Dan Hovskär

Fru talman! Vad händer den dagen du själv behöver samhällets stöd och det inte finns där? Den frågan är utgångspunkten för dagens debatt. För oss kristdemokrater är det avgörande att man kan känna trygghet när det gäller funktionshinderspolitiken och att den finns där när den verkligen behövs.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Vi behandlar i dag en viktig rapport från Riksrevisionen om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Den visar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt men att deras roll kan och bör utvecklas.

Regeringen delar Riksrevisionens huvudsakliga iakttagelser och ser rapporten som ett viktigt bidrag i det långsiktiga arbetet med att stärka funktionshinderspolitiken.

Bland annat rekommenderas att fler myndigheter får ett sektorsansvar för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är ett förslag vi ser positivt på men som måste föregås av noggrann analys, särskilt kopplat till strategin för uppföljning under perioden 2026–2031. Mot den bakgrunden ser vi, som flera andra i Tidöpartierna sagt, inte skäl att föreslå några nya åtgärder från riksdagen i dagsläget.

Fru talman! Den kristdemokratiska politiken vilar på en tydlig grund: Alla människor har ett okränkbart värde. Vi vet att människor är olika, men vi är övertygade om att alla har rätt att vara delaktiga i samhället på sina egna villkor. Funktionshinderspolitiken måste därför fokusera på bättre tillgänglighet, starkare utbildningsmöjligheter och förankring på arbetsmarknaden. Vi vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar – inte marginaliserar.

Fru talman! I budgeten för 2026 gör Kristdemokraterna och regeringen flera satsningar. En av de mest efterlängtade är att vi tar bort funkisskatten. Människor som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning ska inte straffas ekonomiskt. Vi sänker skatten, och vi sänker den så mycket att skatteklyftan försvinner.

Fru talman! Vi accepterar inte att människors livsvillkor avgörs av postnummer eller kommunal budget. Alla människor, oavsett var i landet de bor, ska få det stöd de behöver och har rätt till.

Därför jobbar vi nu hårt, Kristdemokraterna och Tidöregeringen, för att införa statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Det är en avgörande reform för att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet över hela landet. Alla människor, med eller utan funktionsnedsättning, ska kunna leva ett liv i frihet, trygghet och gemenskap.

Fru talman! Vi ser människan. Vi står upp för hennes värdighet. Vi bygger politik för ett samhälle där alla får plats.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

När jag är ute i Funkissverige träffar jag många människor som tycker att LSS-frågorna är eftersatta och har varit eftersatta under många år. Vi ser en problematik med arbetet från den förra socialdemokratiska regeringen och att mer behöver göras. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till delaktighet i samhället.

Jag vill fråga ministern: Vad gör regeringen nu för att ge långsiktiga och stabila förutsättningar för LSS-kretsen, och vad är på gång framöver?

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje.

Vi behöver ständigt öka tryggheten och motverka att äldre och funktionshindrade utsätts för brott i sina egna hem eller på särskilda boenden. För att öka säkerheten för dessa personer inom äldrevården och LSS efterfrågar vissa kommuner i dag utdrag ur belastningsregistret före anställning, trots att lagstödet för detta är lite oklart. En utredning med förslag om hur detta kan ske presenterades i oktober 2024 och har nyligen varit ute på remiss.

Vilken tidsplan ser ministern för propositionen inom detta viktiga område, och vilka andra viktiga saker är på gång för att öka tryggheten för dessa grupper?

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Jag börjar med den sista frågan. Där har vi ett stort samhällsproblem. Många mår jättedåligt, och de upplever en pressad situation.

Jag har själv en bakgrund i psykiatrin och har jobbat bland ungdomar med psykiska besvär. Här har vi ett stort samhällsproblem. Fler och fler mår inte bra, och ensamheten ökar.

Regeringen vidtar nu många åtgärder i fråga om ensamheten. Ibland kan det vara en snabb åtgärd att få ett antidepressivt läkemedel i stället för att få andra former av behandlingar. Ibland åtgärdas problem på ett enkelt sätt med hjälp av antidepressiva läkemedel, och det är inte alltid det långsiktigt bästa sättet. Regeringen vidtar nu ett stort antal åtgärder.

Sen var det frågan om högkostnadsskyddet för läkemedel. Här måste vi se över dessa skenande kostnader. Exakt hur det kommer att se ut får vi återkomma till när remisstiden är klar.

