Anna-Caren Sätherberg

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, även om svaret kanske är detsamma som vi har hört i över ett år.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade på biogas och förde bland annat in biogasstöd i Klimatklivet. Om herr talmannen undrar är även Klimatklivet något som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde. Tillsammans förväntas de åtgärder som fått stöd av Klimatklivet bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på 2,5 miljoner ton. Där kommer biogas på andra plats när det gäller utsläppsminskningar.

Jag har besökt många bönder som har satsat på att använda skit till produktion av biogas. Det måste vara den mest fantastiska cirkulära ekonomin som finns. Vissa anläggningar är mindre. Andra är större. Några har också samarbetat med kommuner som har tecknat kontrakt för att kunna fylla kommunens bussar med biogas och använda det i kollektivtrafiken. I hela 16 av 21 regioner åker svenskarna bussar som drivs med biogas som ofta är lokalt producerad. Det är bra. Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken, fler möjligheter till avkastning i svenskt jordbruk och mer klimatsmart cirkulär ekonomi.

Herr talman! Egen produktion av biogas stärker också vår försörjningsförmåga och beredskap.

Nu har vi dock en regering som prioriterar att öka Sveriges utsläpp. Vi har en regering som ännu inte har sett till att den skattebefrielse för biogas som Sverige har haft har återställts. Det innebär ökade drivmedelskostnader, vilket drabbar dem som kör biogasbil men också kollektivtrafik och åkerier. Det leder till höjda biljettpriser eller färre avgångar i busstrafiken liksom till höjda priser mot handeln.

Försäljningen av biogaslastbilarna har gått från nästan 10 procent av den totala försäljningen till i princip noll. Det är en direkt konsekvens av skatten. Och flera industrier har tyvärr bytt tillbaka till fossila bränslen av samma skäl.

Marcus Dahlsten, som är vd på Transportföretagen, säger: "Det här är ett hårt slag för transportsektorn och de företag som väljer att gå före i den gröna omställningen genom att använda sig av biogas. Vi ser att det kan innebära kostnadsökningar på upp till 30 miljoner kronor för ett åkeri med 150 biogaslastbilar. Transportsektorn är en lågmarginalbransch och det slår undan benen på företagen som kämpar i den gröna omställningens framkant."

I tidningar kan man se rubriker om att skatt på biogas är som sockerskatt på broccoli. I P4 Östergötland kan man höra att skatt på biogas är som att ha alkoholskatt på mjölk. Det är alltså inte vidare smart.

Herr talman! Finansministern får gärna utveckla sitt svar om hur den aktiva dialog som finansministern hänvisar till har sett ut och när det kommer ett besked om återinförd skattebefrielse för biogas.

Fru talman! Låt mig upplysa om att Socialdemokraternas budgetmotion har exakt samma ramar som SD-regeringens.

Sveriges fantastiska natur måste skötas, skyddas och åtgärdas. Sverige har också en allemansrätt, som gör att man oavsett plånbok kan gå ut i naturen och njuta. Detta kan man prioritera. Eller så kan man prioritera lyx-rut för de allra rikaste, och det är sällan de som bor nära naturen.

Svaret från klimat- och miljöministern om vad som inte behöver göras längre eller vad man ska göra mindre av lyser med sin frånvaro. Jag beklagar att svenska folket inte får svar på om det gäller biologisk mångfald, lokala kommunala naturvårdsprojekt, friluftsliv i naturreservat och nationalparker, verksamhet i naturum, åtgärdsprogram för hotade arter, rovdjursinventering eller vilt- och rovdjursförvaltning. Eller är det helt enkelt inte viktigt för statsrådet och regeringen vad konsekvenserna blir när regeringen slaktar budgeten för åtgärder för värdefull natur? Är det inte viktigt att vår fantastiska natur tas om hand och åtgärdas för oss här och nu och för framtida generationer?

Statsrådet säger att budgeten har ökat. Men som jag sa i ett tidigare anförande: Ja, man lade till på invasiva arter och på våtmarksåtgärder men inte tillräckligt, vilket gör att budgeten för alla andra områden jag räknade upp minskar med 30 procent - detta enligt Naturvårdsverket, som är ministerns myndighet.

Igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar duger inte!

Fru talman! Om statsrådets parti drev på för att skapa ett naturreservat i statsrådets närmiljö hoppas jag att statsrådets parti även förstod att det krävs resurser för skötsel och åtgärder.

Regeringen valde att i stort sett halvera budgeten för skydd av värdefull natur år 2023. I årets budget väljer man att göra en sänkning med ytterligare 30 procent när det gäller åtgärder för biologisk mångfald, lokala och kommunala naturvårdsprojekt, friluftsliv i naturreservat och nationalparker, verksamhet vid naturum, åtgärdsprogram för hotade arter, rovdjursinventeringar, vilt- och rovdjursförvaltning och mycket mer. Konsekvenserna kommer att märkas i hela naturen under detta år.

