Dan Hovskär

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige står inför en historisk demografisk förändring. År 2028 beräknas antalet personer över 80 år vara 50 procent fler än i dag, enligt Statistiska centralbyrån. Det är en dramatisk ökning. Det betyder att vi står inför ett vägval: Ska vi ha en äldreomsorg där människor bara överlever eller ett samhälle där äldre får fortsätta att leva?

För oss kristdemokrater är svaret självklart. Vi vill se ett Sverige där äldre möts av värdighet, trygghet och respekt. Äldre är inte en enhetlig grupp. De är individer med olika behov, drömmar och erfarenheter. Därför kan äldrepolitiken aldrig reduceras till en enda fråga. Den handlar om omsorg, bostäder och trygghet men också om gemenskap, delaktighet och mänsklig värdighet.

Herr talman! Regeringen prioriterar äldreomsorgen genom sektorsbidraget till äldreomsorgen, genom reformer som skyddad yrkestitel för undersköterskor och genom att förlänga och utveckla Äldreomsorgslyftet. Den nya socialtjänstlagen innebär dessutom en viktig omställning mot en mer förebyggande, kunskapsbaserad och tillgänglig omsorg.

Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Det ska vi respektera och möjliggöra. Men vi vet också att det finns äldre som känner att de behöver en annan boendeform. Då ska vi inte neka dem plats. Det är inte värdigt att inte själv få välja.

Valfrihet är en värdighetsfråga. Det var därför vi införde lagen om valfrihetssystem, LOV, för att stärka äldres rätt till självbestämmande.

Det förvånar nog ingen att nio av tio personer över 85 år vill kunna välja sin omsorg, som vi tidigare hörde. Det finns ingen anledning att tro att äldre skiljer sig från befolkningen i övrigt när det gäller detta.

Självklart vill man kunna välja sitt boende. Självklart vill man kunna påverka vem som kommer hem och hjälper till med städning eller personlig omvårdnad. I regel vill vi bestämma över vår vardag och påverka vår situation, och det upphör inte för att vi blir äldre.

Därför vill vi kristdemokrater att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda valfrihet inom äldreomsorgen. Den äldre ska ha rätt att välja vem som kliver över tröskeln, var man vill bo och hur man vill leva.

Herr talman! Tyvärr har vi de senaste åren sett allvarliga övergrepp inom hemtjänsten. Äldre kvinnor har utsatts för ofredanden och våldtäkter i sina egna hem. Det är fullständigt oacceptabelt.

Förtroendet för äldreomsorgen måste återupprättas. Kristdemokraterna anser att kommuner – oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av entreprenör – ska vara skyldiga att kräva utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar. Vi vill också införa ett nationellt avstängningsregister för personal inom vård- och omsorgsyrken, så att personer som misstänks för övergrepp inte bara kan byta arbetsplats och fortsätta arbeta med äldre. Men det räcker inte. Chefer måste ges rätt verktyg och förutsättningar att arbeta förebyggande, identifiera riskindivider och agera i tid.

Vi vill också stärka den personliga tryggheten. Den som får intim vård ska ha rätt att välja om den vill vårdas av en man eller en kvinna. Det är en fråga om värdighet.

Trygghet handlar också om språk. När personalen inte behärskar svenska tillräckligt riskeras både säkerhet och liv. Därför vill vi införa obligatoriska språktester vid anställning och krav på fortbildning för den som behöver stärka sina kunskaper – inte för att stänga ute någon utan för att skydda de äldre.

Herr talman! Arbetet i äldreomsorgen är ett av samhällets mest ansvarsfulla yrken. Samtidigt står vi inför en växande personalbrist. När barnafödandet minskar och behoven i äldreomsorgen ökar måste vi börja tänka nytt. Vi föreslår därför en omskolningsbonus för den som vill byta från barnomsorgen till äldreomsorgen.

Vi stärker också rätten till fast omsorgskontakt. Tidigare har detta bara funnits inom hemtjänsten, men nu införs fast omsorgskontakt även för äldre som bor på särskilt boende. Det är en viktig reform för trygghet och kontinuitet. Regeringen tillför 244 miljoner kronor under 2026 och 487 miljoner kronor under 2027 till detta.

Herr talman! Vi får inte glömma de anhöriga. Var femte svensk är anhörigvårdare. Ni utför ett ovärderligt arbete! Därför satsar vi 150 miljoner kronor under 2026 och 300 miljoner kronor under 2027 och framåt på stärkt anhörigstöd. Samhället ska vara ett stöd och inte en ersättare för de naturliga gemenskaperna. Detta är en central del av vår människosyn. För oss kristdemokrater är familjen och gemenskapen grundläggande byggstenar i samhället.

Vi gör inte detta bara för dagens äldre. Vi bygger för oss själva, för våra föräldrar, för våra barn och för ett samhälle där trygghet, värdighet och respekt gäller – från det första steget till den sista vilan.

Herr talman! För oss i Kristdemokraterna är äldrepolitiken en del av vårt politiska dna. Det finns mer att göra, och vi kommer att fortsätta driva på för en starkare, tryggare och värdigare äldreomsorg. I dag tas viktiga steg.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

För många är måltiden dagens höjdpunkt, men vi har sett att många kommuner, till exempel Arboga och Bollnäs, har dragit ned på dyrare livsmedel, som kött och mejeriprodukter, på äldreboenden. Reaktionerna mot detta har varit starka. De äldres mat borde vara det sista man skär ned på. Det är tydligt att vi måste säga att bra mat till våra äldre inte är något man sparar på.

