Karin Rågsjö (V) svarade Dan Hovskär i en replik om Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård i debatten ”Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 december” den 3 dec 2025.
Dan HovskärKD· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. I dag talar vi om en historisk reform för äldre, om det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård. Kristdemokraterna och Tidöpartierna går nu…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I dag talar vi om en historisk reform för äldre, om det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård. Kristdemokraterna och Tidöpartierna går nu vidare med en av de mest betydelsefulla tandvårdsreformerna på många år: ett förstärkt högkostnadsskydd som i praktiken gör tandvården mer lik sjukvården.
För detta avsätter regeringen nu 3,4 miljarder kronor för 2026. Vi förstärker även anslaget med ytterligare 379 miljoner för att möta höjda referenspriser.
Vad betyder detta i praktiken? Jo, personer som är 67 år och äldre kommer att betala avsevärt mindre för nödvändig tandvård. I dag tvingas många äldre prioritera bort behandlingar på grund av att ekonomin inte räcker till. Men med detta reformpaket kommer staten att stå för 90 procent av kostnaden medan patienten bara betalar 10 procent av referenspriset. Om referenspriset för en stor tandvårdsbehandling för till exempel Inger, 75 år, från Falköping skulle ligga på 10 000 kronor behöver Inger nu bara betala 1 000 kronor. Det blir en stor skillnad och en rejäl förbättring.
Detta gäller behandlingar kopplade till sjukdom, smärta, trasiga tänder samt rehabilitering och habilitering. För resterande behandlingar fortsätter det nuvarande högkostnadsskyddet att gälla.
Herr talman! Detta är en reform som kommer att förbättra munhälsan och därmed även den allmänna hälsan för tusentals äldre. God munhälsa är ingen lyx. Det är en del av livskvaliteten och kan till och med vara helt livsavgörande. Ingen äldre ska behöva avstå från att gå till tandläkaren på grund av att plånboken är tunn.
Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård, som tillsattes 2023, fick i uppdrag att analysera hur tandvårdens ersättningssystem bör utvecklas och hur man bäst prioriterar äldres munhälsa. Utredningen var tydlig: Dagens system gör att många äldre avstår från behandling av ekonomiska skäl, trots att de har störst behov. Den utredningen är grunden för det som vi nu genomför.
Herr talman! Förändringen av den avgiftsfria tandvården från 23 till 20 års ålder är en fråga som ibland misstolkas men som är viktig att klargöra. När unga lämnar den fria barn- och ungdomstandvården har deras behandlingsbehov i princip färdigställts. Det finns normalt inget krav på årlig undersökning för friska 20-åringar. Socialstyrelsens riktlinjer säger tydligt att friska vuxna kan vänta minst två år mellan undersökningarna. Därtill har unga vuxna ett förstärkt tandvårdsbidrag på 600 kronor per år, som kan sparas till 1 200 kronor. Och den genomsnittliga kostnaden för ett besök är mellan 1 200 och 1 500 kronor. Högkostnadsskyddet gäller naturligtvis även dem.
Herr talman! Som vi hörde tidigare tillsatte den dåvarande regeringen i mars 2018 en utredning som skulle föreslå ett mer resurseffektivt och jämlikt tandvårdssystem. Föreslagna förändringar skulle gynna en regelbunden och förebyggande tandvård. Tanken var att minska skillnaderna i tandhälsa inom befolkningen. Till utredare utsågs Veronica Palm, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
Utredningen föreslog i betänkandet När behovet får styra att regionerna skulle ansvara för den regelbundna och fullständiga tandvården för personer till och med det år de fyller 19 år. Utredningen visade dessutom att den avgiftsfria tandvården för 20–23-åringar ofta lett till att friska patienter konsumerat mer tandvård än motiverat. Det har trängt undan patienter med större vårdbehov. Det är varken jämlikt eller resurseffektivt.
Många av remissinstanserna i den utredningen, inte minst Region Östergötland, stöttade principen att den med störst behov ska ges företräde till tandvården och höll med om att offentliga resurser inte användes på ett sätt som bidrog till ett mer jämlikt och resurseffektivt tandvårdssystem. Vi kristdemokrater delar den uppfattningen.
Herr talman! Regeringen och Kristdemokraterna arbetar nu också för att stärka kontrollen över tandvårdssektorn. Vi ska stoppa fusk och missbruk av skattepengar. Varje krona ska gå till patienter, inte till oseriösa aktörer.