Vad är statsrådets analys av konsekvenserna av detta? Vad ska det göras mindre av? Vad ska prioriteras bort? Är det vilt- och rovdjursförvaltningen? Är det rovdjursinventeringen? Hur ska Sverige kunna säkerställa en hållbar rovdjursförvaltning utan en fungerande rovdjursinventering? På vilka grunder ska skydds- och licensjakt bedrivas?

Ska åtgärdsprogrammen för hotade arter minskas eller tas bort? Länsstyrelserna i Norrbotten och Jämtland har jobbat mycket hårt med fjällräven, som är en akut hotad art, och detta har gett resultat. Under 2022 föddes rekordmånga fjällrävar. I och med fjolårets neddragning ökade dock risken att fjällrävsstammen minskar igen.

Eller ska det dras ned på friluftslivet? Statsrådet fick ju inför årets budget ett upprop med över 67 400 underskrifter från Svenska Turistföreningen där det stod om konsekvenserna av nedskärningarna för 2023. I uppropet stod det bland annat så här: "I den senaste budgeten skar ni i regeringen ner rejält på skötsel och skydd av naturreservat och nationalparker. Det betyder att vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser inte kan underhållas och på sikt kan behöva stängas. Det finns heller inga pengar till att informera om allemansrätten eller för att starta kommunala naturvårdsprojekt i år."

I det upprop som Svenska Turistföreningen lämnade till statsrådet stod också följande: "Regeringen säger att ni värnar såväl naturen som friluftslivet. Vi vill att ni inte bara säger det utan även nu visar det i höstbudgeten. När fler hittar ut i naturen behöver friluftsbudgeten höjas. Annars riskerar vi allvarliga långsiktiga konsekvenser för både natur och människor."

Fru talman! Min fråga kvarstår: Vad är statsrådets analys av konsekvenserna när man skär ned, första året med 50 procent, andra året med 30 procent ytterligare, på de områden som inte handlar om invasiva arter och våtmarksåtgärder?

Statsrådet hänvisar till länsstyrelserna, och 19 av 21 länsstyrelser berättade ju tydligt för statsrådet vad de behöver göra i år. Statsrådet är väl medveten om vad neddragningen 2023 gjorde, så hon kan inte bara sätta upp fingret i luften och säga "vi ger er denna budget" utan att på riktigt ha gjort något slags analys av vad konsekvenserna blir.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Kontentan av svaret var väl att mer ska göras för hälften av resurserna.

Vi socialdemokrater tycker att vår svenska natur är en nationalskatt för hela svenska folket. I hela vårt avlånga land har många av oss valt att bo naturnära. Och vi som bor där ser också att fler och fler besöker vår fantastiska natur. Hemma hos mig i Jämtland vill man gärna vandra. Många besöker Sonfjället, Tyresta nationalpark eller Kosterhavet.

Men, fru talman, naturen måste skötas, tas om hand och åtgärdas, för oss som bor här i Sverige nu men definitivt också för framtida generationer. I budgeten för 2023 skar SD-regeringen brutalt ned anslaget för åtgärder för vår värdefulla natur - med 45 procent jämfört med 2022. I en enkät som TT gjorde i höstas uppgav 18 av 21 av landets alla länsstyrelser att de varit tvungna att skära ned på underhåll av vandringsleder, rastskydd och andra friluftsanordningar i skyddad natur.

En friluftsbesökare mejlade in en bild på den trasiga spången till förvaltaren John Granbo vid länsstyrelsen i Västernorrland. Han fick svara som han har gjort så många gånger det här året: Det finns inga resurser för att åtgärda saken. Vid en annan länsstyrelse, i Norrbotten, är Erik Granerot orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld.

Länsstyrelsen i Västerbotten vittnar om en omfattande påverkan. Allt underhållsarbete där fokuseras nu till platser som annars kan innebära säkerhetsrisker, till exempel broar. I Örebro län har skötselåtgärderna för restaurering av natur och biologisk mångfald fått skäras ned med 55 procent, och i Skåne län har man uppgivit att det är svårt att förvalta sina naturreservat. I Jämtlands län försvann nära 70 procent av anslaget.

Några av konsekvenserna av statsrådets slakt i budgeten för 2023 blev igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar.

I regeringens budget för 2024 finns några positiva saker, bland annat satsningarna på återskapande av våtmarker. Efter att man 2023 tagit bort alla resurser för bekämpning av invasiva arter har regeringen haft förstånd nog att lägga till resurser för 2024.