Vi kristdemokrater menar att äldre ska få äta söndagsstek, njuta av gott pålägg på smörgåsen och äta svenska köttbullar. Det är en del av vår svenska mattradition och också en självklar del av en värdig äldreomsorg. Att ersätta uppskattad mat med billiga alternativ är fel väg att gå.

Frågan är: Vad anser ministern om den uppkomna situationen?

Herr talman! Jag tackar Nils Seye Larsen för ytterligare frågor. Nu har jag bara två minuters talartid på mig, och det var flera stora frågor som kanske egentligen kräver en betydligt längre utläggning.

Om vi ska börja någonstans: Den här regeringen satsar oerhört mycket på att ge människor mer i plånboken. Det handlar inte om skattesänkningar för sakens skull utan om att människor ska kunna vara mer delaktiga i samhället och påverka sina egna liv. Det påverkar även till exempel barnfamiljer och människor med funktionshinder. Det är alltså en viktig del.

Vi satsar också stenhårt på sjukvården. Det har nu kommit nya siffror för vårdköerna, och de har minskat med 28 procent sedan vi tog över jämfört med hur det var när den tidigare regeringen styrde. Vi jobbar alltså stenhårt med fråga efter fråga.

När det gäller behovsbedömningarna kan jag hålla med om detta med minutjakten. Det är väl ingen som tycker att det är bra, utan man måste se helheten. Det viktiga är att se individen framför systemet och försöka hitta vad som är bra för den enskilde. Ibland har man väldigt fyrkantiga lådor och ska försöka trycka in saker och ting i dem, men perspektivet måste hela tiden vridas tillbaka till den enskilde. Vi jobbar hårt för medmänsklighet i de delarna.

Nils Seye Larsen nämnde även brottsligheten. Där handlar det ju om att se i vilka olika delar som de kriminella faktiskt stjäl skattepengar och tar från dem som verkligen behöver det. Vi måste försöka sätta åt den organiserade brottsligheten; den skyr inga medel, och det är fruktansvärt. Det ska dock inte påverka dem som verkligen behöver insatsen.

Där har mina två minuters talartid gått.

Herr talman! Tack för frågorna, Nils Seye Larsen!

De här frågorna är viktiga, men sedan handlar det ju hela tiden om prioriteringar mellan olika delar. Det här handlar om viktiga frågor, och de utreds och behöver få en genomlysning så att det blir rätt och riktigt.

Om vi fick huvudmannaskapsutredningen på plats skulle flera av frågorna få en stabilitet och en mer rättvis utformning. Det tror jag är en av de viktigaste sakerna att få på plats för att kunna höja hela den här delen och se till att det inte skiljer sig så mycket åt som det gör i Sverige. Det skiljer sig åt mellan olika kommuner, vilket gör att människor kanske inte ens vågar flytta och så vidare. Så kan vi inte ha det, och därför behöver det här komma på plats.

När det gäller assistansersättningen är jag medveten om att den är låg. Där kanske oppositionspartierna ska vara lite självkritiska och titta på hur det såg ut under de åtta år då bland annat Miljöpartiet var med och styrde. Procentuellt sett har vi höjt ersättningen mer än man gjorde under åtta år på den tiden, så det kan vara bra att titta i backspegeln och så att säga jämföra.

Sedan är jag inte nöjd med utfallet; det skulle ha kunnat vara betydligt högre. Men det är viktigt att också försöka titta framåt och se vad som är på gång, och när det gäller utredningar är det mycket på gång kring flera av de här frågorna.

Herr talman! Tack för de kompletterande frågorna, Christofer Bergenblock!

Jag och Kristdemokraterna tycker att just huvudmannaskapsutredningen är en av de viktigaste, och vi driver på för att få den till stånd. De grundläggande behoven är en del av det som har diskuterats, och i samförstånd med egentligen alla partier har man kommit fram till att man kanske behöver titta på de grundläggande behoven innan huvudmannaskapsutredningen genomförs. Många har tyckt att det är rätt väg att gå.

Vad jag förstår är en sådan utredning på gång i närtid. Frågan ligger hos Socialdepartementet, och regeringen håller på att titta på detta. Jag känner mig alltså ganska trygg med att det i närtid kommer att komma ett förslag om detta.

Herr talman! Tack så mycket för frågorna, Christofer Bergenblock!

Jag tror inte att man kan säga att de här frågorna är bortprioriterade. Ett antal utredningar är ju igång, och ett stort arbete görs. Huvudmannaskapsutredningen är en viktig fråga, och det tror jag att alla är överens om. Vi kristdemokrater tycker att det här behöver komma på plats så fort som möjligt, för det kan göra stor skillnad för många av våra invånare som då skulle kunna få en mer likvärdig assistans.

Det finns också en diskussion om olika problematiska delar som har hittats på vägen framåt, när det gäller hur man ska göra vissa bedömningar. Det utreds just nu, och man tittar på hur man kan implementera detta. Mycket är alltså på gång.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till socialutskottets förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning.