Äldre med stora tandvårdsbehov ska inte behöva välja bort nödvändig behandling av ekonomiska skäl. Med det här förslaget lägger vi grunden för en rättvisare och tillgängligare tandvård. Stödet utgår från patientens tandvårdsbehov, och patientens kostnad hålls nere.
För oss kristdemokrater är detta en hjärtefråga. Vi vet att tandhälsan påverkar människors hela livssituation – deras förmåga att äta, prata, delta i sociala sammanhang och må bra. Livskvaliteten och hälsan ska aldrig behöva prioriteras bort. Ingen ska behöva välja mellan att laga en tand och att betala hyran. Ingen ska behöva oroa sig över att bli sjuk på grund av bristande tandvård. Ingen ska hamna i kläm beroende på var man bor eller hur stor plånboken är.
Herr talman! Med detta förslag tar vi ett stort steg mot en rättvisare och tillgängligare tandvård, mot ett system där behoven går före plånboken, där äldre prioriteras och där tandvården närmar sig övrig sjukvård i fråga om trygghet och ekonomisk styrning.
Den här reformen gör glappet och hålen mindre, i både munnen och plånboken.
Herr talman! Även Kristdemokraterna talade mycket om landsbygden i valrörelsen. Och efter valet har vi kunnat följa landsbygdsminister Peter Kullgren när han åkt land och rike runt och ätit korv. Det blir kanske inte så mycket gjort, men det förefaller i alla fall alltjämt finnas ett stort intresse för att prata om landsbygdsfrågor.
Även tandvårdsreformen har ett tydligt stad–land-perspektiv, och där handlar det om tillgängligheten till tandvård. Vi ser att det är stora skillnader i landet beroende på om man bor i storstadsområden eller på landsbygd och i glesbygd. Tandstatusen skiljer sig mellan å ena sidan landsbygd och glesbygd och å andra sidan storstäderna, till storstädernas fördel.
Vi har redan tidigare i debatten här hört att det finns en risk att referenspriserna skulle kunna leda till ytterligare sämre tillgänglighet på våra landsbygder. Det var därför utredningen kom med ett förslag om att kompensera genom ett kommuntypstillägg, där blandade kommuner skulle få 10 procents tillägg utifrån referenspriset. Dit hör exempelvis Skövde och ledamotens hemkommun Falköping. Landsbygdskommuner som Åre, Sollefteå och Vetlanda skulle få ett tillägg på 20 procent. Av detta blir det dock ingenting. Det blir ingenting nu, och det är väldigt oklart om det blir någonting i framtiden.
Hur kommer det sig att Kristdemokraterna inte tog strid för att landsbygden faktiskt ska få den kompensation som behövs för att man ska kunna behålla eller öka tillgängligheten till tandvården nu när en stor tandvårdsreform har sett dagens ljus?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Just landsbygden är en viktig fråga för oss kristdemokrater, och jag tror att Peter Kullgren gör mer än att åka runt och äta korv. Han har fått igång stora satsningar, och vi har genomfört stora reformer. Landsbygdssatsningen under de tre senaste åren har verkligen fått effekt för landsbygdens invånare.
När det gäller tandvården är det ju så att det fanns med förslag här men att man såg att det fanns problem med EU:s statsstödsregler. Därför får vi hantera detta i särskild ordning; vi får bevaka frågan och se hur vi kan fortsätta hitta möjligheter att stödja landsbygdens tandläkare. Vi ser att det finns stora behov när det gäller rekrytering. Vi ser att det är brist på tandläkare, tandhygienister och så vidare och att bristen är större på landsbygden. Detta är en viktig fråga som vi nu tar med oss vidare.
Vi kommer alltså att följa detta noga, och vi kommer att se om vi kan ta det i nästa steg när vi tittar på hur vi kan stötta landsbygden.
Herr talman! Ledamoten pratar om att följa noga, bevaka utvecklingen och se vad som sker och om man ska ta nya steg framöver. Det gavs definitivt inget löfte om att det kommer att tas några steg eller att något kommuntypstillägg kommer att införas.
När det gäller kopplingen till statsstödsreglerna har det redan tidigare nämnts att det är väldigt oklart om det faktiskt finns en problematik där. Den frågan borde man ha haft tid att utreda i Regeringskansliet innan propositionen lades fram, och därmed borde man ha kunnat föreslå ett kommuntypstillägg i propositionen. Det är väldigt tydligt att det här inte är prioriterat från regeringens sida.