Men, fru talman, anslaget höjs till en nivå som understiger dessa satsningar, vilket gör att det blir en sänkning med ytterligare 30 procent för övrig verksamhet som anslaget ska finansiera. Detta var anledningen till min fråga i interpellationen, fru talman, och statsrådet får nu en ny chans att svara på den: Har statsrådet tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av att medlen till åtgärder för värdefull natur minskar, exempelvis vad som behöver prioriteras ned eller bort bland de olika verksamheter som finansieras genom anslaget, och kan statsrådet i så fall redogöra för utfallet och konsekvenserna av analysen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som jag började med att säga vill vi socialdemokrater se mer svenskt i tanken och mer svenskt i glaset, och vi vill definitivt se mer svenskt på tallriken. Och vi socialdemokrater lade därför fram ett förslag om nationella regler för ursprungsmärkning av kött på restaurang för EU-kommissionen - konsumenterna ville det, bönderna ville det och till och med restaurangerna tyckte att det var en god idé.

I slutet av sitt svar till mig säger ministern: "I ljuset av denna utveckling skulle det kunna vara lämpligt att titta på andra sätt att ge konsumenterna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang."

Vi har precis hört landsbygdsministern säga att frivillighet, som branschorganisationen tog initiativ till, inte har fungerat, som jag också sa i mitt förra inlägg. Vi kan inte se att det har hänt så mycket sedan 2016. Jag vill därför verkligen ha svar från landsbygdsministern på vad det är för andra sätt man tittar på, som ska ge konsumenterna denna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang.

Herr talman! Min kristallkula verkar vara bättre än landsbygdsministerns när det gäller att lägga fram förslag och kanske också se till att det blir verkställighet.

Ministern tog upp att han värnar restaurangbranschen. Restaurangbranschorganisationen Visita, som på den tiden absolut inte ville ha krav på ursprungsmärkning, tog 2016 initiativ till att låta sina medlemmar på frivillig väg informera gästerna. Man tyckte att detta var smidigare än ett lagkrav.

Herr talman! Alla initiativ i denna riktning är förstås bra, men resultatet visar att initiativet från 2016 inte var lyckosamt. När den före detta regeringen lade fram ett förslag om ursprungsmärkning sa också branschorganisationen att man tyckte att det var en god idé. Det finns alltså en bred samsyn bland Sveriges bönder, som tycker att det är en fantastisk idé, och bland Sveriges Konsumenter, som uppger att åtta av tio tycker det, och i restaurangbranschen, som också uttalat att de är positiva.

Som min kollega Sofia Skönnbrink sa såg vi den svenska andelen öka under pandemin, när vi inte gick på restaurang. Det berodde på att märkning under en längre tid varit en realitet i livsmedelsbutikerna. Så fort restaurangerna öppnade igen märkte vi att andelen svenskt gick ned.

Nu står vi här igen med samma frågeställning. Vi kan konstatera att det sedan augusti 2022 har gått åtminstone ett och ett halvt år, och i denna fråga har inget hänt trots att detta kunde ha varit infört för länge sedan. Jag kan ändå skönja en insikt hos SD-regeringen och att man nu, över ett år senare, är beredd att vidta åtgärder och kanske också ångrar att man drog tillbaka den socialdemokratiska regeringens anmälan om nationella bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang, som lämnades till EU-kommissionen i augusti 2022.

Herr talman! Min och Socialdemokraternas stora förhoppning i dagsläget är naturligtvis att vi, om man nu kommer till insikt om att den strategi man valde i stället inte fungerade, också får se initiativ utifrån den insikten.

(Applåder)

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Sverige behöver bättre beredskap, och Sverige behöver en stark livsmedelsproduktion och en livsmedelskedja som fungerar. Vi behöver också använda mer av svenska restprodukter.

Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken. Vi vill se mer svenskt i glaset och mer svenskt på tallriken, och vi vill se fler gröna jobb på Sveriges landsbygd. I Sverige har vi ju ett gott djurskydd. Vi har låg antibiotikaanvändning och en köttproduktion med många fördelar. Många vill välja svenskt, och vi socialdemokrater vill göra det lättare för konsumenterna att göra det.

Det är många som vill se en ursprungsmärkning av kött på restaurang - åtta av tio svenskar, enligt den senaste undersökningen. Det här är alltså ingen nyhet, utan här saknas det bara verkställighet.

SD-regeringen började med att dra tillbaka den socialdemokratiska regeringens anmälan om nationella bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang, som lämnades till EU-kommissionen i augusti-september 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan, herr talman, har landsbygdsministern i tidigare svar till mig under drygt ett år gett många utfästelser när det gäller frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Först var beskedet att ett beslut för hela EU väntades, att landsbygdsministern hade haft kontakt med kommissionen och att ursprungsmärkning skulle komma sista kvartalet 2022. Vid nästa frågetillfälle svarade landsbygdsministern att det skulle komma i mars 2023.