Vi debatterar i dag frågor som berör människors vardag, frihet och värdighet. Det handlar om rätten att leva sitt liv som andra – att kunna arbeta, studera, bilda familj och delta i samhällslivet på lika villkor.

För oss kristdemokrater är detta inte bara en budgetfråga eller en organisatorisk fråga. Det är också en fråga om människosyn. Vår politik utgår från övertygelsen om människans okränkbara och unika värde. Varje människa är mer än sina förutsättningar och mer än sina begränsningar. Samhällets uppgift är därför att undanröja hinder, inte skapa nya.

Att funktionshindersfrågorna är viktiga för oss kristdemokrater märks också tydligt i vårt interna arbete. När vi hade riksting i november visade det sig att drygt 10 procent av de cirka 650 inskickade motionerna hade koppling till funktionshindersområdet. Det säger något viktigt. Det finns ett brett engagemang inom Kristdemokraterna för frågor om tillgänglighet, delaktighet och rätten till stöd. Det är inte en särfråga utan en central del i vår samhällssyn.

Målet med funktionshinderspolitiken är tydligt. Personer med funktionsnedsättning ska ha likvärdiga levnadsvillkor med andra. Det kräver förbättrad tillgänglighet, stärkt rätt till utbildning och bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kräver också att vi ser de dolda funktionsnedsättningarna. Kunskapen om de neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningarna måste öka så att stödet blir rättssäkert, tidigt och träffsäkert.

Herr talman! Den personliga assistansen är en frihetsreform. Den ger människor makt över sin egen vardag. Därför har vi kristdemokrater under lång tid arbetat för att rädda och utveckla assistansen. Ett av våra viktigaste förslag är att staten ska vara ensam huvudman för den personliga assistansen. Redan 2020 tog vi tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet ett initiativ till utskottsinitiativ här i riksdagen. Detta vann majoritet och ledde till en utredning om statligt huvudmannaskap. Utredningen bereds nu i Regeringskansliet.

Detta är ett viktigt steg framåt. Ett statligt huvudmannaskapsansvar skulle stärka likvärdigheten och rättssäkerheten. Rätten till assistans skulle inte påverkas av vilken kommun man bor i. Den skulle utgå från individens behov och inte från folkbokföringsadress eller kommunal ekonomi.

Samtidigt måste vi värna assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Den organiserade brottsligheten inom assistansen är ett allvarligt problem. Fusk och kriminalitet riskerar att underminera förtroendet för hela reformen. Detta måste bekämpas kraftfullt men utan att inskränka rätten till stöd för dem som verkligen har omfattande behov.

Det är därför viktigt att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att säkerställa att assistansberättigade får sina behov tillgodosedda och att systemet blir hållbart över tid. Uppdraget ska redovisas i januari 2027. Det är ett centralt arbete för att stärka reformens legitimitet.

Herr talman! Kartläggningar visar att kunskapen om ledsagning varierar mellan kommunerna, och detta skapar ojämlikhet. Att Socialstyrelsen nu avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna är därför välkommet. Ökad kunskap och tydligare vägledning bidrar till större likvärdighet över hela landet.

Mycket är på gång, men vi vet att vi aldrig får slå oss till ro. Bakom varje paragraf, varje utredning och varje budgetpost finns nämligen människor – ett barn som vill kunna delta i skolan, en vuxen som vill arbeta eller en äldre som vill leva ett självständigt liv. Kristdemokraterna kommer att fortsätta arbeta för ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar andra människor och ett samhälle där stöd ges utifrån behov och där människovärdet alltid står i centrum.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en självklar och integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När människor blir sjuka måste vården vara nära, tillgänglig och trygg. Det ska gå snabbt att få en medicinsk bedömning. Klarar jag av det med hjälp av egenvård, eller behöver jag primärvårdens eller slutenvårdens insatser?

När egenvård är rätt väg framåt är apoteken en avgörande del av vårdkedjan. De tillhandahåller godkända läkemedel och medicintekniska produkter och bidrar med farmaceutisk kompetens som stärker patientsäkerheten. För oss kristdemokrater är helheten central. Varje länk i kedjan måste fungera.

Herr talman! I dag ser vi allt oftare rest- och bristsituationer för läkemedel, både i Sverige och globalt. Det skapar oro för patienter och stora utmaningar för vården. Därför arbetar regeringen målmedvetet för att stärka läkemedelsberedskapen, minska sårbarheten och mildra konsekvenserna när brist ändå uppstår.

Kristdemokraternas syn är tydlig: En trygg läkemedelsförsörjning, välfungerande apotek och farmaceuternas roll i vårdkedjan är avgörande för att kunna erbjuda behovsstyrd vård på lika villkor i hela landet. Regeringen har därför tagit fram en nationell läkemedelsstrategi för 2024–2026. Strategin fokuserar på tillgång till läkemedel, bättre läkemedelsbehandling och förbättrad samordning inom sjukvården samt på att stärka kliniska prövningar och läkemedelsutveckling i Sverige.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen satsar kraftfullt på forskning, innovation och life science. Under mandatperioden har vi tagit fram en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition. Vi stärker precisionsmedicinen med 80 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden och satsar över 100 miljoner kronor årligen på en jämlik implementering av precisionshälsa i hela landet.