Oberoende av Peter Kullgrens arbete är den totala bilden av regeringens arbete med landsbygdsfrågor att man inte har vidtagit särskilt stora åtgärder. Det gäller inte minst välfärden, där vi ser att det är stora skillnader i tillgången till välfärd mellan våra landsbygder och våra stadsområden. Kristdemokraternas enda och ständiga svar har varit att sjukvården ska förstatligas. Jag har inte hört att även tandvården ska förstatligas, men det kanske ligger i linjen och kommer härnäst.
Eftersom den frågan har försvunnit från dagordningen hade man förväntat sig att andra saker skulle göras för att skillnaderna i tillgång till välfärd i landet ska jämnas ut, men det har inte skett. Det finns mycket att göra för att öka tillgängligheten inom tandvården. Från Centerpartiets sida vill införa ett bastjänstgöringsår för nyutexaminerade tandläkare, och vi vill se ekonomiska incitament för att ta jobb i våra lands- och glesbygder.
Vi vill också se ett kommuntypstillägg för att de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva tandvård i våra lands- och glesbygder ska bli bättre. Varför har Kristdemokraterna inte prioriterat det?
Herr talman! Vi gör nu en riktig storsatsning när det gäller högkostnadsskyddet i tandvården. Det handlar framför allt om att förstärka högkostnadsskyddet för äldre, och här gör vi en stor satsning.
Vi tittar också vidare på hur vi kan jobba med de delar som handlar om att stötta glesbygden i satsningen på tandvård. Vi kommer att bevaka detta och återkomma till det. Som jag sa tidigare har statsstödsreglerna varit ett problem, och vi bevakar den frågan.
När det gäller landsbygdsutvecklingen jobbar Kristdemokraterna och Tidöpartierna hårt med många utvecklingsfrågor. Vi saknar dock Centerpartiet i de här frågorna. Vi tycker väl från vårt håll att Centerpartiet ofta hittar egna vägar som inte utvecklar landsbygden.
När det handlar om sjukvårdens utveckling tror vi i Kristdemokraterna fortfarande att den rätta metoden är att förstatliga sjukvården. Vi ser att även många läkare och sjuksköterskor stöttar detta. Det skulle göra att vi fick mer likvärdig sjukvård i hela landet, och det skulle hjälpa landsbygdens invånare.
Herr talman! Först vill jag reflektera över att Dan Hovskär tvärsäkert säger att det är 67 år som gäller. Jag vill poängtera att vi fortfarande inte har det i skrift i propositionen utan att allt det där kommer efter att beslutet är fattat.
När det gäller 19–23-åringar sa Dan Hovskär att vi tog bort fri tandvård, eller att det var förslaget, men det jag vill säga är att utredningen också innehöll väldigt bra förslag om fri undersökning och en tandvårdsplan för alla unga. Det var alltså inte tomt på förslag för unga, som det är i den politik som ni för, Dan Hovskär.
Det finns stora problem med kompetensförsörjningen i tandvården. Av 21 regioner säger 18 att de har brist, och det är särskilt allvarlig brist på tandläkare och tandhygienister i vissa län. Det innebär att reformer som den här, som troligen kommer att öka efterfrågan på tandvård, kommer att göra tillgången väldigt ojämlik eftersom det saknas personal.
Ni lägger ju inte fram några förslag i den här propositionen som motverkar den nuvarande obalansen mellan stad och land när det gäller personaltillgång i tandvården, Dan Hovskär. Den obalansen ”utgör ett hot mot hela systemets ändamålsenlighet och resurseffektivitet”, enligt utredningen Tiotandvård. Därför borde den här reformen innehålla ett minimum av stöd till landsbygd och blandade kommuner, det som kallas kommuntypstillägg, men det förslaget läggs inte fram. Det kommer vaga förklaringar gällande om och när det ska ske. Jag håller med Christofer Bergenblock om att ni pratar om att bevaka och följa, Dan Hovskär, men min fråga är: Varför lägger ni inte fram ett kommuntypstillägg?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Som jag var inne på tidigare kommer det här med kommuntypstillägget att hanteras i särskild ordning. Det är EU:s statsstödsregler som det har funnits en hel del frågetecken kring. Vi tror väl att man kan utveckla ett stöd kring detta framöver, men just nu finns det inte med.