Landsbygdsministern sa också att han med all kraft - det sista kanske jag tog i om, herr talman - skulle driva frågan när Sverige var ordförandeland från den 1 januari 2023. Av detta blev det ingenting, rien, nada, nothing.

När man läser rapporten från jordbruks- och fiskerådets möte den 23-24 oktober 2023 ser man att Österrike tog upp frågan om uppdaterade regler för ursprungsmärkning. I rapporten kan man läsa att de flesta EU-länder yttrade sig, men man kan också se att Sverige inte sa någonting under denna punkt.

Nu vet inte jag om landsbygdsministern representerade Sverige i Luxemburg. Men jag tar för givet att landsbygdsministern gjorde det, för på samma rådsmöte nåddes en politisk överenskommelse vad gällde fiskemöjligheterna i Östersjön för 2024. Oavsett, herr talman, stämmer inte riktigt landsbygdsministerns bild med min bild om ingenting händer och om man när frågan togs upp i ministerrådet i EU inte tog till orda.

Vi socialdemokrater trodde att Sveriges regering skulle kämpa för ett förstärkt djurskydd i Europa, mer likt det vi har i Sverige, och för att Sveriges restaurangbesökare på ett enkelt ska få information om var köttet kommer ifrån. Det blev en tummetott.

Herr talman! Min fråga, som jag även ställde i interpellationen och som ministern nu får en ny chans att svara på, är när regeringen kommer med ett förslag om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Jag är förstås även nyfiken på vad landsbygdsministern svarade på rapporten från jordbruks- och fiskerådet och varför Sverige valde att vara tyst när Österrike tog upp frågan om ursprungsmärkning i oktober 2023.

(Applåder)

Fru talman! Då tar vi frågan igen, så att vi inte glömmer bort den. Den handlar om klimatanpassningen som klimatminister Romina Pourmokhtari den 19 september sa att regeringen "snart" skulle presentera en uppdaterad nationell strategi för. Min fråga var när "snart" är.

Jag vet att ledamoten Helena Gellerman verkligen är besjälad av elektrifiering, och jag har all respekt för hennes kunskap inom området. Jag vet att det är precis den vägen vi måste gå, men den är lite snårig tills vi når ända fram. Vi har ju 4,1 miljoner bilar som rullar på med förbränningsmotorer. Helt ärligt tror jag inte att vare sig jag eller Helena Gellerman vill se 4,1 miljoner nya bilar producerade till 2030 för att byta ut den flottan. Där kommer det naturligtvis att behövas andra åtgärder för att klara målen och utsläppsminskningarna. Då handlar det naturligtvis om den mängd biodrivmedel som man kan producera, bland annat i Helena Gellermans närområde, för att se till att bilarna blir mer klimatsmarta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag undrar alltså när klimatanpassningshandlingsplanen kommer. Ledamoten tycker precis som jag att alla kraftslag behövs, och vi vet att det är vind och sol som måste byggas ut nu om industrin ska klara det. Men eftersom hindren för kärnkraften nu är undanröjda undrar jag också när kärnkraften kommer att vara på plats, fru talman.

Fru talman! Jag undrar vad ledamoten skulle säga är anledningen till att man nu år 2023 är närmare att nå 2045-målet. Kan det bero på det som har skett innan, eller menar ledamoten att regeringen har gjort något specifikt på ett år som gör att vi närmar oss målet? I så fall skulle jag gärna vilja veta vad det är.

Jag undrar också hur Liberalerna tänker att de 4,1 miljoner bilar som nu har förbränningsmotorer ska kunna bli elektrifierade så att vi når transportmålet till 2030.

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar, som jag sa i mitt anförande, 100 miljoner mer på klimatanpassning än vad SD-regeringen gör. Torkan och översvämningarna i somras är en av de stora anledningarna, liksom bränderna flera tidigare somrar och de skyfall som drabbade min hemby Åre men även Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet. De ställde till med stora kostnader och umbäranden för samhället.

I den särskilda debatt om klimatanpassning som vi hade den 19 september i den här kammaren sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari: "Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning." Det här var alltså den 19 september. Min fråga, fru talman, blir alltså: När är "snart"?

Fru talman! Det första som krävs är nog att man läser rapporten. Det står inte ett ord om Miljöpartiet i den, utan det står om Socialdemokraterna. Vill man som ledamot ha åsikter om en rapport, fru talman, uppmanar jag ledamoten att kanske ta sig tid att faktiskt läsa rapporten innan man kommenterar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Frågan var dock om vi är för kärnkraft. Jag har räckt upp handen: År 2016 sa vi ja till en energiöverenskommelse. Vi kan inte hålla på med något spel om ja eller nej till kärnkraft. Det är ju inte vad det handlar om. Före valet lät det som att det var otroligt lätt att få kärnkraften i backen - nu skulle det ske - men nu ser jag desperationen hos ledamoten eftersom det fortfarande inte har hänt något.