Vi finansierar ett nationellt innovationskluster för avancerade terapier, ATMP, med cirka 80 miljoner kronor för att stärka kompetens, kliniska prövningar och kommersialisering av nya avancerade behandlingar.

Dessutom avsätter regeringen 60 miljoner kronor årligen till det nya nationella partnerskapet Swetrial för att stärka kliniska prövningar i Sverige.

För att korta ledtider och minska onödig byråkrati har Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten fått gemensamma uppdrag att effektivisera och samverka kring tillståndsprocesser i nära dialog med regionala biobankscentrum. En utredning om författningsmässiga hinder för kliniska prövningar pågår också.

Herr talman! Tillgången till läkemedel måste fungera även för patienter med sällsynta diagnoser. Därför har TLV fått i uppdrag att stärka tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd. Regeringen arbetar också nära regionerna genom överenskommelsen om statens bidrag till läkemedelskostnader. Där har en gemensam arbetsgrupp bildats för att säkerställa både tillgången till nya effektiva läkemedel och en långsiktigt hållbar prissättning. Det här är bra för patienterna.

Vi stärker den nationella samordningen för läkemedelsavtal och kostnadsreduktioner. En nationell struktur minskar administrationen, skapar mer jämlika arbetssätt och gör det möjligt för patienter i hela landet att samtidigt få tillgång till nya behandlingar.

En sammanhållen nationell digital infrastruktur för vård och läkemedel är också en avgörande framtidsfråga. Strukturerade och säkra vårddata möjliggör bättre uppföljning, snabbare införande av nya behandlingar och ökad användning av real world data, till gagn för både patienter och forskning.

Herr talman! Jag vill nu gå över till tandvården. Kristdemokraterna och regeringen har genom Tidösamarbetet genomfört en av de mest betydelsefulla tandvårdsreformerna på många år. I år infördes ett förstärkt högkostnadsskydd som i praktiken gör tandvården mer lik sjukvården. Regeringen avsätter 3,4 miljarder kronor per år och förstärker nu reformen med ytterligare 379 miljoner kronor för att möta höjda referenspriser.

Vad innebär då detta i praktiken? Jo, att personer som är 67 år och äldre får kraftigt sänkt kostnad för nödvändig tandvård. Staten står för 90 procent av kostnaden, medan patienten betalar 10 procent av referenspriset. En behandling med ett referenspris på 2 000 kronor kommer därmed att kosta den äldre endast 200 kronor. Detta gör skillnad. Det gäller behandlingar kopplade till sjukdom, smärta, trasiga tänder samt rehabilitering och habilitering. För övriga behandlingar gäller fortsatt det nuvarande högkostnadsskyddet.

Herr talman! Detta är en reform som förbättrar munhälsan – och därmed den allmänna hälsan – för tusentals äldre. God munhälsa är ingen lyx utan en del av livskvaliteten. I många fall är munhälsan helt avgörande för nutrition, socialt samliv och hälsan i stort. Ingen äldre ska behöva avstå från tandvård för att plånboken är tunn.

Målsättningen med det förstärkta högkostnadsskyddet är att fler ska kunna gå till tandvården efter behov och inte efter betalningsförmåga. För Kristdemokraterna är det självklart att de äldre med störst behov ska prioriteras. Detta är som vi ser det ett första steg i en reform med flera etapper. Ambitionen är att detta på sikt ska omfatta alla vuxna.

Herr talman! Med detta tar vi ett tydligt ansvar för både läkemedelsförsörjningen och tandvården, med människovärde, trygghet och jämlikhet i centrum.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Kristdemokraterna står för en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv alkohol- och narkotikapolitik. Alla människor ska kunna växa upp och leva utan att skadas av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak, nikotin eller spel om pengar. Därför värnar vi Systembolagets monopol och en aktiv prispolitik, för att förebygga skador och sociala konsekvenser.

Kristdemokraterna utgår från människovärdet, familjen och gemenskapen. Det är i trygga sammanhang i hemmet, i föreningslivet och i civilsamhället som det förebyggande arbetet får verklig kraft.

Fru talman! Regeringen har gett nio myndigheter i uppdrag att ta fram en gemensam nationell plan för en bättre beroendevård och stärkt förebyggande arbete. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten leder arbetet, som ska redovisas den 1 juni 2026. För detta arbete har regeringen avsatt 18 miljoner kronor.

För oss kristdemokrater är barn och unga en särskilt prioriterad grupp i ANDTS-arbetet. Utvecklingen visar både en ljus och en mörk bild. Alkoholkonsumtionen minskar, liksom den dagliga rökningen och riskkonsumtionen. Samtidigt ser vi en oroande utveckling när det gäller narkotika och särskilt nikotinprodukter. Användningen av snus, inklusive vitt snus, och e-cigaretter har ökat kraftigt, inte minst bland unga. Målet om ett rökfritt Sverige nås i vissa grupper, men långt ifrån alla.