Kristdemokraterna kommer att jobba för ett så rättvist system som möjligt. Vi får titta på den medicinska utvecklingen, och då ökar självklart läkemedelskostnaderna. En stor del av läkemedlen innebär att det inte måste bli lika mycket sjukhusvård. Det är fantastiskt att det finns sådan innovationskraft på området läkemedelsutveckling.

Fru talman! Jag tackar för de många frågorna ledamoten ställde till mig.

Jag börjar med frågan om särläkemedel. Vi har haft en diskussion om särläkemedel tidigare. En större läkemedelsutredning ska tillsättas för att komma med förslag på reformer.

Sedan var det frågan om högkostnadsskyddet för läkemedel. Förslaget är ute på remiss. Det förslag som nu ligger på bordet har man inte tagit ställning till än, utan man ska först titta på remissvaren. Men på något sätt måste åtgärder vidtas. Jag nämnde i mitt anförande att under de senaste fem åren har läkemedelskostnaderna skenat, och regeringen avsätter nu 41 miljarder. Någonting måste göras.

Här borde tidigare regeringar ha gjort något. Det här är ju ett problem som har funnits länge. Men den här regeringen tar tag i problemet för att försöka skapa något rättvist.

Låt oss försöka få med något om tandvården också. Vi kristdemokrater tror att det här är en bra reform. Inte minst kommer det att bli bättre för de äldre att få tillgång till mer tandvård. De som är 67 år och äldre kommer att få betydligt lägre kostnader, och det tycker vi är positivt.

Fru talman! Man kan raljera över vad jag svarade, men det viktiga nu är att vi kommer vidare. Vi kommer nu att tillsätta en större läkemedelsutredning som ska titta på hur vi kan få fler reformer, och där kommer också särläkemedel att innefattas. Jag sätter mitt hopp till att flera saker är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Detta är en avancerad och viktig fråga som vi inte släpper. Vi kommer att fortsätta jobba med den. TLV:s nya process gäller från den 1 januari, och den kommer vissa till del. Vi ska fortsätta försöka täcka upp så att det blir en helhet också för övriga.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Anders W Jonsson! Det är en oerhört viktig och komplex fråga.

Vi har nu den nya process som TLV har jobbat fram och som gäller från den 1 januari. Den täcker en del av dessa frågor men inte allt fullt ut. I maj kommer också Socialstyrelsen med en rapport som till vissa delar kommer att ta upp dessa saker.

För vissa patienter är särläkemedel jätteviktigt. Det kan handla om liv och död. När det gäller just det exempel du lyfter här har jag inte koll på hur det påverkas av de nya delar som TLV nu har lagt fram. Men saker och ting är på gång just nu. Jag vet att man tittar brett på detta. Och så väntar vi in Socialstyrelsens rapport.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att man snabbt får en medicinsk bedömning. Kan jag klara detta själv med egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser? Om det är egenvård som är bäst utgör apoteket den plats som tillhandahåller godkända läkemedel och medicintekniska produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I detta är det viktigt att fokus är på tillgänglighet och på att förebygga rest- och bristsituationer. Att det är slut på läkemedel som man behöver händer allt oftare, både i Sverige och globalt. Därför arbetar regeringen för att säkra beredskapen kring läkemedelsförsörjning, för att mildra effekterna vid restnoteringar och för att bristsituationer inte ska behöva uppstå.

Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apoteken och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs också för att vi ska klara en behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. Den som tar på sig ansvaret för att vara verksam i denna sektor tar också på sig ansvaret för att tillhandahålla många gånger livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter till befolkningen. Kristdemokraterna vill säkra kvaliteten och tillgängligheten genom att slå vakt om och utveckla omregleringen av apoteken.

Det handlar också om att vi behöver stärka apotekens och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan, en utveckling som är viktig inte minst för att locka fler till farmaceutyrket. I Tidöavtalet finns skrivningar om att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apoteken bör kunna erbjuda vissa tjänster, hälsoundersökningar.

Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera bristsituationer när läkemedel tar slut. I uppdraget ingår det att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om de läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängliga och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Detta uppdrag kommer att redovisas i februari 2026.

Det pågår även ett arbete om en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst, och frågan bereds nu i Regeringskansliet.

De senaste decenniernas medicinska framsteg har revolutionerat vården, möjliggjort behandlingar av tidigare obotliga sjukdomar och gett människor längre och friskare liv, vilket är helt fantastiskt. Samtidigt har den demografiska utvecklingen - med en åldrande befolkning, med en ökning av kroniska sjukdomar och med nya behandlingsmöjligheter - medfört att statens utgifter för läkemedel ökat kraftigt medan patienternas egenavgifter inte ökat i samma takt.

