både ord och handling visat sitt stora fokus för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och regeringen har flera lagförslag på väg. Jag skulle vilja att justitieministern berättar vad regeringen gör för att göra kontaktförbuden mer effektiva, med ett större fokus på skydd för den som utsätts för våld eller hot.