Alkohol kan vara en källa till glädje och social gemenskap, men vi får inte blunda för de omfattande ekonomiska konsekvenserna av skador relaterade till ANDTS-bruk för både individen och samhället i stort. Kostnaderna omfattar såväl vård, rättsväsen och sociala insatser som produktionsbortfall, vilket flera myndigheter har pekat på som ett starkt skäl att satsa på förebyggande arbete.

Fru talman! Den narkotikarelaterade dödligheten ligger fortsatt på en hög nivå, även om den minskat sedan 2015. Under 2024 avled 725 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar – en minskning jämfört med året innan. Minskningen gäller främst oavsiktliga överdoser och män. De narkotikarelaterade suiciden har däremot ökat.

Kristdemokraterna och regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder.

På initiativ av socialminister Jakob Forssmed blev naloxon som nässprej receptfritt under 2024. Det räddar liv vid opioidöverdoser. Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten arbetar nu med att sprida kunskap och säkerställa jämlik användning.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, är en del i arbetet. Rätt utformad, med både medicinsk behandling och psykosocialt stöd, minskar den återfall, smittspridning och dödlighet. Men det finns också flera andra behandlingsmetoder för att stödja människor i beroendeproblematik och deras familjer. Det kan ske genom rehabilitering och förebyggande insatser, även ihop med civilsamhället.

I budgeten för 2026 avsätts 50 miljoner kronor till förberedelser inför den kommande samsjuklighetsreformen. För åren 2027–2031 planeras 400 miljoner kronor per år till regioner och kommuner. Reformen innebär att regionernas ansvar för beroendevården ska stärkas och att ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tydliggöras.

Regionerna har ansvaret för all behandling av personer med skadligt bruk eller beroende. Ansvaret gäller alla vårdnivåer och åldrar och avser såväl medicinska som psykosociala och psykologiska behandlingsinsatser. Socialtjänsten behåller sitt ansvar för stöd i vardagen, till exempel stöd med boende och sysselsättning och hjälp till personer att utveckla sina egna resurser.

Fru talman! Även spel om pengar är en del av ANDTS-politiken. Regeringen stärker det förebyggande arbetet och har lagt fram förslag om ett nytt förbud mot spel på kredit för att minska risken för överskuldsättning och skydda konsumenter. Riksrevisionens granskning av det spelpreventiva arbetet presenteras inom kort.

När det gäller alkohol vill jag också nämna att gårdsförsäljning varit tillåten sedan den 1 juni 2025. Regeringen avser att utvärdera regelverket. Förslaget om förenklingar av alkohollagen bereds nu efter avslutad remiss.

Fru talman! Den tidigare ANDTS-strategin löpte ut vid årsskiftet. Regeringen har beslutat om ett nytt övergripande mål för ANDTS-politiken som bättre tar hänsyn till olika produkters skadeverkningar. Frågan om en ny strategi bereds fortsatt, men politiken ligger fast.

Den höga användningen av tobaks- och nikotinprodukter bland unga är särskilt oroande. Sverige har ett EU-undantag för snus, men det vita snuset omfattas inte av EU:s tobakslagstiftning. EU-kommissionen väntas under 2026 lägga fram förslag i samband med revideringen av tobaksproduktsdirektivet. Det finns ingen information om vilken reglering kommissionen förväntas föreslå. Andra medlemsstater har dock framfört att de ser ett behov av harmonisering av regleringen av nikotinprodukter.

Kristdemokraterna kommer fortsatt att driva en ANDTS-politik som sätter människovärdet i centrum, stärker familjen och civilsamhället, prioriterar förebyggande arbete och står fast mot drogliberalisering.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi debatterar i dag betänkandet om folkhälsa. Folkhälsan är ett område som ofta hamnar i skymundan politiskt. Ofta diskuterar vi sjukvårdens tillgänglighet och kapacitet, vilket naturligtvis är viktigt. Men betydligt mer sällan samlas vi kring breda, långsiktiga insatser för att stärka folkhälsan.

Detta är något som vi kristdemokrater vill ändra på. För oss handlar folkhälsa ytterst om människovärde och gemenskap och om att ge varje människa rimliga förutsättningar att leva ett gott liv, genom hela livet. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen samt att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett ambitiöst mål, men också ett nödvändigt sådant.

Fru talman! Folkhälsomyndighetens tidigare rapporter har visat att hälsan i stort har förbättrats i befolkningen. Vi lever längre, färre dör i förtid och omkring 70 procent uppger att de har en god hälsa. Mycket fungerar alltså väl, och det ska vi vara tacksamma för. Men den senaste rapporten, Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2025, visar också att utvecklingen inte är jämlik. Hälsoklyftorna består, och i vissa fall fördjupas de. Skillnader i livslängd och självskattad hälsa mellan grupper med olika utbildningsnivåer, socioekonomiska villkor och uppväxtförhållanden är fortsatt stora.

Psykisk ohälsa, särskilt bland barn, ungdomar och kvinnor, är fortfarande ett av våra största folkhälsoproblem. Detta är allvarligt, för bakom varje siffra finns en människa, en familj och ofta ett sammanhang som har brustit.

Vi når alltså inte fullt ut det folkhälsopolitiska målet om att sluta hälsoklyftorna. Mer behöver göras, och det behöver göras tidigt.