Det är så att det kommer att kosta pengar med ny kärnkraft. Det är därför många av oss redan före valet sa att marknaden kan bygga om marknaden vill. Marknaden har fortfarande inte räckt upp handen, men vi har sagt ja ifall de gör det. Ärligt talat vet jag alltså inte vad argumentationen är eller vad man vill komma fram till.

Jag tror fortfarande att det bästa för Sverige vore en överenskommelse som är långsiktig och som gör att industrin vet att den kan investera, som gör att industrin litar på att Sverige inte bedriver kvartalspolitik utan tar stora investeringar i hamn och som gör att industrin ser till att vi får jobb med sjysta löner och en sjyst arbetsmiljö. Det handlar om hela vår basnäring, som faktiskt ser till att vi producerar bnp i det här landet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan, för den är viktig. Det handlar om det som kan ske just nu, det vill säga att svensk industri väljer att investera någon annanstans ifall vi inte bygger ut mer kraft fort.

Hela industrin talar om för regeringen, för oss och för alla andra att vindkraften måste byggas ut. Man säger att vi måste få till det förnybara som går snabbt därför att man inte har råd att vänta på den kärnkraft som kan byggas ut vid sidan av. Men det verkar inte som att någon från regeringssidan hör den uppmaningen i och med att man fortfarande inte sätter fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Helena Storckenfeldt och jag var precis nere på COP 28 i Dubai, där Sverige skrev under att vi till 2030 ska ha tredubblat det förnybara - tredubblat! Det blir spännande att se hur det ska gå till, men det är klart att vi måste ha en massa mer havsvindkraft och en massa mer annat om vi ska klara av den utmaning det innebär att tredubbla det förnybara.

När det gäller kärnkraft: Ja, vi räcker upp handen. Sedan 2016 har vi haft en energiöverenskommelse som tillåter byggandet av ny kärnkraft. Det är alltså ingenting konstigt för en socialdemokrat. Däremot har marknaden inte velat investera en enda krona i kärnkraften - hade den velat det hade den ju stått här. Nej, det hade den inte, för så fort går det inte; de skräckexempel vi ser visar ju att det tar enormt mycket längre tid än åren mellan 2016 och i dag. Naturligtvis är det så, fru talman. Men det finns alla möjligheter.

Vad jag kan vara ledsen över är att vi hade en energiöverenskommelse - vilket är bra, för då vet industrin och hushållen vart vi är på väg - men att Moderaterna inte stannade och omförhandlade den. Varför lämnar man alla överenskommelser som finns?

(Applåder)

Fru talman! Tack för fortsättningen på frågorna, Martin Kinnunen!

Jag hoppas att alla partier ibland gör en analys av sin politik för att se hur den har träffat. Där har vi ju olika ingångsvärden - för en socialdemokrat är det att öka jämlikheten, och för en sverigedemokrat kan det vara något helt annat. För Socialdemokraterna är det dock viktigt, och vi kan se att vissa av våra förslag handlar om att öka rättvisan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Bland annat vill vi låta fler ta del av tankrabatten. Vem har mest behov? Jo, det har människor i gles- och landsbygd, och därför fick de mest pengar. Det fanns även ett inkomsttak på tankrabatten, för helt ärligt: Även om vi ska hjälpa den som har behov av bilen ska vi göra det på det sätt som gör att det träffar mest rätt geografiskt, avståndsmässigt och ekonomiskt.

Vad vi också var överens om i Landsbygdskommittén var ett avståndsbaserat reseavdrag. Det var Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna plus alla andra överens om - till dagen efter, då Moderaterna hoppade av. Vi var överens därför att det är avstånd och inte tidsvinsten som ska mätas. I den utredningen var alltså Sverigedemokraterna helt överens med Socialdemokraterna, men nu är man inte det längre. Nu är det fortfarande suvar i storstäderna som ska få den största delen av detta, enligt Sverigedemokraterna och regeringen.

Vad händer när undersköterskan som pendlar in till Östersund från Åre, vilket är tio mil, inte får ta del av detta därför att hon åker kollektivt? Jag kan faktiskt inte förstå den aversion man har mot att göra detta färdmedelsneutralt - eller mot att se till att gles- och landsbygd, som har störst avstånd, gynnas bäst. Det är för mig en rättvisefråga, och det är ett sätt för Socialdemokraterna att öka jämlikheten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att han följer mina presskonferenser. Det tycker jag känns väldigt fint.

Då kan jag också berätta vad jag mer sa på den presskonferensen. Jag sa att Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans har sett till att minska utsläppen och fått igång den industriomställning som sker i Sverige med klimatkliv, med industrikliv och annat.

Men som socialdemokrat tog jag ansvar för att vi inte hade säkerställt att klimatpolitiken för hushållen tillräckligt utjämnade skillnaderna och att den blev ojämlik.

