Anette Rangdag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.

Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten.

Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.

Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.

Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror.

Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt.

Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse.

Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda.

Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande.

Bland annat gäller dessa regler för förslaget:

• Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget.
• Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden.
• I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.