Fru talman! Det finns stora hälsovinster med att investera i ett förebyggande folkhälsoarbete. En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Beräkningar visar exempelvis att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor. Vidare drabbas enligt Socialstyrelsen 69 000 personer av cancer i Sverige varje år, och en fjärdedel av dessa har ett samband med ohälsosamma levnadsvanor, såsom rökning, alkohol och matvanor. Det är otvetydigt så att ett aktivt folkhälsoarbete ger stora vinster för den enskilda människan och för samhället.

Fru talman! Det första av de åtta målområdena i folkhälsopolitiken handlar om det tidiga livets villkor. Det är här grunden läggs för både fysisk, psykisk och social hälsa genom hela livet. Just därför är regeringens satsning på fritidskortet så viktig. Den adresserar inte bara rörelse och fysisk aktivitet, utan också gemenskap, meningsfullhet och tillhörighet. Detta är faktorer som forskningen tydligt visar är avgörande skyddsfaktorer för god hälsa.

Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen nu genomför vårt förslag om fritidskortet. Det är en historiskt stor satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Regeringen avsätter nu 800 miljoner kronor per år för att införa fritidskort för alla barn från 7 år upp till 16 år. Det är ett digitalt kort som är laddat med pengar. Fritidskortet ger dem, oavsett bakgrund, möjlighet att delta i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv tillsammans med andra.

Detta är inte bara en fritidsreform; det är en folkhälsoreform. Det är en reform för jämlikhet och psykisk hälsa och en reform för att bryta ensamhet och utanförskap i tid. En förälder sa så här om fritidskortet: Det här ger mitt barn chansen att vara med – något vi annars inte hade haft råd med! Detta är alltså en viktig reform.

Fru talman! Regeringen har sedan tillträdet genomfört och initierat flera viktiga satsningar för att stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna.

För det första har en nationell samordnare för suicidprevention tillsatts. En utredning granskar suicid och brister i samhällets skyddsnät, och en ny nationell stödlinje har inrättats.

För det andra har regeringen presenterat en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, för första gången med ett långsiktigt och samlat grepp.

För det tredje ska uppföljningen av folkhälsopolitiken utvecklas genom att vi kompletterar den med hälsoekonomiska analyser, så att vi bättre kan se vilka insatser som faktiskt gör skillnad.

För det fjärde har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att stärka arbetet med existentiell hälsa. Det är något som är djupt förankrat i den kristdemokratiska värdegrunden och något som enligt forskningen ökar både livskvalitet och motståndskraft.

För det femte satsar regeringen på gemenskapsinsatser mot ofrivillig ensamhet, bland annat genom hälsosamtal med äldre, samverkan med näringslivet och en nationell strategi mot ensamhet.

Fru talman! Mycket görs, och mer är på väg. Folkhälsoarbetet kräver uthållighet, helhetssyn och ett tydligt fokus på gemenskap och förebyggande arbete.

Kristdemokraterna kommer därför att fortsätta prioritera folkhälsan – för barnen, för familjerna och för ett samhälle där ingen lämnas ensam och där hälsan inte avgörs av bakgrund.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Vi har en återrapportering om cirka tio minuter. Frågan är om vi ska ajournera. Jag ser att Christofer Bergenblock räknar med att kunna hålla sig till angiven talartid, sex minuter, så då blir det honom vi räknar ned på.)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Den senaste tiden har vi sett flera allvarliga fall av sexuella övergrepp inom äldreomsorgen. Det har bland annat rapporterats om misstänkta sexualbrott och våldtäkter mot en kvinna på ett äldreboende i Vännäs, där två anställda nu utreds.

Det som kommer fram i uppgifterna är fullständigt oacceptabelt. Ingen äldre ska behöva känna rädsla inför den personal som ansvarar för intim omvårdnad. Trygghet, integritet och värdighet måste vara grundläggande.

Vi kristdemokrater anser att äldre personer bör ges möjlighet att själva välja vilket kön den personal som utför intim vård ska ha. Om det är möjligt ska vården utföras av personal av samma kön som omsorgstagaren. Det handlar inte om lyx eller bekvämlighet utan om värdighet och respekt för den äldre.

Min fråga är: Vad anser ministern om att ge äldre rätt att själva välja kön på personal vid intim vård?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Det är självklart att man måste samarbeta. Vi samarbetar jättebra med SD, men de sitter inte i regeringen. Det var det jag påpekade och upplyste om. Sedan har vi ett bra samarbete med dem.

När det gäller ekonomin har vi sänkt skatterna. Det kommer alla till del. Det kommer också ungdomar, medelålders och äldre till del. Om vi bara tar ett exempel får en genomsnittsfamilj 42 000 kronor mer per år i plånboken. Det gör att man får resurser att kunna gå till tandläkaren, och man kan göra olika andra saker. Det handlar om att ge frihet.

Om vi tittar på Vänsterpartiets politik kan vi konstatera att man vill höja skatterna så att det blir mycket dyrare för alla, och då inte minst för äldre. Här gör vi en satsning, som vi visserligen är överens om, när det gäller tandvården som är bra framför allt för våra äldre.

Den satsningen gör att många som inte tidigare hade möjlighet att gå till tandläkaren nu kan göra det. Staten står för 90 procent av kostnaderna, och den enskilde betalar 10 procent. Det kommer att göra skillnad. Det är ett bra förslag som jag känner mig mycket stolt över att få lägga fram i dag. Det är en positiv reform.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Karin Rågsjö för frågorna.