Men här står Sverigedemokraterna som tillhör en högerregering som aldrig någonsin lägger fram förslag för att utjämna ojämlikheten och för att se till att vi får ett jämlikare Sverige. I den budget som vi nu diskuterar en del av ligger lyx-roten. Vem kan ta del av den? Där ligger lyx-ruten. Vem kan ta del av den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är en bisarr fråga som kommer från högern när Socialdemokraterna tar ansvar för att vi inte tycker att klimatpolitiken blev helt jämlik, eller faktiskt ökade skillnaderna mellan människor. Men det är ju högerns livsluft att öka skillnaderna mellan människor.

Svaret är att vi tillsammans med Miljöpartiet har sett till att utsläppen i Sverige har minskat. Tillsammans med Miljöpartiet har vi fått igång en industri som nu tar fart. Tillsammans med Miljöpartiet har vi sett till att väldigt mycket har hänt. Men den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen bevakade inte frågan om omställningens ojämlika fördelning till hushållen.

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids stora ödesfråga. Jorden blir allt hetare. I år blir det sannolikt det varmaste året i världen någonsin, efter åtta år av nya värmerekord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Haven stiger, isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

I Italien, Algeriet och Grekland har bränderna rasat. Människor har förlorat livet, och många har evakuerats. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I Peking blev det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. Totalt blev det i år det sämsta året någonsin för fransk kärnkraft, och för första gången på decennier fick man importera mer el än man exporterade.

Sverige är inget undantag. Först var det värme, kraftigt regn och snabb snösmältning som drabbade Småland och fick Torne älv att svämma över. Torkan i maj och juni drabbade jordbruket på många ställen i Sverige, och skörden blev mycket sämre. Skyfall drabbade min hemby Åre såväl som Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet, till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare har drabbats av allt - torka, översvämningar inte minst i Sala och nu den afrikanska svinpesten.

Vanligt folk drabbas när källaren står under vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer. Det är så mycket vi behöver göra för att vår infrastruktur, vår försörjningsförmåga, våra hem och våra samhällen ska klara de klimatförändringar som sker.

Därför, fru talman, satsar vi socialdemokrater 100 miljoner mer än SDregeringen just på klimatanpassning.

För att klara klimatkrisen krävs också att vi tar oss an utmaningarna och tillsammans skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Klimatomställningen måste ske rättvist. För oss socialdemokrater måste klassperspektivet med i utformningen av klimatpolitiken, och där har vi en läxa att göra. Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet.

När det gällde industrins omställning gjorde den socialdemokratiskt ledda regeringen satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

Man utredde också snabbare tillståndsprocesser. Det är utredningar som är remitterade och klara men som i ett år har gömts undan i ministerns skrivbordslåda.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, laddstolpar och inblandning av förnybara biobränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och på nattåg hem till Jämtland och mycket mer.

Det är så vi skapar dagens och framtidens jobb. Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Därför, fru talman, lägger vi socialdemokrater 500 miljoner mer än Sverigedemokraternas regering på Industriklivet. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar och bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror.

Fru talman! Jag och ledamoten Helena Storckenfeldt kom precis hem från COP 28 i Dubai, där många länder inklusive EU drev frågan om att fasa ut fossila bränslen så att inga nya investeringar i fossila bränslen ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här hemma gör SD-regeringen tvärtom och ser till att marknaden för fossila bränslen blir bättre när man bland annat kraftigt sänker andelen biodrivmedel som blandas in när vi tankar och på det sänker drivmedelsskatterna.

Över 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer kör runt på svenska vägar. Den största andelen går på diesel. Att tro att dessa är utbytta till elbilar inom sex år är naivt.

Regeringens beslut kan även medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Vi vill i stället se mer svenskt i tanken - både elektrifiering och biodrivmedel.

Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering har förhandlat med EU inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man måste se till att klara Sveriges beting på andra sätt.

Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen? Är det jordbruket som ska ta smällen? Eller är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i böter?

På det har vi fortfarande inte fått några svar. Vad vi däremot får svar på i SD-regeringens budget är att man prioriterar att öka utsläppen.

Fru talman! Vad gäller klimatmålen glömmer man inte bort den moderata finansministerns kommentar om regeringens ambition om att nå klimatmålen: Gör vi det inte, så gör vi det inte.

Man glömmer inte heller bort när en liberal riksdagsledamot skrev: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är faktiskt som att tro på jultomten.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. Skogen är också Sveriges gröna guld där jobb och klimatnytta skapas, både kolsänka och nutidens och framtidens fossilfria produkter.