Det innebär att staten nu täcker en allt större del av läkemedelskostnaderna. På sikt påverkar detta systemets hållbarhet. Under de senaste fem åren har regeringens kostnader för läkemedelsförmåner ökat med närmare 9 miljarder kronor. År 2025 beräknas regeringen avsätta 41 miljarder kronor för samma ändamål. Det är en ökning om cirka 2 miljarder kronor från 2024.

Regeringen arbetar aktivt med att säkerställa en hållbar, tillgänglig och jämlik vård för alla, efter behov. En viktig del av arbetet är att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering. Därför utreder regeringen förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Fru talman! KD och regeringen har påbörjat en tandvårdsreform i två etapper. I första etappen kommer vi att införa ett högkostnadsskydd för tandvård, likt det som i dag finns för sjukvård. För detta satsar regeringen 3,4 miljarder kronor per år från och med 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det kommer att innebära att personer som är 67 år och äldre kommer att betala betydligt lägre tandvårdskostnader än de gör i dag. Då många äldre med dålig tandhälsa i dag prioriterar bort tandvården på grund av kostnaderna kommer detta att kunna leda till att munhälsan förbättras bland äldre.

Förra året presenterade Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård sitt betänkande. Utredningen hade i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer likna det som finns i övrig vård, och äldre med sämst munhälsa skulle prioriteras. Det är riksdagen som beslutar om förutsättningarna för detta, och beslut planeras till hösten 2025.

Fru talman! Generellt har vi en god mun- och tandhälsa i Sverige, men just äldre har oftare än andra problem med tänderna. Dels kan de äldre det handlar om ha åldersrelaterade problem, dels har äldre ofta en svagare ekonomi än andra grupper, vilket kan göra att de prioriterar bort tandvård.

Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre tänder. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Man ska dock inte glömma att detta är ett första steg i en första etapp av reformen, och tanken är att alla vuxna ska ingå. Regeringen avser att återkomma i budgeten för 2026 med dessa delar.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

I tisdags förra veckan skedde det fruktansvärda dådet i Örebro med många skadade och döda. Civilsamhället, polisen och blåljuspersonalen gjorde ett fantastiskt jobb i en mycket tuff situation med mycket sorg och förtvivlan. Sjukvården ställde snabbt om till stabsläge när larmet kom om en masskadehändelse. Man löste uppdraget mycket bra. Många viktiga åtgärder vidtogs på kort tid, till exempel utökade möjligheter för fler akutplatser. De patienter som kom in till sjukhuset var skottskadade och befann sig i ett allvarligt tillstånd.

Sjukhusets krisberedskap ställdes på stort prov, och personalen gjorde ett mycket professionellt arbete. Jag vet att sjukvårdsministern själv var på plats och besökte personal.

Bedömer regeringen att regionerna och sjukvården är rustade för sådana händelser?

Fru talman! Som jag var inne på tidigare finns det många aspekter på den här frågan. Vi vill titta brett på den. Om det skulle vara möjligt utan större påverkan är det mycket möjligt att så kommer att bli fallet. Vi tittar på en mängd olika lösningar.

Vi levererar i väldigt många av de frågor som vi tror är viktiga för landet. Just denna fråga kommer vi så småningom, när vi har övervägt de olika delarna, att leverera ett svar på.

Vi kristdemokrater jobbar nu brett med att försöka genomföra den politik vi gick till val på. Vi gick till val på 45 vallöften. Redan efter två år är 43 av dem genomförda eller på väg att genomföras. Många av dessa frågor handlar om förenklingar för den enskilde. Även i denna fråga tittar vi på om det kan göras förenklingar.

Kristdemokraterna fortsätter att jobba med det breda perspektivet och ser både för-och nackdelar. Vi kommer att återkomma i den här frågan.

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Vi har nu fått betänkandet från Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet. Utredningen har bland annat tittat på den här frågan och bedömt utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt övervägt om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas.

Detta bereds just nu. Vi tittar på den här delen. Det finns en del frågor som måste redas ut, bland annat vilka effekter det här får. Tidigare i debatten var Jesper Skalberg Karlsson inne på detta och på att man ska varmhålla rätter, till exempel sushi. Det finns olika delar som måste redas ut.

Dessa frågor tittar vi nu på. Vi har många olika perspektiv att ta hänsyn till, till exempel folkhälsoperspektivet.