Först vill jag upplysa om att vi inte har någon SD-regering i detta land. Vi har en regering styrd av moderater, kristdemokrater och liberaler. Sedan har vi ett samarbete med SD. Vi kallar det Tidösamarbetet. Det är ett bra samarbete, vill jag understryka.

Vad gäller 20–23-åringarna visar ett flertal olika undersökningar att den här gruppen till stor del har ganska friska patienter som har konsumerat mer tandvård än vad som varit motiverat, vilket har trängt undan patienter med större vårdbehov. Det är varken jämlikt eller resurseffektivt. Därför satsar vi på personer som är 67 år och äldre, där vi ser att behoven oftast är större. På så sätt använder vi resurserna på ett bättre sätt, vilket ett stort antal utredningar har visat.

De yngre kan visserligen ha det tufft med ekonomin och så vidare. Men även fortsättningsvis kan de få sin tandvårdspeng, och det finns högkostnadsskydd för de yngre också. Jag känner mig trygg med den här satsningen. Det är ett bra första steg att vi satsar på de äldre.

Herr talman! Jag tackar Anna Vikström för frågorna.

Vi tittar ju på den här frågan. Tandvården är en viktig grundpelare i helheten. Vi gör nu en jättesatsning på 3,4 miljarder för att höja den. Vi gör en satsning för att de över 67 år ska kunna få tandvård som de har råd med.

Det är klart att vi nu måste titta på kompetensförsörjningen. Som jag sa tidigare tittar vi på hur kommuntypstillägget skulle kunna utformas och vad EU:s statsstödsregler ger för möjligheter. Det är en viktig fråga, men inte bara för tandvården utan i många olika branscher, som jag var inne på tidigare, inte minst i sjukvården som helhet. Det handlar bland annat om att jobba med olika åtgärder för att försöka höja statusen och göra dessa yrken attraktiva, så att fler vill utbilda sig.

Vi följer detta med noggrannhet för att kunna hitta nya möjligheter i steg två. Jag har god förtröstan. Jag tror att den här satsningen blir positiv. Kompetensförsörjningen måste vi jobba med även i alla övriga branscher.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Som jag var inne på tidigare kommer det här med kommuntypstillägget att hanteras i särskild ordning. Det är EU:s statsstödsregler som det har funnits en hel del frågetecken kring. Vi tror väl att man kan utveckla ett stöd kring detta framöver, men just nu finns det inte med.

När det gäller kompetensförsörjningen håller jag med om att det är en stor utmaning. Den utmaningen har vi inom väldigt många olika branscher, och den finns även i sjukvården i stort. Här har vi alltså något som vi måste bevaka. Vi ser att vi nu får igång ett stort system, och vi behöver bevaka och se vad det får för nya delar.

Därför kommer vi att bevaka detta med kommuntypstillägget för att se om vi kan få något sådant på plats framöver. Men det är inte något som vi kan lägga fram i detta paket.

Herr talman! Vi gör nu en riktig storsatsning när det gäller högkostnadsskyddet i tandvården. Det handlar framför allt om att förstärka högkostnadsskyddet för äldre, och här gör vi en stor satsning.

Vi tittar också vidare på hur vi kan jobba med de delar som handlar om att stötta glesbygden i satsningen på tandvård. Vi kommer att bevaka detta och återkomma till det. Som jag sa tidigare har statsstödsreglerna varit ett problem, och vi bevakar den frågan.

När det gäller landsbygdsutvecklingen jobbar Kristdemokraterna och Tidöpartierna hårt med många utvecklingsfrågor. Vi saknar dock Centerpartiet i de här frågorna. Vi tycker väl från vårt håll att Centerpartiet ofta hittar egna vägar som inte utvecklar landsbygden.

När det handlar om sjukvårdens utveckling tror vi i Kristdemokraterna fortfarande att den rätta metoden är att förstatliga sjukvården. Vi ser att även många läkare och sjuksköterskor stöttar detta. Det skulle göra att vi fick mer likvärdig sjukvård i hela landet, och det skulle hjälpa landsbygdens invånare.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Just landsbygden är en viktig fråga för oss kristdemokrater, och jag tror att Peter Kullgren gör mer än att åka runt och äta korv. Han har fått igång stora satsningar, och vi har genomfört stora reformer. Landsbygdssatsningen under de tre senaste åren har verkligen fått effekt för landsbygdens invånare.

När det gäller tandvården är det ju så att det fanns med förslag här men att man såg att det fanns problem med EU:s statsstödsregler. Därför får vi hantera detta i särskild ordning; vi får bevaka frågan och se hur vi kan fortsätta hitta möjligheter att stödja landsbygdens tandläkare. Vi ser att det finns stora behov när det gäller rekrytering. Vi ser att det är brist på tandläkare, tandhygienister och så vidare och att bristen är större på landsbygden. Detta är en viktig fråga som vi nu tar med oss vidare.