Det är beklagligt att regeringen inte heller i årets budget satsar på skydd av och åtgärder för värdefull natur. Det får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen. De stora nedskärningar som gjordes förra året och i år gör att många skogsägare har fått vänta och fortsätter att få vänta på sin rätt till ersättning när de bevarar skyddsvärd skog. Och över hela landet får nationalparker, naturreservat och vandringsleder mindre resurser. Redan i år såg vi hur skötsel och åtgärder inte fungerade. Vad vill regeringen egentligen med vår natur?

Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt, naturen, men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera, både för tillgängligheten och för hållbarheten, för framtida generationer. Därför satsar vi socialdemokrater 530 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur, och då inkluderar det mer resurser till den så viktiga miljöövervakningen.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv i Sverige och i hela världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 upp den situation som Sverige står inför. Och klimathandlingsplanen som ministern har pratat om i över ett år lyser fortfarande den 19 december med sin frånvaro.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner iväg till andra länder. Sverige, det avlånga landet i norra Europa, har inte råd att mista ledartröjan i klimatomställningen. Och, fru talman, frågan är varför vi som har alla möjligheter skulle vilja det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det var mycket glädjande att höra, för man blir ju orolig när man läser debattartiklar i medierna som kända företrädare för Moderaterna har skrivit om att Industriklivet inte ska satsa på den fantastiska gröna revolution vi ser i Norrland utan att de investeringarna i stället ska göras i södra Sverige. Men jag är glad över att vi har liknande tankar om detta.

Fru talman! I det förra replikskiftet tog ledamoten även upp frågan om klimathandlingsplanen, som ju har snurrat runt lite nu. Precis som i det replikskiftet undrar vi alla när den kommer. För några dagar sedan sa klimat- och miljöministern att den kommer när hon är nöjd och glad. Det hoppas vi förstås att hon kommer att vara när hon lämnar den, men hon har ju också en lag att förhålla sig till. Nöjd och glad får man alltså hoppas att hon blir den dag som lagen säger att hon måste lämna den. Men nu lackar det mot jul, och riksdagen ska också kunna påbörja sin hantering av detta. I morgon har vi sista sammanträdet här i kammaren, och sedan är riksdagen stängd.

Hur föreslår Moderaterna och ledamoten att vi ska hantera den här skrivelsen när den någon gång förhoppningsvis kommer? Det skapar såklart lite frustration för ledamöterna i riksdagens kammare när den klimathandlingsplan som vi har hört talas om i ett och ett halvt år ännu inte har landat på riksdagens bord.

Fru talman! I ledamotens anförande sa hon att den största klimat- och miljöbudgeten som någonsin lagts fram kom från M, KD och SD. Låt mig bara tala om att Moderaterna i den budgeten gjorde en omfördelning av 20 miljarder från den socialdemokratiskt ledda regeringens budget och att inget av det hamnade på miljö och klimat. I stället tog man bort 2 miljarder från den skogsproposition som vi hade lagt fram i Sveriges riksdag, man tog bort pengarna för energieffektivisering och man sänkte drivmedelsskatterna. Det var alltså ingen klimatvänlig förändring man gjorde i den budgeten.

Fru talman! Sverige har nu länge haft ledartröjan när det gäller klimatomställningen. Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges utsläpp. De hade minskat med 26 procent 2022 jämfört med 1990. Vi har också en industri som har gått hand i hand med politiken och har skapat nya klimatsmarta processer och innovationer, till exempel fossilfritt stål. Industriklivet har varit en bidragande faktor till den nya klimatsmarta industrin.

Vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än SD-regeringen på just Industriklivet. Jag blir orolig när jag hör moderata företrädare från Stockholm och från södra Sverige som inte tycker att industriutveckling i Norrland är något att satsa på och som ifrågasätter basindustrin i norra Sveriges utveckling. Vad detta skulle innebära för vår svenska välfärd vågar jag inte ens tänka på.

Min fråga till ledamoten är därför: Vad är egentligen Moderaternas syn på den industriutveckling som vi ser i norra Sverige?

Fru talman! Nu har ju SD-regeringen faktiskt lagt mer pengar till att skydda mer mark, och man har lagt mycket mindre pengar till att åtgärda den mark som man skyddar. Därför är det lite svårt att förstå vad ledamoten egentligen menar.

18 av 21 länsstyrelser uppger i sina svar på enkäten att de har fått skära ned på åtgärderna för värdefull natur till följd av den kapade budgeten. Det handlar om skötsel av friluftslivsanläggningar och om skötsel av natur, men det handlar också om rovdjursinventering. Hur ska vi veta hur många vargar vi har i Sverige om det inte finns resurser till att inventera dem?

Även jobben på landsbygden har drabbats. Mycket av naturskötseln görs av små företag på gles- och landsbygd. Naturvårdsverket säger att ungefär 1 000 jobb har försvunnit på grund av dessa neddragningar. Samtliga svarande länsstyrelser uppger också att de behövde dra ned så mycket att tjänsterna och företagen inte heller kunde uppfylla de uppdrag som de brukar ha.