Vi tittar på den här frågan och kommer i sinom tid med ett besked.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Kristdemokraterna står bakom en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv svensk narkotika- och alkoholpolitik. Alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller spel om pengar.

Vi värnar Systembolagets försäljningsmonopol samt en aktiv prispolitik som via punktskatter gör alkohol något dyrare än andra drycker för att på så sätt främja måttfulla alkoholvanor. Tillsammans med ett starkt förebyggande arbete kan dessa insatser minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, som är omfattande, liksom de relaterade samhällsekonomiska kostnaderna. Inom primärvården ska beroendefrågorna vara en naturlig del i vårdens ansvar för folkhälsoarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Herr talman! Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser är viktiga, och vi kristdemokrater är positiva till en ANDTS-strategi. Folkhälsomyndigheten ska senast den 1 maj 2025 ha lämnat in en samlad uppföljning av ANDTS-strategin till Regeringskansliet. Uppföljningen ska omfatta utvecklingen i förhållande till strategins mål. Folkhälsomyndigheten ska i den samlade uppföljningen även lämna in förslag till underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken.

Herr talman! Alla nikotinprodukter är starkt beroendeframkallande. De påverkar hjärnans utveckling, speciellt hos barn och unga, och kan skada fostret under graviditet samt ha negativa effekter på bland annat hjärta och kärl. I den första större mätningen avseende tobaksfritt eller vitt snus konstaterade CAN att användandet har blivit lika vanligt bland kvinnor som bland män samt att det är allra vanligast bland personer i åldrarna 17-29 år. Barn och ungdomar löper större risk för skador och behöver därför ett extra skydd mot att utsättas för risker. Det här är alltså en viktig fråga.

Den senaste utredningen inom ANDTS-området presenterade i mars 2024 sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. Utredningen föreslår en ny lag som bland annat innebär att försäljning av lustgas till barn under 18 år ska förbjudas och att lustgas i övrigt bara får säljas i begränsade mängder eller för användning i näringsverksamhet. Lustgas ska inte heller få säljas om det finns anledning att anta att den ska användas som berusningsmedel. Regeringen avser att lämna en proposition om detta till riksdagen den 15 april 2025.

Alkohol kan vara en källa till glädje och njutning men också till stora kostnader. Sjukdom, brott och olyckor som kan relateras till alkohol beräknas i dag kosta vårt samhälle över 100 miljarder kronor per år. Men bakom kostnaderna finns också mängder av människoöden.

Herr talman! En undersökning som SOM-institutet har gjort visar att narkotikafrågan kommer på tredje plats när det gäller svenskars oro inför framtiden. Först kommer oron för organiserad brottslighet, och nummer två är situationen i Ryssland. Sedan kommer oron för ökad användning av narkotika. Detta är alltså ett stort samhällsproblem.

Den svenska narkotikapolitiken behöver utvecklas. Regeringen och socialminister Jakob Forssmed har gjort flera viktiga insatser. Konsumtionen ökar inte nämnvärt, och antalet med problematisk användning står stabilt; kanske ser vi till och med en liten minskning sedan 2007. Vad gäller dödlighet till följd av narkotika har den minskat med cirka 30 procent sedan 2015. Sedan går det inte att vara nöjd med det, utan konsumtionen behöver gå ned. Den som hamnar mellan stolarna behöver få hjälp.

Samtidigt behöver vi rusta för att dödligheten kan komma att öka om till exempel heroinet ersätts med ännu dödligare substanser, som fentanyler, nu när talibanerna i Afghanistan i princip har upphört med sin heroinframställan.

Regeringen har gjort två viktiga saker som kommer att ha stor effekt. Det handlar om den nya socialtjänstlagen som är på gång och om samsjuklighetsdelegationen. Det är två jättestora reformer som kommer att gagna oss väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Samtidigt känns det bra att den här regeringen inte vill se en legalisering eller avkriminalisering av någon narkotika. Den erfarenhet av cannabislegalisering som nu kommer från Nordamerika visar att konsumtionen går upp. Ungdomarna minskar inte sin redan skyhöga konsumtion, och samtidigt använder unga vuxna än mer. Barnförgiftningarna ökar också. I Tyskland har kristdemokraterna sagt sig vara villiga att ifall de vinner makten backa bandet och ta bort den legalisering som har införts. Man har också sagt att man måste titta på de följder detta har fått.