Vi kommer alltså att följa detta noga, och vi kommer att se om vi kan ta det i nästa steg när vi tittar på hur vi kan stötta landsbygden.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I dag talar vi om en historisk reform för äldre, om det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård. Kristdemokraterna och Tidöpartierna går nu vidare med en av de mest betydelsefulla tandvårdsreformerna på många år: ett förstärkt högkostnadsskydd som i praktiken gör tandvården mer lik sjukvården.

För detta avsätter regeringen nu 3,4 miljarder kronor för 2026. Vi förstärker även anslaget med ytterligare 379 miljoner för att möta höjda referenspriser.

Vad betyder detta i praktiken? Jo, personer som är 67 år och äldre kommer att betala avsevärt mindre för nödvändig tandvård. I dag tvingas många äldre prioritera bort behandlingar på grund av att ekonomin inte räcker till. Men med detta reformpaket kommer staten att stå för 90 procent av kostnaden medan patienten bara betalar 10 procent av referenspriset. Om referenspriset för en stor tandvårdsbehandling för till exempel Inger, 75 år, från Falköping skulle ligga på 10 000 kronor behöver Inger nu bara betala 1 000 kronor. Det blir en stor skillnad och en rejäl förbättring.

Detta gäller behandlingar kopplade till sjukdom, smärta, trasiga tänder samt rehabilitering och habilitering. För resterande behandlingar fortsätter det nuvarande högkostnadsskyddet att gälla.

Herr talman! Detta är en reform som kommer att förbättra munhälsan och därmed även den allmänna hälsan för tusentals äldre. God munhälsa är ingen lyx. Det är en del av livskvaliteten och kan till och med vara helt livsavgörande. Ingen äldre ska behöva avstå från att gå till tandläkaren på grund av att plånboken är tunn.

Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård, som tillsattes 2023, fick i uppdrag att analysera hur tandvårdens ersättningssystem bör utvecklas och hur man bäst prioriterar äldres munhälsa. Utredningen var tydlig: Dagens system gör att många äldre avstår från behandling av ekonomiska skäl, trots att de har störst behov. Den utredningen är grunden för det som vi nu genomför.

Herr talman! Förändringen av den avgiftsfria tandvården från 23 till 20 års ålder är en fråga som ibland misstolkas men som är viktig att klargöra. När unga lämnar den fria barn- och ungdomstandvården har deras behandlingsbehov i princip färdigställts. Det finns normalt inget krav på årlig undersökning för friska 20-åringar. Socialstyrelsens riktlinjer säger tydligt att friska vuxna kan vänta minst två år mellan undersökningarna. Därtill har unga vuxna ett förstärkt tandvårdsbidrag på 600 kronor per år, som kan sparas till 1 200 kronor. Och den genomsnittliga kostnaden för ett besök är mellan 1 200 och 1 500 kronor. Högkostnadsskyddet gäller naturligtvis även dem.

Herr talman! Som vi hörde tidigare tillsatte den dåvarande regeringen i mars 2018 en utredning som skulle föreslå ett mer resurseffektivt och jämlikt tandvårdssystem. Föreslagna förändringar skulle gynna en regelbunden och förebyggande tandvård. Tanken var att minska skillnaderna i tandhälsa inom befolkningen. Till utredare utsågs Veronica Palm, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Utredningen föreslog i betänkandet När behovet får styra att regionerna skulle ansvara för den regelbundna och fullständiga tandvården för personer till och med det år de fyller 19 år. Utredningen visade dessutom att den avgiftsfria tandvården för 20–23-åringar ofta lett till att friska patienter konsumerat mer tandvård än motiverat. Det har trängt undan patienter med större vårdbehov. Det är varken jämlikt eller resurseffektivt.

Många av remissinstanserna i den utredningen, inte minst Region Östergötland, stöttade principen att den med störst behov ska ges företräde till tandvården och höll med om att offentliga resurser inte användes på ett sätt som bidrog till ett mer jämlikt och resurseffektivt tandvårdssystem. Vi kristdemokrater delar den uppfattningen.

Herr talman! Regeringen och Kristdemokraterna arbetar nu också för att stärka kontrollen över tandvårdssektorn. Vi ska stoppa fusk och missbruk av skattepengar. Varje krona ska gå till patienter, inte till oseriösa aktörer.

Äldre med stora tandvårdsbehov ska inte behöva välja bort nödvändig behandling av ekonomiska skäl. Med det här förslaget lägger vi grunden för en rättvisare och tillgängligare tandvård. Stödet utgår från patientens tandvårdsbehov, och patientens kostnad hålls nere.

För oss kristdemokrater är detta en hjärtefråga. Vi vet att tandhälsan påverkar människors hela livssituation – deras förmåga att äta, prata, delta i sociala sammanhang och må bra. Livskvaliteten och hälsan ska aldrig behöva prioriteras bort. Ingen ska behöva välja mellan att laga en tand och att betala hyran. Ingen ska behöva oroa sig över att bli sjuk på grund av bristande tandvård. Ingen ska hamna i kläm beroende på var man bor eller hur stor plånboken är.

Herr talman! Med detta förslag tar vi ett stort steg mot en rättvisare och tillgängligare tandvård, mot ett system där behoven går före plånboken, där äldre prioriteras och där tandvården närmar sig övrig sjukvård i fråga om trygghet och ekonomisk styrning.

Den här reformen gör glappet och hålen mindre, i både munnen och plånboken.