Detta är anledningen till att vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur. När Sverigedemokraterna får bestämma över budgeten blir deras efterlämnade arv igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Är det så det ska bli?

Fru talman! Det är härligt att höra att Sverigedemokraterna först dömer ut vår klimat- och miljöpolitik för att sedan hylla det vi socialdemokrater har gjort sedan 1990. Det tackar vi extra för!

Men, fru talman, vi socialdemokrater tycker att vår svenska natur är en nationalskatt, och den måste skötas och åtgärdas. Den måste tas om hand för oss som bor i Sverige nu och för framtida generationer.

I fjolårets budget skar SD-regeringen ned anslaget för skydd av och åtgärder för vår värdefulla natur brutalt, och i årets budget finns inte heller de resurser som behövs. En enkät som TT gjorde till landets länsstyrelser visar på igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Nästa år befaras situationen bli värre.

En friluftsbesökare som mejlar in en bild på en trasig spång till Länsstyrelsen Västernorrland får samma svar som så många gånger tidigare: Tyvärr finns inga resurser för att åtgärda saken.

Hos Länsstyrelsen Norrbotten är Erik Granerot orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld. Länsstyrelsen Västerbotten tillhör dem som vittnar om omfattande påverkan. Allt underhållsarbete där fokuseras nu till platser som annars kan innebära säkerhetsrisker, till exempel broar. I Jämtlands län försvann nästan 70 procent av anslaget.

Min fråga, fru talman, blir: Tycker Sverigedemokraterna att den svenska nationalskatt som naturen är inte behöver åtgärdas och tas om hand?

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på frågan om myndigheterna verkligen ska lyssna på ministrar eller inte och om den tidigare landsbygdsministern helt enkelt var tydligare eller på något sätt var mer omtyckt av myndigheter. Jag vet inte riktigt hur jag ska tyda det hela.

Men historieskrivningen är ändå intressant, för tillkännagivandet från riksdagen kom exakt en vecka innan uppdraget till Naturvårdsverket gavs. Jag vet inte om ledamoten vet hur Regeringskansliet jobbar, men det går alltså inte på en vecka att ta fram ett ärende. Historieskrivningen kan vi lämna därhän.

Jag undrar bara vad ledamoten egentligen tycker har hänt i den här frågan under det dryga år som har gått sedan vi bytte regering. Det har väl egentligen inte hänt mycket mer än att licensjakten i år blev mycket färre vargar?

Jag har också en annan fråga till ledamoten. Den handlar om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Det var också en fråga som den förra, socialdemokratiska regeringen drev. Vi lämnade till och med ett meddelande till kommissionen om att vi skulle införa detta. Men till vår förvåning drogs detta tillbaka av SD-regeringen. Man ville inte införa det.

Sedan dess har det varit helt tomt på nya förslag. Det har hetat att vi ska vänta i två, tre eller fyra månader. Nu, fru talman, har det gått över ett år, och ingenting har hänt i frågan. Men ledamoten kanske vet var ärendet ligger.

Fru talman! Jag håller med om mycket av det som ledamoten sa. Jag instämmer också i att vi helt har monterat ned vår beredskap. Därför tillsatte ju den förra regeringen ganska många livsmedelsberedskapsutredningar, som jag hoppas ska komma med bra förslag så småningom.

Jag skulle vilja läsa upp något som jag läste på Facebook. Där står det så här:

"Tondövt myndighetsbeslut om licensjakt. Nyss kom beskedet om hur många vargar som kommer få skjutas vid den kommande licensjakten, enbart 36 djur. En tilldelning som framstår som tondöv. Det är inte så att landsbygdsminister Peter Kullgren varit otydlig med vad regeringen tycker i frågan.

Trots att regeringen har sagt att vill se en halvering av vargstammen.

Trots att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en plan för det ska kunna bli verklighet.

Trots att EU-kommissionen nu börjat markera en kommande vändning i vargfrågan ifrån EU:s håll.

Trots dessa tydliga signaler så väljer alltså myndigheterna att blunda för den nya politiska inriktningen och bara tilldela 36 vargar på licensen. Färre än förra året. Ja, det kommer fortfarande enligt modellerna innebära en mindre vargstam även nästa år men inte alls i den takt som politiken nu markerat att man vill gå i.

Ska det svenska politiska systemet fungera - där ministrar inte får ge direkta order till myndigheter - utan myndigheter ska vara följsamma mot den politiska inriktningen som markeras, så måste mål och verkställighet gå i takt. Detta duger inte!!!"

Så skrev ledamoten Kjell-Arne Ottosson. Frågan blir då: Lyssnade myndigheterna mer på den förra, socialdemokratiska landsbygdsministern eftersom tilldelningen det året blev 75 vargar?