När det gäller kompetensförsörjningen håller jag med om att det är en stor utmaning. Den utmaningen har vi inom väldigt många olika branscher, och den finns även i sjukvården i stort. Här har vi alltså något som vi måste bevaka. Vi ser att vi nu får igång ett stort system, och vi behöver bevaka och se vad det får för nya delar.
Därför kommer vi att bevaka detta med kommuntypstillägget för att se om vi kan få något sådant på plats framöver. Men det är inte något som vi kan lägga fram i detta paket.
Herr talman! Jag tackar Dan Hovskär för svaret. Jag har ställt frågan om kommuntypstillägget även till ministern, men jag får faktiskt ingen klarhet i hur motiverad regeringen verkligen är när det gäller att lägga fram ett förslag om ökat stöd till landsbygdskommuner och blandade kommuner. Jag har följt alla presskonferenser för att försöka lista ut var regeringens motivation ligger. Kommer det att bli ett förslag? Man hänvisar lite vagt till EU:s statsstödsregler, men det framgår inte alls hur man jobbar för att få klarhet eller om man har något alternativt förslag. Om viljan verkligen finns borde regeringen kunna konstruera ett förslag som stöd till de delar av Sverige där det är svårt att rekrytera, menar vi.
Jag vill nämna att ett resultat av kompetensbristen i tandvården är den tandvårdsförsäkring som Folktandvården erbjuder, till exempel här i Stockholm. Men detta är borttaget i flera regioner sedan en tid tillbaka och finns alltså inte kvar. Jag hörde att man i debatten hänvisade till att unga skulle kunna få billigare tandvård på det sättet. Men bor de i en region där detta inte existerar har de ingen som helst möjlighet att teckna en sådan försäkring. Det tycker jag är väldigt viktigt att säga.
Det är en överetablering i Stockholm. Vi måste ha betydligt bättre bemanning i resten av Sverige. Vad tänker regeringen göra åt den nuvarande obalansen mellan stad och land när det gäller personaltillgång? Den obalansen utgör ett hot mot hela tandvårdssystemets ändamålsenlighet och resurseffektivitet. Så allvarligt är det. Vad har ni för förslag?
Herr talman! Jag tackar Anna Vikström för frågorna.
Vi tittar ju på den här frågan. Tandvården är en viktig grundpelare i helheten. Vi gör nu en jättesatsning på 3,4 miljarder för att höja den. Vi gör en satsning för att de över 67 år ska kunna få tandvård som de har råd med.
Det är klart att vi nu måste titta på kompetensförsörjningen. Som jag sa tidigare tittar vi på hur kommuntypstillägget skulle kunna utformas och vad EU:s statsstödsregler ger för möjligheter. Det är en viktig fråga, men inte bara för tandvården utan i många olika branscher, som jag var inne på tidigare, inte minst i sjukvården som helhet. Det handlar bland annat om att jobba med olika åtgärder för att försöka höja statusen och göra dessa yrken attraktiva, så att fler vill utbilda sig.
Vi följer detta med noggrannhet för att kunna hitta nya möjligheter i steg två. Jag har god förtröstan. Jag tror att den här satsningen blir positiv. Kompetensförsörjningen måste vi jobba med även i alla övriga branscher.
Herr talman! Först har jag en fråga till ledamoten om unga vuxna. Varför slänger den här SD-beroende regeringen ständigt unga vuxna under bussen? Att det är 25 procents arbetslöshet i den gruppen kan man fundera på. Nu har också reformerna gällande möjligheten för unga att få tandvård billigare försvunnit. Det tycker jag är en väldigt trist utveckling. Det är inte så att unga vuxna har goda förutsättningar att betala, teckna försäkringar och så vidare. Det här är en väldigt skör grupp ekonomiskt på olika sätt.
I alla de tag ni har tagit har unga vuxna drabbats. Bygger ni billiga hyresrätter? Nej. Ger ni dem jobb? Nej, det kan man inte säga, med tanke på att det är 25 procents arbetslöshet. Jag tycker att det är ett klart misstag att ni också tar bort förutsättningarna för unga vuxna att få tandvård.