Slutligen: Kristdemokraterna vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Dödligheten måste minska, och vården måste bli bättre. Arbetet med att minska såväl tillgång som efterfrågan måste bli mer effektivt. Stigmatiseringen av människor som har en beroendesjukdom måste minska och helst upphöra.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi ska i dag debattera betänkandet gällande folkhälsan. Folkhälsa är ett område som politiskt ofta hamnar i skymundan. Politiken har många förslag för att förbättra sjukvården och människors tillgång till den, men det är svårare att få till breda politiska initiativ för att stärka folkhälsan. Detta är något som Kristdemokraterna vill och driver på för att ändra på.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa hos hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det hörde vi också tidigare.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsan i Sverige 2024 har hälsan i stort blivit bättre. Vi lever längre, och färre dör i förtid. Andelen som uppger att de har god hälsa uppgår till 70 procent, och det har inte ändrats nämnvärt. Många mår alltså bra, vilket är glädjande i sig.

Herr talman! Alla grupper har dock inte en positiv utveckling gällande folkhälsan. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport har medellivslängden för kvinnor med förgymnasial utbildning sjunkit med cirka ett halvt år. Inte heller har förekomsten av förtida dödsfall förbättrats. Det finns en ojämlikhet i medellivslängd mellan dem med kortast och dem med längst utbildning, och den har ökat till drygt sex år bland män och nästan sju år bland kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi når alltså inte det övergripande folkhälsopolitiska målet att sluta hälsoklyftorna. Mer behöver göras. När det gäller det folkhälsopolitiska målet omfattar det åtta områden, där det första handlar om det tidiga livets villkor. Att göra mer för folkhälsans goda utveckling bland barn är mycket viktigt. Därför spelar regeringens satsning på ett fritidskort stor roll. Det kommer att nå barn och unga.

Herr talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen genomför vårt förslag om ett fritidskort. Det är en historisk satsning på aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa. Det ska införas under 2025, och medel avsätts årligen för ändamålet.

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört flera satsningar för att stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna i samhället. Jag ska nämna fem exempel.

För det första: En nationell samordnare ska stärka det suicidpreventiva arbetet, och vi har tillsatt en utredning som ska granska suicid och brister i samhällets skyddsnät samt inrättat en ny nationell stödlinje.

För det andra presenterades nyligen förslag på en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Det är första gången beslut har fattats om en nationell och långsiktig svensk strategi inom detta område.

För det tredje: Regeringen har gett i uppdrag till en utredare att föreslå hur nuvarande uppföljningssystem för folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att den kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

För det fjärde har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken. Forskningen visar att god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter.

För det femte: Vi gör även gemenskapsfrämjande satsningar mot ofrivillig ensamhet. Det handlar om att förebygga ofrivillig ensamhet genom ökade medel till kommunerna för hälsosamtal med äldre, genom att engagera näringslivet i arbetet samt genom att ta fram en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

Mycket görs alltså i regeringen eller är på gång, och vi är glada för detta. Samtidigt finns det mer att göra, och vi kristdemokrater kommer att fortsätta att prioritera folkhälsoarbetet för att stärka folkhälsan i hela befolkningen.

Herr talman! Jag ska ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Nu närmar vi oss julen, och då påminns vi om alla de människor som borde ha varit med oss men inte är det. Varje år är det ungefär 1 500 personer som mister livet genom suicid - eller självmord, som vi också säger. Det påverkar även andras liv för alltid. Den som har mist någon nära vet att julhelgen är en av de tidpunkter då sorgen och saknaden känns som allra mest smärtsam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att prioritera psykisk hälsa och suicidprevention är mycket viktigt för oss kristdemokrater. Nu har barn- och ungdomspsykiatrin, bup, en mycket pressad situation och långa köer. Frågan är därför helt enkelt: Vad avser socialministern och regeringen att göra åt detta?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Vi har varit inne på det här förut. Den 18 november skickades den viktiga broschyren Om krisen eller kriget kommer ut. Den skickas ut till 5,4 miljoner hushåll i Sverige. Alla hushåll kommer att få del av den. Jag uppmanar alla här att läsa den och följa råden.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer innehåller samhällsviktig information som berör oss alla i Sverige. Det säkerhetspolitiska läget är ju allvarligt, och vi behöver alla stärka vår motståndskraft för att möta olika kriser och ytterst krig.

Kristdemokraterna och regeringen har nu även beslutat om ett statsbidrag till regioner. Syftet är att åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap ska genomföras, så att hälso- och sjukvårdens verksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap och kriser. Stärkt beredskap är av yttersta vikt.

Hur går arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens krisberedskap?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, som är regeringens förslag på ändrade åldersgränser för avgiftsfri tandvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Kristdemokraterna och regeringen påbörjar nu en tandvårdsreform i två etapper. I den första etappen kommer vi att införa ett högkostnadsskydd för tandvård likt det som i dag finns för sjukvård. För detta satsar regeringen 3,4 miljarder kronor per år från 2026.

Förslaget innebär att personer som är 67 år och äldre kommer att betala betydligt lägre tandvårdskostnader än de gör i dag. Eftersom många äldre med dålig tandhälsa i dag prioriterar bort tandvård på grund av kostnaden kommer detta att kunna leda till en förbättrad munhälsa bland äldre.

Nyligen presenterade Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård sitt slutbetänkande. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer likna det som finns i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa prioriteras. Utredningens förslag bereds nu inom Regeringskansliet.

Generellt sett har vi en god munhälsa och tandvård i Sverige. Men just äldre har oftare än andra problem med tänderna, dels för att äldre kan ha åldersrelaterade problem, dels för att äldre ofta har en svagare ekonomi än andra grupper, vilket kan göra att de prioriterar bort tandvård.

Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre tänder. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Ett förstärkt högkostnadsskydd innebär lägre tandvårdskostnader för patienterna, vilket är viktigt eftersom många äldre med dålig tandhälsa prioriterar bort tandvård.

Herr talman! Folktandvården är ansträngd, och situationen förvärrades när åldersgränsen för fri tandvård höjdes. Det har gjort att unga med god tandhälsa har trängt undan grupper med större behov, till exempel äldre. Förra året beslutade vi att sänka åldern för fri tandvård för att se till att tandvården blir mer jämlik, mer resurseffektiv och mer tillgänglig för dem som är i störst behov av den. På så sätt kan fler tandläkartider bli tillgängliga för dem som verkligen behöver dem.

För att mildra konsekvenserna för unga vuxna har regeringen även beslutat att införa dubbelt allmänt tandvårdsbidrag på 600 kronor per år för personer från 20 till och med 23 år. Detta bidrag kan sparas i två år och uppgår då till 1 200 kronor.

Unga vuxna kommer, precis som andra vuxna, att ha möjlighet att bli berättigade till högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet innebär ett 50-procentigt stöd för kostnader över 3 000 kronor och ett 85-procentigt stöd för kostnader över 15 000 kronor.

Förutom det dubbla tandvårdsbidraget satsar regeringen 3,4 miljarder från och med 2026 på reformen att förstärka tandvårdens högkostnadsskydd som omfattar personer som är 67 år och äldre. Regeringen satsar även på utökad kontroll i tandvårdssektorn, exempelvis tillståndsplikt för privata tandvårdsgivare och starkare villkor för anslutning till Försäkringskassans elektroniska system, detta för en ökad patientsäkerhet.

Det här är förslag som vi tror utgör steg på rätt väg. Fri tandvård kommer att omfatta barn och unga till och med det år man fyller 19 år. Utöver det inför vi alltså dubbelt tandvårdsbidrag från 20 till 23 år. Vi menar att det har varit fel att prioritera den här gruppen framför andra grupper som har väsentligt sämre munhälsa än dagens 19-23-åringar. Det är problematiskt när den här gruppen med gratis tandvård delvis har kunnat tränga ut annan tandvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Herr talman! Vi har kapacitetsproblem, och då gäller att styra resurserna dit där behovet är störst, vilket främst handlar om äldres munhälsa. Detta är tydligt i Veronica Palms utredning och något som också har efterfrågats av professionen.

Tandvårdens resurser ska gå till dem som behöver det mest, menar vi kristdemokrater.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 november.)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

En av de viktigaste frågorna för oss kristdemokrater är hur staten kan ta ett ytterligare större ansvar kring sjukvården. Vi tog över ansvaret för en sjukvård som var ojämlik från Socialdemokraterna. Vården präglades av långa köer, bristande tillgänglighet och vårdplatser med bristande patientsäkerhet.

Nu har vi en utredning igång om delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Beslutet om utredningen är ett första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap. Vi ser det som viktigt att staten tar mer ansvar för vården. Vi behöver också göra mer när det gäller väntetider och vårdgarantin så att människor slipper stå i kö för vård.

Min fråga är: Hur möjliggör vi att fler personer kan få vård i tid, och vilka steg tas för ett ökat statligt ansvar inom vården?