Min andra fråga handlar om förhållningssättet till människor med sämre ekonomi. Det visar sig i Socialstyrelsens undersökning att frågan om vilka som har sämst förutsättningar att kunna gå till tandläkaren handlar om klass och inte ålder. Trots det står vi bakom den här reformen. Men det är uppenbart att vi lever i skilda världar. Man fattiggör människor – 700 000 personer anser sig vara fattiga. Det är hög arbetslöshet. Människor har levt under ett enormt kostnadstryck under de år då ni har regerat. Jag undrar varför ni inte har gått vidare med reformarbetet. Ni måste ju ha haft medel. Om man väljer att sänka skatten för de rikaste har man också råd att betala för en större reform.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Karin Rågsjö för frågorna.
Först vill jag upplysa om att vi inte har någon SD-regering i detta land. Vi har en regering styrd av moderater, kristdemokrater och liberaler. Sedan har vi ett samarbete med SD. Vi kallar det Tidösamarbetet. Det är ett bra samarbete, vill jag understryka.
Vad gäller 20–23-åringarna visar ett flertal olika undersökningar att den här gruppen till stor del har ganska friska patienter som har konsumerat mer tandvård än vad som varit motiverat, vilket har trängt undan patienter med större vårdbehov. Det är varken jämlikt eller resurseffektivt. Därför satsar vi på personer som är 67 år och äldre, där vi ser att behoven oftast är större. På så sätt använder vi resurserna på ett bättre sätt, vilket ett stort antal utredningar har visat.
De yngre kan visserligen ha det tufft med ekonomin och så vidare. Men även fortsättningsvis kan de få sin tandvårdspeng, och det finns högkostnadsskydd för de yngre också. Jag känner mig trygg med den här satsningen. Det är ett bra första steg att vi satsar på de äldre.
Herr talman! Nej, SD sitter inte i regeringen. Men ni är helt beroende av Sverigedemokraterna, ledamoten. Om de tar bilen från ert samarbete faller det ihop som ett korthus. Det vet även ledamoten, inte sant?
Tillbaka till tandvården! Tandläkarförbundet har gjort en undersökning av svenska folkets betalningsförmåga gällande tandvård, och där är det frågan om klass som skiner igenom hela tiden. Fyra av tio av dem som inte har råd uppger att de inte har kunnat prioritera tandläkare på fyra år. Det har handlat om höga kostnader för mat, el och så vidare och höjda räntor. Det har varit jobbigt för dem på grund av den inflation som rått och era icke-befintliga satsningar på gruppen människor med sämre ekonomi, vill jag påstå.
Det här med 67-plus är jättebra – visst. Men de andra då? Låt oss titta på gruppen arbetare i norra Sverige som är i åldern 35–49 år, bor i hyresrätt och har en inkomst på 300 000. För dem är det den sämsta situationen när det gäller att kunna gå till tandläkaren. Det är en ganska hög andel, 25 procent, som anser att de inte kan gå till tandläkaren.
Det här handlar helt enkelt om klass och om hur man satsar sina resurser. Man kan göra sitt arbete för att få ett eventuellt jämlikt Sverige, vilket jag är för. Men det är inte det ni har jobbat för i snart fyra år, utan ni har försämrat villkoren för fattiga människor. 700 000 beräknas som fattiga i Sverige. Där blir det ingen tandläkare, kan jag lova. Det här är ett stort misslyckande för den SD-beroende regeringen, anser jag.
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!
Det är självklart att man måste samarbeta. Vi samarbetar jättebra med SD, men de sitter inte i regeringen. Det var det jag påpekade och upplyste om. Sedan har vi ett bra samarbete med dem.
När det gäller ekonomin har vi sänkt skatterna. Det kommer alla till del. Det kommer också ungdomar, medelålders och äldre till del. Om vi bara tar ett exempel får en genomsnittsfamilj 42 000 kronor mer per år i plånboken. Det gör att man får resurser att kunna gå till tandläkaren, och man kan göra olika andra saker. Det handlar om att ge frihet.
Om vi tittar på Vänsterpartiets politik kan vi konstatera att man vill höja skatterna så att det blir mycket dyrare för alla, och då inte minst för äldre. Här gör vi en satsning, som vi visserligen är överens om, när det gäller tandvården som är bra framför allt för våra äldre.
Den satsningen gör att många som inte tidigare hade möjlighet att gå till tandläkaren nu kan göra det. Staten står för 90 procent av kostnaderna, och den enskilde betalar 10 procent. Det kommer att göra skillnad. Det är ett bra förslag som jag känner mig mycket stolt över att få lägga fram i dag. Det är en positiv reform.
